Titta

Svenska till varje pris

Svenska till varje pris

Om Svenska till varje pris

Vi följer åtta deltagare som ska lära sig svenska på åtta veckor. I ett slott på landet långt från den vanliga undervisningen i sfi, svenska för invandrare får de studiero. Till sin hjälp har de två motiverade lärare. Varje vecka kommer en gäst som utmanar eleverna att visa vad de lärt sig.

Till första programmet

Svenska till varje pris : Del 7Dela
  1. De kommer från förtryck,
    krig och flykt.

  2. De har lämnat familj, sitt land
    och sitt gamla liv.

  3. Åtta deltagare har antagit utmaningen
    att lära sig svenska-

  4. -på åtta veckor.

  5. Långt bort från vanlig undervisning
    i svenska, i ett slott på landet-

  6. -får de lugn och studiero.

  7. Till hjälp har deltagarna två lärare
    som ägnar dygnets alla vakna timmar-

  8. -åt att med alla medel hjälpa dem
    med sitt nya språk.

  9. För att komma in i samhället måste de
    lära sig språket. Så är det bara.

  10. Det handlar om svenska
    till varje pris.

  11. Det är näst sista veckan på slottet.
    Nationella provet närmar sig.

  12. Det är det som avgör om deltagarna
    klarat utmaningen.

  13. Ingen vill lämna slottet utan examen.

  14. Flera deltagare ligger på gränsen.
    Men ännu finns tid för plugg.

  15. Vi börjar med läxan. Sedan använder
    vi den som jag inte förberett ännu.

  16. Vi ska prata om att möta en ny kultur
    och hur man tar sig an en ny kultur-

  17. -när man kommer som nyanländ
    och vilka utmaningar, prövningar-

  18. -och dråpliga situationer
    som kan uppstå i mötet med kulturen.

  19. -Hej och välkomna!
    -Hej!

  20. -Hur känns det?
    -Bra.

  21. -Superbra.
    -Superbra till och med!

  22. Har det varit en bra vecka
    med skolarbete?

  23. Jag gjorde mycket läxor.

  24. Snart är det dags att göra prov,
    nationella provet.

  25. Eleverna känner sig självklart
    stressade.

  26. Jag övar på provet hemma.

  27. Men det är svårt
    att studera hemma ensam.

  28. Jag...är stressad.

  29. Jag kanske inte klarar provet.

  30. Men man måste försöka.

  31. Jag kanske klarar det.

  32. När jag studerar
    tänker jag samtidigt på mina barn.

  33. De är inte här.

  34. Jag tänker på mina barn. Mycket.

  35. Jag ska klara provet.

  36. Jozefina sa till mig
    att jag måste läsa mera.

  37. Och prata. R.

  38. Om jag inte klarar provet-

  39. -måste jag lägga ned mera tid.
    För att lära mig bra svenska-

  40. -och för att lära mig många ord
    måste jag lägga ned mera tid.

  41. Varför vill jag lära mig
    och göra provet? Jag vill!

  42. Jag kommer att kämpa,
    jag vill klara det.

  43. Om jag klarar det måste jag säga:
    "Wow! Fantastiskt!"

  44. Lektionen ska handla om kultur-

  45. -hur det är att uppleva
    den svenska kulturen.

  46. Vi ska prata om de oskrivna reglerna-

  47. -när vi till exempel hälsar
    för första gången.

  48. Hur gör man
    när man hälsar på varandra?

  49. När jag känner någon...

  50. ...så pussar jag honom, kindpussar.

  51. Hur var det när vi träffades?
    För allra första gången.

  52. -Med dig hälsade vi så med handen.
    -Men ni kramades med Jozefina.

  53. Möten i kultur, i några länder
    när man träffas för första gången-

  54. -så ska man skaka hand, kramas
    eller pussa på kinden.

  55. Gör vi så också här i Sverige?
    Det kan bli jättemånga missförstånd.

  56. Ska jag hälsa så, eller:
    "Hej, Jonas!"

  57. Eller: "Hej, Jonas. Jozefina."

  58. Tidigare tänkte jag
    att det var svårt att hitta vänner.

  59. Men nu går det bra,
    jag tänker mycket saker-

  60. -och kan ta kontakt
    med andra personer.

  61. I mitt land när man bråkar säger man:
    "Jag ska döda dig."

  62. För länge sedan
    när jag träffade min före detta man-

  63. -så bråkade vi och jag sa till honom:
    "Jag ska döda dig."

  64. På morgonen frågade jag
    hur han mådde.

  65. Han hade inte sovit på hela natten.
    "Du sa att du ska döda mig."

  66. Han vågade inte somna. Då förstod jag
    att det var för hårda ord.

  67. -Nej, nej!
    -Det var bara på skoj?

  68. När man kommer till Sverige
    är det bästa att försöka kolla-

  69. -både genom att lyssna och titta,
    hur man beter sig, hur man gör.

  70. Det bästa är att ha kontakt
    med en infödd svensk.

  71. -Tack för i dag!
    -Tack! Vi ses.

  72. Man måste vara social. När jag kom
    till Sverige kände jag att det var...

  73. Det var inte bra. Jag kan inte...
    Till exempel såg jag några killar.

  74. De spelade. Jag tänkte:

  75. "Nej, jag kan inte. Hur kan jag säga
    att jag också vill spela?"

  76. Jag kände mig lite dum.

  77. Okej. Nu ska vi försöka lära oss
    något nytt igen.

  78. Vi ska berätta vår historia
    genom bilder-

  79. -som beskriver vem du är.

  80. Förstår ni mig?
    Något som representerar er själva.

  81. Ni ska skriva något
    till varje bild också.

  82. En liten beskrivande text
    som säger något om bilden.

  83. Pinterest är en sida
    där man kan lägga upp bilder.

  84. Vi ville ha med den sidan för vi har
    märkt att deltagarna gillar att fota.

  85. Att berätta sin historia med bilder
    aktiverar språket och berättarlusten-

  86. -på ett sätt som bara ordet inte gör.
    Bilderna hjälper till.

  87. Tanken med Pinterest är att man
    ska försöka återkoppla sin dåtid-

  88. -med nutid och framtid:
    "Så här var det innan Sverige"-

  89. -"så här är det nu när jag bor här
    i Sverige, och dit vill jag komma."

  90. Man vill nå ett mål.
    Det kan man berätta genom bilderna.

  91. Vad ska jag göra?

  92. Sök på bilder från Udon Thani.

  93. Jag tycker om att skriva
    och att visa bilder också.

  94. Det var jättekul.

  95. Ja, jag måste skriva.
    "I Thailand var det fint."

  96. Jag måste lära mig att skriva.
    "Jag bodde i Thailand."

  97. "Jag kommer från norra Thailand.
    Staden heter Udon Thani." Ja.

  98. "Sedan kom jag till Sverige.
    I Thailand var det fint."

  99. "Havet varmt."

  100. I den här övningen med Pinterest-

  101. -så lägger jag till exempel först upp
    bilder från mitt hemland.

  102. Sedan pratar jag lite om hemlandet,
    vilken religion, vilket språk-

  103. -var det ligger.
    Jag känner att det är en bra övning.

  104. Qutaiba är en bra man.
    Han har två flickor.

  105. Hans fru jobbar som apotekare.

  106. Han var civilingenjör i sitt land.

  107. Qutaiba är bra på datorer
    och att surfa.

  108. Han kan förstå mer
    hur det ska fungera.

  109. Jag ska ha en bild från varje flik.

  110. Qutaiba är en fantastisk människa.
    Han är väldigt motiverad.

  111. Han vill lära sig mycket.

  112. Det luktar gott som vanligt, Andreas.

  113. När han började på den här kursen-

  114. -var han väldigt trött
    på hela sin situation.

  115. Men sedan han började här har han
    växt, han pratar mycket bättre-

  116. -och han är mer trygg.

  117. Jag ser att han känner sig trygg
    här hos oss.

  118. Jag heter Qutaiba.
    Jag är född i Irak och är 36 år.

  119. Jag levde ett vanligt liv i Irak
    före kriget.

  120. Jag studerade och jobbade.

  121. Men efter kriget blev livet svårt.
    Det blev svårt att studera och jobba.

  122. Amerikanerna kom till Irak
    och dödade folk på gatorna.

  123. Jag kan inte sova på natten.

  124. Särskilt när jag var i Irak
    kunde jag inte sova.

  125. Amerikanerna
    kunde komma på kvällen.

  126. Hela livet var svårt.

  127. Min bror kidnappades på grund av mig.

  128. Det hände mer än en gång
    att jag nästan blev dödad.

  129. Jag kan inte tala mer om det här.

  130. Min mamma bor kvar i Irak,
    hon bor ensam där.

  131. Mina syskon bor också där.

  132. Det är inte säkert för dem
    att jag talar mer om det här.

  133. Jag har bott i Sverige
    i fem och ett halvt år.

  134. Jag saknar särskilt min mamma.

  135. Jag tillbringade hela mitt liv i Irak
    med henne.

  136. Jag klarar mig inte utan henne.

  137. Min största dröm inför framtiden-

  138. -är att träffa min mamma.
    Det är allt jag kan tänka på.

  139. Jag funderar på att ta risken
    att åka även om jag kan bli dödad.

  140. Jag måste bara säkra framtiden
    för mina barn och min fru här.

  141. -Pashtoon, berätta.
    -Det är bra.

  142. Jag... Jag gick till vårdcentralen.

  143. Och... Jag väntade...

  144. Jag fick...vad heter det?

  145. Jag är rädd
    att när jag pratar svenska...

  146. ...att kanske jag säger fel.

  147. Jag behöver prata mycket.

  148. När jag behöver köpa en sak-

  149. -så tittar jag först på namnet.
    Vad det står för namn.

  150. Jag läser och repeterar och repeterar
    och sedan skriver jag.

  151. Pashtoon,
    hon är väldigt tillbakadragen.

  152. Hon är en sådan person
    som är väldigt smart-

  153. -fast hon kanske inte hittar ord
    att framföra det.

  154. Hon tänker alltid: "Om jag säger så,
    vad händer då?" Hon är försiktig.

  155. Vad heter det? Anställning.

  156. Block.
    Jag skriver där och tittar i lexikon.

  157. Och...

  158. ...tränar och repeterar själv. Jag
    tänker på det när jag sover också.

  159. För att stötta en elev som är blyg-

  160. -är det väldigt bra att prata mycket
    med eleven och ge beröm.

  161. Så fort man lär sig
    och klarar sig i samhället-

  162. -alltså du går till vårdcentralen,
    arbetsförmedlingen-

  163. -du går och handlar och så
    och behöver inte ha tolk-

  164. -det betyder att du kan svenska
    så att du klarar dig.

  165. Hon är ganska tyst
    och behöver lite självförtroende-

  166. -för att prata. Till exempel
    när hon vill prata med mig-

  167. -säger jag okej,
    vi ska prata och träna på språket.

  168. Men hon behöver självförtroende
    att prata.

  169. Lektionen handlar om att redovisa
    på Pinterest.

  170. De ska berätta från den dag de kom
    till Sverige, varifrån de kommer-

  171. -och när de kom till Sverige.
    En historisk tillbakablick.

  172. Det är Ecuador. Jag är väldigt stolt
    över det här landet, Ecuador.

  173. Det har ingen stark ekonomi
    för vi använder amerikanska dollar.

  174. Vi exporterar olja till Europa-

  175. -eller till United States.
    Jag vet inte...

  176. Temat att möta en ny kultur är bra,
    för de har egna erfarenheter av det.

  177. Eftersom de har kommit som nyanlända
    till Sverige så har de erfarenheter.

  178. -Det var nästan en anekdot.
    -Ja, precis.

  179. Jag tänkte det.
    Vad är en anekdot för något?

  180. Vi ska kolla vad som kan hända
    om man säger fel.

  181. -Daniela, har du någon historia?
    -En gång ville jag åka till Ikea.

  182. För första gången.
    När bussen kom gick jag på.

  183. Jag frågade, för jag var inte säker-

  184. -om det var den här bussen eller
    en annan. Så jag frågade bussföraren:

  185. "Röker du till Ikea?"

  186. Anekdoter är bra på så sätt att de
    har hamnat i en språklig situation-

  187. -som har gjort att de har tvingats
    fundera på vad som blev tokigt-

  188. -eller vad som var roligt. Då har man
    oftast bearbetat det språkligt-

  189. -för att inte hamna
    i den situationen igen.

  190. När jag kom till Sverige-

  191. -så gick jag till skolan.

  192. Jag...

  193. Jag sa till läraren
    att jag skulle gå hem-

  194. -för att jag hade en hund i huvudet.

  195. Olika situationer
    kräver olika språk ibland.

  196. Det är något som kan ta tid
    att lära sig.

  197. -Tack för i dag.
    -Tack så mycket.

  198. Bra jobbat i dag, mycket bra.

  199. Jag studerade i Irak.

  200. Jag specialiserade mig
    som civilingenjör.

  201. Jag älskade att studera.

  202. Jag önskar att jag kunde läsa till
    en magister- eller doktorsexamen.

  203. Det enda hindret här i Sverige
    är att lära sig språket och arbeta.

  204. Jag har saknat mamma
    sedan jag kom hit.

  205. Jag kan inte studera.
    Jag förstår inte språket.

  206. Jag är avskuren från omvärlden.

  207. Det här gör att min framtid
    blir försenad.

  208. Utanför skolan förstår jag en
    eller två procent av svenskan.

  209. Hur kan vi gå till affären och
    handla? Vi har inga svenska vänner.

  210. Vi har ingen kontakt med omvärlden.

  211. Svenska språket är enkelt-

  212. -när det gäller att lyssna
    och förstå.

  213. Men svårt när man talar med någon
    och vill få dem att förstå en tanke.

  214. Jag kan inte fortsätta.

  215. Vad gäller barnen,
    jag har två barn, flickor...

  216. Det är annorlunda för dem med språket
    än för mig och deras mamma.

  217. De lär sig snabbt
    och har ett bra ordförråd.

  218. Tyvärr gjorde jag ett uppehåll,
    men så fortsatte jag.

  219. Man måste lära sig språket.

  220. Man måste kunna språket
    för att leva här.

  221. Jag heter Zinat Pirzadeh. Jag är
    komiker, föreläser ganska mycket-

  222. -och är författare.

  223. Jag har bestämt mig för att be
    alla deltagare berätta en anekdot-

  224. -som handlar om språkmöten
    och svårigheter att kommunicera-

  225. -när man saknar kulturell bakgrund,
    hur man pratar med varandra.

  226. Det ska bli jättespännande.

  227. Hej!

  228. Kära vänner! Det var inte
    så länge sedan jag var där ni står.

  229. Den resa jag har gjort
    har varit spännande och givande-

  230. -och jobbig ibland med svenskan.
    Hur många av er kom hit som barn?

  231. Ingen. Alla kom som vuxna.

  232. Då lär man sig språket,
    men brytningen hänger kvar.

  233. Språket är som en resa,
    man lär sig nya ord varje dag.

  234. Det är jätteroligt
    att utöva ett nytt språk. Eller hur?

  235. Det är som en ny värld.

  236. Jag tänker ofta på hur mycket de nya
    har att upptäcka, jag blir avundsjuk.

  237. Jag tycker det är en spännande resa
    som är utvecklande och berikande.

  238. Ofta är vi som har varit med i krig
    och annat paranoida.

  239. Så när svenskar pratar tänker vi:
    "De pratar om oss!"

  240. Det gör att vi lär oss svenska fort.
    "Vi måste veta vad de säger."

  241. Men ibland blir det ett hinder att vi
    inte kan komma förbi hur vi ser ut-

  242. -och vilka vi är.
    Fördomar finns där, tyvärr.

  243. Man får bara acceptera det. Vi har
    också våra fördomar om svenskar.

  244. Jag träffade en man som hette Lasse
    och skrattade jättemycket.

  245. Lasse på mitt språk betyder tandkött.

  246. Nu gör vi så här
    att ni får sitta själva-

  247. -och komma på något att berätta
    för mig. Jag kommer förbi-

  248. -så diskuterar vi hur ni ska berätta
    om den anekdot ni har.

  249. Vad sägs om det? Då börjar vi.

  250. En anekdot för mig
    är en kort berättelse-

  251. -som har ett budskap, en sensmoral
    eller vill lära ut någonting.

  252. Det är kul om det är något roligt
    med den.

  253. Var det spontant? Sa du så?

  254. Jag kan inte coacha dem
    i hur man berättar på så kort tid.

  255. De flesta visste redan att de skulle
    berätta något roligt om att säga fel.

  256. Felsägningar är väldigt roliga,
    jag använder mycket sådant.

  257. Däremot kanske jag kan hjälpa dem
    att klä om berättelsen-

  258. -i lite fler ord
    och ett bättre sammanhang-

  259. -så de kan berätta på ett annat sätt.

  260. Det var jättekul.
    Jag tycker du ska ta den.

  261. Våga säga fel. Det är okej.

  262. Jag gör det hela tiden, jag försörjer
    mig på att göra fel och säga fel.

  263. -Vi ses sedan.
    -Ja, hej.

  264. Det var jättekul
    att höra om era egna erfarenheter-

  265. -av att det kan bli roligt
    med det språkliga.

  266. Vad är en anekdot?
    Kan någon av er beskriva det snabbt?

  267. Att berätta något som har hänt.
    Det kan vara roligt eller sorgligt.

  268. Ja, bravo.
    Och att man kan lära något av det.

  269. Varsågod, Pashtoon.
    Berätta din anekdot.

  270. En dag gick jag till en affär.

  271. En man öppnade dörren.

  272. Han sa till mig: "Varsågod."

  273. Jag skulle säga "ursäkta".

  274. Men jag sa till honom: "Håll käften."

  275. Slank det bara ut? Eller trodde du
    att det betydde tack, eller så?

  276. Jag förstod inte vad det betydde.

  277. Men du fick handla ändå?
    Det gick bra, han var snäll?

  278. Jättekul, tack! - Abdulaahi?

  279. En vän till mig
    skulle en dag leta efter ett hus.

  280. Han ringde AB Bostäder och sa:

  281. "Jag skulle vilja hyra hus."

  282. Han ville säga "hyra", men sa:

  283. "Jag vill ha ett horhus."

  284. Jätteroligt! Ni hör att det kan bli
    jättefel och det kan bli jättekul.

  285. Men det ska aldrig kännas
    som något hinder. Tänk alltid så här:

  286. Jag har tagit mig hit
    och jag har lärt mig ett nytt språk.

  287. Jag pratar inte perfekt, men jag
    kan yttra mig och förstå omgivningen.

  288. Och jag kan fortsätta att drömma
    och försöka och inte ge upp-

  289. -och uppfylla mina drömmar. Det är
    aldrig något fel att göra bort sig.

  290. Min lille son är sju år. Jag läste
    en bok för honom och han sa:

  291. "Mamma, du pratar lite konstigt."
    Jag tittade på honom och sa: "Jaha."

  292. Då sa han: "Men det gör inget,
    du är inte härifrån."

  293. Det är bara underbart. Nej, vi är
    inte födda här, men vi bor här i dag.

  294. Det är bara att omfamna det.
    Jag vill bara krama er nu. Kram!

  295. Tack för mig! All lycka till er. Hej!

  296. Dagen ni har väntat på är här.
    Ni ska skriva nationellt prov.

  297. Alla känner sig stressade
    inför provet.

  298. Det känns lite stressigt.
    Ett prov är alltid ett prov.

  299. Man måste visa vad man har lärt sig.

  300. Varsågoda. Börja nu.

  301. Textning: Elisabeth Enström
    www.broadcasttext.com

  302. Översättning: Elisabeth Enström
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Del 7

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är näst sista veckan på slottet och snart dags för Nationella provet. Detta prov avgör ifall deltagarna får examen. Eleverna kämpar med svenska språket och flera ligger och väger på gränsen. Veckans tema handlar om att möta en ny kultur. Vilka oskrivna regler finns? Elevern får också berätta sin historia i bilder. Komikern Zinat Pirzadeh utmanar eleverna att berätta en rolig anekdot, om hur det kan vara att möta en ny kultur. Del 7 av 8.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Andraspråksinlärning, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Svenska till varje pris

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 1

Avsnitt 1 av 8

Del 1 av 8. Deltagarna anländer till slottet och träffar lärarna Jonas och Jozefina. Nu ska all vaken tid användas till att hjälpa deltagarna att klara slutprovet i sfi, svenska för invandrare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 2

Avsnitt 2 av 8

Del 2 av 8. Lärarna försöker kartlägga deltagarnas olika behov och eleverna har fullt upp med att lära känna varandra. Tempot är högt och veckans tema är hörförståelse. Med musikens hjälp ska artisten Anne-Lie Rydé ge eleverna en känsla för språkmelodin.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 3

Avsnitt 3 av 8

Del 3 av 8. Deltagarna är tillbaka på slottet efter helgen och veckans tema är läsförståelse. Författaren Theodor Kallifatides levererar en utmaning: De ska berätta sin historia. Abdulaahi berättar hur han tvingades fly hemlandet Somalia till fots.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 4

Avsnitt 4 av 8

Del 4 av 8. Veckans tema är samtal eller muntlig interaktion som det står i läroplanen. För att träna på detta åker eleverna till Vaxholm för att söka jobb. Slottskocken Andreas Lindell serverar en riktig utmaning. Deltagarna ska lära sig laga ett delikat svenskt smörgåsbord!

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 5

Avsnitt 5 av 8

Del 5 av 8. Nu har halva tiden gått och flera av deltagarna ligger efter. Veckans tema är muntlig produktion, med andra ord att prata. Artisterna Rennie Mirro och Karl Dyall utmanar eleverna att vara modiga.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 6

Avsnitt 6 av 8

Del 6 av 8. Det är tydligt att några av eleverna kan få svårt att klara slutprovet. Veckans utmaning handlar om att skriva en insändare tillsammans med en fullfjädrad proffsdebattör - Gudrun Schyman. Carol får reda på att hennes pappa blivit sjuk.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 7

Avsnitt 7 av 8

Del 7 av 8. Snart dags för Nationella provet och näst sista veckan på slottet. Eleverna kämpar med språket. Veckans tema handlar om att möta en ny kultur. Vilka oskrivna regler finns det? Komikern Zinat Pirzadeh utmanar eleverna att berätta en rolig anekdot, om hur det kan vara att möta en ny kultur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 8

Avsnitt 8 av 8

Del 8 av 8. Sista veckan på slottet. Har eleverna hunnit lära sig allt som krävs för examen? Vilka klarar det nationella provet i sfi, svenska för invandrare? Bandet Panetoz dyker upp.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Språket bär kunskapen

Att stötta skrivande

Att även ämneslärare i skolan arbetar med svenska språket har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

UF företag - språkutvecklande för nyanlända

Michael Lindquist är lärare i ekonomi och handleder ungdomar som går olika språkförberedande program. Några av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara särskilt bra för nyanlända, eftersom det är utvecklande för språket samtidigt som de lär sig om det svenska samhället. Vi hör lärare och elever berätta om sina tankar kring sin affärsidé och om deras förhoppningar om framtiden.