Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning

UR Samtiden - Grav språkstörning

Om UR Samtiden - Grav språkstörning

Hur möter man barn och unga som bär på en grav språkstörning? Hur kan man som pedagog hjälpa dem i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter barn med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning : Barns möten med skriftspråketDela
  1. Tack så hjärtligt. Jag står här
    med min lilla mentala protes.

  2. Det är här man har sitt minne i dag.

  3. Jag tänkte nämligen inleda
    med att läsa-

  4. -ett utdrag ur Mikael Niemis bok
    "Populärmusik från Vittula".

  5. Det är en väldigt givande bok
    om man vill återvända lite i tiden-

  6. -för att se hur det var förr.

  7. Det är genom de kontrasterna
    man kan förstå vad vi gör nu-

  8. -och vad det är vi behöver göra
    och det vi ska tala om i dag.

  9. Det är läsande och skrivande.

  10. Jag kommer att ha
    ett visst fokus på läsande.

  11. Där har vi betydligt mer forskning
    än inom skrivande.

  12. Men jag pekar ut skrivande emellanåt
    och den tidiga utvecklingen.

  13. Men låt oss börja med
    det här citatet från Mikael Niemi-

  14. -för att ge lite kontrastverkan.
    Det stödjer mycket av vad Barbro sa.

  15. "Först fick alla gå fram till tavlan
    och skriva sitt namn."

  16. "Några kunde, andra inte."

  17. "På grundval
    av detta vetenskapliga test"-

  18. -"delade fröken in klassen i två
    grupper, som kallades ett och två."

  19. "I grupp ett hamnade de
    som klarade provet."

  20. "De flesta av klassens flickor,
    plus ett par tjänstemannapojkar."

  21. "I grupp två hamnade resten,
    däribland jag och Niila."

  22. "Fastän man bara var sju år gammal
    satt stämpeln precis där den skulle."

  23. "Längst fram under taklisten
    hängde bokstäverna."

  24. "En skrämmande armé
    av böjar och stolpar"-

  25. -"från den ena väggen
    till den andra."

  26. "Det var dem vi skulle
    brotta ner, en efter en"-

  27. -"lägga platt på rygg i våra
    skrivhäften och tvinga att ljuda."

  28. "Vi fick pennor också,
    och kritor i en pappask."

  29. "Och en läsebok om Li och Lo."

  30. "Och en styv pappskiva
    med vattenfärgskakor"-

  31. -"som liknade färgglada karameller."

  32. "Sen tog arbetet vid."

  33. Där lämnar vi Mikael Niemi.

  34. Jag använder den texten
    för att inleda ett kapitel-

  35. -som är med, som jag skrev i en
    nordisk bok om modersmålsdidaktik...

  36. ...för att visa på hur vi har tänkt,
    och hur vi tänker i dag.

  37. Vad ska det innehålla? Vad innehåller
    vår läs- och skrivundervisning?

  38. Vad vet vi om
    hur barn utvecklar det här-

  39. -om vi inte direkt
    har en metod för dem?

  40. Det är mer på fri hand och spontant
    i den vardag som de lever i.

  41. Hur går det till egentligen?

  42. Det är det som jag tänkte tala om.

  43. Jag tänkte inleda med att diskutera-

  44. -om vad grundläggande färdigheter i
    läsande och skrivande egentligen är.

  45. Var de annorlunda förr i tiden
    än vad de är i dag?

  46. Det är en av mina huvudpoänger.
    Livet i dag ser annorlunda ut.

  47. Inte minst för att vi använder dator.

  48. Vi läser inte lika mycket
    i pappersmediet som i datormediet.

  49. Men det innebär också att vi möter
    en mängd av olika typer av texter-

  50. -och måste lära oss att sovra.

  51. Ingen redaktör sitter och sovrar-

  52. -och hjälper oss
    att förstå vem som skriver.

  53. Med vilka värden och normer och
    tankar har de skrivit på detta sätt?

  54. Vi har ett extremt exempel i dag,
    med Breiviks tankar och idéer-

  55. -som han försökte sprida
    på olika sätt och vis.

  56. Hur ska vi få våra barn att förstå
    att man kan ha väldigt olika syften-

  57. -med de texter
    man vill skapa och påverka?

  58. Nu tog jag ett extremt exempel,
    men det är ett starkt exempel-

  59. -på vilka möjligheter dagens
    kommunikationskanaler ger oss.

  60. Vad är då vår uppgift
    i förskola och skola?

  61. Är det att ge stöd
    för våra barn och unga-

  62. -att också förstå
    de aspekterna av texterna?

  63. Inte bara detta
    som Mikael Niemi mötte.

  64. Att lära sig koda av,
    lära sig bokstäverna och ljuda.

  65. Utan att det är något mycket mer
    att vara en språkande varelse.

  66. Och därmed vara den medborgare
    man är i ett samhälle-

  67. -med det ansvar som det innebär
    att vara den medborgaren.

  68. Med de utgångspunkterna
    tänkte jag lägga ett raster-

  69. -för vad jag ser och tillsammans
    med Roger Säljö har diskuterat...

  70. ...när vi skulle skriva ett kapitel
    i boken "Lärande Skola Bildning".

  71. Vi skrev ett kapitel
    om grundläggande färdigheter.

  72. En av de mest grundläggande
    färdigheterna i dag-

  73. -måste vara att skapa mening
    och uttrycka sig...

  74. ...inom ramen
    för de här verksamheterna.

  75. Eller som vi numera på god svenska
    kallar för literacypraktiker.

  76. Vi har inte hittat
    ett bra ord för literacy.

  77. Jag är ledsen att behöva använda
    detta. Vi är inte fantasifulla nog.

  78. Kompetenser och förmågor.
    Vi kan använda olika uttryck.

  79. De är laddade med olika teoretiska
    innehåll. Det bortser jag från i dag.

  80. Alltså det som gör oss
    till aktiva aktörer.

  81. Att vi kan läsa en text och
    börja förstå och kritiskt granska-

  82. -vem har skrivit det, med vilket
    syfte, och vad vill personen uppnå?

  83. Vilka grunder har han eller hon
    att stå på för att säga de sakerna?

  84. Därför att det samhälle vi lever i
    är oerhört skriftspråksmarinerat-

  85. -och beroende och baserat
    på de här medierna.

  86. Tror ni att det som hände i Kairo för
    ett år sen hade hänt utan medierna?

  87. Så snabbt hade det inte gått
    om vi inte kunde kommunicera.

  88. Det påverkar oss så in på bara benen
    i dag, våra sätt att kommunicera.

  89. Det är en,
    men inte den enda naturligtvis.

  90. Vi skulle flippa ut totalt om vi
    inte förstod att det är mer än detta-

  91. -att ha grundläggande färdighet.

  92. Det är också att förstå den konkreta
    sitiationen vari någonting skrivs.

  93. Syftet med det
    och att skapa ett engagemang-

  94. -vilket kan vara ett kritiskt,
    negativt eller positivt.

  95. Där man tänker: "Vad jag känner igen
    mig! Det är precis så jag tycker."

  96. Att man går in i och engagerar sig,
    men tar olika positioner.

  97. Allt från mer kritiskt
    och granskande-

  98. -till att gå in och uppleva
    och känna att det är en del av en.

  99. Men det räcker inte med det.

  100. Vi måste ha betydligt fler
    kunskaper och kompetenser.

  101. Vi måste kunna bearbeta
    och förstå innehållet i texten-

  102. -i den textuppgift vi har om vi ska
    skriva utifrån de olika positionerna.

  103. Om jag har det kritiska,
    hur kan jag grunda den kritiken?

  104. Jag kan inte bara tycka
    att det är dåligt eller bra.

  105. Jag måste ha en grund för det.

  106. Hur skapar jag mening,
    bearbetar och förstår innehållet?

  107. Vi fick kött på benen
    genom att lyssna på Barbro.

  108. Ni som hade möjlighet att vara med
    under den föregående föreläsningen.

  109. Men det räcker inte med det.

  110. Vi måste också ha
    den grundläggande färdigheten-

  111. -som vi har talat
    ganska länge om i svensk skola.

  112. Egentligen längre än så
    i svenskt undervisningsväsen.

  113. Från medeltiden har vi haft skola.

  114. Kyrkan stod för det till 1800-talet-

  115. -innan vi fick den svenska skolan,
    eller folkskolan.

  116. Nämligen kunskaperna
    att kunna hantera koden vi möter.

  117. Men det är inte bara skriftkoden
    som Mikael Niemi fick lära sig.

  118. Och bokstäverna.

  119. Vad som sker i dag
    när vi tar fram en text-

  120. -är att den ser mycket annorlunda ut
    än för bara 20, 30, 40 år sen.

  121. Det är så mycket bilder
    och andra typer av illustrationer.

  122. Där har ju skärmen eller datormediet-

  123. -förändrat vårt sätt att strukturera
    kunskap genom den visuella koden.

  124. Genom att man använder så många andra
    symbolsystem att läsa genom.

  125. Vi ser hur det i sin tur förändrar
    andra texter i pappersmediet.

  126. Det tydligaste exemplet är
    en tidning från 50- eller 60-talet.

  127. Framsidan på en tidning.
    Jämför med framsidan i dag.

  128. Jag brukar ha den lokala tidningen
    i Norduppland där jag egentligen bor.

  129. Det är en väldig skillnad.
    En från 1951 och en från nutid.

  130. Jag tror att ni kan visualisera
    skillnaden som är.

  131. Den visuella koden,
    läsning och skrivning, är inte bara-

  132. -att kunna knäcka den alfabetiska
    koden i vårt fall, eller skriftkoden.

  133. Det är också att knäcka de andra
    visuella koderna och symbolerna.

  134. För de betyder mer och mer och mer.

  135. Där har vi
    mycket lite forskning gjord ännu.

  136. Så med den bakgrunden,
    att sätta vad jag menar...

  137. ...och tillsammans med kollegor,
    vad som är grundläggande färdigheter.

  138. När vi tittar utvecklingsmässigt-

  139. -kan vi identifiera åtminstone
    fyra kritiska punkter i utvecklingen.

  140. För det första
    att bli den här aktören.

  141. Då menar jag inte bara
    att aktivt gå in och vara i en text-

  142. -och prata runtomkring den,
    utan också det som Barbro pekar på...

  143. ...fast du inte
    använde ordet medskapa.

  144. Jag går i dialog med texten eller
    textuppgiften om det är skrivande.

  145. Ställer mig utanför och funderar.

  146. Kritiskt granskande är inte bara att
    vara negativ. Det kan vara positivt.

  147. Förutom att dra inferenserna
    också använda dem till något.

  148. Därmed medskapa och som jag
    har sagt i något sammanhang...

  149. ...gå in och röra sig i texter,
    så får jag texterna i rörelse.

  150. De lever vidare. Går vi till allt
    som skrevs på 1800-talet...

  151. Vad finns kvar av det? Vilka
    texter rör vi oss fortfarande i?

  152. Vilka författare lever fortfarande?

  153. Det är en liten bråkdel av alla som
    fanns på 17-, 18-, och 1900-talet.

  154. Men det är några, och dem kallar vi
    för klassikerna. Varför blir de det?

  155. Varför lever en text vidare?

  156. Varför vill folk gå in i dem,
    fundera, dra slutsatser och uppleva?

  157. Det rör väl vuxna. Nej!
    Det rör det lilla, lilla barnet.

  158. Varför vill det
    bli engagerat i texterna?

  159. En andra kritisk punkt är
    när vi själva ska knäcka koden.

  160. Ingen annan läser eller skriver
    åt mig, för mig eller med mig.

  161. Jag måste själv prova på detta.

  162. Det var det som Mikael Niemi beskrev.

  163. Den tredje, som Barbro pekade på. Jag
    vet inte vilken forskare du använde.

  164. Det är när man kommer
    upp i trean eller fyran.

  165. När man börjar möta
    de enorma textmängderna.

  166. Nu är det inte bara en massa bilder i
    skolan, nu blir det mer skriven text.

  167. De får en mer tillbakadragen text
    i de traditionella läromedlen.

  168. Men där tror jag
    att en vändning är på väg.

  169. Den gränsen kommer
    att skjutas högre upp.

  170. Men den ligger vid trean eller fyran.

  171. Och när vi kommer lite längre upp...

  172. Att möta de nya orden
    som man använder.

  173. De mer tekniska och ämnesspecifika
    orden och formuleringarna-

  174. -som vi möter i de olika ämnena.
    De blir mer specifika inom sitt ämne.

  175. Då är vi i sexan,
    sjuan och åttan oftast.

  176. Jag skulle säga att vi
    egentligen har fyra punkter-

  177. -där man kan se att barn
    helt plötsligt kan få problem.

  178. Men vi kan undvika det
    genom att bemöta det i god tid-

  179. -genom vår verksamhet
    i förskola och skola.

  180. Naturligtvis uppmuntra vår omgivning.
    Föräldrar, fritidsaktiviteter...

  181. Att också stödja och hjälpa till
    på olika sätt och vis.

  182. När jag talar om läsning och
    skrivning använder jag fyra ingångar.

  183. De ser ni uppräknade
    uppifrån och ner.

  184. Motivation.
    Det är den mest grundläggande.

  185. Senare års forskning
    pekar mer och mer på detta.

  186. Utan motivation, som Gunther Kress
    säger, en engelsk forskare...

  187. Utan att ha skapat intresse kan man
    inte få ett engagemang och motiveras.

  188. Att skapa intresse är en
    av de stora utmaningarna för lärare.

  189. Oavsett om vi jobbar på förskolan-

  190. -eller som jag
    som jobbar med ungdomar.

  191. Framförallt inom lärarutbildning
    eller andra påbyggnadsutbildningar.

  192. Hur får jag dem att engagera
    ett intresse? Det är kul att lyckas.

  193. Det är inte alltid man gör det.

  194. Sen är det vad Barbro hade fokus på,
    att bygga förståelse.

  195. Att kunna gå in i texterna,
    gå in i en dialog med dem.

  196. Gå i dialog med textuppgifterna.

  197. Det tredje, som Mikael Niemi
    lyfte fram mycket-

  198. -är nämligen att knäcka koden
    och kunna läsa av och diskutera.

  199. Vad betyder ordet stödstruktur?
    Vad menar jag med det?

  200. Vad menar jag med literacy?
    Vad menar hon och vad menar han?

  201. Jag måste kunna läsa av korrekt.
    Det är helt grundläggande.

  202. Men det står hela tiden i samspel
    med de texter som jag möter.

  203. En kritisk punkt är i trean när man
    oftast får de stora textmängderna-

  204. -i relation till vad
    man hade tidigare.

  205. Men relativt med det man har mött
    tidigare kan de vara chockartade.

  206. Sen kan man lägga ut det
    på en tidsaxel.

  207. Från tidig förskoleålder mot senare
    förskoleålder till tidig skolålder.

  208. Sen har jag förenklat
    med mellanåren och uppåt.

  209. Naturligtvis kan man
    dela upp det i ytterligare steg.

  210. Låt oss börja med detta.

  211. Jag menar att det grundläggs först.

  212. Det går ju emot synen
    som vi hade för bara...

  213. ...20, 30, 40 år sen och
    som faktiskt fortfarande finns i dag-

  214. -om man tror
    Marianne Skoogs avhandling.

  215. Hon lämnade den
    för opposition i januari i år.

  216. Där visar hon hur detta
    att knäcka koden är det viktigaste.

  217. Precis som Mikael Niemi.
    Och nu inte bara i första klass.

  218. Utan också i förskoleklass.

  219. Som hon visar, och som vi visade
    1998 när vi var ute och inspekterade.

  220. Min grupp inspekterade
    läs- och skrivundervisningen.

  221. Man gör ett dubbelarbete
    i svenskt skolsystem.

  222. Vi gör samma saker i förskolan
    som i första klass väldigt ofta.

  223. I förskoleklass kan de
    inte lära ut bokstäverna.

  224. Så sa lärarna till oss
    när vi frågade i skolorna.

  225. De kan ha lärt sig via tv.
    Det är inte på rätt sätt de gör det.

  226. Jag raljerar litegrann.

  227. Det är ett så ineffektivt
    och oekonomisk undervisningssätt-

  228. -som börjar spridas i skolsystemet.

  229. Kraven ställs på
    att göra det i förskolan.

  230. Vi har lite forskning och erfarenhet.

  231. Hur gör man detta i förskolan,
    på förskolans villkor?

  232. Vad gör man? Man plockar ner
    skolans sätt till stor del-

  233. -vad vi kan se av de studier vi gör
    och besöken i förskoleverksamhet...

  234. ...och skolverksamhet
    i och med besök hos våra studenter.

  235. Vi ser att det är så till stor del.
    Många undantag finns alltid.

  236. Men en dominerande bild är
    att nu gör vi samma sak två gånger.

  237. Vad vi inte gör i förskola
    och skola som Karina Fast visar-

  238. -som följer barnen från förskolan,
    förskoleklass till skolor ett...

  239. ...är nämligen att bli aktörer i
    det skriftspråkssamhälle vi lever i.

  240. Den kompetensen som de har skaffat
    sig där utanför förskolan och skolan-

  241. -den får de lämna vid grinden,
    som Karina fastslår i avhandlingen.

  242. Det kapitalet som hon talar om,
    den ryggsäcken de har med.

  243. Den får de lyfta av vid grinden,
    för att i förskolan och i skolan-

  244. -jobbar man mycket enligt det
    traditionella Mikael Niemi-mönstret.

  245. Vi har en utmaning här.
    Det är många utmaningar.

  246. Inte bara att lära oss att klättra
    över staketet, vi som lärare också.

  247. Det är inte enkelt. Det är lätt
    att säga att allt som görs är fel.

  248. Men hur vänder man en sån skuta?
    Det är ju traditioner som vi har.

  249. Det sitter i ryggmärgen. Det är
    inte konstigt att det ser ut så här.

  250. Men vi hoppas ju hela tiden,
    genom fortbildning och andra sätt...

  251. Nu har jag haft möjligheten att vara
    med i 30 år i de här sammanhangen.

  252. Jag har sett att det har hänt
    så mycket på de 30 åren.

  253. Jag har en väldigt ljus blick framåt
    på de ytterligare möjligheterna.

  254. Men då måste vi forskare
    bli duktigare-

  255. -på att få diskutera det här och
    hjälpa och stödja som Barbro visade.

  256. På hur man kan jobba i skolan.

  257. Jag tänkte visa några exempel.
    Ni känner nog igen en del.

  258. Det är bra pedagogiska exempel.
    De överger man inte i första taget.

  259. Att bli aktör i ett
    skriftspråksberoende samhälle.

  260. Den kompetensen grundlägger vi genom
    att motivera och ge intresse-

  261. -så barnen kan få ett engagemang
    för läsande och skrivande.

  262. Det sker i en del familjer
    redan i tidig förskoleålder.

  263. Genom att man läser och skriver
    tillsammans med den vuxne-

  264. -utvecklar man ett sätt
    att tala om texterna.

  265. Även om man inte är ett år kan
    man vara med och prata om texterna.

  266. Texterna är enkla och korta,
    om vi menar det skrivna.

  267. Men bilderna blir ju
    ganska komplexa ändå.

  268. Där är inte jag så duktig.
    Det fokuserar jag inte på.

  269. Som Jonathan som 11 månader
    och 14 dagar gammal-

  270. -får möta detta med att gå in
    i en text och röra sig i en text.

  271. Den här texten kommer han
    att röra sig i jättemånga gånger-

  272. -för att han tycker den är häftig.

  273. Vad finns det i den här?
    Mamman går ut ur texten-

  274. -och inleder med att säga: "Vad har
    vi här då? Massor med saker att äta."

  275. Hon hjälper med det som Palincar
    och Brown sa, som Barbro tog upp.

  276. Att förutsäga vad
    som kommer att hända i texten.

  277. Här kommer vi att möta
    härliga saker som man kan äta.

  278. Troligtvis såna saker
    som Jonathan tycker om.

  279. Sen går hon in i texten.

  280. Hon hjälper till och pekar. Han är
    för liten för att förstå abstraktion.

  281. Men det gör han snabbare
    än vad Piaget någonsin förutsade.

  282. Han kommer att förstå att han
    inte kan ta ärtorna på bilden.

  283. Han försöker med det och skrapar.
    Vi tolkar det som om han vill det.

  284. Precis som han inte om ett halvår
    lyfta på bilden på klockan till örat.

  285. Nu låter ju inte klockor längre.
    Det kanske inte alls är aktuellt.

  286. Men de lär sig
    ganska snart det abstrakta.

  287. Det som Vygotskij talar om
    som ett första abtraktionssteg.

  288. Skillnaden mellan saken och bilden.

  289. Hur den är representerad
    eller avbildad i det här fallet.

  290. Hon nöjer sig inte med att peka.
    Hon verbaliserar det.

  291. Hon använder ett ord och säger:
    "Ärtor. Vad är det, ärtor?"

  292. Han lutar sig fortfarande fram. Nu är
    de inne i texten och rör sig i den.

  293. Det är i stort sett på ytan,
    skulle jag kunna säga.

  294. Men genom att hon tar ett steg ut,
    så rör hon sig in i en annan värld.

  295. Hon kopplar texten till Jonathans
    egen vardag och verklighet.

  296. "Ja, du tycker om ärtor, eller hur?"

  297. När de kommer till en bild på en boll
    säger hon: "Var är din boll?"

  298. Ni ser hur hon hela tiden
    kopplar texten till det egna jaget.

  299. Eller livet, som en annan forskare-

  300. -än den som Barbro pratade om. Det
    är många forskare med olika termer.

  301. Men ibland beskriver de
    likartade fenomen.

  302. Men just det att kunna röra sig
    i texten och in och ut från texten-

  303. -är ett grundläggande drag
    som läggs här faktiskt.

  304. Nu dras många barn in i detta.

  305. De har kul i de här världarna.

  306. Det kan vara böckernas värld,
    datorspel, videofilmer och så vidare.

  307. Jag som gammal förälder
    får väl säga det-

  308. -att jag lät mina barn titta på
    det mesta, men jag var med dem.

  309. Vi kunde diskutera det.
    Det är en fråga. Hur mycket spel?

  310. I dag vet vi att nästan hälften
    av treåringarna-

  311. -som regelbundet använder nätet
    och datorspel, alltså datorer.

  312. Vi kan inte säga att de inte får.
    Det går inte. Hur ska vi hämma det?

  313. Det är ungefär som att säga
    till de som uppfann miniräknaren:

  314. "Nej, strunta i det! Vi fortsätter
    med räknestickan. Den var ju så bra."

  315. Jag brukar ha med min räknesticka
    och visa artefakter som har dött ut.

  316. Ska vi låta datorn dö ut?
    Ska vi strunta i den?

  317. Eller ska vi gå i clinch med den?
    Hur möter barn det?

  318. Det här gäller
    redan förskolans verksamhet.

  319. Här menar jag att man måste
    ge stödstrukturer hela tiden-

  320. -och förstärka intresset,
    inte bara för datorer.

  321. Det ser vi också
    högre upp i åldrarna.

  322. Sverige deltog i en internationell
    studie, PISA, om digital läsning.

  323. Det är inte de datoranvändare som
    använder datorn mest som läser bäst.

  324. Det är de som är lagom.
    Eller lite mitt emellan.

  325. Här måste vi ju gå in och förstärka
    deras intresse och engagemang-

  326. -för att kritiskt granska det.

  327. Då behöver vi en repertoar
    av strategier för att hantera detta.

  328. Förståelsestrategier av olika slag.
    Vi är mest intresserade av text.

  329. Det vi ser i senare förskoleålder
    är att den språkliga medvetenheten-

  330. -växer fram ganska mycket.

  331. Genom att den vuxne läser och skriver
    kan man komma in på komplexa texter.

  332. Mina barn utsattes
    bara för få experiment.

  333. Jag var doktorand när de var
    i förskolan. En sak gjorde jag.

  334. Vår son utvecklade ett intresse
    för vikingar, utöver det normala.

  335. För att hejda honom och visa hur
    förfärligt det var på vikingatiden-

  336. -så läste jag "Röde Orm".
    Första kapitlet är lite svårt.

  337. Men detta var mitt experiment
    med mina barn.

  338. Vi fick läsa om boken tre gånger
    innan han började skolan.

  339. Jag hade två barn. I större
    barngrupper kan det vara svårare.

  340. Men jag har testat detta de få gånger
    jag var ute i förskoleverksamhet.

  341. Man kan komma ganska långt
    med intensiv läsning-

  342. -och stanna upp och prata,
    även med större barngrupper.

  343. Det gäller hur man
    organiserar det hela.

  344. Men här vet vi
    från forskningen kring barns läsande-

  345. -tillsammans med sina föräldrar...
    Man har studier på det.

  346. ...att det här kan se olika ut.

  347. Här är Catherine Snows studie
    med sina doktorander.

  348. Hennes studie visade
    att man läser även i arbetarklass.

  349. Men man läser på olika sätt.

  350. Här visar hon en av situationerna-

  351. -som ger ett större stöd till barnet.

  352. Drygt ett år senare
    börjar barnet skolan.

  353. Här läser mamman ett avsnitt
    och stannar upp-

  354. -när huvudfiguren
    i berättelsen börjar gråta.

  355. Hon sa: "Tror du Peter är ledsen?"

  356. Hon går till de egna erfarenheterna.

  357. Hon knyter texten till jaget, till
    mig själv, till livet och funderar.

  358. Barnet nickar.
    Inte så verbalt, men nickar jakande.

  359. Hon nöjer sig inte.
    Hon frågar: "Varför är han ledsen?"

  360. Nu börjar vi höra lite
    av modersrösten. Det moraliska.

  361. Vad har han gjort egentligen?

  362. Det hjälper barnet att röra sig bakåt
    i texten. Vad har hänt tidigare?

  363. Jo, han har gått vilse i skogen.
    Nu kommer verkligen moralkakan.

  364. Hon går ytterligare ett steg bakåt:
    "Han lyssnade inte på sin mamma."

  365. Här ser ni
    att den vardagliga läsningen-

  366. -har en mängd normer
    och värderingar grundade i sig.

  367. Vad väljer vi för perspektiv
    när vi ställer de här frågorna?

  368. Det är en viss position som vi
    väljer som vuxen många gånger.

  369. Barnen väljer ibland en annan
    position. Det kan bli en total krock.

  370. Barnet skakar på huvudet.

  371. Hade hon läst Palincar och Brown,
    vet ni vad hon hade sagt nu?

  372. Då hade hon sagt: "Vad tror du händer
    nu?" Men det har hon inte gjort.

  373. Här ser vi hur föräldrar kan ge
    oerhört mycket åt sina barn.

  374. Det ser vi just i PIRLS-studien,
    där vi mäter tioåringars läsförmåga.

  375. Där har vi en enkät till föräldrarna.

  376. Man kan undra vad
    de kommer ihåg från 4-6 år tidigare.

  377. Det ska de svara på.
    En del frågor rör detta.

  378. Vi har sett en stabilitet från 2001
    till 2006, av liknande mönster.

  379. De barn som växer upp i familjer där
    man läser och skriver tillsammans-

  380. -spelar spel och alfabets-
    och språklekar och så vidare...

  381. De barnen lyckas bäst.

  382. Här har vi i svensk skola
    inte lyckats så bra.

  383. Som Stefan Samuelsson sa: "Vi lyckas
    med att få barnen att knäcka koden."

  384. "Men att bygga upp en förståelse
    har vi inte lyckats lika väl med."

  385. Då säger Barbro att Caroline Liberg
    bidrog till att det är i kursplanen.

  386. Det är möjligt, men hon
    är lite orolig, ska jag säga er.

  387. Jag är väldigt orolig. Vi gjorde
    en analys och skrev en artikel-

  388. -om den nya kursplanen i svenska.

  389. Det är starkt reducerat
    mot formalia och mot strategier.

  390. Men vad ska vi ha strategierna till?
    Det räcker inte med strategier.

  391. Vi måste ha dem till något.
    Det måste vi också hjälpa barn med.

  392. Så här ser vi de barn som utvecklar
    ett dekontextualiserat språk-

  393. -eller situationsoberoende språk
    och rikt ordförråd.

  394. Redan vid tre års ålder
    i studier på amerikanska barn...

  395. Det är nog likartat
    i andra delar av världen.

  396. Vid tre års ålder kan vi se en
    skillnad på barn med 500 aktiva ord-

  397. -mot de som har det dubbla eller mer.
    Redan vid tre års ålder syns det.

  398. Där kan man misstänka bokens roll
    och mediernas roll.

  399. Vardagssamtalen är
    inte alltid så aktiva.

  400. Vad vi också ser nu,
    både i PIRLS-studien-

  401. -och i andra mer kvalitativt
    inriktade forskningar....

  402. ...är att barn i förskolan knäcker
    skriftkoden genom samtal om språket.

  403. Det har omsatts här i Norden
    genom Bornholms-modellen.

  404. Men det är lätt att det blir
    reducerat som undervisning-

  405. -i stället för en förskolemiljö
    som är rik på material...

  406. ...gör att man vill
    lägga sitt namn, som Majsan.

  407. Här lägger Majsan sitt namn. Hon är
    bara tre år och har knäckt koden.

  408. När hon har lagt ut brickorna,
    så står det ju Maja.

  409. Men är man mamma eller pappa och
    möter en treåring som kom så långt-

  410. -så säger man inte att det var fel.
    Man förstärker det naturligtvis.

  411. Vi ser hur hon jobbar
    med de mest grundläggande-

  412. -och abstrakta grammatiska regler.

  413. Först objektifiera, ställa utanför.
    Det är enklare om man får skriften.

  414. Sen säger hon: "Jag vill lägga
    Majsan. Först en Majsan."

  415. Hon börjar lägga dem i linje.

  416. Att förstå det, att först kommer det
    och sen kommer det.

  417. Inte vad som helst som kommer först
    och sen, utan en Majsan-bokstav.

  418. Det kallar vi för
    att förstå invariansen.

  419. Låter det på ett visst sätt,
    ser det ut på ett visst sätt.

  420. Sen lägger hon dem i linje. När hon
    har lagt alla knyter hon ihop säcken-

  421. -i den dubbla artikulationen.
    De här delarna blir minsann Majsan.

  422. Det var inte riktigt rätt,
    men så är det i det första skedet.

  423. Det kallar vi för
    att se det bi-unika.

  424. Har jag den raddan
    blir det ett visst uttal.

  425. På varje grammatisk princip
    kan man få problem.

  426. Det är där vi ser
    de grava lässvårigheterna, dyslexi.

  427. Många barn börjar precis som Majsan,
    att lära sig läsa genom att skriva.

  428. Därför kommer den här metoden
    att skriva sig till läsning-

  429. -med hjälp av Trageton,
    som ni kan känna till...

  430. Det nya med Trageton är
    att han tar in datorn i skolan.

  431. Hans metod är inte annorlunda
    än mycket som har använts förut.

  432. Jag följer nu två klasser i Uppsala
    som just använder det.

  433. Det är lärarna
    som lär barnen att läsa och skriva.

  434. Datorn gör att det motoriska
    inte blir så svårt för dem.

  435. En del gillar att lära sig läsa,
    men det är svårare.

  436. Då måste jag kunna alla bokstäver,
    ljuda ihop och höra vad det blir-

  437. -när jag säger: "S-A". Det är
    inte lätt att höra att det blir sa.

  438. Det är svårt. Man underskattar
    ibland det här att knäcka koden.

  439. Det tyckte jag i min avhandling.
    Det var det jag skrev om.

  440. Hur går det till att knäcka koden?

  441. En del barn blir rörliga
    i att vara språkligt medvetna.

  442. Som pojken som kan säga: "U i ut i
    naturen finns med i Måns och Mulle."

  443. U i ut och u i Mulle
    är två ganska skilda ljud.

  444. Det är samma fonem, men det
    är två skilda ljud när vi lyssnar.

  445. Barn har fortfarande en hörsel som vi
    inte har när vi lärt oss att skriva.

  446. Eller pojken som säger om ordet buss:

  447. "Utan ett s blir det bus.
    Sätter man dit ett l blir det blus."

  448. Det är avancerat. Det är barn
    som inte har börjat skolan.

  449. Det visar sig i PIRLS-studien
    att två tredjedelar har knäckt koden-

  450. -enligt föräldrarnas uppgifter och
    har börjat läsa och skriva enkla ord.

  451. När barn kommer till skolan i dag
    så har de mycket mer med sig-

  452. -än vad troligtvis Mikael Niemi
    och hans kamrater hade.

  453. Här kan vi nu bygga vidare på detta.

  454. Se till att vi upprätthåller
    detta med förståelse.

  455. Fortsätter att förstärka motivationen
    och jobbar med bokstavskunskap.

  456. Om inte det gjordes i förskoleklass.

  457. Det är en öppen fråga hur ni tänker
    fördela arbetet mellan de delarna.

  458. Då har vi det med att gå in i
    förståelsen. Här är ett exempel.

  459. Hur man omsätter det i praktiken,
    att barnen får prova på själva-

  460. -att summera,
    hitta oklarheter och utreda dem.

  461. Att ställa en fråga till texten
    och förutsäga.

  462. Det som Claire har som uppgift
    som diskussionsledare här.

  463. Utveckling av dekontextualiserat
    språk och ordförrådet.

  464. Men det som behövs
    och som Barbro har lyft fram-

  465. -är att få till stånd ett läs- och
    skrivflyt genom att jag förstår...

  466. ...och kan greppa innehållet och
    kan gå djupare i det när jag läser.

  467. Men också hantverket
    och koden flyter bra.

  468. Vi har pratat om ljudning kontra
    helordsstrategi. Det är löst i dag.

  469. Inte många bråkar om detta.
    Där ser vi att man balanserar.

  470. Vissa ord görs på ett visst sätt.

  471. Det man inte har pratat mycket
    om i nya "Språket lyfter" som är-

  472. -ett bedömningsstöd från Skolverket
    som vi hade uppdrag att göra...

  473. Vi lyfter den avancerade ljudningen,
    inte bara bokstäver.

  474. Kommer man upp i 7-10 bokstäver,
    måste arbetsminnet vara utvecklat.

  475. Är det över nio bokstäver
    klarar inte arbetsminnet det.

  476. Det dras ihop till stavelser
    eller innehållsbärande enheter.

  477. Det som vi kallar
    för morfem eller grundformer.

  478. Den är också en viktig del
    att följa upp i tidig ålder-

  479. -för att se hur barnet bygger upp
    sitt ortografiska lexikon.

  480. Samtal om läsandet.

  481. Det att kritiskt granska sina egna
    strategier visar exemplet här-

  482. -från Yetta Goodmans arbeten med
    det hon kallar för "miscue analysis".

  483. En svår term, att hitta nycklarna
    till varför man läser som man läser.

  484. Ibland kan man läsa
    på ett annat sätt.

  485. Det finns ofta en förklaring
    som det här barnet ger.

  486. Det är ett barn som är vant att prata
    om hur man gör när man läser.

  487. Det fick barn i en amerikansk klass
    göra när de kom upp i trean.

  488. Det gick inte bra för dem.
    Deras förstaspråk var spanska.

  489. Det var mycket steg över. De fick
    reflektera över sin egen läsning-

  490. -och hur de gör när de läser text
    som helhet och när de läser av den.

  491. Där har ni en massa idéer
    som barnen gav.

  492. Det finns en hel del intressanta
    texter om hur man kan arbeta.

  493. Min kära kollega Elisabeth Berg-

  494. -som tillsammans med goda vänner
    skrev "Spökägget".

  495. Det drar in barnen i en värld som
    gör att hon som pedagog får det lätt.

  496. Hon har ett spöke som leder
    hela undervisningen nästan en termin.

  497. Fyra kritiska punkter har jag sagt.
    Nästa två kommer i mellanåren-

  498. -när man möter komplexa,
    längre och ämnesspecifika texter.

  499. Där ser vi en nedgång i resultaten.

  500. Dels för tioåringar, men...

  501. Det är ju det att läsa på ett mer
    avancerat sätt bland tioåringarna.

  502. Men bland femtonåringarna
    ser vi att vi tappar de mest starka-

  503. -men vi får också betydligt fler
    i den minst starka gruppen.

  504. I PIRLS rör sig tioåringarna
    ett steg neråt.

  505. För femtonåringarna
    rör sig hela bandet neråt.

  506. Det blir oerhört spännande. Vi har
    haft PIRLS-studien förra våren.

  507. Vi får resultaten i juni.
    De släpps den 4 december, tror jag.

  508. Då får vi se hur den senaste studien
    av tioåringar säger.

  509. Digitalt läser femtonåringar bättre.
    Det är en bra överensstämmelse.

  510. De duktiga i pappersmediet
    är också duktiga digitalt.

  511. Detta får jag hoppa över.
    Som vanligt pratade jag för mycket.

  512. Men jag ville visa att man kan läsa
    på olika sätt i olika ämnen.

  513. Riv bort det som är kvar.
    Det hinner vi inte med.

  514. Jag är ledsen.
    Trots mina dryga 40 år som pedagog-

  515. -har jag ännu inte lyckats med detta.
    Jag är inte som Barbro.

  516. Tack ska ni ha.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Barns möten med skriftspråket

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, visar exempel på hur olika läs- och skrivmiljöer i förskoleåren och skolåren kan se ut och hur man som pedagog kan göra för att stödja en så positiv utveckling som möjligt under de första skolåren. Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Läs- och skrivkunnighet, Läsförståelse, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Språkutveckling, Språkvetenskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

När språklig sårbarhet möter skolans krav

I skolan förutsätts att alla själva kan göra sig förstådda. Men det är ingen självklarhet för alla. Barbro Bruce är logoped och verksam vid Malmö högskola. Hon berättar bland annat om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan - och hur man kan möta dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Att undervisa i läsförståelse

Undervisning i läsning kräver att läraren har kännedom om hur läsförståelse skapas och hur den kan utvecklas. Barbro Westlund är lärarutbildare och doktorand och berättar om hur man kan hjälpa elever att förstå innebörden i olika slags texter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Barns möten med skriftspråket

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, visar exempel på hur olika läs- och skrivmiljöer i förskoleåren och skolåren kan se ut och hur man som pedagog kan göra för att stödja en så positiv utveckling som möjligt under de första skolåren.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Flerspråkiga elever med språkstörning

Ylva Dalsenius och Jenny Ohlsson beskriver den praktiska vardagen i sitt arbete på Kryddgårdsskolan i Rosengård i Malmö, en miljö där eleverna talar flera olika språk, och hur de arbetar med elever som har språkstörning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Olika samtalsstilar för olika barn

Logopeden Pernille Holck beskriver hur man kan underlätta språkutvecklingen för barn med språkstörning genom att helt enkelt prata olika med barn med pragmatiska språkstörningar. Hur pratar man med barn som har svårigheter med att förstå liknelser som, till exempel "kasta ett öga"`?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Att möta det som är annorlunda

"Kulturmöten" - ordet klingar av att möta människor från olika delar av världen. Men Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, menar att de vanligaste kulturmötena handlar om att möta människor med olika världsbilder, till exempel mötet mellan gammal och ung.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.