Titta

Svenska till varje pris

Svenska till varje pris

Om Svenska till varje pris

Vi följer åtta deltagare som ska lära sig svenska på åtta veckor. I ett slott på landet långt från den vanliga undervisningen i sfi, svenska för invandrare får de studiero. Till sin hjälp har de två motiverade lärare. Varje vecka kommer en gäst som utmanar eleverna att visa vad de lärt sig.

Till första programmet

Svenska till varje pris : Del 4Dela
  1. De kommer från förtyck och krig.

  2. De har lämnat sin familj
    och sitt land.

  3. Åtta deltagare har antagit utmaningen
    att lära sig svenska på åtta veckor.

  4. Långt ifrån vanlig undervisning
    i svenska för invandrare-

  5. -i ett slott på landet,
    får de studiero.

  6. Till hjälp
    har de två motiverade lärare-

  7. -som ägnar dygnets alla vakna timmar
    åt att med alla medel hjälpa dem.

  8. Nu ska vi förklara.

  9. För att komma in i det svenska
    samhället måste de lära sig språket.

  10. Det handlar om svenska
    till varje pris.

  11. Det är den fjärde veckan på slottet.
    Fokus ligger på samtal-

  12. -eller muntlig interaktion
    som det så fint heter i läroplanen.

  13. Det är bra att kunna stava rätt. Att
    kunna uttala orden är också viktigt-

  14. -men om du inte kan använda
    kunskaperna är de inte mycket värda.

  15. -Daniela, vad betyder "pojkvän"?
    -Va?

  16. -Vad betyder "pojkvän"?
    -"Pojkvän" betyder "min kompis".

  17. Och sen?

  18. -Bara "kompis"?
    -Nej.

  19. Vi bor tillsammans.

  20. -Vi lever och sover tillsammans.
    -Bara sover?

  21. Puss, puss, puss.

  22. -Hej! Hur är det? Är det bra?
    -Ja.

  23. Vi ska ha ett nytt tema. Är det okej?

  24. -Vad tror ni att vi ska prata om?
    -Jag vet inte.

  25. Vad tror ni? Vad gör jag? Vem är jag?

  26. -Jozefina.
    -Du är lärare.

  27. Det är vårt yrke.

  28. Dagens lektion
    ska handla om att skaffa arbete.

  29. Syftet med det är inte bara
    att lära sig hur man skaffar arbete-

  30. -det är även den muntliga delen. Vad
    är lämpligt att säga och inte säga?

  31. "Ta reda på vad som krävs
    för att få ett arbete i Sverige"-

  32. -"genom att intervjua
    en person i din omgivning."

  33. "Beskriv vad de jobbar med
    och vilken utbildning som krävs."

  34. -Förlåt, jag förstår inte vad du...
    -Lantbrukare.

  35. Farmare, jag brukar jorden.

  36. Jag förstod inte så bra vad han sa.
    Han pratade så fort.

  37. Därför förstod jag inte vad han sa.

  38. Jag jobbar som ridlärare
    och har hand om hästarna.

  39. Det är svårt att intervjua,
    därför är det stressande.

  40. Ja, utbildning...

  41. Jag har gått på lantbruksskola,
    dels i Skåne, och dels i Uppland.

  42. Jag vill inte jobba med det han gör.

  43. Jag vill jobba som artist
    eller sjunga, kanske.

  44. Jag trivs bra med mitt jobb.
    Jag tycker att det är jätteroligt.

  45. Jag vill gärna jobba med hästar.
    Inga problem.

  46. -Qutaiba, du har studerat.
    -Ja, jag har studerat.

  47. -Jag jobbade som civilingenjör.
    -Okej.

  48. I mitt hemland studerade jag-

  49. -och jag jobbade hela tiden.

  50. Men nu finns det inget jobb
    och ingen praktik. Jag saknar det.

  51. Att ha en yrkesidentitet
    är väldigt viktigt för alla-

  52. -oavsett ursprung.

  53. Det är det
    som alla våra deltagare vill visa...

  54. De vill ha jobb. För om man får jobb
    är man inte beroende av nån annan.

  55. De sista 26 åren...

  56. ...har jag arbetat
    som spårvagnsförare.

  57. Jag saknar mitt jobb mycket.

  58. Mina kolleger också.

  59. Jag vill arbeta här också-

  60. -som spårvagnsförare.

  61. Vad behöver vi för att få jobb?
    - Qutaiba?

  62. Jag tycker att man måste studera,
    men inte bara i skolan.

  63. För det här jobbet
    måste man praktisera.

  64. Jag är civilingenjör...

  65. Min kompis, som också är
    civilingenjör och perfekt på svenska-

  66. -fick inte jobb på sex år.
    Nu är hon tillbaka i sitt hemland.

  67. Jag tränar och tränar.

  68. Jag försöker hitta jobb,
    eller få praktik.

  69. Man måste praktisera först, som
    civilingenjör. Jag saknar att jobba.

  70. Bra. Jag har en överraskning åt er.

  71. Nästa lektion
    ska vi åka in till stan.

  72. Vi ska söka jobb. Vi ska se.

  73. Vi ska knacka på dörrar
    och säga att vi söker jobb.

  74. Hur klarar vi att söka jobb själva
    och inte bara skicka brev?

  75. Jag tycker om Daniela.
    Hon är en person som är jätterolig.

  76. Hon brukar göra dumma saker,
    men hon är jätterolig.

  77. Vi tycker att hon är som en man.

  78. Daniela är från Bulgarien.

  79. Hon tycker mycket om
    att spela pingis.

  80. Bra!

  81. Jag vinner.

  82. Jag vinner.

  83. När jag var fem eller sex år-

  84. -ville mina föräldrar
    att jag skulle träna nåt.

  85. Min väninna tränade pingis.

  86. Jag skrevs in hos henne
    och började träna.

  87. -Är det en jämn match?
    -Jag är jättetrött.

  88. Jag spelade pingis i tjugo år,
    kanske.

  89. Hennes brytning gör att man tror att
    hennes svenska är sämre än den är-

  90. -men när man läser hennes skriftliga
    arbeten ser man ett helt annat språk.

  91. Jag är rädd för din forehand,
    den är bra.

  92. Jag tror att folk i allmänhet-

  93. -tror att brytning tyder på att man
    inte kan språket. Det är olika saker.

  94. Jag vinner.

  95. Jag heter Daniela, är 48 år
    och kommer från Sofia.

  96. En av mina bästa väninnor dog
    i Bulgarien.

  97. Jag hade tre väninnor.

  98. Hon var i princip helt frisk.

  99. Hon fick en kraftig hjärtinfarkt.

  100. Det var en stor chock för mig.

  101. Jag tänkte mycket på det som hände
    henne när jag var i Bulgarien.

  102. Jag behövde helt enkelt...

  103. ...komma därifrån och vila upp mig.

  104. Därför valde jag att besöka
    min kusin och hans fru.

  105. Jag ville få se och uppleva Sverige.

  106. Jag hade
    två månaders betald semester-

  107. -och jag planerade att åka tillbaka
    till Bulgarien efter de två månaderna.

  108. På lördagskvällarna hos min kusin-

  109. -samlades hans kolleger
    hemma hos honom.

  110. Hans vänner och kolleger.

  111. På det viset träffade jag
    min stora kärlek i livet.

  112. Vi bor ihop nu.

  113. Han är en mycket snäll människa.

  114. Han visar ömhet och är omtänksam.

  115. Jag har aldrig träffat en sådan man
    i Bulgarien.

  116. Eftersom jag tyckte mycket om
    Sverige, naturen och livsstilen-

  117. -så beslöt jag att stanna här
    och bo ihop honom.

  118. Deltagarna har fått i uppgift
    att välja var sitt yrke-

  119. -och de ska ta till sig
    en annan deltagare i gruppen-

  120. -som ska komma till intervju.

  121. -Hej!
    -Hej! Hur är det med dig?

  122. -Varför har du sökt det här jobbet?
    -För att jag vill ha jobb.

  123. -Hur länge har du varit i Sverige?
    -Jag har bott här i tre år snart.

  124. Vi pratade med varandra
    och plockade ord.

  125. Jag är glad och tycker om
    att prata med människor.

  126. -Vad gör dig glad och motiverad?
    -Va?

  127. Syftet med den här övningen
    är att de ska träna muntligt-

  128. -att de ska träna på att diskutera-

  129. -att de ska våga säga
    sina fördelar och nackdelar.

  130. -Du ska jobba i tolv timmar.
    -Tolv?

  131. Det är svårt. Det passar inte bra.

  132. Jag tycker inte om att jobba ensam,
    jag vill jobba med dig.

  133. Det är bra, nu har jag förstått...

  134. Förut tänkte jag att man bara säger
    att man vill ha jobb-

  135. -men nu har jag förstått.
    Man måste vara en snäll person-

  136. -och man måste veta
    vilka jobb man kan klara av.

  137. Han vill inte anställa mig.

  138. Vi ska åka in till Vaxholm,
    och deltagarna ska få söka jobb.

  139. De ska gå in
    på fyra olika arbetsplatser-

  140. -och fråga efter jobb eller praktik.

  141. Kära vänner... - Lyssnar ni?

  142. Vi har kommit fram till hotellet.

  143. Det här är en av de platser
    där vi ska fråga efter jobb.

  144. I den här övningen ska deltagarna
    få öva på sin språkliga förmåga-

  145. -och de får lyssna och samtala
    med nån i ett skarpt läge.

  146. Vi börjar med dig, Daniela.

  147. -Lycka till.
    -Lycka till, Daniela.

  148. -Vad säger man när de säger så?
    -Tack.

  149. De måste göra sig själva förstådda-

  150. -och de ska förstå
    informationen som de får.

  151. -Jag är intresserad av att söka jobb.
    -Ja...

  152. Finns det nåt jobb för mig här?

  153. Just för tillfället är jag osäker,
    men jag kan ta emot en ansökan.

  154. Jag har lite erfarenhet.

  155. Jag är bulgar.

  156. När jag bodde i Bulgarien-

  157. -arbetade jag-

  158. -på ett hotell vid havet.

  159. När kan jag börja? I morgon, kanske?

  160. Ja...

  161. Nu kommer Daniela tillbaka.

  162. Om man vill, om man vågar,
    så får man prata och komma in-

  163. -och man kanske får en praktikplats,
    eller till och med ett jobb.

  164. Jag heter Francisco. Vad heter du?

  165. -Jag är intresserad av ett jobb.
    -Du vill söka jobb här?

  166. Det krävs mycket mod för deltagarna.
    De var nervösa innan de gick in.

  167. Jag kommer från Ecuador, och jag
    talar spanska, svenska och engelska.

  168. -Hej! Jag heter Pornthip.
    -Hej.

  169. -Kock.
    -Okej.

  170. De har upptäckt att deras svenska
    räcker. De gör sig förstådda.

  171. Du kan kolla på mitt cv.

  172. -Hög lön.
    -Jag vill också ha hög lön.

  173. -Du ska få ett kort.
    -Tack så mycket.

  174. Vänta, låt henne försöka själv.

  175. Jag studerade på D-nivå, och jag...

  176. När vi skulle förklara
    för Pashtoon...

  177. Hon pratade flera gånger, men hon
    glömmer bort vad hon ska säga.

  178. Säg det till mig nu.

  179. Jag heter Pashtoon. Jag bor
    i Jordbro, och jag studerade...

  180. Jag hjälpte henne, men Daniela kom.

  181. -Nej, "Jag har slutat sfi".
    -Tänk inte på henne.

  182. Det blir inte så bra när en person
    pratar och nån annan avbryter.

  183. Det är inte bra.

  184. -Det går inte att göra så.
    -Hon vill bara hjälpa till.

  185. Pashtoon glömde vad hon skulle säga.
    Jag blir ledsen när Daniela gör så.

  186. Daniela är jättesnäll. Hon gör saker
    så att vi blir glada och skrattar-

  187. -men ibland funkar det inte, när hon
    inte låter oss prata med varandra.

  188. Känns det bra?

  189. Vi går häråt. Är nån intresserad av
    att jobba på restaurang?

  190. -Vi har bestämt...
    -Men jag vill inte.

  191. Det är inga problem. Men problemet är
    att vi inte får jobb om vi inte vill.

  192. Ska vi tänka så?
    Eller hur ska man tänka?

  193. Carole var lite besviken,
    för hon vill vara frisör.

  194. Jag vill kanske vara statsminister,
    men jag tror inte att jag får det.

  195. Det var svårt för Carole
    att acceptera.

  196. Vi måste försöka söka nåt annat.

  197. Det är inte obligatoriskt. Om jag
    inte vill, så kan jag inte göra det.

  198. Gör som du vill.

  199. Om hon skulle vara lite äldre
    skulle hon tänka helt annorlunda.

  200. Det är åldern.
    Vi måste tänka på att hon är ung.

  201. Hon är... Hennes tid kommer.

  202. Härligt!

  203. Vi var bara på fyra arbetsplatser,
    vi var åtta deltagare-

  204. -och en har lyckats få jobb.
    Det är fantastiskt!

  205. Det är bevis på att det går
    om man frågar.

  206. -Okej, vi går vidare.
    -Då går vi. Kom.

  207. Jag hittade ett gammalt piano här
    som var ostämt.

  208. Det låter konstigt.

  209. Jag spelade piano när jag var liten.

  210. Pianot spelar fel.

  211. Jag kan inte spela här.

  212. Eftersom jag saknar piano-

  213. -besöker jag biblioteket i Haninge
    centrum en gång i veckan.

  214. Där får jag spela i en halvtimme.

  215. Även i ett rum på skolan
    där jag läser sfi-

  216. -får jag spela i en halvtimme.

  217. Jag har jättesvårt med svenska
    språket, inte minst med...

  218. ...de tre bokstäverna å, ö och ä.

  219. De saknas i bulgariskan.

  220. Bulgariskan använder
    det kyrilliska alfabetet.

  221. Jag uttalar dem rätt i skolan, men inte
    när jag sedan ska säga dem snabbt.

  222. Man ska äta det här med sås.

  223. När vi invandrare talar svenska-

  224. -förstår jag mycket bra vad som sägs.

  225. Men när riktiga svenskar
    pratar mycket snabbt-

  226. -då förstår jag inte vad de säger.

  227. Alla orden går i varandra,
    det går i vart annat.

  228. Jag skulle gärna arbeta
    som spårvagnsförare.

  229. Det har jag gjort
    under största delen av mitt liv.

  230. Det yrket är jag proffs på.

  231. Jag är delvis nöjd med mitt liv nu.

  232. Men jag är inte van vid
    att vara utan arbete.

  233. Jag har inte arbetat på ett år.

  234. Jag vill bli klar med sfi snabbt.

  235. Jag vill lära mig prata svenska bra
    för att snabbt kunna få ett arbete.

  236. Vänta.

  237. Jag heter Andreas Lindell,
    och jag är kock på Bogesunds slott.

  238. I dag har vi
    en speciell utmaning till eleverna.

  239. Vi ska göra ett svenskt smörgåsbord.

  240. Kära vänner, den här veckan
    har vi jobbat med muntlig förståelse.

  241. Vi ska fortsätta med det i köket.

  242. Ni undrar säkert varför vi är här.
    Vi ska få hjälp med veckans utmaning-

  243. -av en person som ni lär känna igen.

  244. Det är Andreas!

  245. Nu ska ni få en riktig utmaning.
    Vi har ätit svensk mat varenda dag-

  246. -men det som är typiskt svenskt,
    är svenskt smörgåsbord.

  247. -Vet ni vad det är?
    -Nej.

  248. På spanska finns det nåt liknande
    - tapas.

  249. Man äter smårätter,
    man äter många olika.

  250. Det svenska smörgåsbordet
    har en intressant historia.

  251. Det kommer från förbudstiden.
    När det var förbjudet med alkohol-

  252. -fick man dricka om man åt nåt.
    Då började man servera små rätter.

  253. Nu ska ni få olika uppgifter.
    Vi ska dela upp er två och två.

  254. Det muntliga blir i samspelet mellan
    att läsa och förstå arbetsuppgifter-

  255. -och att planera och genomföra dem.

  256. Deltagarna måste prata med varandra
    om vilka steg de tar.

  257. De ska även göra klart att de
    har förstått receptet på samma sätt.

  258. Nu är det bara att köra.
    Vi har trettio minuter på oss.

  259. Att jobba i kök är ett otroligt bra
    sätt att lära sig språk på.

  260. Man lär sig alla måttenheter-

  261. -man har roligt
    och pratar om det man gör.

  262. Det gör att det fastnar mycket,
    tror jag.

  263. -"Janssons..."
    -"Janssons frestelse."

  264. Men håller...?

  265. De blandar jag.

  266. Inte skriva...

  267. Börja med att skala potatis,
    båda två.

  268. -Med den?
    -Ja.

  269. Hur går det för er? Det ser
    kladdigt ut, men det blir gott.

  270. Då går jag och hämtar en kniv åt dig.
    - Hälften i den. Skär sillen först.

  271. Kan du laga...? Vad heter det?

  272. Potatisgra...? Gratäng?
    Potatisgratäng?

  273. Jag tycker om thai-mat, och svensk
    mat också, men jag måste lära mig.

  274. -Vad måste vi göra sen?
    -Läs.

  275. För Francisco och Abdulaahi
    blev det lite kaos med köttbullarna.

  276. Mått var inte deras grej.

  277. Åh nej!

  278. De tog väldigt mycket ströbröd.

  279. Det blev som en sten.

  280. Det fungerar inte.

  281. Vi blandade alltihop,
    och det blev katastrof.

  282. Det ni gjorde fel var
    att ni tog alltihop.

  283. Ni skulle ta en deciliter.

  284. Vi hällde på mer grädde,
    och det blev bra.

  285. -Rulla dem.
    -Jag gör en jätte...

  286. Inte stora.

  287. Jag ville göra stora köttbullar,
    men de ville inte det.

  288. -Köttbullar är små.
    -Men det var jättekul...

  289. ...och vi gjorde
    jättefina köttbullar.

  290. Det är varmt.

  291. -Majonnäs.
    -Ja.

  292. Vi lagade sill.

  293. Är ni nöjda?

  294. Det luktar jättegott!
    Jag tror att jag måste äta mycket.

  295. -Vad bra!
    -Okej, ska vi provsmaka?

  296. De ska få göra ett uppträdande.

  297. Böj armen.

  298. Det var roligt,
    men lite pinsamt också.

  299. "Till glädje, hopp och skratt."

  300. När en person vill bli modig-

  301. -måste den komma fram. Man kan inte
    säga "Nej, det går inte".

  302. Lycka till!

  303. Textning: Maria Svedell
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Del 4

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Veckans tema är samtal eller muntlig interaktion som det står i läroplanen. För att träna på detta åker eleverna till Vaxholm för att söka jobb. Slottskocken Andreas Lindell serverar en riktig utmaning. Deltagarna ska lära sig laga ett delikat svenskt smörgåsbord! Daniela berättar hur hon fann kärleken i Sverige. Del 4 av 8.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi > Sfi - svenska för invandrare
Ämnesord:
Andraspråksinlärning, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Svenska till varje pris

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 1

Avsnitt 1 av 8

Del 1 av 8. Deltagarna anländer till slottet och träffar lärarna Jonas och Jozefina. Nu ska all vaken tid användas till att hjälpa deltagarna att klara slutprovet i sfi, svenska för invandrare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 2

Avsnitt 2 av 8

Del 2 av 8. Lärarna försöker kartlägga deltagarnas olika behov och eleverna har fullt upp med att lära känna varandra. Tempot är högt och veckans tema är hörförståelse. Med musikens hjälp ska artisten Anne-Lie Rydé ge eleverna en känsla för språkmelodin.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 3

Avsnitt 3 av 8

Del 3 av 8. Deltagarna är tillbaka på slottet efter helgen och veckans tema är läsförståelse. Författaren Theodor Kallifatides levererar en utmaning: De ska berätta sin historia. Abdulaahi berättar hur han tvingades fly hemlandet Somalia till fots.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 4

Avsnitt 4 av 8

Del 4 av 8. Veckans tema är samtal eller muntlig interaktion som det står i läroplanen. För att träna på detta åker eleverna till Vaxholm för att söka jobb. Slottskocken Andreas Lindell serverar en riktig utmaning. Deltagarna ska lära sig laga ett delikat svenskt smörgåsbord!

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 5

Avsnitt 5 av 8

Del 5 av 8. Nu har halva tiden gått och flera av deltagarna ligger efter. Veckans tema är muntlig produktion, med andra ord att prata. Artisterna Rennie Mirro och Karl Dyall utmanar eleverna att vara modiga.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 6

Avsnitt 6 av 8

Del 6 av 8. Det är tydligt att några av eleverna kan få svårt att klara slutprovet. Veckans utmaning handlar om att skriva en insändare tillsammans med en fullfjädrad proffsdebattör - Gudrun Schyman. Carol får reda på att hennes pappa blivit sjuk.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 7

Avsnitt 7 av 8

Del 7 av 8. Snart dags för Nationella provet och näst sista veckan på slottet. Eleverna kämpar med språket. Veckans tema handlar om att möta en ny kultur. Vilka oskrivna regler finns det? Komikern Zinat Pirzadeh utmanar eleverna att berätta en rolig anekdot, om hur det kan vara att möta en ny kultur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 8

Avsnitt 8 av 8

Del 8 av 8. Sista veckan på slottet. Har eleverna hunnit lära sig allt som krävs för examen? Vilka klarar det nationella provet i sfi, svenska för invandrare? Bandet Panetoz dyker upp.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Språket bär kunskapen

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Den sjungande svenskaläraren

Sedan början av 2000-talet har musikläraren Eva Bornemark lärt ut svenska till nyanlända vuxna med hjälp av sång och musik. Hon kallar sitt ämne för "svenska med sång" och många av sångerna som hon använder har hon skrivit själv. För Eva Bornemark är det viktigt att sångtexterna är begripliga men också att det blir värdigt för de vuxna eleverna att sjunga med. Vi träffar Eva och några av hennes elever på Komvux Södervärn i Malmö när de stämmer upp i sång.