Titta

UR Samtiden - Alla ska älska skolan

UR Samtiden - Alla ska älska skolan

Om UR Samtiden - Alla ska älska skolan

Hur gick det till när "mirakelskolan" Nossebro gick från att vara en av landets sämsta skolor till en där varje elev blev behörig till gymnasiet? Under fyra timmar vänds delaktighetsbegreppet ut och in. Dessutom får vi höra rektorer och personal från skolan själva berätta hur de gjorde. Inspelat i december 2011. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Alla ska älska skolan : Vad betyder delaktighet?Dela
  1. Vi talar i så många olika sammanhang
    om vikten av delaktighet-

  2. -för alla, och inte minst för elever
    med funktionsnedsättning.

  3. Man har funnit att det är svårare att
    skapa förutsättningar i skolmiljö-

  4. -för de eleverna.

  5. Men det är inte lätt att veta vad vi
    talar om, vi pratar om olika saker.

  6. Delaktighetsbegreppet-

  7. -är ett begrepp som har
    olika betydelser-

  8. -beroende på vilket sammanhanget är.

  9. Vi talar om delaktighet
    i vardagsspråk.

  10. Vi har ett språk mer förankrat
    i den handikapp-politiska-

  11. -och handikapp-ideologiska diskursen.

  12. Inte minst har vi den internationella
    klassifikationen ICF-

  13. -som också talar om delaktighet.
    Inom alla dessa områden-

  14. -talas det olika om delaktighet men
    inte så mycket om vad som avses.

  15. Dessutom finns skillnader
    inom olika akademiska discipliner.

  16. Olika sätt att studera delaktighet
    och att definiera delaktighet.

  17. Tittar man på de studier
    som genomförs-

  18. -det görs en del studier
    kring elevers delaktighet-

  19. -så märker man ibland att man inte
    definierat vad delaktighet betyder-

  20. -trots att det är måttet
    och resultatet med hela studien.

  21. Redan här ser vi att det finns
    skillnader som bör redas ut-

  22. -trots att det gäller
    en ganska begränsad arena.

  23. Förmodligen hänger begreppets
    genomslag ihop-

  24. -med den amöbaliknande
    konstruktionen:

  25. Det är väldigt töjbart
    och kan fyllas med det mesta.

  26. Det är både en möjlighet
    och en begränsning.

  27. Framför allt när vi försöker
    skapa förutsättningar i miljön-

  28. -för att skapa bättre delaktighet
    måste vi vara mer precisa.

  29. Delaktighetsbegreppet var som ni vet
    från början ett ideologiskt begrepp.

  30. Inom handikapp-ideologin
    och sedermera handikapp-politiken-

  31. -fick det sitt stora genomslag
    efter den miljörelativa vändningen-

  32. -på 1960-talet. Under sena 1970-
    talet och 80-talet talade vi alltmer-

  33. -om delaktighetsbegreppet.

  34. Inledningsvis handlar det om det
    vi alla nog skulle beskriva det som.

  35. Det har en nära anknytning
    till medborgarskap.

  36. Att vara en del av något.

  37. Att vara en del av samhället
    på alla olika arenor.

  38. En rättighet och en möjlighet.

  39. Som en konsekvens av upptäckten
    att integrering-

  40. -inte ledde till att man blev en del
    av samhället i alla olika instanser:

  41. I den politiska dagordningen,
    i samhällsgemenskapen, i arbete-

  42. -och inte minst skola.

  43. På det området har man alltid försökt
    skapa delaktighet på olika sätt.

  44. Men man har inte nått ända fram
    vill jag påstå.

  45. Som sagt var-

  46. -delaktigheten har många språk. Det
    handlar om ideologi och demokrati.

  47. Ibland talar vi om delaktighet
    som delaktighet i något med någon.

  48. Ibland talar vi om delaktighet som om
    personen är delaktig av sig själv.

  49. Ofta är det så vi dömer: Är det en
    delaktig person, är eleven delaktig?

  50. Utan att nämna i vad och med vem.

  51. Som en anekdot kan nämnas-

  52. -att när jag sökte bilder
    till det här bildspelet-

  53. -så sökte jag på delaktighet på
    Google. Det gav bilder av glada barn.

  54. Men även Helge Fossmo upp.

  55. När man har gjort sökningar
    i dagspressen-

  56. -på delaktighet så dyker ordet
    ofta upp i samband med brott.

  57. Så delaktighet handlar alltså
    om ansvar.

  58. Man är ansvarig för något
    och har en del i något.

  59. Vad gäller individuell delaktighet:
    Kan man vara ensam delaktig?

  60. Ni som är bekanta med ICF
    kan se paralleller.

  61. Där gör man en sådan bedömning.
    Delaktigheten läggs hos individen.

  62. Det kan vi uppfatta som problematiskt
    i synnerhet i skolsammanhang.

  63. De här bilderna stämmer inte riktigt
    med de bilder ni har fått.

  64. Det ska stå: "Att bedöma och värdera
    delaktighet - några kritiska röster."

  65. Alltså svårigheten att bedöma
    delaktigheten.

  66. Inte att det finns kritiska röster
    till delaktighet, som det kan verka.

  67. Det finns en hel del kritik
    eller problem med begreppet.

  68. Dels är det ett normativt begrepp.

  69. Det är ett teorilöst begrepp
    som är för generellt.

  70. Konsekvensen av detta
    blir inte så sällan-

  71. -att man tappar kontexten.

  72. Man går istället direkt på individen.

  73. Ett normativt begrepp
    innebär att normen för något-

  74. -värderas i det sammanhang
    där det äger rum, så att säga.

  75. Vad är normen? Vad är normen för-

  76. -när vi uppfattar en elev
    som delaktig i sin skolvardag?

  77. Är uppfattningen densamma
    för alla elever?

  78. Man ser ofta att vi ställer
    lite lägre krav-

  79. -på när en elev med funktionshinder
    kan bedömas som delaktig-

  80. -i sin skolvardag. Det är intressant.

  81. Det återgår till den tidigare
    diskussionen-

  82. -som framför allt Wilhelm Ekensten
    lyfte fram:

  83. "Lagom för funktionshindrade."
    Ja, man ska få vara med.

  84. Men inte riktigt lika mycket.

  85. Man ska ha en inkomst
    men inte lika hög.

  86. Det har sitt ursprung i den
    handikapp-politiska diskussionen.

  87. Men den passar även i klassrummet.
    Ska elever med funktionsnedsättning-

  88. -kunna ställa samma krav
    på delaktighet i klassrummet-

  89. -på delaktighet
    i undervisningssituationen?

  90. Eller räcker det med lite lägre?

  91. Man har rätt att få stöd för att
    komma upp till godkänd nivå.

  92. Det är lagom för funktionshindrades
    delaktighet.

  93. Det finns mycket bakgrund-

  94. -till varför det är viktigt att ha
    ett mer precist delaktighetsbegrepp.

  95. Som sagt, en problematik
    kring det oprecisa begreppet-

  96. -är att vi inte så sällan förlägger
    problematiken hos individen-

  97. -även när det gäller delaktighet.

  98. Det vi i det här projektet
    vill lyfta fram-

  99. -är att man ska utgå från att
    delaktighet är en social process.

  100. Därför krävs att de aktiviteter där
    bristande delaktighet uppmärksammas-

  101. -måste ses över.
    Inte individen eller miljön-

  102. -utan individen i miljön. Det är
    tanken bakom det här projektet.

  103. Jag har skrivit, till skillnad
    från de papper ni har, "aktivitet"-

  104. -i mitten. För det är aktiviteten
    som vi tittar på.

  105. Beroende på vad som händer
    i aktiviteten, vilka förväntningar-

  106. -och vilken förmåga individen har
    i relation till förväntningarna...

  107. Det utgår från det relativa
    handikappbegreppet-

  108. -och det vi jobbar med i skolan.
    Men vi har ändå en tendens-

  109. -att fokusera på individen.
    Det som händer här är avgörande-

  110. -för om det sker
    en delaktighetsinskränkning.

  111. Alltså inkludering
    eller marginalisering.

  112. Vår ambition är att utveckla
    delaktighetsbegreppet-

  113. -till ett verktyg till stöd
    för elevernas deltagande i skolan-

  114. -i alla olika kulturer
    som finns i skolan.

  115. Vi samarbetar med en forskargrupp
    på Stockholms Universitet-

  116. -som har utvecklat de här begreppen
    kring professor Ulf Janson.

  117. Tidigare har man använt begreppen
    som Tove senare ska presentera-

  118. -men främst i studier på yngre barn,
    förskolebarn.

  119. Vi vill se om begreppen är relevanta,
    eller snarare utveckla begreppen-

  120. -för att kunna använda dem
    även i situationer med äldre elever-

  121. -i deras skolvardag.

  122. Under projektets inledande år har vi
    gjort intervjuer och observationer-

  123. -ute i skolor med elever
    med funktionsnedsättning.

  124. Utifrån de här aspekterna-

  125. -har vi tittat på de olika
    vardagssituationerna i skolan.

  126. Jag har talat mycket om något
    som ni ännu inte fått ta del av.

  127. Tove kommer att berätta mer om de
    olika aspekterna som vi jobbar med.

  128. Tack, Kristina.
    - Jag heter Tove Dunkers.

  129. Delaktighetsaspekterna
    kom som en befrielse, tycker jag.

  130. Jag har stångats med hur man
    ska använda delaktighet i praktiken.

  131. Det här året har vi träffat elever
    för att titta på delaktigheten.

  132. Främst mellan- och högstadieelever.

  133. Jag ska försöka presentera
    dessa aspekter.

  134. Det blir en lite kortare,
    ytlig presentation-

  135. -för att ringa in barriärer
    och försöka se-

  136. -vad det är som hjälper eleverna
    och vad som gör dem delaktiga-

  137. -i de olika aktiviteterna i skolan.

  138. Det är sex aspekter.

  139. De används nu inom ett forsknings-
    projekt vid Stockholms Universitet-

  140. -men för förskolebarn
    med funktionsnedsättning-

  141. -och går i förskolan
    i blandade grupper.

  142. Vi försöker nu utveckla aspekterna-

  143. -så de kan användas till äldre barn
    i skolan-

  144. -och i den kontext som skolan
    innebär.

  145. Det viktiga med de sex aspekterna
    är att de är både inifrån upplevda-

  146. -och utifrån observerbara.

  147. Tanken är att det inte enbart ska
    gälla en egenupplevd...

  148. Att känna sig delaktig är en viktig
    aspekt men får inte vara den enda.

  149. Det ska även vara observerbart
    att man är med i olika situationer.

  150. Om man börjar med tillhörighet, den
    första aspekten. I detta sammanhang-

  151. -gäller det helt enkelt
    att vara inskriven, att vara med.

  152. I början trodde man att bara man
    finns med i en klass eller en skola-

  153. -så är man automatiskt delaktig.
    Vi vet i dag att det inte är så.

  154. Men i detta sammanhang-

  155. -innebär tillhörighet
    att vara inskriven i en skola.

  156. Tillgänglighet är en otroligt viktig
    aspekt.

  157. Det har vi sett redan under år ett.

  158. Det vet vi sedan tidigare att den är.
    Jag kommer att återkomma till den.

  159. Den är så viktigt att den
    kräver en ordentlig genomgång.

  160. Det gäller
    både fysisk tillgänglighet-

  161. -socio-kommunikativ tillgänglighet
    och symbolisk tillgänglighet.

  162. Jag återkommer till tillgänglighetens
    tre delar.

  163. Erkännande är också en viktig aspekt.

  164. Att erkännas av sina kamrater,
    att accepteras.

  165. Vi har sett att om man inte erkänns
    av kamraterna-

  166. -eller av läraren-

  167. -så innebär det ibland
    brist på tillgänglighet.

  168. Vi återkommer till det också.
    Samhandling är nästa aspekt.

  169. Man måste inte göra saker
    på samma sätt.

  170. Men man ska finnas med i samma
    handling. Det finns typiska exempel:

  171. Idrott och vissa andra lektioner
    där man faktiskt inte är med.

  172. Det bör vara observerbart
    att man faktiskt är med.

  173. Vi har även träffat barn som sitter
    i ett rum i korridoren intill-

  174. -eller i assistentens rum.

  175. Det har vi både sett och hört.

  176. Det kan ha sin anledning ibland men
    upprepas det bör det ifrågasättas.

  177. Då kan man se att det handlar om
    rätten att vara med i samma handling.

  178. Engagemang är det egenupplevda
    som man måste fråga eleven själv om.

  179. Hur upplever man engagemanget
    och motivationen-

  180. -i de olika ämnena exempelvis.

  181. Autonomi står för självbestämmande.
    Det är en lite krånglig aspekt.

  182. Det betyder inte... Skolan har
    ju sina regler, normer och tider.

  183. Man kan inte själv bestämma
    utan man måste inrätta sig efter dem.

  184. I det här sammanhanget
    betyder autonomi-

  185. -"självbestämmande
    som sina klasskamrater".

  186. Tillgänglighet.

  187. Som jag sa är det mycket som hamnar
    under tillgänglighet.

  188. Fysisk tillgänglighet
    handlar om miljön, läromedel-

  189. -tillgång på tillgänglig skrift,
    och så vidare.

  190. Det är nödvändigt för att kunna
    vara delaktig.

  191. Fullständigt nödvändigt för de flesta
    elever med funktionsnedsättning.

  192. Det finns många exempel. För att
    konkretisera läser jag upp några:

  193. Till exempel T som är blind,
    han har en svår synnedsättning.

  194. Han säger att han saknar...
    Han går i årskurs 9.

  195. Han saknar anteckningshjälpmedel
    och en bärbar dator.

  196. Han är beroende av att assistenten
    antecknar åt honom-

  197. -vid lektioner och genomgångar.
    T säger:

  198. "Men hon är så trött ibland."

  199. Han är alltså beroende
    av att assistenten antecknar-

  200. -eftersom han inte har
    något eget sätt att anteckna.

  201. O har också en svår synnedsättning
    och säger så här:

  202. "Det fungerar inte så bra i bild." I
    årskurs åtta "grejade hon med lera".

  203. Nu är hon riktigt trött på lera.

  204. Läraren vet inte riktigt
    vad hon ska hitta på.

  205. Läraren har inte
    gått någon fortbildning.

  206. M sitter i rullstol. Skolgården är
    stor och sträcker sig runt skolan.

  207. Där finns bollplaner och tillgång
    till gungor och klätterställningar.

  208. Det finns ett lägre pingisbord där M
    spelar med sina kompisar varje rast.

  209. Skolan där en annan elev har gått, N-

  210. -har just gjort en cykelutflykt.

  211. N ser inte, men man skaffade
    en tandemcykel så hon hängde med-

  212. -och de var borta hela dagen.
    N går i årskurs 5.

  213. Alla exemplen handlar
    om tillgänglighet.

  214. Antingen barriärer eller möjligheter.
    Tillgänglighet är otroligt viktigt.

  215. Socio-kommunikativ tillgänglighet
    är också en viktig del-

  216. -som man kanske glömmer.

  217. Det handlar om information
    i sociala sammanhang.

  218. I klassrummet
    eller vid andra tillfällen.

  219. Ett exempel är att vara den enda
    i en klass-

  220. -som kommunicerar med teckenspråk.
    Det är ett exempel.

  221. Ett annat exempel är idrott-

  222. -där idrottsläraren inte verbaliserar
    hur man ska göra.

  223. Att man i introduktionen inte
    verbaliserar för någon som inte ser-

  224. -hur det ska gå till.

  225. Men även i sociala sammanhang är det
    svårt för en som inte ser att förstå-

  226. -vad som händer i gruppen
    och klassen.

  227. Symbolisk tillgänglighet: Begriplig-
    heten i aktivitetens sammanhang.

  228. Vi utgår ifrån det vi erfar och
    uttrycker oss utifrån det vi erfar.

  229. Jag ska ta ett exempel
    för att tydliggöra:

  230. Tre barn leker affär, de går
    i årskurs 1. Två seende flickor-

  231. -och en blind pojke. Flickorna
    leker att de handlar över disk.

  232. Så som affärer numera
    kanske inte gör längre.

  233. En beställer och den andra hämtar.

  234. Pojken har hittat en bil som han slår
    mot olika stolsben.

  235. Han hittar ett stolsben av metall så
    det skramlar ordentligt när han slår.

  236. Flickorna blir irriterade
    och säger till läraren-

  237. -att han stör. "Vi leker affär!"

  238. Läraren frågar vad pojken gör,
    de leker ju affär.

  239. "Det är här man lämnar kundvagnarna."

  240. Man måste fråga sig hur man upplever
    och uttrycker en affär i leken-

  241. -om man inte ser.

  242. Den kunskapen är otroligt viktig
    för pedagoger och lärare.

  243. Vi uttrycker det vi själva erfar.

  244. Det är så viktigt i perspektivtagande
    och utvidgande av perspektiv.

  245. När det gäller lektioner och hur man
    lägger upp lektioner...

  246. När barn ska skriva om hösten,
    hur beskriver man hösten?

  247. Löven har olika färg, men det doftar
    också. Det låter kanske.

  248. Hur känns det på hösten?

  249. Man måste göra det begripligt.

  250. Aspekterna påverkar även varandra.
    Finns ingen tillgänglighet-

  251. -så är det svårt att vara med i samma
    handling, som exemplen även visar.

  252. Ta affärsleken. Förstår man inte
    varandra är det svårt att fortsätta.

  253. Så aspekterna påverkar varandra,
    men framför allt går de att ringa in.

  254. Man kan använda det som ett verktyg.

  255. Vi har provat det i praktiken på mitt
    jobb när det har kommit in frågor-

  256. -kring barnens sociala delaktighet
    exempelvis.

  257. Vi har även provat det vid
    personalkurser och fortbildningar.

  258. Men vi har bara börjat.

  259. Projektet, som Kristina talade om,
    som vi fortfarande håller på med-

  260. -och ska sammanställa i vår
    i en FOU-rapport.

  261. Vi har en mängd material.
    Vad eleverna själva uttrycker-

  262. -och vad vi har sett.
    Det blir spännande.

  263. Målet är att detta ska användas
    i skolan-

  264. -så vi vet vad vi pratar om
    när vi pratar om delaktighet.

  265. Tack för oss!

  266. Textning: Elisabeth Enström
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vad betyder delaktighet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Delaktighet är ett populärt ord i skolan. Från början handlade det om ideologi, ordet var tätt sammanbundet till ordet "medborgarskap". Men vad betyder det idag, i praktiken? Kristina Szönyi från Specialpedagogiska skolmyndigheten benar ut begreppets beståndsdelar. Medverkar gör också Tove Dunkers, specialpedagog och utbildare. Inspelat i december 2011. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Skolan, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Alla ska älska skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla ska älska skolan

Vad betyder delaktighet?

Delaktighet är ett populärt ord i skolan, men vad betyder det idag, i praktiken? Kristina Szönyi från Specialpedagogiska skolmyndigheten benar ut begreppets beståndsdelar tillsammans. Medverkar gör också Tove Dunkers, specialpedagog och utbildare. Inspelat i december 2011.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Ring lärarcoachen

PYS och stamning

Hur kan undantagsbestämmelsen PYS användas? Högstadielärare Inger har en angelägen fundering - kan hon vid betygssättningen åberopa undantagsbestämmelsen när det gäller en stammande elev i hennes klass? Eleven är i övrigt klart högpresterande, men stamningen förhindrar eleven att klara de muntliga presentationerna. I studion finns betygsexperten Pernilla Lundgren som har en mångårig erfarenhet av bedömnings- och betygsfrågor. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.