Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning

UR Samtiden - Grav språkstörning

Om UR Samtiden - Grav språkstörning

Hur möter man barn och unga som bär på en grav språkstörning? Hur kan man som pedagog hjälpa dem i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter barn med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning : Olika samtalsstilar för olika barnDela
  1. Tack. Det är roligt att vara här
    och prata om sånt jag tycker om.

  2. Jag börjar med att definiera
    begreppet lite grann.

  3. Ringa in vad jag menar med pragmatik,
    så att vi är överrens.

  4. Så ni vet vad jag menar. Titta lite
    på vilka grupper det förekommer i.

  5. Sen för att gå vidare
    till vilka konsekvenser det kan få.

  6. Inte bara av handikappet
    och funktionsnedsättningen-

  7. -utan vilka konsekvenser vårt sätt
    att prata med de här barnen kan få.

  8. Jag ska börja med en av mina
    favoritdefinitioner av Mick Perkins.

  9. Det är en bred definition,
    det tycker jag om.

  10. Pragmatik
    är användandet av språklig-

  11. -och icke-språklig förmåga
    i kommunikativt syfte.

  12. Det är nog framför allt det här med
    icke-kommunikativa som är lite nytt.

  13. Jag som har ett förflutet
    i AKK-världen uppskattar det.

  14. Mycket av AKK är icke-språkligt.

  15. Det är mycket mimik och gester
    som fångas in i den definitionen.

  16. Alla håller inte med om den.
    Vissa vill ha snävare definitioner.

  17. Pragmatik kan sägas vara användning
    av språk i socialt samspel.

  18. Det är vad vi gör
    när vi pratar med varandra.

  19. Förutom den lite snävare definitionen
    påverkas pragmatik mycket av-

  20. -sociala och kognitiva förmågor
    för att använda språket lämpligt.

  21. Det inryms även betydelseaspekter som
    inte framgår av språkligt uttryck.

  22. Där fick jag en bra introduktion
    tidigare idag av Barbro-

  23. -som pratade om inferens.
    Det här med underförstådd betydelse.

  24. Väldigt mycket av det vi vill
    förmedla när vi pratar säger vi inte.

  25. Ändå förstår
    samtalspartnern det väldigt ofta.

  26. Det är tur, annars hade vi behövt
    prata oändligt mycket mer.

  27. Det inryms även sånt som bildspråk.

  28. Till exempel idiom,
    som att kasta ett öga på någonting.

  29. Eller metaforer.
    Man kan prata om livets höst.

  30. Just det här med... Det vet man
    har stor betydelse i autismgruppen.

  31. Grupper med autismspektorstörning.
    Man tolkar ofta begreppen-

  32. -mycket bokstavligt. Att kasta ett
    öga kan få skrämmande betydelser.

  33. Pragmatiska problem finns
    i litteraturen för många diagnoser.

  34. Det är inte heltäckande, men det
    är en imponerande samling tillstånd.

  35. Perkins menar
    att pragmatiska problem-

  36. -uppstår alltid vid vajsing
    i kommunikationen, så att säga.

  37. Vid problematik i kommunikationen
    blir det obalans.

  38. I och med obalansen så måste den
    utan problem förhålla sig till detta.

  39. Två av dem, autism...

  40. Det borde stå autismspektorstörning,
    och hydrocefalis.

  41. När det gäller de tillstånden. Första
    gången man pratade om pragmatik-

  42. -det var då man upptäckte
    pragmatiken i de grupperna.

  43. När det gäller hydrocefalis,
    vattenskalle, var det på 70-talet-

  44. -en forskare skrev om de
    pragmatiska problemen i den gruppen.

  45. De pragmatiska problemen i grupperna
    beror ju på väldigt olika saker-

  46. -och de får olika konsekvenser.

  47. Vid afasi är det främst den
    språkliga oförmågan som ger problem.

  48. Vid demens ger det kognitiva
    pragmatiska problem.

  49. Många pratar om primära
    och sekundära pragmatiska problem.

  50. Till exempel en grav språkstörning
    kan ge sekundära pragmatiska problem-

  51. -eftersom man har så svårt
    att uttrycka sig och bli förstådd.

  52. Jag tänkte gå in lite grann
    på typiska symtom.

  53. Jag fick en alldeles utmärkt
    introduktion av Jennie och...

  54. Tack! Ylva. Deras fallbeskrivningar
    täckte in ganska mycket-

  55. -av de symtom jag kommer prata om.
    Det var väldigt roligt att höra.

  56. De här symtomen är beskrivna
    av Ulrika Nettelbladt.

  57. I höst kommer hon ut med en bok
    om pragmatiska problem.

  58. Där bland annat
    dessa symtom beskrivs.

  59. Det kan vara
    att barnet gör abrupta ämnesbyten.

  60. Jag antar att många av er har hört
    talas om topic shift och topic drift.

  61. Ni ska få se exempel på en del
    av de här sakerna lite senare.

  62. Det är att barnen kastar sig
    från ett samtalsämne till ett annat-

  63. -utan att varna den de pratar med.

  64. Det kan bli konstiga konsekvenser.
    Man har väldigt svårt att hänga med.

  65. Det är mer abrupt. Sen kan man mer
    successivt glida iväg från ett ämne.

  66. Tillsynes okontrollerat.

  67. Ett annat symtom är att barnet
    bryter samtalsregler.

  68. Det kan till exempel vara
    att man inte...

  69. ...har små subtila signaler. Inte
    varsla när man pratar om nåt nytt.

  70. Att man inte håller sig
    till turtagningsreglerna.

  71. Att man inte tar sin tur när man
    borde, eller inte släpper sin tur.

  72. Att man inte hittar rätt ställe
    där man ska ta sin tur.

  73. Ni vet det är
    de väldigt små mikropauserna...

  74. Då man vet
    att man får lov att ta sin tur.

  75. Eller när man släpper ögonkontakten,
    då får man också ta sin tur.

  76. Barnen kanske inte
    uppfattar signaler-

  77. -och har svårt att själv
    klara av dem och använda dem.

  78. Barnets tal kan vara väldigt
    långrandigt eller övertydligt.

  79. Att man pratar om sånt som är väldigt
    självklart för samtalspartnern.

  80. Konsekvensen av det kan bli att man
    blir en tråkig samtalspartner.

  81. Om man pratar om sånt
    som alla redan vet.

  82. Det handlar ganska mycket om tajming.

  83. Man kanske beskriver
    nåt oerhört detaljerat-

  84. -utan att se att partnern har fattat
    för längesen. Nu kan man gå vidare.

  85. Fortsättning på symtomen...

  86. De kan underförstå för mycket.
    Ta allt för givet.

  87. Somliga barn verkar tro att vi
    har direkt ingång i deras hjärna.

  88. Vi kan se precis vad de tänker
    och vad de menar.

  89. De säger väldigt lite och det blir
    svårt att hänga med och förstå.

  90. Vi får väldigt lite hjälp.

  91. Barnet kan också ha svårt att förstå
    att samtalspartnern inte förstår.

  92. Det får konsekvenser. När vi pratar
    är vi duktiga på att läsa av.

  93. Förstår min partner
    vad jag säger eller inte?

  94. Ser man en signal att de inte förstår
    försöker man korrigera det.

  95. När man inte märker det är det ju
    svårt att göra nåt åt problemen.

  96. Att reda ut missförstånden. Det kan
    få väldigt stora konsekvenser.

  97. Barn med olika typer
    av funktionsnedsättningar-

  98. -som grav språkstörning,
    löper en risk att bli egocentrerade.

  99. De behöver inte
    ta så mycket kommunikativt ansvar.

  100. De kanske blir fixerade vid ett fåtal
    samtalsämnen de är intresserade av.

  101. Då blir man en tråkig samtalspartner.
    Risken finns för det.

  102. En anledning är att man
    inte har samma möjligheter-

  103. -som andra jämnåriga
    att vara tillsammans med kompisar.

  104. Min erfarenhet är av rörelsehindrade
    barn men det kan även-

  105. -gälla för grav språkstörning.
    Man är mycket hänvisad till vuxna.

  106. Jag tycker också att...
    Det här börjar bli pinsamt.

  107. Jennie
    hade ett bra exempel på Fatima.

  108. Hon tyckte om att vara med vuxna.
    Barnen är ofta det.

  109. De dras till vuxna för att vuxna
    är mycket lättare att prata med.

  110. Vi anstränger oss
    mycket för att förstå dem.

  111. Vi hjälper. Vi tar kommunikativt
    ansvar. De måste inte anstränga sig.

  112. Vi kanske krattar manegen så att de
    bara behöver komma in med små...

  113. Vi gör små luckor till dem så att de
    kan komma in med vad de ska säga.

  114. Vuxna är också mycket mer
    förutsägbara än andra barn.

  115. Men barn behöver
    stötas och lutas mot andra barn.

  116. De behöver möta de mindre
    förstående och accepterande-

  117. -för att förstå och få en hint
    om hur deras kommunikation fungerar.

  118. Deras värld kan också vara begränsad.

  119. Om man har rörelsehinder
    så kommer man inte ut så mycket.

  120. Då får man också mindre att prata om.

  121. Jag knyter an till Rosengård,
    jag har anknytning till Malmö.

  122. Väldigt många som bor i Rosengård
    har aldrig varit i Malmö centrum.

  123. Det handlar väl
    om ett par, två tre kilometer.

  124. De kan också ha
    en väldigt liten värld ibland.

  125. När vi pratar om pragmatiska problem
    är fokus väldigt ofta på barnet.

  126. Men per definition uppstår
    pragmatiska problem i samtalet.

  127. Vi kan inte
    helt friskriva oss från vår roll.

  128. Hur vi gör för att underlätta
    för barnet eller hur vi försvårar.

  129. Man ska vara en god samtalspartner.

  130. Att kunna sätta krav
    på rätt nivå för barnet.

  131. Att ge dem kommunikativa utmaningar.
    Det är ofta det som saknas.

  132. I alla fall barn jag har jobbat med.
    De fick ofta utmaningar.

  133. Vi är som vuxna
    ofta väldigt snälla och stöttande.

  134. Vi ska ju så klart vara det men
    ibland kanske man måste backa lite.

  135. Som ni märker är symtomen
    relaterade till sociala förmågor.

  136. Pragmatik kan delas upp i sociala
    förmågor och mer språkliga förmågor.

  137. De hänger ju väldigt mycket ihop.
    De här är mycket sociala förmågor.

  138. Språkligt relaterade förmågor
    kan vara berättelser-

  139. -som många av oss har hört
    tidigare idag. Att kunna berätta.

  140. Att berätta är allt
    från att sätta ihop två meningar-

  141. -till att kunna
    berätta en lång historia.

  142. Mycket av skolundervisningen
    bygger på att barnen ska berätta.

  143. Att man ska svara på en fråga. Det
    krävs nån form av narrativ förmåga.

  144. Narrativ förmåga
    är en oerhört viktig faktor.

  145. Det är bidragande
    till om man lyckas i skolan.

  146. Den förmågan räknas in i pragmatiken.

  147. Även inferenser, som jag var inne
    på tidigare. Att läsa mellan raderna.

  148. Att kunna uppfatta det som inte sägs.

  149. Ja, då har jag kommit fram
    till mitt första exempel här.

  150. Det är en vuxen förskolelärare-

  151. -som sitter med ett barn och pratar.

  152. De pratar lite om hans semester
    som han har varit på.

  153. Jag kan läsa upp lite grann.
    Hon säger:

  154. "Vad är det mer i havet då?".
    "Vatten", säger barnet.

  155. "Och mer? Finns där nåt mer?".
    "Båtar."

  156. "Båtar, ja. Finns där nåt mer?".
    "Jag har en stor boll hemma."

  157. "Har du en stor boll hemma?".
    "Ja."

  158. Ni ser väl min poäng där
    med den röda markeringen.

  159. Det han gör där
    får man väl kalla för topic shift.

  160. Han byter ju abrupt samtalsämne.

  161. Många av er kanske
    inte tycker att det är så konstigt.

  162. Det beror på hur gammalt barnet är.

  163. Jag sa att det var en förskolelärare.
    Han var fem sex år.

  164. Hade han varit tio år
    hade det varit en helt annan sak.

  165. Jag vet
    att barnet hade pragmatiska problem.

  166. Man fick dessutom se
    en autismspektorstörningsdiagnos.

  167. Min poäng är att om han bara
    gjort en väldigt liten anpassning-

  168. -så hade det blivit okej. Om han
    hade sagt: "Du..." eller "Förresten".

  169. Om han hade varslat henne:
    "Nu byter jag samtalsämne".

  170. Då hade hon varit
    mycket mer med på tåget.

  171. Nu fann hon ju sig väldigt snabbt.

  172. Hon gjorde det som vi vuxna ofta gör,
    hon hakade glatt på.

  173. Sen fortsatte de prata om detta.

  174. Det var nog rätt i det sammanhanget.
    I andra sammanhang kan man markera.

  175. Se undrande ut.
    Eller fråga: "Hur tänkte du nu?".

  176. Just för att visa lite
    att man kan inte prata på det sättet.

  177. Mina exempel idag
    är valda för att illustrera fenomen.

  178. De är inte valda för att säga
    att så kan man inte göra.

  179. Allt är relativt. Det beror helt
    på sammanhang och ålder.

  180. Det finns inte
    så mycket rätt och fel.

  181. Ni ser kanske från exemplet
    att det är mycket frågor.

  182. Hennes yttranden
    är ju i princip bara frågor.

  183. Hon kör den vuxna intervjustilen som
    jag tror alla kan känna igen sig i.

  184. Den är väldigt vanlig.

  185. Jag har ett exempel till här.
    Nu ska vi se.

  186. Då är det ett annat barn
    som sitter med en förskolelärare.

  187. De har byggt upp en liten
    fantasivärld med lite rävar och...

  188. Det var nog mest rävar.
    Den vuxna säger:

  189. "Vad fick de till middag då?".
    "Korv."

  190. "Korv. Och morötter?".
    "Ja."

  191. "Var de glada då?"
    "Rävar måste också leva."

  192. -säger den lilla femåringen.

  193. "Ja, det tycker jag med faktiskt,
    Anders. Det var en bra tanke".

  194. "Det är klart att ska rävarna leva.
    De är så söta med. Visst är de?"

  195. Här har vi exempel
    på topic drift, får man väl säga.

  196. Det är svårt
    att säga vad som är vad.

  197. Jag menade shift.
    Det är mest ett shift.

  198. Det är inga jätteklara gränser där.

  199. Det som är intressant i sammanhanget
    är hennes respons.

  200. Hon nappar ju helt och hållet
    på detta och går vidare med det.

  201. Det var jättebra i det sammanhanget.
    De hade himla trevligt.

  202. Jag var med och filmade dem.
    Väldigt kul.

  203. Man skulle kanske kunna ändå
    uppmärksamma barnet lite grann-

  204. -på att: "Hallå, du skulle kunna
    hjälpa mig lite mer än du har gjort".

  205. Mönstret går igen här med frågor,
    ser ni det? Väldigt mycket frågor.

  206. Yttrandet:
    "Rävar måste ju också få leva"-

  207. -kan kallas för "out of the blue".

  208. Var fick han detta ifrån?
    Nystar man tillräckligt mycket i nåt-

  209. -kommer man säkert fram till det.
    Men det är svårt att snabbt se det.

  210. Förklaringsmodeller till pragmatiska
    problem. Vad beror det på?

  211. Bishop. Gamla trogna Bishop
    har ett antal förklaringsmodeller.

  212. Till exempel bearbetningsproblem
    kan vara att knyta ihop här och nu-

  213. -den aktuella kontexten
    med det som sägs.

  214. Störning i mentaliseringsförmåga,
    "theory of mind".

  215. Att kunna förstå
    att nån annan tänker också.

  216. Den personen tänker
    kanske inte på samma sätt som jag.

  217. Det ses som en viktig orsak
    till pragmatiska problem.

  218. Det sätts på sin spets när
    det gäller autismspektorstörningar.

  219. Det kan vara otillräckliga
    tillfällen till social inlärning.

  220. Har man begränsad erfarenhet
    av samtal med många olika personer-

  221. -så kan det också hämma
    den pragmatiska utvecklingen.

  222. Om man har få tillfällen att prata
    med jämnåriga. Det är viktigt.

  223. Dålig förmåga att undertrycka
    irrelevant information.

  224. Har man svårt
    att sovra i den mängd man hör...

  225. Har man då svårt
    att välja ut det viktiga-

  226. -så kan det bli svårt att fortsätta
    samtalen på ett adekvat sätt.

  227. Man kan inte heller bortse
    från de kognitiva svårigheterna.

  228. De knyts ofta till pragmatiska
    problem. Det är svårt att skilja-

  229. -kognition från språk och från
    pragmatiska problem, eller pragmatik.

  230. Det är väldigt intimt förknippat.

  231. En utvecklingsstörning innebär inte
    att man måste ha pragmatiska problem.

  232. Problem med språkförståelsen
    spelar in väldigt mycket.

  233. Har man svårt att förstå vad som sägs
    kan ju responsen bli konstig.

  234. Språkstrukturella aspekter
    som fonologi och grammatik-

  235. -kan ge sekundära effekter
    på den pragmatiska förmågan.

  236. Ett konkret exempel på
    språkförståelse som haltar lite...

  237. I alla fall när man tänker sig mig
    som pratar halvtafflig franska.

  238. I Frankrike blir jag
    sämre pragmatiskt fungerande.

  239. Jag har svårt
    att uppfatta nyanserna.

  240. Jag har svårt
    att uttrycka mig nyanserat.

  241. Det visar vad språkförståelse kan
    bidra till vid pragmatiska problem.

  242. Det kanske ni har upplevt lite själv.
    Det var lite om bakgrunden.

  243. Jag vill prata om
    hur vi pratar med varandra.

  244. Jag har varit
    inne på konsekvenserna.

  245. För länge sen
    fastnade jag för en modell.

  246. En mycket teoretisk modell,
    "Det "idealiska" samtalet"-

  247. -som är utvecklad
    av Per Linell och Gustavsson -87.

  248. Inte minst när jag jobbade med
    alternativ kommunikation-

  249. -tyckte jag att den var bra
    att utgå ifrån.

  250. Först är jämförbar
    social begåvningsmässig-

  251. -och utbildningsmässig bakgrund.

  252. Man kan helt enkelt
    säga så att kaka söker maka.

  253. Det är ju lite lättare att prata
    med såna som pratar som jag.

  254. Som pratar om samma saker,
    som har samma referensramar.

  255. Det är inte så svårt att förstå.
    Det blir ju fel med barn.

  256. Det är en väldigt ojämnlik situation.

  257. Det ska ju också komma
    till det här med ojämnlikheten.

  258. Jämn fördelning av initiativ utgörs
    inte av mestadels frågor och respons.

  259. Det är inte övervikt av initiativ.

  260. Det ska vara ungefär lika många
    initiativ som responser.

  261. En normal replik knyter an
    till det som sas tidigare-

  262. -samtidigt
    som den för samtalet lite vidare.

  263. Ett exempel är frågan:
    "Vad ska du göra ikväll?".

  264. "Jag ska vara hemma. Men imorgon
    ska jag nog på bio med kompisar."

  265. Hon svarade och gav informationen
    de ville ha: "Jag ska vara hemma".

  266. Men hon förde samtalet vidare
    genom att tala om morgondagen.

  267. Det är den normala repliken,
    så att säga.

  268. Man kan likna det mycket vid en väv.
    Det är en ganska bra liknelse.

  269. Nästa punkt är att talarens
    initiativ är icke-begärande.

  270. Det kan översättas
    med att det inte är frågor.

  271. Man kan säga,
    hur skulle livet se ut utan frågor?

  272. Men det är en extrem teoretisk modell
    som hålls till sin spets.

  273. Vi har sett exempel
    på vad mycket frågor kan göra.

  274. Utsätts man för mycket frågor
    får man en passiv kommunikationsroll.

  275. Man får en väldigt liten plats.

  276. Frågor är bra för att skapa kontakt
    och lära känna varandra.

  277. Det är inte alls det.
    Frågor är som sagt väldigt viktigt.

  278. Genom frågor tar vi oss rätten
    att välja samtalsämnet.

  279. Det är jag som styr samtalsämnena
    när jag ställer mycket frågor.

  280. Talarna ska också företrädesvis
    ge expanderande responser.

  281. Inte bara korta ja och nej-svar.

  282. Exemplet "vad ska du göra ikväll?"...

  283. Nej, det går inte att svara ja
    eller nej. Det var inget bra exempel.

  284. Det kallas minimala svar.
    Just det att föra samtalet vidare.

  285. Det är ju väldigt viktigt att vänta.

  286. Nån av tjejerna
    före mig pratade om det också.

  287. Det är viktigt att vänta.
    Vi är nog dåliga på det.

  288. Tystnad är jättejobbigt, men det
    är en träningssak. Man kan vänja sig.

  289. Det finns behandlingsmetoder
    och program som lär ut att vänta.

  290. Man ska titta, man ska lyssna.
    Vänta innan man går vidare.

  291. Vissa menar att tystnad är det bästa
    sättet att få nån att prata.

  292. Det är viktigt
    att visa att man förväntar sig nåt.

  293. Att titta på den man pratar med.
    Spärra upp ögonen lite.

  294. Man signalerar
    att man väntar på vad de ska säga.

  295. Sen har vi en jämn fördelning
    av talarutrymmet, som är en punkt.

  296. Det hänger också ihop med tystnad.
    Ju mer jag pratar-

  297. -ju tystare blir samtalspartnern.

  298. Och inväntande av sin tur.

  299. Man kanske inte
    tar sin tur när man ska.

  300. Att man tar den vid fel tillfälle.
    Det hänger ihop med turtagning.

  301. Jag såg en gång...

  302. Ett bra exempel är en föreläsning
    på logopedutbildningen.

  303. En logoped arbetade mycket
    med autismspektorstörning.

  304. Hon föreläste och ville ha
    en student med dåligt bollsinne.

  305. Hon började kasta bollar
    mot studenten som inte kunde ta dem.

  306. Det var ett talande exempel
    på hur vissa gör när de pratar.

  307. De bara kastar, de har bara
    initiativ. De väntar aldrig på svar.

  308. Jag har en kollega
    det är svårt att prata med.

  309. Man får anstränga sig
    för att komma in i samtalet.

  310. Men det är bra med konkreta exempel.

  311. Ja, sen det här
    med kommunikativt ansvar.

  312. Att båda tar det.
    Det kan bli en ond cirkel.

  313. Om nån alltid tar kommunikativt
    ansvar, kopplar man kanske av.

  314. Man vänjer sig vid en passiv roll.
    Det är kanske ganska trevligt.

  315. Men risken är att man blir
    ganska tråkig som samtalspartner.

  316. Och man behöver inte alltid
    ta mycket ansvar.

  317. Ibland kan det räcka
    att visa att man är med.

  318. Man nickar, man ler. Det kan räcka.

  319. Det sista är anknytning till
    centrala aspekter på samtalsämnet.

  320. Man knyter an till det som sas.
    Ett exempel var det med rävarna.

  321. Han knöt inte an till nån
    central aspekt i samtalsämnet.

  322. Exempel när vi som vuxna
    förstör det lite grann kan vara...

  323. Jag såg ett exempel.
    En kille kom och var glad och sa:

  324. "Imorgon jag får min dator."

  325. Nån vuxen i närheten sa: "Det heter,
    imorgon får jag min dator".

  326. Det är ett jättebra
    sätt att ta död på det här.

  327. Man ser inte den sociala aspekten
    utan väljer ett helt annat sätt.

  328. Att placera sig i nåt metaperspektiv.

  329. Det här hänger väldigt mycket ihop
    med makt och dominans.

  330. Jag har tagit lite
    från Jens Allwood och Per Linell.

  331. Vuxna dominerar över barn,
    det är väl inget nytt för nån av er.

  332. Men det är bra att tänka på.
    Och det är inte bara det-

  333. -utan det är ju de med kunskap
    som dominerar över dem utan kunskap.

  334. Man kan tänka att lärare
    har en slags makt över föräldrar.

  335. Jag i min roll har kanske
    nån slags makt över studenter.

  336. Den med kunskap har makt
    över de som inte har kunskap.

  337. Det hänger också ihop med status.
    Hög status har makt över låg status.

  338. Makt är
    ett ganska kontroversiellt begrepp.

  339. Jag pratade i ett annat
    sammanhang för ett tag sen.

  340. Folk inom vuxenrehabiliteringen
    upprörs av makt.

  341. "Skulle vi ha makt?" Men det har man.
    Vad man gör med den är nåt annat.

  342. Man bör inse att i ofta
    sitter jag på en maktposition.

  343. Vad gör jag av den?

  344. Bara det att man har möjlighet
    att utöva makt, så har man makt.

  345. Det här med dominans...

  346. Det är nog nästa bild,
    så det väntar jag lite med.

  347. Också att man kan välja i vilka
    situationer man utövar det och inte.

  348. Naturligtvis måste man ibland
    utöva nån viss form av makt.

  349. Kanske i en skolsituation.

  350. Hur visar man då det här med makt?

  351. Det finns många subtila sätt.

  352. Det kan vara så enkelt
    som att ge feedback.

  353. Till exempel i form av beröm.
    Vem tänkte att beröm kan utöva makt?

  354. Man tänker inte ofta på det.

  355. När jag ger nån beröm tar jag
    mig rätten att bedöma personen.

  356. Men det är ju inte fel att berömma.

  357. Men det gäller att berömma i
    rätt situation och ge adekvat beröm.

  358. I jobb med gravt rörelsehindrade
    barn kan man berömma-

  359. -bara barnet lyfter ett lillfinger
    eller säger vad som helst.

  360. Det måste vara förtjänat på nåt sätt.
    Alla barn förtjänar att få beröm.

  361. Men man ska välja rätt situation.

  362. Det kan också vara markörer
    som att man säger "okej" eller "bra".

  363. Det är ju lite av det jag sa tidigare
    om återkoppling eller feedback.

  364. Det kan vara överlappningar.
    Man avbryter den man pratar med.

  365. Det är ju ett bra sätt om nån säger
    nåt som jag inte uppskattar.

  366. Då kan jag snabbt ta död på det
    genom att avbryta och gå vidare.

  367. Det kan jag göra
    genom att välja ett helt nytt ämne.

  368. Jag kan också visa makt
    genom att ställa mycket frågor.

  369. Jag glömde skriva på bilden att jag
    kan visa makt genom att prata mycket.

  370. Då är det ju väldigt svårt att komma
    in i samtalet, om jag pratar mycket.

  371. Ja...

  372. Några ord om en studie som jag
    hade med i mitt avhandlingsarbete.

  373. Nu vet jag inte varför...
    Jo, det kommer här.

  374. Där tittade jag
    på sjukgymnaster och logopeder.

  375. När de hade intervention
    med åtta barn-

  376. -och deras respektive
    behandlande logoped och sjukgymnast.

  377. Anledningen var att vi misstänkte att
    barnen med funktionsnedsättningar...

  378. De vuxna som möter barnen
    till vardags-

  379. -kanske omedvetet förstärker
    mindre lyckade samtalsmönster.

  380. Det var det vi ville titta på.

  381. Vi hade förväntningar.
    Det är olika yrkesgrupper.

  382. De valdes för att de är de största
    grupperna inom rehabilitering.

  383. I alla fall i Skåne,
    och förmodligen de flesta i Sverige.

  384. Vi såg stora likheter mellan
    grupperna. Det hade vi inte trott.

  385. Men det fanns skillnader. Till
    exempel dominerade de på olika sätt.

  386. Logopederna gör det
    genom att ställa mycket frågor.

  387. Sjukgymnasterna tenderade
    att dominera genom att prata mycket.

  388. Man kan undra varför.

  389. En teori med sjukgymnasterna är
    att de har ett svårförståeligt barn.

  390. De kanske inte förstår vad de säger.

  391. Det är bättre att fortsätta
    prata och minimera risken.

  392. Det har jag inte hittat på, jag
    har pratat med sjukgymnaster om det.

  393. Det här med frågorna
    kan vara lite av en yrkesskada.

  394. Logopeder och kanske många av er
    också kan dela den yrkesskadan.

  395. Barnen jag tittat på
    är väldigt hänvisade till vuxna.

  396. Det gör det väldigt speciellt.

  397. Barnen vi tittade på
    hade medelåldern 8,5 år.

  398. De var normalbegåvade men låg
    lite under för utvecklingsålder.

  399. Men det blev alltså... Ja.

  400. Jag skulle säga att det var
    en ond cirkel, men det går inte.

  401. Sjukgymnasterna kunde ägna sig
    åt vardagligt småprat-

  402. -under sin vanliga intervention.
    Där har de ett guldläge, ser jag nu.

  403. Det är inte bara sjukgymnaster,
    det gäller många andra yrkesgrupper.

  404. Som inte jobbar direkt
    med vardagskommunikation.

  405. Det blev ofta trevliga samtal.

  406. Där fick ju barnen
    så att säga omedveten träning-

  407. -om hur man deltar
    i vardagligt småprat.

  408. Visserligen med en vuxen,
    men i alla fall.

  409. För sjukgymnasterna
    är inte kommunikationen i fokus-

  410. -som den är för logopederna.
    Det vet ju barnen om också.

  411. Då kanske de kan slappna av, eftersom
    det inte var pratet det handlade om.

  412. Man skulle vinna på att göra
    fler yrkesgrupper medvetna om det.

  413. Så att man kan
    arbeta mer medvetet med det.

  414. Jag tror att vi har
    gratisvinster att håva in där.

  415. Alla som jobbar med barn som kan ha
    vardagliga samtal utan att det märks.

  416. Och kunna träna
    den pragmatiska förmågan.

  417. Okej, jag har nåt exempel till.

  418. Här har jag valt
    att använda ordet professionell.

  419. Det är en professionell
    som pratar med ett barn.

  420. Det är ganska långt, det är lika bra
    att ni läser det själva.

  421. Jag vet inte om ni tänker som jag.

  422. Det jag tänker på är
    att sjukgymnasten pratar jättemycket.

  423. Barnet pratar jättelite.

  424. Barnet har
    faktiskt bara minimala responser.

  425. Antingen i form av "mm" eller
    att han gör som han blir tillsagd.

  426. Här är ganska mycket frågor,
    men det är inte bara frågor.

  427. Dessutom ger sjukgymnasten
    väldigt mycket feedback. Ser ni det?

  428. Väldigt mycket återkoppling.
    Barnet gör väldigt lite för det.

  429. Han håller med om att han ser nåt
    och han sätter sig enligt anvisning.

  430. Sjukgymnasten öser beröm över honom.

  431. Till sjukgymnastens försvar var
    det ett svårt barn att få med sig.

  432. Det var ett barn som alltid
    var väldigt tyst och fåordigt.

  433. Men man tänker ändå på vad som skulle
    hänt om sjukgymnasten varit tystare.

  434. Om han väntat lite. Det var högt
    tempo men det syns ju inte på bilden.

  435. Det vet vi inte. Men jag tror att
    samtalet skulle sett annorlunda ut.

  436. Ett sista exempel,
    som också är en sjukgymnast.

  437. För att vara diskret skrev jag
    professionell och inte yrkesgruppen.

  438. Men nu har jag ju sagt det.
    Och de... Ja.

  439. Det är verkligen småprat.
    De pratar om McDonalds.

  440. "Har du smakat på den?".
    "Ja, det har jag."

  441. "Den..."
    "Den är jättegod."

  442. "Den är ny."
    "Nä, är den det?".

  443. "Dubbel cheeseburgare är det."
    "Har den inte funnits länge?".

  444. "Det var inte länge sen jag åt den."
    "När då?".

  445. "Några veckor sen. Den tyckte jag om.
    Jag brukar bara köpa en liten."

  446. "Brukar du?".

  447. Det här tycker jag är ett exempel
    på ett väldigt jämlikt samtal.

  448. Det roliga är att det är samma pojke
    som pratade om bollen.

  449. Det har gått några år emellan.
    Han som pratade om en boll hemma.

  450. De har väldigt trevligt.

  451. Samtalet rullar på på ett väldigt...

  452. Ett sätt man kan förvänta sig
    att ett samtal ska flyta på.

  453. De utbyter information
    och ställer frågor båda två.

  454. Båda två hjälps åt
    att föra samtalet vidare.

  455. Jag tänkte lite grann i jämförelse...

  456. Nej, det gick inte
    med den här datorn. Vad synd.

  457. Nej, då skippar vi det då.
    Vi går in på den sista bilden.

  458. Lite tips, om man får lov att komma
    med det lite fräckt på slutet.

  459. Jag har lärt mig
    av dyster eller hård erfarenhet...

  460. Det är oerhört viktigt att analysera
    sitt eget sätt att prata med barnen.

  461. Vi som vuxna och professionella
    har jättemöjligheter att påverka-

  462. -hur samtalen ser ut.

  463. Det är jobbigt men man måste filma
    sig själv och titta på vad man gör.

  464. Jag gjorde det i mina studier.
    Jag filmade andra.

  465. Så tittade vi på dem ihop.

  466. Det slående var att de
    var oerhört kritiska till sig själva.

  467. Det var synd.
    Det fanns ingen anledning.

  468. Men de uppskattade
    mycket att se vad de gjorde.

  469. De sa:
    "Oj, vad jag ställer mycket frågor".

  470. "Oj, vad jag pratar."
    Det var det mesta.

  471. Barnet ska ges relevanta utmaningar.
    Bädda inte för mjukt.

  472. Låt dem
    få lite att jobba med helt enkelt.

  473. Tack för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Olika samtalsstilar för olika barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Logopeden Pernille Holck beskriver hur man kan underlätta språkutvecklingen för barn med språkstörning genom att helt enkelt prata olika med barn med pragmatiska språkstörningar. Hur pratar man med barn som har svårigheter med att förstå liknelser som, till exempel "kasta ett öga"`? Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Barn, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Samtalsmetodik, Språkstörningar, Språkutveckling, Språkvetenskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

När språklig sårbarhet möter skolans krav

I skolan förutsätts att alla själva kan göra sig förstådda. Men det är ingen självklarhet för alla. Barbro Bruce är logoped och verksam vid Malmö högskola. Hon berättar bland annat om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan - och hur man kan möta dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Att undervisa i läsförståelse

Undervisning i läsning kräver att läraren har kännedom om hur läsförståelse skapas och hur den kan utvecklas. Barbro Westlund är lärarutbildare och doktorand och berättar om hur man kan hjälpa elever att förstå innebörden i olika slags texter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Barns möten med skriftspråket

Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, visar exempel på hur olika läs- och skrivmiljöer i förskoleåren och skolåren kan se ut och hur man som pedagog kan göra för att stödja en så positiv utveckling som möjligt under de första skolåren.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Flerspråkiga elever med språkstörning

Ylva Dalsenius och Jenny Ohlsson beskriver den praktiska vardagen i sitt arbete på Kryddgårdsskolan i Rosengård i Malmö, en miljö där eleverna talar flera olika språk, och hur de arbetar med elever som har språkstörning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Olika samtalsstilar för olika barn

Logopeden Pernille Holck beskriver hur man kan underlätta språkutvecklingen för barn med språkstörning genom att helt enkelt prata olika med barn med pragmatiska språkstörningar. Hur pratar man med barn som har svårigheter med att förstå liknelser som, till exempel "kasta ett öga"`?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning

Att möta det som är annorlunda

"Kulturmöten" - ordet klingar av att möta människor från olika delar av världen. Men Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, menar att de vanligaste kulturmötena handlar om att möta människor med olika världsbilder, till exempel mötet mellan gammal och ung.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.