Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg, Bok och bibliotek 2011. Inspelat den 22-25 september 2011.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011 : Så funkar minnet och glömskanDela
  1. Två saker indikerar att man börjar bli
    gammal: man tappar minnet.

  2. Och det andra
    kommer jag inte ihåg vad det var.

  3. En som vet mer om detta
    är Nisse Simonson.

  4. Varsågod på scenen.

  5. Skådespelaren George Burns sa:

  6. "Först glömmer man namn,
    sen glömmer man ansikten."

  7. "Sen glömmer man att stänga gylfen
    och sen glömmer man att öppna den."

  8. Ursäkta mig, Nisse,
    jag ska säga en sak.

  9. Du kommer att signera böcker
    i anslutning till det här seminariet.

  10. -Nu ska jag inte avbryta.
    -Jag har varit kirurg i 40 år.

  11. Jag har skurit i allt som kan röra på
    sig och några kunde inte det efteråt.

  12. Men det är ett visst spill
    i alla branscher.

  13. Varför blir man intresserad av minnet?
    Jag har kommit fram till-

  14. -universums mest komplexa organs mest
    komplexa uppgift.

  15. Jag kände mig inte mogen tidigare.

  16. Men det är fascinerande
    att jag kan komma ihåg-

  17. -hur det såg ut på Näsets småskola
    i Strömsund för 62 år sen.

  18. Jag kommer ihåg vår fröken och hur det
    luktade i bänken av vaxat papper.

  19. Skräp av de gula pennorna man
    hade vässat och radergummiskräp.

  20. Jag kommer ihåg hur det luktade
    ur burken med björnklister. Minns ni?

  21. Men ni minns också att ni smakade
    och att det var en besvikelse.

  22. När mamma fick Alzheimers sjukdom
    och gick helt in i dimman-

  23. -så insåg jag att trots
    att hon var så söt och fin...

  24. De skötte om henne
    på demenshemmet.

  25. Så var det ett tomt skal.

  26. Under arton år i skolsystemet
    fick jag aldrig höra nåt om minnet.

  27. Minnet som funktion.

  28. Varför kommer jag ihåg
    det jag vill glömma och tvärtom?

  29. Det jag vill glömma gör sig påmint.

  30. Man har gjort en tavla eller nåt,
    som rullas upp hela tiden.

  31. Varför är minnet så märkligt?

  32. De flesta tror att det
    funkar som en kamera-

  33. -som fotograferar av verkligheten,
    att det är som videouppspelning.

  34. Så är det inte.
    Man kan dela hjärnan i två delar.

  35. Den medvetna delen är fem procent.

  36. Den stora omedvetna styr alltihop.

  37. Hjärnan och evolutionen tilltror oss
    inte om att klara de svåra sakerna.

  38. Du tänker inte på hur många droppar urin
    som kommer ur njurarna.

  39. Du tänker inte
    på vilket blodtryck du har.

  40. En professor i psykologi,
    Jonathan Haidt-

  41. -har beskrivit
    det medvetna och det omedvetna-

  42. -som den lilla elefantföraren
    som sitter på elefanten.

  43. Elefantföraren representerar
    den medvetna bilden-

  44. -och elefanten den omedvetna.
    Är de sams får de mycket nytta gjort.

  45. Är de inte sams får man inget gjort. Då
    vinner det omedvetna.

  46. Elefantföraren styr med hälarna
    och en liten käpp-

  47. -och kan få det omedvetna att funka.

  48. Men om det omedvetna, elefanten,
    upptäcker ett lejon-

  49. -så börjar den springa med automatik.

  50. Minnet är fascinerande.

  51. Låt oss säga att jag ska minnas nånstans
    där jag inte varit på 60 år.

  52. Vi flyttade från mitt pojkrum
    för 60 år sen.

  53. Jag går uppför trappan, känner doften,
    går in i rummet med snedtak.

  54. Med det rombiska fönstret.
    Det fanns en bur med en papegoja i.

  55. Så kommer jag ihåg att postmästaren,
    det fanns ju såna på den tiden, sa:

  56. "Vågar man sticka in fingret?"
    "Ja, hon är ofarlig", ljög jag.

  57. Så bet den så att det började blöda
    och han blev förbannad.

  58. För att jag skrattade så hysteriskt.

  59. Det är märkligt att jag efter 62 år
    utan att ha varit dit-

  60. -kan rekonstruera det här.
    Men hur mycket av det är sant?

  61. Långtidsminnet
    är en rekonstruktiv process.

  62. Som plockar upp skärvor,
    som en arkeolog.

  63. Han vet hur en vas
    från en viss tid ska se ut.

  64. Så plockar han upp skärvor
    och fyller i hålen med gips.

  65. Jag ska låna en bild av minnet
    av en professor i minnesforskning.

  66. Tulving, som är från Estland,
    men jobbar i Kanada.

  67. Korttidsminnet. Arbetsminnet,
    som man kan likna med-

  68. -men det får man inte göra bland
    psykologer, med datorns RAM-minne.

  69. Korttidsminnet kan bara
    hantera sju bitar samtidigt.

  70. Det är därför alla telefonnummer
    är på ungefär sju bitar.

  71. Det är ingen slump.

  72. De flesta av er kommer ju ihåg 070.
    Noll...sju...noll.

  73. Det sitter som en "chunk",
    kallar minnesforskarna det.

  74. Hustrun från Skåne meddelar nummer så
    att man aldrig minns dem.

  75. "Nisse, kom ihåg att ringa"-

  76. -"070 14 18 22 och så 3."

  77. Ingen jäkel kan lära sig
    ett telefonnummer så.

  78. Det ska ju vara rytm och rim:
    0703 14 18 22.

  79. Det är ingen slump
    att hjärnan vill ha rytm och rim.

  80. Så var det med de isländska sagorna
    innan de skrevs ner.

  81. "Voro nu satta i hög
    kung Bele och Torsten den gamle."

  82. Så var det när jag läste för barnen,
    alltid "Petter och hans fyra getter".

  83. Hur många minns den?

  84. "I sin stuga bodde Petter
    med sin katt och fyra getter."

  85. "Första geten hette Vit
    han drack Löitens akvavit."

  86. Då säger lilla Rebecka:
    "Morfar, det var fel."

  87. Han drack vodka.

  88. Korttidsminnet
    har en tagning på 20-30 sekunder.

  89. Det är därför såna som läser långsamt
    aldrig fattar nåt.

  90. "Gustav Vasa åkte skidor"-

  91. -"mellan Mora och Sälen."

  92. Då hinner gubben åka ur bild innan man
    lagrar det i långtidsminnet.

  93. Korttidsminnet tål inga störningar.

  94. Hustrun sa en kväll: "Nisse,
    nu måste du göra som andra män."

  95. "Vad då?"
    "Sitta med mig och titta på tv."

  96. "Men då somnar jag."
    "Det gör alla andra män också."

  97. "Då somnar jag till Rapport
    och sen blir det aldrig Aktuellt."

  98. Det var nåt konstigt program.

  99. En som hette Ernst, lång och mager,
    tog i gardiner och grejade.

  100. Så sa jag: "Det här klarar jag inte."

  101. Jag ringer min kompis Staffan
    och snackar prostatacancer.

  102. Så slog jag upp i katalogen så här.

  103. Jag börjar slå, så säger hon:
    "Vem ska du ringa?" Jäklar.

  104. Den tål inga störningar.
    Om jag ska gå ner och hämta en sax-

  105. -och möter dig i trappan.
    "Tjenare Nisse, vart ska du?"

  106. Det tål inga störningar.

  107. 20-30 sekunder, sju bitar, tål inga
    störningar. Det är korttidsminnet.

  108. Men vi har två kopplingsstationer,
    som avgör hur minnena ska lagras.

  109. Där tappade jag minnet.

  110. Den ena heter amygdalan, mandelkärnan.

  111. När man obducerar en hjärna
    ser den ut som en mandel.

  112. Där hanteras de emotionella flaggor
    som vi sätter på våra minnen.

  113. Om jag har blivit biten
    av en hund som barn-

  114. -och en hund
    kommer rusande mot mig-

  115. -så signalerar den här:
    "kom ihåg att det här var farligt."

  116. Amygdalan signalerar till hypotalamus
    som skickar signaler till binjurarna.

  117. Så producerar man adrenalin,
    noradrenalin och kortisol.

  118. En stress-cocktail. Det är amygdalan.

  119. Hippocampus,
    sägs se ut som en sjöhäst.

  120. Men den ser mer ut som ett finger.

  121. Den sköter biografiska minnen
    och lokalsinnet.

  122. Taxichaufförer i London,
    som ska lära sig 24 000 adresser-

  123. -under tre år när de cyklar omkring,
    har större hippocampus än andra.

  124. Lokalsinnet hanteras här.

  125. Och det autobiografiska minnet.
    Vem kom inte på min 50-års fest?

  126. Det vet hustrun. Kvinnor har
    bättre episodiskt minne än män.

  127. När båda de här går i gång samtidigt
    så får man "global memories".

  128. Hjärnan fotograferar
    hela situationen.

  129. Den 22 november 1963
    så låg jag på Chalmers studenthem-

  130. -här i Göteborg och läste om testikelns
    mikroskopiska anatomi.

  131. Två minuter över åtta bröts det
    med Arne Thorén i radion:

  132. "USA:s president John F. Kennedy
    har under en bilkaravan i Dallas"-

  133. -"blivit beskjuten och är nu
    svårt skadad på väg till sjukhus."

  134. Då fastnar det. Den 23 mars 1993-

  135. -så var jag hos min mamma
    och åt lunch.

  136. Så kom brorsan dit och sa:
    "Det har hänt nåt förfärligt."

  137. Pelle, vår son, läste i Umeå
    och var på väg i bil dit.

  138. "Pelle har varit med om en trafikolycka
    på väg till Umeå."

  139. "Han är på väg i ambulans.
    De ska försöka rädda hans liv."

  140. Jag minns alltihop.
    Det känslomässigt laddade.

  141. Vi har fem, sex såna minnen allihopa.
    När mammas cancer hade spritt sig.

  142. Eller när favorithunden blev överkörd.
    Ni har det allihopa.

  143. "Global memories". Men hur ska vi komma
    ihåg sånt som är tråkigt?

  144. Vår lärare på Samrealskolan sa:
    "Nu måste ni lära er den här listan".

  145. "An, auf, hinter, in, neben,
    über, unter, vor, zwischen."

  146. Jag frågade Alfred, som var tysk,
    om han kände igen orden.

  147. "Ja, Nisse, jag känner igen orden,
    men jag har aldrig sett dem på rad."

  148. Då struntar jag i det, tänkte jag.

  149. Nästa dag kommer jag till skolan
    och där satt Bengt bredvid mig.

  150. "Nisse, kunde du lära dig ramsan?"
    "Nej, jag struntade i det."

  151. "Jo, men jag kan."
    "Va? Hur då?"

  152. "Farsan sa vad ramsan
    kallades när han gick i skolan."

  153. "Vad då?"
    "Bröllopsnatten."

  154. An, auf, hinter, in, neben, über, unter,
    vor, zwischen.

  155. Då fastnade det.

  156. Då ska hela det här
    lagras in i långtidsminnet.

  157. Förra gången jag gjorde det här
    så svimmade jag.

  158. Långtidsminnet fylls hela tiden,
    från det vi är tre år...

  159. ...mer och mer. Och man räknar
    med att det är fyllt och fungerar...

  160. Vid fyra, fem års ålder fungerar det,
    när man har ett språk.

  161. Minnet och språket
    fungerar i symbios med varandra.

  162. Vid min ålder har man lagrat in
    ungefär hundra megabyte...

  163. ...varje dag ett helt liv.
    Det är ungefär 100 000 A4-sidor.

  164. Då blev det inget mer där.

  165. Egentligen kan man säga
    att ingen får nåt gratis.

  166. Det finns några som har
    fotografiskt minne, eidetiker.

  167. Robert Mitchum är en sån.
    Du berättade att, vad heter han...

  168. Där ser ni, först glömmer man namn...

  169. Ernst-Hugo Järegård
    hade fotografiskt minne.

  170. Då borde de ha mindre lön
    för det är ju inte samma jobb.

  171. Du håller med.

  172. I långtidsminnet
    har vi tre principiella fack.

  173. Det är fakta. Pi är lika med 3,14.

  174. Frankrikes huvudstad heter Paris.
    Det är sånt man får plugga.

  175. Sen har vi episodiska minnet.
    Kvinnor har bättre förmåga-

  176. -till biografiska minnen. Att lagra in
    vem som har sagt si eller så.

  177. Häromsistens var hustrun ute
    och masserade nåt kreditkonto.

  178. Då läste jag i en tidning,
    jag tror det var "M"-

  179. -att män borde intressera sig för vad
    hustrun pratar med kompisarna om.

  180. Det har jag inte provat på 40 år,
    men nu ska hon få vara med.

  181. När hon kom rusade jag fram och sa:
    "Har du träffat nån kompis?"

  182. Hon trodde väl det var nån parningsinvit
    och ryggade tillbaka.

  183. "Har du träffat nån kompis?"
    Jag skulle vara som i tidningen:

  184. En modern man. "Träffade du nån?"
    "Ja, jag träffade Birgitta."

  185. Då gjorde jag en tavla,
    för jag frågade: "Vad sa hon?"

  186. Då får man höra allting.
    Det är det som är...

  187. Det är kvinnornas handikapp
    i världen.

  188. De har inte insett
    att männen uppfann genvägarna.

  189. Om jag ringer min son
    är det korta koncisa besked.

  190. "Har du monterat på vinterdäcken?"
    "Ja."

  191. "Fick du ordning på datorn?"
    "Ja."

  192. "Så allting är bra? Jamen, hej då."

  193. Då har man med några raska frågor
    fått veta allt som är av värde.

  194. Men kvinnor är omständligare.

  195. Vad gör man när man börjar glömma?

  196. Det är tre saker.
    Som vi har från savannen.

  197. Vi kan leva sexton friska extra år-

  198. -om vi lär oss av miljoner år
    på savannen.

  199. Vad gjorde de? De gick hela dagarna.

  200. Promenader frisätter
    ett äggviteämne i musklerna-

  201. -som fungerar
    som gödsel på en vinbärsbuske.

  202. Det växer och synapserna
    blir starkare och håller i sig.

  203. Och även en "insulin-like factor"
    som gör att diabetiker-

  204. -får in sockret i cellerna
    ur blodbanan.

  205. Och en faktor som gör
    att man får bättre små kärl.

  206. Risken för demens minskar med 60 %-

  207. -om man går 30-40 minuter
    tre gånger i veckan.

  208. I så pass rask takt
    att man kan prata men inte sjunga.

  209. Och jag kan inte sjunga.

  210. Och vad åt man på den tiden?
    Jo, rötter, nötter, frukt och grönt.

  211. Och sånt som simmar, flyger
    och betar fritt.

  212. Det kunde jag utantill.

  213. Då fick de i sig omega-3 som är
    den viktigaste byggstenen i hjärnan.

  214. Ska jag rekommendera två
    av de viktigaste böcker jag läst-

  215. -så är det Lasse Bergs böcker
    om Kalahari.

  216. Under en period levde vi i Sydafrika-

  217. -för klimatet på savannen blev sämre.
    Då fick vi i oss av havets djur.

  218. Vi fick omega-3. Pannloben växte.

  219. Så skilde vi oss det sista steget
    från schimpanserna.

  220. Har jag hållit på i tjugo minuter?

  221. Så är det sömnen. Våra farföräldrar-

  222. -sov en timme mer än vi gör per natt.
    Hjärnan är aktiv under sömnen.

  223. Hippocampus sorterar minnena
    och lägger dem på plats.

  224. De läggs ut i hela hjärnbarken.

  225. Det sköter hippocampus.
    Rådfrågar de gamla minnena-

  226. -placerar in dem och skapar
    en rimlig bild av framtiden.

  227. Det prospektiva minnet är viktigt.

  228. Med hjälp av gamla erfarenheter landar
    vi i nuet-

  229. -och gör en möjlig bild
    av hur en framtid kan bli.

  230. Jag blev ombedd av rektorn
    på gymnasiet hemma.

  231. "Du fick bra betyg av oss i onödan
    så att du skulle kunna läsa medicin."

  232. "Nu får du komma
    och prata med eleverna om sömn."

  233. "De sitter uppe på nätterna och tittar
    på pornografi, hemska filmer"-

  234. -"och spelar våldsamma spel.
    Så kommer de hit som zombies."

  235. Jag kom in i aulan och de såg inte lika
    glada ut som ni gjorde.

  236. De gillade inte att nån skulle säga att
    de inte fick göra det de ville.

  237. Jag pratade om minnestekniker och visade
    en bok av en hjärnforskare.

  238. Han har ett olämpligt namn:
    Michael Dement.

  239. Det är lika begåvat som en urolog
    som heter "Impotent" i efternamn.

  240. Han skriver att om vi inte sover
    våra sju till åtta timmar-

  241. -så upplever kroppen det
    som en stressor.

  242. Hjärnan får inte
    jobba klart på natten.

  243. Då producerar man
    mindre könshormoner.

  244. Då får man liten snopp och små bröst,
    skriver han.

  245. Då blev ungarna vakna, så här.

  246. De blev som fågelholkar allihop.

  247. Då fick jag lite pratångest. Jag hade
    skruvat det två steg för långt.

  248. Men en vecka senare
    mötte jag en man på Prästgatan.

  249. "Tjenare Nisse,
    skitbra det där du sa om ungarna."

  250. "Grabben min kom hem åtta
    och sa 'nu går jag och lägger mig'."

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Så funkar minnet och glömskan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nisse Simonson, numera pensionerad kirurg, har alltid intresserat sig för hjärnan och dess funktioner, nu senast i boken "Glöm inte minnet". Varför glömmer vi bort vissa saker? Och varför minns två personer olika saker från samma händelse? Som läkare har han intresserat sig speciellt för minnets funktion, och minns hur det kändes när hans mamma drabbades av Alzheimers sjukdom: "Mamma var som ett tomt skal." Han förklarar skillnaden mellan kort- och långtidsminne och varför vi glömmer vissa saker. "Det är ingen slump att hjärnan vill ha rytm och rim", säger han. "Korttidsminnet är känsligt." Receptet för den som vill förbättra sitt minne är att träna, äta och sova rätt. Rötter och nötter är bra! Arrangör: Brombergs bokförlag.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Kognitiv psykologi, Medicin, Minnet, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Självkänsla - myter och fakta

Den populära framställningen av självkänsla stämmer inte överens med forskningen. Med Magnus Lindwall, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2011

Så funkar minnet och glömskan

Nisse Simonson, numera pensionerad kirurg, har alltid intresserat sig för hjärnan och dess funktioner, nu senast i boken "Glöm inte minnet". Varför glömmer vi bort vissa saker? Och varför minns två personer olika saker från samma händelse? Arrangör: Brombergs bokförlag.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.