Titta

UR Samtiden - Välfärd och hälsa

UR Samtiden - Välfärd och hälsa

Om UR Samtiden - Välfärd och hälsa

Vetenskapsrådets tvärvetenskapliga seminarium Välfärd och hälsa handlar om sambanden mellan de båda begreppen. Fokus ligger på de socioekonomiska omständigheternas betydelse såsom utbildning, inkomst och var man bor. Vi hör forskare från så pass skilda discipliner som historia, nationalekonomi, medicinsk epidemiologi, sociologi och samhälle och hälsa diskutera. Seminarierna bygger dels på ett föredrag och dels på ett samtal med publiken kring ämnet. Välfärd och hälsa är ett av fyra årliga seminarier arrangerade av Vetenskapsrådet. Inspelat i december 2011. Moderator: Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Välfärd och hälsa : Barn och unga - hälsa på olika villkorDela
  1. Ja, då hälsar vi
    Viveca Östberg välkommen-

  2. -docent i sociologi vid SU:s
    Centre for Health Equity Studies.

  3. Nu går vi till andra delen av
    livscykeln, barn och unga-

  4. -och till frågan i vad mån
    de har hälsa på lika villkor.

  5. Jag antar att demensfrågan inte
    blir lika aktuell här. Varsågod.

  6. Tack. Temat för den här dagen
    är ju välfärd och hälsa.

  7. Jag ska fokusera på de yngre,
    alltså barn och ungdomar.

  8. Jag har hållit på mycket
    med välfärdsundersökningar-

  9. -där ju hälsa ingår
    som en viktig del.

  10. Den typ av hälsa jag ska koncentrera
    mig på är självrapporterade besvär-

  11. -psykiska och somatiska, som hänger
    ihop med olika aspekter av välfärden.

  12. Först nåt om välfärd i sig: Den är
    hög för barn och ungdomar i Sverige.

  13. Vi har gjort undersökningar
    på personer 10-18 år.

  14. Alla bor i moderna bostäder,
    90% har ett eget rum.

  15. Man är också rik på kapitalvaror,
    de flesta har mobiler och datorer.

  16. Det är inte bara om materiella saker.

  17. Majoriteten kände sig trygga
    i sina bostadsområden.

  18. 85% kommer väl överens
    med sin mamma och sin pappa.

  19. Över 90% har en vuxen hemma
    att prata med om de har problem.

  20. De flesta har en vän i skolan, och
    ännu fler har kamrater på fritiden.

  21. Man trivs i skolan. Så den höga väl-
    färden spänner över många områden.

  22. Vi har också bland de lägsta
    barnadödligheterna i världen.

  23. Om vi frågar barn och ungdomar om de
    känner sig friska så gör de det.

  24. Men samtidigt är
    de subjektiva hälsobesvären vanliga.

  25. Vi har sett många undersökningar
    där barn och unga rapporterar besvär.

  26. Det är besvär av typen att man ofta
    är ledsen, sur och irriterad, spänd.

  27. Man har ont i magen,
    ont i huvudet, svårt att somna.

  28. De här rapporteringarna var i Sverige
    speciellt höga bland tonårsflickor.

  29. Jag ska visa resultat från under-
    sökningen "Skolbarns hälsovanor".

  30. Den görs av Folkhälsoinstitutet
    vart fjärde år, den första 1985-86.

  31. Så det är en ganska lång tidstrend.

  32. Figurerna gäller flickor, 15 år-

  33. -och visar andelen som uppger att
    de har besvär flera gånger i veckan.

  34. Den tar fasta på huvudvärk, magont,
    svårt att somna, irriterad, nervös.

  35. Vi kan se att rapporteringen
    har ökat sen 1985.

  36. Möjligtvis ser vi en nergång
    i undersökningen från förra året.

  37. Men det är för tidigt att veta hur
    det kommer att se ut i förlängningen.

  38. Det vi vet... Undersökningen riktade
    sig till 11-, 13- och 15-åringar.

  39. Besvären ökar med ålder.
    De är vanligast bland 15-åringar.

  40. Det finns tydliga könsskillnader.
    Flickor rapporterar fler besvär.

  41. Det gäller alla åldrar, så flickor
    på 15 år är de som rapporterar mest.

  42. När man tittar på mer allvarliga
    former av psykisk ohälsa i Sverige-

  43. -så finns det en uppgående trend för
    depressioner och sjukhusinläggningar-

  44. -som beror på självskadebeteende,
    så trenden finns inte bara i de här-

  45. -relativt mildare symptomen.

  46. Den här undersökningen görs inte bara
    i Sverige, utan i en mängd länder.

  47. Det här är en sammanfattande bild
    från WHO för flickor, 15 år.

  48. Den ger
    ett sammansatt mått på besvären.

  49. Den visar andelen som har två eller
    fler besvär flera gånger i veckan.

  50. Den svarta stapeln högst upp
    är genomsnittet för 35 olika länder.

  51. Den röda stapeln är Sverige.

  52. Det varierar ganska mycket
    mellan länder-

  53. -och genomsnittet är ganska högt.

  54. Sverige har legat över det
    i just de här undersökningsåren.

  55. Främst den ökade trenden över tid-

  56. -har gjort det här
    till en väldigt stor fråga i Sverige.

  57. Vad beror det på?

  58. Ungdomars psykiska hälsa ses som
    ett orosmoln, ett folkhälsoproblem.

  59. Frågan är:

  60. Vad påverkar ungdomars
    psykiska hälsa och välbefinnande?

  61. Ja. Välfärden är hög, men
    subjektiva hälsoproblem är vanliga.

  62. Det kan framstå som paradoxalt.

  63. Hänger inte välfärd ihop med hälsa?
    Spelar det ingen roll?

  64. Men så är det ju inte.
    Det är det jag tänker prata om i dag.

  65. Lägre välfärd
    sammanhänger med mer hälsobesvär.

  66. Välfärd och hälsa
    hänger ihop på ett förväntat sätt.

  67. Jag tänker visa
    hur det ser ut i olika områden.

  68. Jag ska använda mig av under-
    sökningarna som görs i Sverige.

  69. Jag ska säga några ord om dem först:

  70. När jag pratar om dem
    menar jag Barn-LNU och Barn-ULF-

  71. -som riktar sig till 10-18-åringar.

  72. LNU står för "Levnadsnivå-
    undersökningen", från SOFI-

  73. -och ULF är "Undersökningen av
    Levnadsförhållanden" från SCB.

  74. De har gjorts för
    den vuxna befolkningen sen 60-talet.

  75. Sedan år 2000 så har vi
    även inkluderat barn och unga.

  76. Nåt som är speciellt med dem
    är att de har en bred ansats.

  77. Välfärden kan inte beskrivas
    med ett sammanfattande mått.

  78. Vi måste se den mångfacetterad. Det
    är många delar som bygger välfärden.

  79. Det synsättet har vi tillämpat.

  80. De välfärdsdimensioner som vi har
    fokuserat på finns på den här bilden.

  81. Hälsa, välbefinnande,
    tillgång till vård.

  82. Ekonomiska resurser,
    familjens och barnets egna.

  83. Här ingår också materiella resurser.

  84. Familj och sociala relationer.
    Skolförhållanden och utbildning.

  85. Boende, närmiljö, trygghet, fritid,
    rekreation och politiska resurser.

  86. Politiska resurser är medinflytande
    i de miljöer man befinner sig-

  87. -som i familjen och skolan.

  88. Ett annat utmärkande drag i under-
    sökningarna är fokus på resurser.

  89. Att man i hög grad
    fokuserar på resurser.

  90. Grundtanken är att det är svårt att
    bestämma vad som är "det goda livet".

  91. Det finns individuella preferenser.

  92. Men resurser är alltid bra,
    för då kan man själv styra sitt liv.

  93. Därför fokuserar man
    på resurser inom de här områdena.

  94. Ett ställningstagande
    som jag vill ta upp är-

  95. -att om vi ska veta nåt om människors
    välfärd måste vi fråga dem själva.

  96. Vi kan inte fråga hela befolkningen,
    men ett urval intervjuas.

  97. Samma synsätt tillämpas på barn.
    De ska tillfrågas om hur de har det.

  98. Så vi måste se barn som experter
    och förmögna att berätta om sina liv.

  99. Det är speciellt viktigt
    med subjektiva hälsobesvär-

  100. -för barnet vet bäst själv
    om man är ledsen eller nere.

  101. Vi vet också att vi får olika svar om
    vi frågar barnen eller föräldrarna.

  102. Det är viktigt
    att barnen får komma till tals.

  103. Jag ska prata om hur hälsobesvären
    hänger ihop med välfärdsdimensioner.

  104. Jag fokuserar på de här tre...
    Några aspekter.

  105. Ekonomiska resurser
    och familjens ekonomi.

  106. Och sen sociala relationer,
    både till föräldrar och jämnåriga.

  107. Och tredje: förhållanden i skolan.

  108. Så det första
    gäller familjens ekonomi-

  109. -och barns rapportering
    av somatiska och psykiska besvär.

  110. Här ser vi skillnad hos barn i
    familjer som är "ekonomiskt utsatta".

  111. En ekonomisk utsatt familj har
    en låg inkomst, bland de 20% lägsta-

  112. -samt ingen ekonomisk buffert.

  113. Man har inte pengar om nåt händer,
    om tvättmaskinen går sönder.

  114. Andelen barn i såna familjer
    i den här undersökningen var 8%.

  115. Här är oddskvoter.

  116. Om vi tittar på psykosomatiska
    besvär, som är längst till vänster-

  117. -är oddskvoten 1,4
    för barn i utsatta familjer.

  118. Det tolkas som att
    det är 1,4 gånger så vanligt-

  119. -att barn i ekonomiskt utsatta
    familjer rapporterar besvär.

  120. Eller 40% så vanligt.

  121. Stjärnan visar på en signifikant
    skillnad mellan familjetyperna.

  122. Vi hittar också en skillnad i
    psykiska besvär som är något större.

  123. Så barn i ekonomiskt utsatta familjer
    rapporterar i större grad besvär.

  124. Sen en bild som fokuserar på sociala
    relationer. Den är lite annorlunda.

  125. De första två staplarna tar fasta
    på relationen till föräldrarna.

  126. Hur väl man kommer överens
    med de vuxna man bor med.

  127. Stapeln till höger gäller-

  128. -de barn som säger att de inte kommer
    överens med alla vuxna i hushållet.

  129. De rapporterar i högre grad psykiska
    besvär. 3,5 gånger så vanligt.

  130. I nästa grupp staplar-

  131. -handlar det om att ha nån hemma
    att prata med om man har problem.

  132. De barn som säger att de inte har det
    uppger i högre grad psykiska besvär.

  133. På andra sidan figuren
    har vi relationer till jämnåriga.

  134. En nära vän i klassen
    har nästan alla, utom 10%.

  135. De uppger också
    i högre grad psykiska besvär.

  136. Den sista gruppen staplar tar fasta
    på kränkningar i skolan, mobbning.

  137. Här har vi en grupp barn som
    utsätts för kränkningar varje vecka.

  138. De uppger i mycket högre grad
    psykiska besvär.

  139. Med kränkningar... Man pratar om en
    dikotomi, mobbade och inte mobbade.

  140. Men det finns en gradering. Man kan
    utsättas för olika grad av kränkning.

  141. Graden hänger ihop med psykisk hälsa.

  142. Här hade vi en ganska vid definition.
    Om man skulle utsättas för kränkning-

  143. -flera olika typer varje vecka
    och skilja ut en mindre grupp barn-

  144. -som då skulle bli 4%, som
    det blir i många undersökningar...

  145. Då skulle den här stapeln vara
    dubbelt så hög. 9 gånger så vanligt.

  146. Kränkning i skolan är oerhört viktigt
    för den psykiska hälsan.

  147. Det har ett stort genomslag.

  148. Då lämnar jag sociala relationer
    för arbetsvillkor i skolan.

  149. Som ju inte
    har med det sociala att göra, utan-

  150. -det viktiga i skolan är ju att lära
    sig, och hur villkoren då ser ut.

  151. Här har vi använt en modell som ofta
    används för vuxnas arbetsmiljöer.

  152. I olika stressmodeller tar man hänsyn
    till upplevelsen av krav i jobbet.

  153. För mycket krav, motstridiga krav...

  154. Det kan då påverka stress och hälsa.

  155. Men inte bara krav har betydelse,
    utan också vad man själv kan påverka-

  156. -som kan göra
    att effekten inte blir lika stor.

  157. Det kan neutralisera
    effekten som krav har på stress.

  158. Vi har tillämpat samma idé
    på barn i skolan.

  159. Då har vi mätt höga krav,
    längst till vänster-

  160. -som för mycket läxförhör,
    prov och redovisningar i skolan.

  161. Barn som tycker att de har det
    uppger fler psykosomatiska besvär.

  162. "Låg kontroll":

  163. Det är de barn som inte kan påverka
    vilka dagar man har läxor och prov.

  164. Man kan inte påverka förläggningen.
    De uppger också oftare besvär.

  165. Det viktigaste är den sista gruppen,
    där vi kombinerar krav och kontroll.

  166. De som i högst grad
    uppger stressrelaterade besvär-

  167. -är de barn som tycker att det går
    för fort och att man har för mycket-

  168. -och inte kan påverka det.

  169. De sticker ut, precis som
    i undersökningar av vuxna.

  170. Så...

  171. Så välfärd inom många olika områden
    hänger ihop med barns hälsobesvär.

  172. I familjens ekonomi, sociala rela-
    tioner och arbetsvillkor i skolan.

  173. Det visar också att hälsa
    sammanhänger med många olika saker.

  174. Hälsa är en känslig indikator för
    våra förhållanden inom andra områden.

  175. Så hälsa blir
    en väldigt tvärvetenskaplig fråga-

  176. -som tjänar på
    att belysas från olika perspektiv.

  177. Jag är ju sociolog, men det är
    en medicinsk, psykologisk fråga, etc.

  178. Det är verkligen
    ett tvärvetenskapligt forskningsfält.

  179. Det finns skillnader
    mellan samhällsgrupper.

  180. Vårt center heter ju "Centret för
    forskning om ojämlikhet i hälsa".

  181. Det... Arne pratade om Marmot,
    som har fokuserat mycket på det.

  182. Det finns många sätt
    att titta på samhällsgrupper.

  183. Familjens ekonomi är ju
    en viktig socioekonomisk indikator.

  184. Men mycket av forskningen har handlat
    om yrkesgrupper, sociala klasser-

  185. -eller socioekonomisk status.

  186. Vi vet när vi tittar på vuxna att
    det finns tydliga skillnader mellan-

  187. -personer i tjänstemannayrken
    och i arbetaryrken.

  188. Skillnader i självrapporterad hälsa,
    diagnosticerad sjukdom, dödlighet...

  189. Det finns skillnad i väldigt,
    väldigt många olika hälsoaspekter.

  190. En anledning till det är ju att
    välfärden skiljer sig mellan grupper.

  191. Man har olika grad av utbildning,
    olika ekonomi, olika boenden-

  192. -och olika möjligheter
    att ta till sig information.

  193. Det här påverkar många områden
    av livet, som ger tydliga skillnader.

  194. Sen är det ju förstås så för barnen
    att deras villkor påverkas av-

  195. -familjens sociala klass.

  196. Den typen av hälsobesvär jag pratar
    om, självrapporterade hälsobesvär-

  197. -varierar inte mycket
    mellan sociala grupper.

  198. Barn till arbetare och tjänstemän
    rapporterar i lika hög grad besvär.

  199. Det har vi sett i många olika länder
    och det finns olika hypoteser.

  200. Dels kan det handla om
    typen av besvär.

  201. Det är också en ålder i livet-

  202. -när kamratinflytandet är starkt och
    skär igenom inflytandet från familj.

  203. Oavsett hur det är med det
    så vill jag avsluta med att visa...

  204. Vi kan inte säga att det inte finns
    sociala skillnader i psykisk ohälsa.

  205. Vi ser det
    i andra typer av hälsomått-

  206. -t.ex. sjukhusinläggningar
    som beror på självtillfogad skada-

  207. -som oftast då är självmordsförsök.
    Där har vi en tydlig social gradient.

  208. Det är den här studien som...

  209. ...som jag tänkte visa.

  210. Det är en longitudinell studie
    där vi har följt-

  211. -individer som gick ut årskurs 9
    under åren 1989-1993.

  212. Efter att de gick ut årskurs 9
    har de blivit uppföljda-

  213. -med fokus på om de har varit inlagda
    på grund av självtillfogad skada.

  214. De var då indelade efter förälderns-

  215. -i det här fallet oftast pappans,
    sociala position.

  216. Så vi har högre tjänstemän,
    tjänstemän på mellannivå, lägre...

  217. Kvalificerad och okvalificerad
    arbetare. Vi kan se att...

  218. Så är det procent som blev inlagda på
    sjukhus under uppföljningsperioden.

  219. Det här är ett ovanligt hälsoutfall
    men vi kan se en tydlig gradient.

  220. Så att...

  221. Högre tjänstemän i mindre grad,
    okvalificerade arbetare i högre grad.

  222. Inte bara skillnad mellan tjänstemän
    och arbetare, det är en gradient-

  223. -som ökar risken
    för sjukhusinläggning.

  224. Så välfärden är hög i Sverige, men
    subjektiva hälsobesvär är vanliga.

  225. Men ändå är det så att lägre välfärd
    sammanhänger med mer hälsobesvär.

  226. Det finns skillnad i hälsa
    mellan samhällsgrupper.

  227. De är inte tydligare i den typen
    som jag har pratat om.

  228. Men de är det i mer allvarliga former
    av psykisk ohälsa bland unga.

  229. Tack så jättemycket.

  230. Tack så mycket.

  231. Här finns det föda för tankar.
    Jag har massor med frågor.

  232. Jag hoppas att ni ställer dem.
    Ordet är fritt för allehanda inspel.

  233. Jag kan börja,
    om ni inte har formulerat er.

  234. En sak jag funderade på när du...

  235. Vad du säger är väl att-

  236. -det finns ett antal faktorer som
    verkar påverka rapporteringen av-

  237. -hälso...
    eller upplevda hälsoproblem.

  238. Om man bråkar med föräldrar
    eller inte, om man kränks i skolan...

  239. Man ser inget tydligt samband mellan
    ohälsan och socioekonomisk status-

  240. -utom med avseende på självskade-
    beteende. Ska man fatta det så?

  241. Det är att dra det lite hårt,
    men så är det.

  242. Det hänger ihop.

  243. Med familjer som har ekonomiska
    problem ser vi en ökad andel problem.

  244. Men precis. Annars...

  245. Min fråga då, om vi testar lite, är:

  246. När du tog upp
    den här bilden på relationsfrågorna-

  247. -så såg det ut som om
    kränkningar i skolan var viktigast.

  248. Relationen med föräldrarna
    näst viktigast.

  249. Vänner tredje viktigast,
    alltså hade mindre betydelse.

  250. Och sen säger du
    att förklaringen till...

  251. ...att man inte ser några starka
    socioekonomiska skillnader-

  252. -kan vara just
    att vännerna är så viktiga.

  253. Men här verkar det som att
    föräldrarna är ännu viktigare.

  254. -Det kanske du får ihop?
    -Ja, faktiskt.

  255. Att komma överens med föräldrar
    skiljer sig inte bland klasserna.

  256. Så att enligt den här undersökningen-

  257. -uppger barn att de
    kommer överens i lika hög grad-

  258. -i arbetarfamiljer
    som i tjänstemannafamiljer.

  259. Så det finns inte sociala skillnader
    i just den undersökningen.

  260. Ja. - Nu har vi en redan formulerad,
    snart uttryckt, fråga.

  261. Jag tänkte knyta an till bilderna
    du visade alldeles i början.

  262. Dels den explosiva ökningen
    som du visade för Sveriges del-

  263. -och de nationella skillnaderna
    som ändå var rätt stora.

  264. Där åtminstone inte jag
    såg nåt mönster, utan-

  265. -Tyskland och Danmark låg väldigt
    högt och bra till, med låga siffror.

  266. Och sen har vi länder som Grekland i
    botten, med Sverige närmare Grekland.

  267. Sverige och Danmark borde ju
    ligga i närheten av varandra.

  268. Det måste väl vara så att de med
    låga siffror inte har sett den här-

  269. -tidsmässiga ökningen
    som har drabbat Sverige?

  270. Skulle du kunna utveckla vad som kan
    vara förklaringen till att det ser-

  271. -så olika ut i olika länder?

  272. Finns det nån landsfaktor
    som man kan plocka ut-

  273. -som inte jag kunde se på bilden?

  274. Det är jättesvårt att se det.

  275. En sak man kan säga är
    att alla länder-

  276. -såvitt jag vet, har sett en ökning.
    Det är inget speciellt för Sverige.

  277. Jag använder mest bilden för
    att visa hur Sverige förhåller sig.

  278. Samtidigt kan man ju tycka... Jag
    tycker att definitionen är för bred.

  279. Vi kommer upp på så höga procenttal
    att vi lätt kan hitta skillnader.

  280. Det finns stora variationer mellan
    länderna som är svåra att förstå.

  281. Jag skulle önska en mer-

  282. -stark definition, snävare definition
    av psykisk ohälsa eller hälsobesvär.

  283. Sverige är ju uppe på 50%. Jag tror
    inte att det är en rättvisande bild.

  284. Får jag följa upp med
    det du sa inledningsvis om att-

  285. -man måste fråga människorna själva
    om hur de upplever hälsan.

  286. Samtidigt vill man ha
    en strängare definition.

  287. Det är förstås en svår nöt,
    en tulipanaros att åstadkomma det.

  288. Och man har inte stora sociala
    skillnader i rapporterad ohälsa...

  289. Jag bara frågar:

  290. Kan det finnas en lokal,
    kulturell härmningseffekt här?

  291. Unga känner ju till andra unga
    människors retorik kring hur de mår.

  292. Den ser olika ut i olika länder och
    har inget samband med ekonomin.

  293. När Michael Marmot undersökte-

  294. -livslängdens relation till BNP
    per capita fann han inget samband-

  295. -över en viss gräns.
    Det är en fråga man kan ställa.

  296. Hur ska man komma ifrån den här
    eventuella härmningseffekten-

  297. -när det gäller svar
    och deras jämförbarhet?

  298. Jag måste säga att utveckling
    över tid inte är mitt område.

  299. Jag kan inte svara så detaljerat.

  300. Men du pratar om en rapporterings-
    effekt, att den ökar oavsett läge.

  301. De som studerar frågan menar inte
    det. Det är en långsiktig trend.

  302. Plus att vi har liknande mönster
    i sjukhusinläggningar-

  303. -och på grund av
    att depressioner också ökar.

  304. När man tittar i folkhälsorapporten
    på unga vuxna-

  305. -så har vi samma mönster,
    och kvinnor rapporterar mer-

  306. -som stödjer
    att det finns nåt verkligt i det.

  307. Att det inte bara är
    en rapporteringsökning.

  308. Ja... Du ville säga nåt.
    Du får presentera dig.

  309. Jag heter Conny Geijer, från
    Sveriges Gerontologiska Sällskap.

  310. Jag undrar:
    Har ni tittat på separationer-

  311. -och skilsmässor
    kopplat till din forskning?

  312. Jag har aldrig tittat på det.
    Däremot har vi jämfört barn som bor-

  313. -med två föräldrar och
    som bor med en ensamstående förälder.

  314. Där har man kanske aldrig
    haft två föräldrar-

  315. -och vi vet inte
    när separationen var.

  316. Där finns det en viss skillnad.
    Det finns...

  317. Barn med ensamstående föräldrar
    har i något högre grad olika besvär.

  318. Men det är ingen stor skillnad.

  319. I den tidigare föreläsningen som
    handlade om demens hos äldre-

  320. -så talade vi om metodiken.

  321. Där man i äldreforskningen går över
    till longitudinella studier, hur-

  322. -en viss grupps hälsa
    utvecklas över tid.

  323. Era studier, bygger de på-

  324. -tvärsnittsdata,
    olika människor vid olika tidpunkter?

  325. Skulle det kunna vara intressant att
    studera hur 15-åringen rapporterar-

  326. -om sin upplevda hälsa
    när den är 17, 18 år?

  327. Händer nåt? Sker ett tillfrisknande
    i och med vuxenblivandet?

  328. Två frågor: Vilken är metoden och kan
    man få andra, intressanta resultat...

  329. -...om en förändring?
    -Absolut. Det vore jättebra.

  330. Det vi pratade om, att det är svårt
    med stora material och uppföljning.

  331. Det är ju det man vill ha, man vill
    mäta över tid med korta intervall.

  332. Men i Barn-LNU finns det en panel,
    så här finns det möjligheter att-

  333. -koppla svaren från Barn-LNU 2000
    till hälsa i vuxen ålder.

  334. Så den typen av material har man
    skapat, så vi kan se om besvären-

  335. -hänger ihop med
    till exempel senare hälsa.

  336. Sen har man ju också...

  337. ...med hjälp av registerdata, där man
    har tittat på sjukhusinläggningar-

  338. -så har man också på unga vuxna
    kunnat se att deras besvär i ULF-

  339. -ökar risken
    för sjukhusinläggningar längre fram.

  340. Så det finns ett samband mellan de
    här symptomen och senare ohälsa.

  341. Ju yngre åldrar,
    desto tätare intervall borde man ha.

  342. Vi har åtminstone en fråga till innan
    vi tar en liten "break". - Varsågod.

  343. Tack. Jag heter Gunilla Brun Sundblad
    och kommer från GIH.

  344. I projektet "Skola, idrott och hälsa"
    har vi följt barn från-

  345. -8 år och nu är de upp till 24 år.

  346. Där kan vi se, precis som du,
    med flickor i 15-årsåldern-

  347. -men att det börjar klinga av lite.
    De skattar sämre ohälsa-

  348. -när de kommer upp i 24-25-årsåldern.

  349. I sammanhanget vill jag också nämna,
    apropå skyddande faktorer-

  350. -har vi också sett att
    de ungdomar som är fysiskt aktiva-

  351. -skattar en bättre hälsa.
    Och där kan vi följa dem, om de-

  352. -hela tiden är aktiva
    eller om de slutar.

  353. Det är en positiv faktor
    som jag vill nämna.

  354. -Ja, absolut.
    -Har ni tittat på fysisk aktivitet?

  355. Vi har tittat på det
    mer i termer av fritidsaktiviteter.

  356. Så vi vet att barn
    som tränar i organisationer-

  357. -har en bättre hälsa.

  358. Och när det gäller självmord är ju
    de unga männen överrepresenterade.

  359. Får jag återkoppla
    till den första frågan?

  360. Det här med krav i skolan... Skolan
    ska ställa krav, det är viktigt-

  361. -men jag tycker samtidigt,
    som du sa, att det är viktigt...

  362. Skolan ska också vara
    en hälsobefrämjande institution.

  363. Jag hade en sak som jag tänkte
    ta med om jag hade tid...

  364. Det är ett citat vi har
    om oro och stress-

  365. -där vi i en intervju med en grupp
    14-åringar har det här citatet-

  366. -som pekar på att den här perioden
    är viktig för barn och ungdomar.

  367. Då är det en ungdom som säger så här:

  368. Så det finns ju såna här fenomen som
    gör att stressen kan bli extra stor.

  369. Det är viktigt att man tänker på det
    när man förändrar i skolan.

  370. -Att få en balans.
    -Valfriheten kan vara för stor.

  371. Vi avrundar där och tackar så väldigt
    mycket för den här diskussionen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Barn och unga - hälsa på olika villkor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De senaste decennierna har både bra och dåliga saker hänt som påverkar ungas hälsa. Vi äter allt bättre, men många unga känner sig både mer stressade och mer deprimerade. Detta leder i sin tur ibland till ett självskadebeteende, säger Viveca Östberg, forskare i sociologi vid Centre for health equity studies, CHESS, vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Detta ser olika ut i olika delar av världen; Sverige ligger strax över snittet. Ungdomars psykiska hälsa beskrivs som ett orosmoln, säger Viveca Östberg och visar det många vet - att välfärd och hälsa följer varandra åt. Men hon visar också hur, och hon resonerar också kring vad välfärd egentligen är. Vår hälsa påverkas av en lång rad olika dimensioner av livet. Det värsta för många barn är de kränkningar de råkar ut för i skolan. Inspelat i december 2011. Moderator: Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Biologi, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Folkhälsa, Medicin, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin, Sverige, Välfärd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Välfärd och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Välfärd och hälsa

Barn och unga - hälsa på olika villkor

Viveca Östberg, forskare i sociologi, visar hur och på vilket sätt välfärd och hälsa följer varandra åt. Under de senaste decennierna har vi börjat äta allt bättre, men många unga känner sig mer stressade och deprimerade, något som ibland leder till ett självskadebeteende. Moderator: Arne Jarrick.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Välfärd och hälsa

Folkhälsa och välfärd förr och nu

Jan Sundin, professor emeritus i hälsa och samhälle vid Linköpings universitet, berättar om folkhälsans historia och vilka kopplingar den har till välfärd och samhällsutveckling. Moderator: Arne Jarrick.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?