Bilder av ursprunget
till våra måltider.

Ett sädesfält, slakteri,
bageri, restaurangkök, middagsbord-

-och finklädda restauranggäster.

Madelens matmyter. Finns det
trynen och knorrar i korven?

Vad innehåller falukorv?

Är det sant att trynen och knorrar
hamnar i korvsmeten?

Madelen ska ta reda på det. Hon
börjar med att besöka en grisbonde.

Korv måste vara en av de folkligaste
maträtterna i Sverige.

Vi svenskar äter ca 30 000 ton
falukorv om året.

Jag är uppvuxen på korv. Mammas korv
i ugn, korv med mos, korv med bröd.

Reportern Madelen Persson
kör UR:s vita bil-

-på grusvägar mellan lador och åkrar.

Jag ska besöka en grisbonde
som föder upp 3 000 grisar om året.

Han borde veta vilka grisdelar
som blir korv.

Hon stannar vid en gård,
går ut och tar med gummistövlar.

Gud, vad det luktar!
Vi har kommit rätt.

-Hallå. Välkomna.
-Hej.

Bonden stiger ner.

-Jag tänkte hjälpa till.
-Det går jättebra.

-Ska vi göra oss i ordning?
-Ja, det kan vi göra.

Hon visas till ett omklädningsrum
med grisbilder på väggarna.

Hon sätter på blåställ och stövlar
och har håret i fläta.

Oj! Han verkar gilla grisar,
herr Carlsson.

De går ut till ett grisstall.

-Blir det bra?
-Ja, nu kör vi.

Grisbonden heter Gunnar Carlsson,
har ljus overall och är tunnhårig.

Han visar runt.
Madelen mockar i en spilta.

Raka ut bajset.

De halvstora grisarna
buffar på Gunnar och Madelen.

De här får mycket mat från åkrarna
i form av spannmål.

Havre, korn och vete.

Så får de returmjölk
från mejeriet-

-och potatis och potatisskal
från ett potatisbolag-

-och lite öljäst
från en öltillverkare.

-öl?
-Det är jättegott.

-De får jästen.
-Blir de fulla?

Nej. Kanske lite harmoniska.

-Blir de lite påverkade?
-Kanske.

-Varför ger man det?
-Därför...

Öljäst innehåller vitaminer
och proteiner.

-Använder man tillväxthormon?
-Det har man slutat med i Sverige.

Ingen antibiotika i fodret
i förebyggande syfte.

-Kommer det tillbaka?
-Nej, det tror jag inte.

En gris nafsar hårt
i Madelens byxben.

De gillar dig helskarpt.
Märker du det?

-Jag smakar bra.
-Du smakar jättebra.

-De biter mig i tårna. Jag måste ut.
-Ska du vila tårna?

-Han bet mig.
-Det är inte farligt.

Jag ska mota ut 300 kg gris.

Hon hämtar en träskiva med handtag
att mota grisar med.

Hon motar ut en stor sugga
ur spiltan.

-Vad kan man använda på grisen?
-Man äter hela grisen.

Det finns ingenting som inte används.
Vi går in till dem.

Ryggen här uppe, hela biten.
Det blir kotletter.

De är tillbaka i spiltorna
med flera grisar.

Gunnar visar med handen
på grisryggen.

-Sedan har man skinkan där bak.
-Det är skinkan.

Vilka delar använder man
när man gör korv?

Det som blir över
när man gör styckdetaljer.

När man putsar rent en kotlettrad
blir det lite spill.

Överskottet blir till korv.

60 procent av grisen
går till charkindustrin.

-Finns det tryne och knorr i korv?
-Nej.

Det tror jag inte.
Kanske, om man behöver brosk.

-När man gnager på en broskbit...
-Kan det vara en knorr?

-Har man knorrar i falukorven?
-Nej, det tror jag inte.

-Är du inte säker?
-Nej.

-Man vill kanske dryga ut smeten.
-Bara det smakar gott.

-Så länge man inte vet vad som är i.
-Den där vill bita mig.

De lämnar spiltan
och tittar ut över grisstallet.

-Är det jobbigt att slakta dem?
-Nej.

Inte ett dugg. Grisen är det husdjur
som människan har haft i sin ägo-

-som bara har haft till uppgift
att bli mat.

Häst och ko
har varit tiddjur och dragare.

-Grisar ska bara bli mat.
-Ja.

-Hur långt har de kvar?
-En månad till slakt.

Eller knappt tre veckor är det.
Så är det.

-Nu har man vant sig vid grislukten.
-Visst är det härligt.

-Tack för mig.
-Grymt kul att ha dig här.

-Hej då.
-Kör försiktigt.

Det gjorde jag bra, men han visste
inte vilka delar som finns i korv.

Det är bara att köra vidare.

Ursäkta. Vet ni om det ligger
en korvfabrik i närheten?

Om du åker ut här på den gatan...

-Då ser du en stor skylt.
-Charkuterifabrik.

Tack så mycket.
Jag ska se om jag hittar. Hej då.

Hon kör vidare,
ser en skylt "Charkfabrik"-

-stannar och går in på kontoret.

Hon hälsar på Göran Olsson
i rutig skjorta och mustasch.

-Är det här ni gör korv?
-Inte här.

-Här i närheten.
-Vi ska utrusta dig lite grand.

Vilken fantastisk mustasch.
Den har han nog sparat på ett tag.

Han ger skyddskläder till Madelen:
vit rock.

Hår och mustasch täcks med hårnät.

-Varför har du den där?
-För att jag har mustasch.

Rostfria vagnar på hjul, fyllda med
köttdetaljer, är täckta med plast.

Här inne har vi råvarorna
till korven.

Vad har ni för kött i falukorv?

I falukorven använder vi nötkött,
magert fläskkött och fett fläskkött.

-Det är både från kossa och gris.
-Ja.

-Vilka delar använder man?
-Putsbitarna som blir över.

Vad är det för bitar? Var sitter de?

De sitter överallt
där det finns muskulatur.

Det kan komma varifrån som helst.

Varifrån som helst?
Kan det vara trynen och öron?

Nej, vi pratar om sådant
som ser trevligt ut att äta.

Det finns inga inälvor-

-tarmar, grisknorrar eller trynen.
Ingenting sådant.

-Inte i några produkter.
-Okej.

De rullar ut varsin vagn
och tömmer dem i en stor köttkvarn.

Här kommer jag med lite kött.

Madelen får sköta maskinerna
som maler köttet.

-Går det bra?
-Ja.

Hur mycket kött innehåller
en genomsnittlig falukorv?

Den innehåller 50-60 procent kött.

-Vad innehåller resten av korven?
-Bindemedel som är potatismjöl.

Sedan är det vatten och kryddor.

Varför använder man inte öron?
Är det fel på det köttet?

De delarna
har inget näringsvärde egentligen.

Med en skrapa jämnar hon till
korvsmeten i det snurrande kärlet.

Det går inte att dryga ut smeten
med knorrar.

De har för mycket bakterier.

Nu ska du ha i saltet.

En stor saltsäck kommer fram.
Madelen tömmer hela säcken i kärlet.

Man häller i salt för smakens skull,
sedan påverkar det hållbarheten.

Sedan får man ingen emulsion
om man inte tillsätter salt.

Nitritet i saltet har
en bakteriologisk förklaring.

Det påverkar också korvens färg.

Om man inte använder nitrit
blir korven alltid grå.

Det är konserveringsskäl
och för att få upp färgen.

Framför allt för smakens skull.

Kan det vara farligt
med för mycket nitritsalt?

Om man får i sig det koncentrerat
är det inte bra-

-men vi hanterar inte koncentrat.

Det finns begränsningar
på vad som får ingå i saltet.

Kan man använda
någon annan konserveringsform?

Inte med samma resultat.

-Ni kör med det.
-Det gör man i hela charkindustrin.

Hela charkindustrin
har samma konserveringsmetod.

Då får man hoppas
att det inte är farligt.

Kan jag ta lite?

Hon tar lite korvsmet med fingrarna
från blandaren och smakar.

Det blev lite mycket.

Måste jag äta det här nu?

Gott.

Den rosa korvsmeten
forslas mot korvstoppningsmaskinen.

Alla verkar ha mustasch.

Färdiga falukorvsringar kommer ut.

Hon samlar upp dem på en stång
och lyfter den som en tyngdlyftare-

-och hänger upp den på en ställning.

Ställningarna skjutsas in i rökeriet.

Korven torkas i ca 40 minuter,
sedan röks den i 1,5 timme.

Sedan kokar vi den.
Det tar 30-40 minuter.

Oj! Titta här.

"Körv, här var det körv."

Hur mycket falukorv gör ni?

Inga jättemängder. 3-4 ton om dagen.

Vilka korvsorter gör ni?
Lunchkorv och tjock grillkorv.

Grovkorv är dalakorv, köttkorv,
fläskkorv, värmlandskorv...

Han kan sin korv.

Falukorvarna förpackas automatiskt.

-Vad är idén med korv?
-Att tillvara hela djuret.

Det vore slöseri om man inte
utnyttjade det mesta på slaktdjuren.

Det är miljövänligt med korv.
Är det lunchpaus?

Välj en korv så tar vi med den.

Madelen greppar en falukorv.

De lämnar byggnaden,
sätter sig på trappan.

Skönt att komma ut.

Det finns inga grisöron
eller trynen eller knorrar i korv?

-Nej, det finns inga konstigheter.
-Får jag smaka?

Göran skär av en bit falukorv med
sin morakniv och ger till Madelen.

-Då går jag in och jobbar.
-Tack, snälla.

Inga knorrar i korven.
Jag visste väl det.

Producent: Ulrika Johnsson.
Ansvarig utgivare: Ami Malmroos.

Syntolk: Siv Vestberg
från Syntolkning Nu.