Titta

UR Samtiden - Verklighetens magi

UR Samtiden - Verklighetens magi

Om UR Samtiden - Verklighetens magi

Verkligheten är fantastisk och vetenskapen hjälper oss att förstå och uppskatta den i än högre grad. Det är det genomgående temat i dessa populärvetenskapliga föredrag om biologi och fysik och naturens beskaffenhet. Huvudtalare är evolutionsbiologen och författaren Richard Dawkins. Medverkar gör också bland andra vetenskapsjournalisten Lone Frank och Sara Strandberg, fysiker vid Stockholms universitet och partikellaboratoriet Cern. Arrangörerna Fri tanke förlag och Kungl. Vetenskapsakademien beskriver det som "en kväll i upplysningens anda". Inspelat på Rival i Stockholm den 5 september 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Verklighetens magi : Richard Dawkins om verklighetens magiDela
  1. Vår näste talare är
    professor emeritus i zooekologi.

  2. Hans fält har varit
    evolutionär beteendeekologi.

  3. Fåglar har varit
    hans huvudsakliga forskningsområde.

  4. Efter sin pension 1998 har han blivit
    en uppskattad vetenskapsskribent-

  5. -och tre av hans böcker
    har nominerats till Augustpriset.

  6. Mina damer och herrar,
    Staffan Ulfstrand.

  7. Ärade professor Dawkins,
    mina damer och herrar-

  8. Vetenskapen utvecklas av idioter-

  9. -jämvikt råder,
    tills den plötsligt bryts.

  10. Impulsen kan vara
    en originell idé, ny teknik-

  11. -eller en kombination av insikter
    och erfarenheter från olika fält.

  12. Det leder till att vår förståelse
    tar ett stort steg framåt.

  13. Som verksam inom ekologisk forskning
    sedan 1950-talet-

  14. -har jag upplevt
    ett sådant genombrott.

  15. Efteråt var ekologin inte sig lik,
    utan avsevärt mer intressant.

  16. Före genombrottet ägnade sig ekologer
    åt att upprätta listor över arter-

  17. -i olika närmiljöer
    och beskriva naturhistoria.

  18. Inga problem.

  19. På 1960-talet
    kontaktades alla ekologer i Sverige-

  20. -för att göra artinventeringar-

  21. -som argument för bevarande av
    en särskild ö eller ett skogsområde.

  22. Själv ägnade jag
    många fina somrar på 1960-talet-

  23. -åt att samla djur
    vid älvar i Lappland i detta syfte.

  24. Vissa av Lapplands älvar
    lämnades orörda-

  25. -men ingen vet
    om våra data var avgörande.

  26. Mycket var vad Richard Dawkins
    har kallat "Concorde-felslutet":

  27. "Vi har investerat så mycket att vi
    måste slutföra, fast det är idioti."

  28. Men på 1970-talet
    skedde stora förändringar.

  29. Jag anser att Dawkins "Den själviska
    genen" var den viktigaste kraften-

  30. -bakom denna radikalt nya ekologi.
    Många svenska ekologer instämmer.

  31. Ekologi blev en riktig vetenskap, där
    principiellt viktiga frågor ställdes-

  32. -och ibland besvarades.

  33. Genom "Den själviska genen" insåg vi
    att varje individ inom varje art-

  34. -har olika
    förutsättningar och strategier.

  35. Och man måste mäta varje individs
    lämplighet i dess naturliga miljö.

  36. Vi lärde oss att individer inte har
    gener, utan gener har individer.

  37. Det var en revolutionerande insikt.

  38. Ett resultat av detta perspektivbyte
    var att beteendeekologin föddes-

  39. -och fortfarande blomstrar.

  40. Alla organismer
    måste studeras genetiskt.

  41. Från mikrober till möss, människor
    och svartvita flugsnappare.

  42. Denna forskning har förändrat
    hur vi ser på livet på jorden.

  43. Dawkins förutser och bekräftar
    Theodosius Dobzhanskys yttrande:

  44. "Inget i biologin blir begripligt
    utom i ljuset av evolutionen."

  45. Som en hängiven ekolog är jag än mer
    tacksam för att Dawkins beredde väg-

  46. -för Peter och Rosemary Grants
    slutsats i boken om Darwins finkar-

  47. -att inget i evolutionen blir
    begripligt utom i ljuset av ekologin.

  48. Ekologi har blivit synonymt med
    det naturliga urvalet.

  49. Utvecklingen går vidare.

  50. "Inget i kulturen blir begripligt
    utom i ljuset av evolutionen"-

  51. -heter sista kapitlet i Peter
    Richardsons och Robert Boyds bok-

  52. -om hur kulturell selektion
    påverkar människans utveckling.

  53. Dawkins vetenskapliga upptäckter
    är inte bara banbrytande-

  54. -dessutom är hans sätt att formulera
    dem för oss andra ytterst njutbart.

  55. För min stora beundran
    av Richard som skribent-

  56. -fick jag starkt medhåll i ett brev
    som jag mottog nån gång runt 1990.

  57. Det kom från en litteraturprofessor
    vid ett brittiskt universitet.

  58. Det stod att hon och fyra andra
    brittiska litteraturprofessorer-

  59. -övervägde att nominera Dawkins
    till Nobelpriset i litteratur.

  60. Hur går man vidare?
    Jag frågade runt, det här är sant...

  61. Jag frågade de som visste
    och skrev tillbaka-

  62. -och önskade dem framgång med idén.

  63. Men, så vitt jag vet, så har du
    inte fått det, vilket jag beklagar-

  64. -men förstår, med tanke på hur
    Svenska Akademien prioriterar.

  65. Men om du hade fått det...

  66. Om du hade fått det, och din fru
    hade väckt dig: "Herregud, Richard!"

  67. "Nån ringer från Sverige och säger
    att du tilldelas årets Nobelpris!"

  68. Då kanske du hade svarat som
    Churchill, men med större rätt-

  69. -när han väcktes av samma besked:

  70. "Så trevligt, inom vilket område?"

  71. Tack så mycket, Staffan Ulfstrand.

  72. Till sist är det dags för
    kvällens huvudtalare.

  73. Richard Dawkins är
    tidigare Charles Simonyi-professor-

  74. -i populärvetenskap
    vid Oxfords universitet.

  75. The Wall Street Journal skrev att han
    är passionerad och oerhört kunnig.

  76. The New York Times har hyllat honom-

  77. -för att han kan sitt ämne så väl
    att han tvingar läsaren att förstå.

  78. Det sägs skämtsamt att han vill
    förklara allt genom evolutionen-

  79. -till och med gravitationen.
    "Se, allt som faller uppåt är borta."

  80. "Kvar finns bara det som faller ner."

  81. Det är ett skämt,
    men det uttrycker stor vördnad-

  82. -för den enastående
    professor Richard Dawkins.

  83. Jag förtjänar inte
    Nobelpriset i litteratur-

  84. -men jag anser inte att det är
    självklart att litteraturpriset-

  85. -måste ges en romanförfattare,
    poet eller dramatiker.

  86. Vetenskap är verkligen ett verktyg
    för att skapa stor litteratur.

  87. En dag borde nån forskare, inte jag,
    tilldelas Nobelpriset i litteratur.

  88. Jag har lyssnat på hälften
    av föreläsningarna här i kväll.

  89. Av de andra föreläsningarna
    har jag lärt mig ordet "vetenskap".

  90. Vetenskap är verklighetens poesi.

  91. Eller verklighetens magi, ett annat
    sätt att säga verklighetens poesi.

  92. Nu är de borta.
    Jag tänkte tala om stjärnorna.

  93. Nu kom de tillbaka.
    Det är verkligen häpnadsväckande.

  94. När jag var liten gick jag i kyrkan.
    Vi sjöng en psalm som löd:

  95. "Det är ett ting så vackert,
    nästan för vackert för att finnas."

  96. Efter det slår den in på fel väg,
    men...

  97. När man ser på en sån bild,
    ett litet fragment av universum-

  98. -och tänker på
    att kanske vid enbart en-

  99. -helt säkert vid en av alla stjärnor
    finns en planet-

  100. -där fysikens lagar har förändrats
    genom en märklig process-

  101. -och gett upphov till ting med en
    förbluffande komplexitet och skönhet.

  102. Som skapat oss och våra hjärnor
    som nu kommit i närheten av-

  103. -att förstå hela den process
    som skapade oss.

  104. Denna process,
    som upptäcktes av Charles Darwin-

  105. -tog fysikens vanliga lagar,
    som är väldigt enkla-

  106. -och fick dem att ge upphov till
    ting av en allt högre komplexitet.

  107. Tills de vände sig mot universum
    och nu är nära att kunna förstå det.

  108. Jag har besökt
    Cern-laboratoriet två gånger-

  109. -som vi hörde berättas om tidigare.

  110. Jag är rätt sentimental,
    fast jag borde vara en kall robot.

  111. Jag är sentimental och älskar poesi.

  112. Jag rördes nästan till tårar
    av upplevelsen att besöka Cern.

  113. Jag försökte förmedla lite
    av min poetiska, sentimentala känsla-

  114. -i min bok "Så gick det till:
    bevisen för evolutionen".

  115. Där nämner jag besöket vid partikel-
    acceleratorn och hur rörd jag blev.

  116. Tyvärr blev det ett korrfel i boken.

  117. "The Large Hadron Collider" blev...
    Börjar ni ana?

  118. "Large Hardon (erektion) Collider".

  119. All min poesi
    krossades totalt av det felet.

  120. Hur som helst var det underhållande.

  121. Tyvärr upptäckte korrekturläsaren
    felet och rättade det.

  122. Jag bad henne bortse ifrån det,
    men hon ville inte offra sitt jobb.

  123. Jag berättade det när jag var i USA.

  124. USA är väldigt politiskt korrekt,
    inte i samma grad som här, men ändå.

  125. Vid sidan av scenen stod en kvinna-

  126. -och tolkade till teckenspråk,
    så att de döva skulle kunna förstå.

  127. När jag berättade om "Large Hardon
    Collider" sneglade jag åt sidan.

  128. Jag hoppas att min dator
    inte har slut på batteri.

  129. Det ser så ut.
    Jag får fortsätta utan mina bilder.

  130. Den har slocknat. Kan nån tekniker
    återuppliva den medan jag pratar?

  131. Den ska starta när man gör så,
    men det gör den inte.

  132. Vad bra.

  133. Jag pratar på medan den startar.

  134. Det var spännande
    att lyssna till hälften av talen-

  135. -i synnerhet Lone Frank
    som talade om hjärnan.

  136. Det är något jag tyvärr utlämnat
    från "Verklighetens magi".

  137. Det är en bok om vetenskap för barn,
    eller unga, gamla och alla andra!

  138. Varje kapitel i boken har samma form.

  139. Varje kapitel börjar med en fråga.

  140. Som "Vad är solen?"
    "Vad är en jordbävning?"

  141. Sen tar boken upp myter
    som svar på frågan.

  142. Därefter ges
    det rätta, vetenskapliga svaret.

  143. Jag valde ungefär ett dussin frågor-

  144. -som jag gav formen
    fråga, myt och verklighet.

  145. Men jag valde ingen fråga om hjärnan.

  146. Om det kommer en uppföljare
    får jag nog göra det.

  147. Inte heller genomiken
    tog jag egentligen upp.

  148. Hon betonade att genetisk determinism
    är fel, vilket naturligtvis är sant.

  149. Men det betyder inte att budskapet i
    min bok "Den själviska genen" är fel.

  150. Budskapet i "Den själviska genen"
    blev rätt ofta missförstått.

  151. Det togs för genetisk determination-

  152. -att allt handlar om gener
    och att vi är styrda av våra gener.

  153. Det var inte alls mitt budskap.

  154. Då hade det handlat om embryologi,
    nåt helt annat än evolution.

  155. "Den själviska genen"
    handlar om evolutionen.

  156. Det spelar ingen roll
    hur deterministisk...

  157. Jag ska bara skriva in mitt lösenord.

  158. Bokens budskap är enbart evolution.

  159. Enheten för det naturliga urvalet
    är genen, eller "kopiatorn".

  160. För att Darwins naturliga urval
    ska fungera-

  161. -måste det finnas kodad information-

  162. -information
    som är potentiellt odödlig.

  163. Det är en fantastisk sak med dna,
    att informationen i dna:t...

  164. Tack, jag tror att det funkar nu.

  165. Dna-informationen
    är potentiellt odödlig.

  166. Dna-molekylen
    överlever bara några veckor-

  167. -men informationen, som kopieras-

  168. -som dåtidens skrivare kopierade
    Femte Mosebok vart 80:e år.

  169. Informationen i dna:t
    kopieras noggrant.

  170. Samma information kan föras vidare
    i hundratals miljoner år.

  171. Allt gör inte det, delvis eftersom
    viss info överlever bättre än annan.

  172. Varför överlever den bättre? För att
    den är bättre på att bygga kroppar.

  173. Den samarbetar bättre med andra-

  174. -till det gemensamma projektet
    att bygga en kropp.

  175. Eftersom de flesta gener bor
    inuti de kroppar de själva bygger-

  176. -så dör genen om kroppen dör
    eller inte reproducerar sig.

  177. Så de gener som är bra på det-

  178. -där "det" betyder bygga kroppar
    där de kan överleva och reproduceras-

  179. -blir de vi ser miljoner år senare.

  180. Världen är full av
    självkopierande information-

  181. -som uppenbarligen
    är bra på att överleva.

  182. Världen är full av maskiner
    som byggts av denna information-

  183. -av kroppar
    som är livsdugliga på sitt sätt.

  184. Fåglar är bra på att flyga, fiskar
    på att simma, mullvadar på att gräva.

  185. Vi människor är bra på att tänka.

  186. Nu ska vi se om det funkar.

  187. Som sagt
    är det en bok för unga i alla åldrar.

  188. Den engelska undertiteln är
    "Hur vi vet vad som är sant".

  189. Jag är glad att den svenska utgåvan
    inte har det, för den behövs inte.

  190. Amerikanska förlag är besatta
    av undertitlar, alla böcker har det.

  191. De behövs inte.

  192. Det är bra med en viss gåtfull
    nyfikenhet kring titelns betydelse.

  193. Där ser ni de tolv kapitlen.

  194. Vad är verklighet?
    Vad är magi? Det förklarar titeln.

  195. Vem var den första människan?

  196. Varför finns det så många olika djur?
    Vad är saker gjorda av?

  197. Varför har vi natt och dag,
    vinter och sommar?

  198. Det är förvånande hur många som tror
    att vi har vinter och sommar-

  199. -för att jorden är längst bort
    ifrån solen på vintern-

  200. -och närmast solen på sommaren.

  201. Har vi några australiensare här?

  202. Vad är solen? Vad är en regnbåge?
    När och hur började allt?

  203. Är vi ensamma? Den är intressant.

  204. Den spekulerar om
    livet på jorden är unikt-

  205. -eller om det finns liv
    i hela universum.

  206. Jag kanske hinner beröra det.

  207. Vad är en jordbävning?
    Varför händer dåliga saker?

  208. Förvånande många tror att om
    nåt bara kan gå fel, så gör det det.

  209. Att om man tappar en marmeladmacka
    så hamnar alltid marmeladen nedåt.

  210. Till sist: Vad är ett mirakel?

  211. Vilket också berör temat med magi.

  212. Det första kapitlet besvarar
    vad verklighet och magi är.

  213. Jag tar upp tre betydelser av magi:

  214. Övernaturlig magi
    i sagor och förtrollningar.

  215. Sovande skönheter som väcks
    av kyssande grodor och sånt.

  216. Blev det fel nu?

  217. Törnrosas vagn och sånt.
    Känner ni till Törnrosa här?

  218. Den kanske kommer härifrån.

  219. Sen har vi trolleri-magi, som vi såg
    ett fantastisk prov på här i kväll.

  220. Till sist har vi verklighetens magi,
    alltså vetenskapen.

  221. Sagomagi, där trollformler förvandlar
    grodor till prinsar och liknande.

  222. Ingen tror på såna trollformler.

  223. Förutom de som kallas mirakel,
    som religiösa människor tror på.

  224. Jag berör det igen om jag hinner.

  225. Sen har vi trolleritrick.

  226. Jag tycker att det är spännande.

  227. Många tror på mirakel
    bara för att de inte förstår det.

  228. Det finns en berömd skojare,
    som jag inte nämner vid namn-

  229. -eftersom han är lättretad.

  230. Han stämmer folk som säger att
    en berömd skedböjare är en skojare.

  231. Vilket jag inte gjorde, jag sa bara
    att han var en berömd skedböjare.

  232. Det finns skojare
    som är vanliga magiker-

  233. -men tjänar mer än vanliga magiker-

  234. -eftersom de låtsas
    att de har övernaturliga krafter.

  235. De gör skada och är onda.

  236. En bra sak som vanliga magiker gör
    är att upprepa deras trick-

  237. -och berätta att det bara är trick.

  238. Dessvärre funkar det nästan aldrig.

  239. Problemet är att om en ärlig magiker
    gör exakt samma trick som en skojare-

  240. -så säger folk: "Visst,
    det är ett trick, men inte det där!"

  241. Lärdomen från de magiker som vi såg
    här i kväll och som vi sett förut-

  242. -är att alla vanliga människor antar
    att de har sett något övernaturligt-

  243. -om de inte är extremt kritiska.
    Det är en bra läxa:

  244. Ärliga magiker som visar
    hur lätt det är att lura oss själva.

  245. Till sist, den poetiska magin
    i vetenskapen, som titeln syftar på.

  246. Vi rörs till tårar av vacker musik
    och beskriver det som "magiskt".

  247. Vi ser upp på stjärnhimlen
    och säger att det är magiskt.

  248. Vi säger det om en vacker solnedgång-

  249. -ett vackert alplandskap
    eller en regnbåge.

  250. Magisk betyder här
    något som berör oss, ger oss gåshud-

  251. -något som
    får oss att känna oss mer levande.

  252. Mitt mål med boken
    är att visa unga, alla-

  253. -att verkligheten, genom vetenskapen-

  254. -har den magiska, poetiska
    och livsförhöjande kvaliteten.

  255. Övernaturlig magi med trollformler,
    grodor som blir prinsar och liknande.

  256. Det är inte bara det att sådant
    aldrig har hänt, eller observerats.

  257. Såna saker kan inte heller inträffa.

  258. Eller, om de inträffade skulle de
    strida mot sannolikhetsläran.

  259. Föreställ er uppgiften
    att förvandla en pumpa till en vagn-

  260. -eller en groda till en prins,
    i ett drag.

  261. Problemet är att både grodor och
    prinsar är komplicerade på sina sätt.

  262. Och antalet sätt man kan sätta ihop
    en groda och få nåt annat en prins-

  263. -är naturligtvis enormt.

  264. Eller, ta pumpan som blir en vagn.

  265. Gör det lite enklare för fen
    genom att i stället för en pumpa-

  266. -ge henne en Ikea-byggsats
    för att göra en vagn.

  267. Du har en byggsats till en vagn-

  268. -men i stället för att följa
    instruktionsboken-

  269. -så skakar du den
    i hopp om att få en vagn.

  270. Gör det i flera miljarder år,
    och det blir ändå ingen vagn.

  271. Det är det grundläggande skälet-

  272. -till varför all övernaturlig magi
    måste dömas ut.

  273. I vissa fall kan man räkna ut oddsen.
    Säg att fyra personer spelar bridge.

  274. När du plockar upp dina kort
    har du en perfekt hand i spader.

  275. Du visar din hand och
    är helt säker på att du har vunnit.

  276. De andra spelarna visar sina kort.

  277. En har en perfekt hand i hjärter,
    en bara ruter och en bara klöver.

  278. Skulle det vara övernaturlig magi?

  279. Sannolikheten
    att det sker av en slump-

  280. -har ni säkert redan räknat ut.

  281. Det är 1 på 536 kvadriljarder
    447 kvadriljoner 737 triljarder-

  282. -765 triljoner 488 biljarder
    792 biljoner 839 miljarder-

  283. -237 miljoner 440 000.

  284. Jag sneglade lite
    på teckenspråkstolken även nu.

  285. Om man spelade bridge i en biljon år
    kanske man skulle få ett sånt utfall.

  286. Det viktiga är
    att den perfekta given-

  287. -inte är mer osannolik
    än någon annan giv som spelats.

  288. Men de andra
    ser vi inte som ovanliga.

  289. Vad betyder det för livet?

  290. Grodor kan inte bli prinsar, men både
    grodor och prinsar har utvecklats.

  291. Allt annat har också utvecklats.

  292. Vad är då svaret? Det kan inte vara
    slumpen, det har vi just bevisat.

  293. Den viktigaste invändningen
    från kreationisterna-

  294. -att evolutionen är slump är strunt.

  295. Poängen med Darwins evolutionsteori
    är att den är motsatsen till slumpen.

  296. Det naturliga urvalet
    är inte slumpmässigt.

  297. Varje steg på vägen i evolutionen
    kan ses som ett slumpmässigt steg-

  298. -genom att
    mutationerna är slumpmässiga-

  299. -alltså inte styrda i någon riktning
    eller något särskilt förbättring.

  300. Det naturliga urvalet
    gynnar de som lyckas väl.

  301. Efter 100 generationer av detta urval
    av slumpmässiga variationer-

  302. -rör sig denna kumulativa process
    sakta uppför en förbättringskurva.

  303. Det kan ge upphov till såna otroliga
    skapelser som ryggradsdjurens ögon-

  304. -eller ryggradsdjurens hjärtan,
    eller vad det nu är.

  305. Jag ska prata lite om kapitel 2,
    "Vem var den första människan?".

  306. Kapitlet inleds med en tasmansk myt
    om vem den första människan var.

  307. Jag fortsätter med den hebreiska
    myten, som alla känner till.

  308. Sen, som jämförelse,
    den nordiska mytologin.

  309. Den nordiska myten är rätt trist,
    vad jag förstår.

  310. Oden vandrade på stranden
    med sina bröder, som också var gudar.

  311. De hittade två trästammar. Den ena
    gjorde de till man och kallade Ask.

  312. Den andra gjorde de till kvinna
    och kallade Embla.

  313. De gav dem förstånd
    och förmågan att tala.

  314. Det är en av många skapelsemyter.

  315. Tack och lov har vi en vetenskaplig
    förklaring till den första människan.

  316. Det finns inte nån första människa.

  317. Eftersom alla människor måste ha
    föräldrar, som också var människor-

  318. -som i sin tur måste ha föräldrar.

  319. Alla måste tillhöra samma art
    som sina barn och sina föräldrar.

  320. Samma sak med kaniner och sländor.

  321. Det har aldrig funnits nån första
    noshörning, elefant eller panda.

  322. Varje varelse som nånsin fötts,
    med obetydliga undantag-

  323. -tillhör samma art
    som sina föräldrar.

  324. Så varje varelse har tillhört
    samma art som sina morföräldrar-

  325. -och sina morföräldrars föräldrar,
    och så vidare för evigt.

  326. Inte för evigt,
    så enkelt är det inte.

  327. För att förklara det för mina unga
    läsare gör jag ett tankeexperiment.

  328. Ett tankeexperiment i fantasin.

  329. Leta fram en bild av dig själv
    och lägg den på bordet.

  330. Ta sen fram en bild av din pappa,
    en bild av hans pappa och så vidare.

  331. Då får du ett torn av bilder
    av generationerna bakåt i tiden.

  332. Du fortsätter
    att stapla dem på varandra.

  333. Vi sätter ett godtyckligt tak
    för hur hög vi gör stapeln.

  334. Hur många foton
    ska vi stapla på varandra?

  335. Jag valde godtyckligt
    antalet 185 miljoner.

  336. 185 miljoner vykort ovanpå varandra-

  337. -skulle bli ungefär 65 000 meter-

  338. -eller 180 skyskrapor i New York
    staplade ovanpå varandra.

  339. Om vi välte den
    skulle stapeln bli 6,5 mil lång.

  340. Du börjar vid ditt eget foto
    och går långsamt längs stapeln-

  341. -och drar ut foton då och då
    och tittar på dem.

  342. När du kommer till slutet drar du ut
    fotot på din 185 miljonte anfader.

  343. Det är sant-

  344. -och det är också sant att varje foto
    tillhör samma art som sina grannar.

  345. Jag ska plocka fram
    några bilder längs vägen.

  346. Vissa kan ha svårt att förstå
    den här föräldraparadoxen.

  347. De förstår inte hur varje barn
    tillhör samma art som sina föräldrar-

  348. -och trots det är det en fisk
    185 miljoner generationer bakåt.

  349. Men vi har många exempel
    på gradvisa förändringar.

  350. Först var du spädbarn, sen blev du
    ett småbarn, sen ett barn.

  351. Sen blev du tonåring, ung vuxen,
    medelålders och gammal-

  352. -om du är gammal.

  353. Men du gick inte och lade dig
    medelålders och vaknade gammal.

  354. Det sker inte så.
    Barn blir inte vuxna över en natt.

  355. Av lagliga skäl har vi satt 18 eller
    21 år, det varierar mellan länder-

  356. -till den ålder då du får rösta eller
    skickas ut i krig och så vidare.

  357. Men det är bara en konvention,
    det är inget magiskt med 18-årsdagen.

  358. Vi är vana vid gradvisa förändringar.

  359. Man behöver bara överföra det
    från en individs utveckling-

  360. -till den filmiska förändring man får
    över generationerna.

  361. Varje foto i serien
    är samma art som sina grannar.

  362. Man måste backa 10 000,
    kanske 100 000 generationer-

  363. -innan det blir en märkbar skillnad.

  364. Med märkbar menar jag nåt
    utöver det som skiljer oss alla åt.

  365. Om du backar 100 000 år,
    till din 4 000:e anfader-

  366. -så skulle du se
    en ganska modern människa.

  367. Skillnaden skulle vara väldigt liten.

  368. Om du backade en miljon år-

  369. -till din 50 000:e anfader-

  370. -så vore det en annan art,
    Homo erectus.

  371. Ni skulle nog inte
    kunna få barn ihop.

  372. I boken fantiserar jag om
    en tidsmaskin. Där ser ni den.

  373. Tanken är att resa tillbaka
    i 10 000 år långa skutt.

  374. Vid varje skutt
    tar du ombord en ny passagerare-

  375. -av de varelser som du möter där.

  376. Först försöker du para dig med dem.

  377. För att få veta om ni kan avla barn.

  378. För 10 000 år sedan är det inga
    problem, ni kan absolut avla barn.

  379. Plocka upp nån då och backa
    ytterligare 10 000 år, och så vidare.

  380. Vid varje skutt på 10 000-

  381. -så kan den senaste passageraren
    få barn med de nya varelser ni möter.

  382. Men efter ett visst antal skutt
    går inte det.

  383. Vi kan antagligen inte
    avla barn med Homo erectus.

  384. Men varje skutt på vägen
    kan para sig med varandra.

  385. Vi kan ta några fler, din 250 000:e
    anfader, för sex miljoner år sedan-

  386. -är anfadern
    till både oss och schimpanserna.

  387. Det är inte en schimpans,
    utan vår gemensamma anfader.

  388. Schimpanser
    har utvecklas lika länge som vi.

  389. Många kreationister tror felaktigt
    att vi utvecklats från schimpanser.

  390. De förstår inte varför
    schimpanserna fortfarande finns kvar.

  391. Din 1 500 000:e anfader
    för 25 miljoner år sedan-

  392. -såg ut som en apa och var anfader
    till oss och gamla världens apor.

  393. Din sju miljonte anfader,
    för 63 miljoner år sedan-

  394. -skulle ha liknat ett spökdjur,
    loriapa eller en galago.

  395. Vår och galagoernas
    gemensamma anfader.

  396. Din 45 miljonte anfader,
    för 105 miljoner år sedan-

  397. -är ett näbbmusliknande djur.

  398. Din 170 miljonte anmoder,
    för 310 miljoner år sedan-

  399. -är en reptilliknande,
    ödleliknande varelse.

  400. Din 175 miljonte anfader
    liknar en salamander.

  401. Sen kommer vi till den 185 miljonte
    anfadern som är en fisk.

  402. Vykortsstapeln slingrar sig
    bakåt till tidernas begynnelse-

  403. -varifrån vi inte har några fossil
    utan bara kan gissa hur de såg ut.

  404. Nästa kapitel är "Varför finns det
    så många olika sorters djur?"

  405. Det är en annan sida av evolutionen,
    att det uppstår olika grenar.

  406. Jag diskuterar varför det sker.

  407. Det mest intressanta sättet är att
    det börjar med geografisk isolering.

  408. En djurpopulation separeras på två
    olika öar eller fastlandet och en ö.

  409. Då kan de utvecklas åt olika håll.

  410. Innan de skiljs åt så länkar den
    sexuella fortplantningen dem samman-

  411. -och gör det omöjligt för dem att
    skiljas åt, p.g.a. sexuellt umgänge.

  412. Jag funderade i bilen
    på väg från flygplatsen-

  413. -på parallellen mellan
    biologisk evolution och språk.

  414. Språk förgrenar sig på samma sätt,
    vilket även Darwin noterade.

  415. Man kan rita familjeträd för språk.

  416. Den största skillnaden, som jag ser-

  417. -är att när språk en gång har
    skiljts åt så kan de blandas igen.

  418. Engelska är en blandning mellan
    germanska och romanska språk.

  419. Men det finns ett mellanläge när
    de skiljs åt och de kallas dialekter-

  420. -när de ännu inte har blivit språk.

  421. Jag talade med de charmerande
    kvinnor som körde mig till hotellet.

  422. Definitionen av när en dialekt
    skiljer sig nog för att kallas språk-

  423. -kan vara en funktionell definition.

  424. Om du träffar nån
    från en nylig delning-

  425. -så att ni talar samma språk
    med olika accent.

  426. Om du försökte imitera deras accent,
    skulle de troligen slå till dig.

  427. De skulle tro att du ville
    förolämpa dem eller driva med dem.

  428. Så skulle det bli om jag åkte till
    Skottland och försökte prata skotska.

  429. Då skulle jag bli nedslagen,
    särskilt på en pub i Glasgow.

  430. Men om jag åkte till Tyskland eller
    Sverige och försökte prata svenska-

  431. -så skulle ni nog bli smickrade
    oavsett hur dåligt jag pratade.

  432. Vid någon punkt i förgreningen-

  433. -går det från en förolämpning
    att försöka tala den andras variant-

  434. -till att bli motsatsen
    av en förolämpning.

  435. Jag frågade dem i bilen
    om de skandinaviska språken-

  436. -befinner sig på gränsen-

  437. -om du blir nitad
    om du försöker prata de andras språk-

  438. -eller om det uppfattas som smicker.
    Jag låter er fundera på det.

  439. "Varför har vi natt och dag?"
    Det har jag redan nämnt.

  440. "Vad är solen?" Det finns många
    myter om solen och solgudsdyrkare.

  441. Sanningen är att solen är en stjärna,
    en ganska vanlig stjärna.

  442. Här är en animation på väg bort
    från solen. Där försvinner solen.

  443. Vi får en bild av hur stort
    universum är, alla andra stjärnor.

  444. När vi rör oss bortåt
    börjar vi se galaxer.

  445. Där är Vintergatan, vår galax,
    sen dyker det upp fler galaxer.

  446. Nu ser vi bara galaxer.

  447. "Vad är en regnbåge?"

  448. "När och hur började allting?"

  449. "Är vi ensamma?" Jag ska beröra
    den frågan lite mer ingående.

  450. Det var svårt
    att hitta myter till det kapitlet.

  451. Själva idén om ett enormt universum-

  452. -där frågan om vår planet är den
    enda med liv, hade inte ens uppstått.

  453. Så här
    fick jag använda moderna myter.

  454. Det finns otaliga moderna myter
    om huruvida vi är ensamma.

  455. En förbluffande stor andel
    av befolkningen i USA-

  456. -tror att de har blivit bortförda
    av utomjordingar i flygande tefat-

  457. -som har utsatt dem för sexuella
    experiment och sen släppt dem.

  458. Skälen för att tro detta,
    som kanske övertygar vissa...

  459. En man trodde det
    eftersom han ofta blödde näsblod.

  460. Det måste bero på att han hade fått
    en apparat inopererad i näsan-

  461. -för att "beama" tillbaka information
    till utomjordingarna.

  462. En annan
    trodde sig ha utomjordiska föräldrar-

  463. -eftersom hans hudfärg skilde sig
    en aning från båda hans föräldrar.

  464. Det vetenskapliga frågan
    om vi är ensamma är speciell-

  465. -eftersom vi inte alls
    vet hur vi ska besvara den.

  466. Eller vi kan inte besvara den.

  467. Vi vet vad vi behöver veta
    för att besvara den-

  468. -eller hur sannolikt det är
    att vi är ensamma.

  469. Antalet planeter där liv
    skulle ha en chans att existera.

  470. Antalet planeter i universum.

  471. Antalet stjärnor i universum
    beräknas vara 10 upphöjt i 22.

  472. Det är ett stort antal.

  473. Tills nyligen visste vi inte
    om andra solar än vår hade planeter.

  474. Det handlade om
    den kopernikanska principen.

  475. Det är osannolikt att vi är unika
    i det här solsystemet.

  476. Men bara helt nyligen fick vi bevis
    för att andra stjärnor har planeter.

  477. Det verkar som att
    de flesta stjärnor har planeter.

  478. Så antalet planeter i universum
    är mycket stort.

  479. Alla har inte förutsättningar
    för liv, men de är väldigt många.

  480. Vissa reagerar känslomässigt
    på tanken att vi inte är ensamma.

  481. Vissa har vetenskapliga invändningar.

  482. De menar att liv är så osannolikt
    att vi är ensamma i universum.

  483. Om ni träffar såna människor
    kan ni säga följande till dem:

  484. För att hålla fast vid din idé
    att vi är unika i universum-

  485. -måste du tro på
    att livet var en så flyktig-

  486. -förbluffande
    och idiotisk osannolikhet-

  487. -att det bara uppstått en gång
    i alla 10 upphöjt i 22 solsystemen.

  488. För att tro på det måste du säga
    att grunden till liv på vår planet-

  489. -vilken kemisk reaktion det än var
    som gav upphov till det första livet-

  490. -så var uppkomsten av liv
    en löjligt osannolik händelse.

  491. Så osannolik att en kemist
    som tillbringar hela livet i labbet-

  492. -för att ta reda på hur det gick till
    och återskapa villkoren som rådde-

  493. -för att se om liv kan uppstå-

  494. -helt skulle slösa bort sitt liv.

  495. Om det bara skett en gång
    på 10 upphöjt i 22 tillfällen-

  496. -så är det vi söker
    för vår teori om livets uppkomst-

  497. -inte en trolig förklaring,
    inte det minsta-

  498. -utan en teori så osannolik
    att den måste ses som omöjlig.

  499. En gång på 10 upphöjt i 22 chanser.

  500. Det kan ändå vara sant.
    Det kan faktiskt vara så-

  501. -att livets uppkomst är så otroligt
    osannolik att det bara skett en gång.

  502. Då har vi den antropiska principen-

  503. -att om det bara inträffade en gång
    måste det ha inträffat just här-

  504. -eftersom vi är här just nu.

  505. Jag tror inte det är så osannolikt.
    Det är en svår fråga.

  506. Kemisterna
    vet ännu inte exakt vad som hände-

  507. -men det finns
    flera intressanta teorier.

  508. Vi vet vilken typ det måste vara.

  509. Livets ursprung måste vara
    uppkomsten av den första genen.

  510. Det måste vara
    den första självkopierande koden.

  511. Det finns ingen evolution
    utan självkopierande information.

  512. Där gör jag
    ett underliggande antagande.

  513. Jag antar att livet är beroende av
    nån slags darwinistisk utveckling.

  514. Jag förutsätter att det är så,
    men jag kan ha fel.

  515. Men jag har goda skäl för att tro-

  516. -att oavsett hur främmande
    liv på andra planeter må vara-

  517. -vet vi
    att det måste vara darwinistiskt liv.

  518. Det har uppstått i nåt som liknar
    samma process av gradvis förändring-

  519. -genom nåt slags naturligt urval.
    Det kräver nån slags genetik.

  520. Jag förutsätter också att det kräver
    nån slags digital genetik.

  521. En sak som Lone Frank inte nämnde
    när hon talade om gener-

  522. -är att de är digitala.

  523. De är inte bara digitala
    i det att de finns eller inte finns-

  524. -utan även inom varje gen.

  525. Dna-koden i sig är nästan exakt
    likadan som en dators minne.

  526. Man kan faktiskt säga att genetiken
    är en del av informationsteknologin.

  527. Jag antar att liv
    bygger på darwinistisk utveckling-

  528. -samt att darwinistisk utveckling
    kräver genetik, digital genetik.

  529. Bara digital kod
    har tillräckligt hög exakthet-

  530. -för att potentiellt
    kunna överleva i miljontals år.

  531. Livets ursprung måste vara
    den första digitala koden.

  532. En slumpmässig kemisk händelse-

  533. -en molekyl som råkade få egenskapen
    att kunna kopiera sig själv.

  534. Att göra olika kopior
    för att få variation.

  535. Att mutera och kopiera slarvigt.

  536. Och att kopiorna i sin tur
    har förmåga att kopiera sig själva.

  537. Det är en stor uppgift,
    men det skedde här.

  538. Om du inte tror att vårt liv är unikt
    så måste det ha hänt annorstädes-

  539. -så det kan inte vara så osannolikt.

  540. Men även om
    det är mycket osannolikt-

  541. -så kan det ändå inträffa
    miljarder gånger i universum-

  542. -om det finns
    miljarder olika livsformer.

  543. Eftersom universum är så oerhört
    stort är liv ändå väldigt sällsynt.

  544. Öarna av liv,
    om det finns en miljard-

  545. -skulle befinna sig så långt ifrån
    varandra att de aldrig kan träffas-

  546. -vilket är ganska sorgligt.

  547. Nästa kapitel, "Vad är jordskalv?"-

  548. -för oss in på platt-tektonik,
    geologi.

  549. Ämnet geologi har revolutionerats
    under min livstid.

  550. När jag gick i skolan
    var ämnet platt-tektonik i sin linda.

  551. Det var möjligt för Charles Elton,
    den store ekologen i Oxford-

  552. -som Staffan kanske träffade?

  553. När han föreläste fick vi rösta.

  554. Det är ovetenskapligt,
    men så gjorde Elton.

  555. Det blev 50-50,
    men nu är platt-tektonik en realitet.

  556. Vi vet vad som har hänt
    och kan förutspå vad som ska hända.

  557. Det är det jordbävningar beror på.

  558. "Varför händer dåliga saker?"
    Eller varför händer saker generellt?

  559. Det gav mig en chans
    att avmystifiera-

  560. -den vanliga tendensen hos folk-

  561. -att vidskepligt tro att världen
    är ute efter att skada dem.

  562. Vissa tror att de föds med tur
    eller otur, eller är olycksbringande.

  563. Det finns spridda spelmyter.
    Spelare på kasinon i Las Vegas-

  564. -som tror att eftersom det har varit
    svart länge är det rötts "tur" nu.

  565. Det florerar
    många myter bland spelare.

  566. Det är ett tillfälle att lära de unga
    som förhoppningsvis läser boken-

  567. -om sannolikhetslära och vilka
    misstag och felslut man kan göra.

  568. Ta cricket till exempel.

  569. Det är viktigt att vinna lottningen
    om vem som ska få slå först.

  570. Det påverkar vilken taktik man har,
    det är viktigt att vinna lottningen.

  571. Många tror att vissa kaptener
    är bättre på att vinna lottningen.

  572. Eller att eftersom han vunnit många
    gånger i rad, så lär han förlora nu.

  573. De antar att han förlorar nästa gång.

  574. Sånt tar jag upp i det kapitlet.

  575. Till sist, i kapitel 12,
    "Vad är ett mirakel?"-

  576. -berör jag övernaturlig magi,
    med exempel på religiösa mirakel-

  577. -magi som folk tror på för att den
    utövas av profeter eller liknande.

  578. Efter diskussioner med religiösa
    personer från alla trosriktningar-

  579. -har jag anklagats för att jaga
    lätta mål, som galna kreationister.

  580. Så numera diskuterar jag med högt
    uppsatta teologer som ärkebiskopar.

  581. Jag förvånas över hur många av
    dessa teologer som tror på mirakel-

  582. -som att vatten förvandlas till vin.

  583. Det är ett problem att normalbegåvade
    och annars skeptiska människor-

  584. -som kan köra bil
    och knyta sina skosnören-

  585. -trots det
    är mottagliga för totalt nonsens-

  586. -bara för att det står skrivet
    i en gammal bok.

  587. Nu bläddrar jag
    till den allra sista sidan i boken.

  588. Jag ska läsa högt
    det som kan sägas vara bokens credo.

  589. "Vissa saker kan inte ens
    de bästa forskarna förklara"-

  590. -"men vi får ändå inte ta till
    fusk-förklaringar"-

  591. -"som magi eller det övernaturliga,
    som inte kan förklara nånting."

  592. "Tänk er
    den mest lärda medeltidsmannen"-

  593. -"om han såg ett flygplan, en dator,
    en mobil eller en portabel gps."

  594. "Han hade kallat dem
    övernaturliga mirakel."

  595. "Sakerna är vanliga för oss, vi vet
    att de bygger på tekniska principer."

  596. "Science fiction-författaren
    Arthur C. Clarke"-

  597. -"summerade det
    i Clarkes tredje lag":

  598. "All tillräckligt avancerad teknologi
    är omöjlig att särskilja från magi."

  599. "Om en tidsmaskin
    tog oss 100 år framåt"-

  600. -"skulle vi få se saker som vi i dag
    anser vara omöjliga eller mirakel."

  601. "De vore naturliga, eftersom vår
    syn på det naturliga hade vidgats."

  602. "De vore mer fantastiska än nåt som
    teologerna nånsin fantiserat ihop."

  603. "Ju mer du funderar,
    desto mer inser du"-

  604. -"att själva idén om mirakel
    är nonsens."

  605. "Om nåt sker som vetenskapen inte
    kan förklara, har det två orsaker:"

  606. "Antingen skedde det inte; åskådaren
    tog fel, ljög eller blev lurad."

  607. "Eller så visar det på en lucka
    i dagens vetenskap."

  608. "Om vetenskapen stöter på
    ett fenomen den inte kan förklara"-

  609. -"ska vi inte ge oss innan vi
    kan presentera en förklaring."

  610. "Om det kräver en helt ny vetenskap"-

  611. -"så radikalt ny att den knappt ens
    liknar vetenskap överhuvudtaget"-

  612. -"så är det okej, det har hänt förr."

  613. "Men var aldrig så lat,
    så uppgiven, så feg"-

  614. -"att du säger 'jag förstår inte,
    det måste vara ett mirakel'."

  615. "Säg i stället
    att det är en gåta, en utmaning."

  616. "Vare sig
    vi ifrågasätter observationen"-

  617. -"eller vidgar vetenskapen
    i nya riktningar"-

  618. -"är det modiga sättet
    att direkt undersöka det."

  619. "Tills vi har ett svar på mysteriet
    är det helt okej att svara:"

  620. "Det är nåt vi ännu inte förstår,
    men vi jobbar på det."

  621. "Det är det enda rätta."

  622. "Mirakel, magi och myter kan
    vara roliga, jag har roligt i boken."

  623. "Myter är roliga, så länge man inte
    förväxlar dem med verkligheten."

  624. "Sanningen har en egen magi."

  625. "Sanningen är mer magisk,
    i den bästa bemärkelsen"-

  626. -"än alla
    myter, mysterier och mirakler."

  627. "Vetenskapen har sin egen magi,
    verklighetens magi." Tack.

  628. Tack så mycket, professor Dawkins.

  629. Vi ska ta några frågor.
    Kan talarna komma upp på scenen?

  630. Staffan, Lone,
    Nyamko, Nils och Sara.

  631. Vi ska ha en liten diskussion,
    jag ställer mig här.

  632. -Vill du ha lite vatten?
    -Tack.

  633. Jag tar den första frågan så länge.

  634. Vi har några få religiösa skolor
    i Sverige, ungefär 70 stycken.

  635. Jag har talat med lärare där som
    säger: "Vi lär visst ut evolutionen."

  636. "Men vi lär ut kreationismen också
    och låter dem välja."

  637. Det är deras syn
    på opartiskt lärande.

  638. Vad säger du om den synen på
    kunskap, som jag tycker är märklig?

  639. Bara de talar lika mycket om Oden
    och de tasmanska skapelsemyterna-

  640. -och alla myter från alla stammar
    i Afrika, Asien och Polynesien.

  641. Det finns tusentals skapelsemyter,
    vissa är väldigt vackra och poetiska-

  642. -men ingen är trovärdig, förutom
    den vetenskapliga som är sann.

  643. Det är ett svar jag skulle ge.

  644. Det är en historisk slump
    att vi i väst-

  645. -råkar bli lärda den kristna myten.

  646. Det finns inget skäl att tro på den
    mer än någon annan myt.

  647. Jag vill be
    de tidigare talarna ställa frågor.

  648. Kan Sara ta mikrofonen
    som finns bakom Nils?

  649. Det finns en mikrofon där.
    Ta loss den, det är en lös mikrofon.

  650. Vem av er vill börja?
    Sara? Varsågod! Ställ en fråga.

  651. Christer sa att du vill förklara allt
    med evolutionen, så jag blev nyfiken.

  652. Du nämnde den antropiska principen,
    så jag undrar vad du tänker om...

  653. I fysiken har vi en teori
    för att beskriva världen.

  654. Vi räknar med fysiska konstanter-

  655. -som vi inte helt kan förklara i dag.

  656. Om man ändrar dessa konstanter lite
    kan man inte bygga atomer eller liv.

  657. Eftersom vi inte kan förklara dem,
    vill vissa inom fysiken-

  658. -förklara dem,
    eller göra dem sannolika-

  659. -genom parallella universum, där vi
    råkar bo i det där liv kunde skapas.

  660. -Vad tänker du om det?
    -Det är spännande.

  661. Några av de fysiska konstanterna
    kan inte förklaras.

  662. Allt annat kan förklaras, förutom
    det här halvdussinet konstanter.

  663. Det är som om det fanns
    fem rattar man kan vrida på.

  664. Tänk er en gud som vrider på dem-

  665. -och ändrar värdet för gravitationen
    eller styrkan på olika krafter.

  666. Som Sara just sa, om nån ratt
    vrids till fel inställning-

  667. -får man inte
    ett universum där vi kan uppstå.

  668. Man får ett universum
    som utplånas direkt när det uppstår.

  669. Eller ett universum
    där materia inte blir stjärnor-

  670. -och det varken skapas
    kemi, planeter eller liv.

  671. Den antropiska principen
    säger "vi finns här".

  672. Vi måste finnas i ett universum
    som kunnat skapa oss.

  673. De fysiska konstanterna
    har främjat uppkomsten av livet.

  674. Att stjärnorna finns är ingen slump.

  675. Vi måste leva
    i ett universum med stjärnor.

  676. Det krävs stjärnor
    för att kunna skapa kemi, etc.

  677. Vissa fysiker nöjer sig med det,
    andra inte.

  678. Även om det är sant att vi inte
    vore här om inte rattarna stod rätt-

  679. -så måste
    inställningen göras försiktigt.

  680. En filosof gjorde liknelsen
    med en exekutionspatrull.

  681. Tio män skjuter mot ett offer,
    men han överlever.

  682. De missade, eftersom han lever.

  683. Men det behövs en förklaring varför
    de missade, kanske en konspiration.

  684. Den förklaring
    som flest fysiker tror på-

  685. -är att det finns flera universum,
    med egna konstanter.

  686. Kanske flera miljarder universum.
    Men bara en liten del av dem-

  687. -har förutsättningar att ge upphov
    till stjärnor, kemi och liv.

  688. Där har vi antropiprincipen, att
    vi måste leva i ett sådant universum.

  689. Vissa fysiker
    förnekar att inställningen är så fin.

  690. De säger
    att om du vrider en ratt i taget-

  691. -då kollapsar universum.

  692. Men om du vrider flera samtidigt
    så kan de samspela.

  693. Det kan finnas många fler sorters
    tänkbara universum. Nästa fråga.

  694. Min fråga är lite enklare och
    inte lika sofistikerad som Saras.

  695. Verkligheten är ju full av magi-

  696. -varför blev du så fascinerad av
    just biologi och inte av andra saker?

  697. Fanns det en särskild magi i biologi?

  698. Var det nåt särskilt
    som gjorde att du blev just biolog?

  699. Jag är inte tillräckligt smart
    för att bli fysiker.

  700. Oavsett det, tycker jag att biologi
    har en särskild magi, liksom fysik.

  701. Men biologin studerar komplexitet.

  702. Biologin studerar hur de fysiska
    krafterna, den fysiska verkligheten-

  703. -har formats till
    oerhört komplicerade maskiner-

  704. -som har förmågan att röra sig,
    äta, jaga, hoppa, flyga, simma-

  705. -som har nervsystem
    och känselorgan, och kan tänka.

  706. Det är en mycket,
    mycket, märkvärdigt sak-

  707. -att liv överhuvudtaget existerar.

  708. Det kan studeras
    under hundratals livstider.

  709. Men många är biologer
    för att de är naturintresserade.

  710. De älskar fåglar och växter.

  711. Det är en respektabel anledning
    att bli biolog, men inte mitt skäl.

  712. Som vanlig person har jag hört
    så mycket fantastiskt här i kväll-

  713. -från dig,
    från Sara och från dig, Lone.

  714. Jag ska läsa din bok för mina barn.
    Du ger svar på många frågor.

  715. Men en sak som de lär fråga mig
    - de är 11 år gamla - är:

  716. "Mamma, vad händer när vi dör?"
    Har du några tankar om det?

  717. Tja... Ja.

  718. Jag tror att det som sker när vi dör
    är samma sak som innan vi föddes.

  719. Som Mark Twain sa: "Jag var död i
    flera miljarder år innan jag föddes"-

  720. -"och kände inte av
    det minsta obehag."

  721. Det finns ändå nåt skrämmande...

  722. Jag tror att det skrämmande
    är tanken på evigheten.

  723. När man tänker på
    det skrämmande med evigheten-

  724. -är den otäck oavsett om du är där
    eller ej, ännu otäckare om du är där.

  725. Tanken på att existera...
    Jag skulle gärna bli några hundra år-

  726. -men inte i miljarder år.
    Då skulle jag hellre hamna i koma.

  727. Och det är precis det som sker.

  728. Får jag lägga till en fråga,
    före Lone?

  729. Jag förstår din syn på döden.
    Men min fråga är:

  730. Ska man berätta det för en 11-åring?

  731. Vårt barn är tre och frågar inte än.

  732. Men när han blir sex,
    ska vi berätta sanningen?

  733. Det är ingen fråga för forskarna,
    det är en moralisk/pedagogisk fråga.

  734. Jag vill inte berätta lögner för barn
    som en tröst.

  735. Jag tror att man kan berätta
    sanningen utan att skrämmas.

  736. Om du svarar ärligt på frågan i den
    ålder de är första gången de frågar-

  737. -är det nog mindre skrämmande
    än en lögn som de avslöjar senare.

  738. Men det är ingen fråga för forskare
    utan för de enskilda föräldrarna.

  739. Tack. En fråga om evolutionen.
    När vi talar om evolutionen-

  740. -har många en föreställning att
    evolutionen gäller människor förr.

  741. Vi utvecklades och blev Homo sapiens.

  742. Många säger
    att evolutionen är avslutad nu.

  743. Nu har vi penicillin
    och cancermedicin, vi föder 1,7 barn.

  744. Det blir ingen mer evolution.

  745. Hur ser du att urvalet sker
    i en sådan population?

  746. Alltså, åt vilket håll tror du
    att Homo sapiens är på väg?

  747. Det är nog sant att i ett medicinskt
    utvecklat samhälle som vårt-

  748. -är en del av det naturliga urvalet
    satt ur spel.

  749. Vi väljs inte utifrån
    att vi har raska ben och skarpa ögon-

  750. -eller bra jägare och liknande.

  751. Men det är inte så
    att alla föder lika många barn.

  752. Men det är svårt att dö ung.
    Rätt få dör innan de är könsmogna.

  753. De historiska skälen
    till att vi blev bra på det vi gör-

  754. -som att springa, hoppa och tänka,
    har blivit mindre avgörande.

  755. Vissa har stora familjer, andra inte.

  756. Om man delar upp folk i de med
    stora familjer och de med inga barn-

  757. -tittar på deras gener och frågar:

  758. Är det nån statistisk skillnad
    mellan de två olika grupperna?

  759. Om det finns en statistiskt säker
    skillnad i generna hos grupperna-

  760. -så har vi ett naturligt urval, men
    hur urvalet ser ut är komplicerat.

  761. Folk kan ha många barn
    för att de vill det-

  762. -eller för att
    de inte känner till preventivmedel.

  763. Då har vi ett naturligt urval
    som gynnar okunskap-

  764. -i det att många barn föds
    av misstag, vilket många gör.

  765. Det är mycket komplicerat.

  766. För att skapa
    en intressant evolutionär förändring-

  767. -alltså att det på 10 000-100 000 år
    skulle ske en systematisk förändring-

  768. -måste skillnaden mellan grupperna
    upprätthållas i 100 000 år.

  769. Det vore osannolikt om man ser på
    av vilka skäl man skaffar barn i dag.

  770. Att vi har stora hjärnor nu, medan
    Australopithecus hade mindre-

  771. -beror på att det var en varaktig
    favorisering av större hjärnor.

  772. Så vilket urvalskriterium
    kan vara konstant i en miljon år?

  773. Vem kan veta det?
    De förhållanden vi lever under-

  774. -med medicin, bilar, flygplan...

  775. Vem vet hur de ser ut ens om 100 år?
    Än mindre om 100 000 år.

  776. Jag skulle aldrig våga förutspå
    människans framtida evolution.

  777. Om vi realiserar Arthur C. Clarkes
    dröm och koloniserar andra planeter-

  778. -så lär vi nog få
    en uppdelning på olika arter.

  779. En sista fråga: Tror du
    att vi kan bli som dolksvansarna-

  780. -och förbli likadana väldigt länge?

  781. Det finns goda chanser till det.

  782. Vi vet att det existerar
    djur som dolksvansarna-

  783. -eller lingula, som är ännu äldre.

  784. Vi kan vara en sån art.
    Vi kan också slippa att dö ut.

  785. En majoritet, 99 procent
    av alla arter, har dött ut.

  786. Om nån art har chans att överleva
    så kan det vara vi.

  787. Om en meteorit träffar jorden kan vi,
    till skillnad från dinosaurierna-

  788. -ta skydd under jord
    och bevara en fröbank.

  789. Kvällens sista fråga.

  790. Jag håller inte med. Jag tror inte
    att vi är en dolksvans-kandidat.

  791. Vi har alldeles
    för stor potential att förändras.

  792. Min fråga snuddar din,
    men handlar mer om dåtid än framtid.

  793. Kan du identifiera
    en särskild faktor som kan förklara-

  794. -varför vi bland 260 arter primater
    har varit så hemskt framgångsrika?

  795. Alla andra är rödlistade.

  796. Vi är unika på många sätt.
    Vi har ett språk.

  797. En följd av att ha ett språk är att
    vi har en snabb kulturell utveckling-

  798. -vilket vi ser i konst och teknologi.

  799. Vi har det svindlade faktumet att...

  800. Det gick bara 60 år från det att
    bröderna Wright flög första gången-

  801. -till dess att Neil Armstrong
    beträdde månen.

  802. Det är
    en förbluffande snabb utveckling-

  803. -som liknar biologisk utveckling,
    men som naturligtvis inte är det.

  804. Genomet i det här fallet är inte dna
    utan ingenjörernas ritningar.

  805. Men ur ett ekologiskt perspektiv
    liknar det evolutionen-

  806. -eftersom det möjliggör för oss
    att erövra världen-

  807. -och även riskera att skada världen.

  808. Jag tror att det framför allt är
    språket och följder av språket-

  809. -som har möjliggjort
    en kulturell evolution-

  810. -som liknar biologisk evolution,
    men miljontals gånger snabbare.

  811. Om vi hade fem timmar till kunde vi
    diskutera vidare, men det går inte.

  812. Tyvärr inte, vi måste avsluta nu.

  813. Jag vill tacka alla närvarande,
    det har varit fantastiskt.

  814. Låt mig bara säga,
    innan ni får ge dem en stor applåd-

  815. -att Richards och Lones böcker
    finns här utanför.

  816. Det är härligt
    att se en fullsatt sal.

  817. Må ni förbli upplysta! Tack.

  818. Översättning: Maria Taubert
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Richard Dawkins om verklighetens magi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapen har sin egen magi - verklighetens magi, säger Richard Dawkins, etolog, evolutionsbiolog och författare till flera populärvetenskapliga böcker. En underbar solnedgång, ett vackert landskap, det som ger oss gåshud - det är sådant vi kallar "magiskt". Sådant gör att vi känner oss mer levande, och verkligheten tolkad genom vetenskapen har den egenskapen. Med utgångspunkt i sin bok Verklighetens magi går Dawkins igenom flera frågor om hur verkligheten är beskaffad, som till exempel: "Vem var den första människan?", och redogör pedagogiskt för vetenskapens svar på dessa frågor. Efter föredraget besvarar Dawkins några frågor från kvällens tidigare talare. Richard Dawkins introduceras av zoologen Staffan Ulfstrand, professor emeritus i ekologisk zoologi. Inspelat den 5 september 2012 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi, Fysik
Ämnesord:
Filosofi, Naturen, Naturvetenskap, Verklighet, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Verklighetens magi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Verklighetens magi

Richard Dawkins om verklighetens magi

Med utgångspunkt i sin bok "Verklighetens magi" går etologen, evolutionsbiologen och författaren Richard Dawkins igenom flera frågor om hur verkligheten är beskaffad och redogör pedagogiskt för vetenskapens svar på dessa frågor. Dawkins introduceras av zoologen Staffan Ulfstrand.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.