Titta

Dysselecksi

Dysselecksi

Om Dysselecksi

Dyslexi upptäcks alltför sällan i tidig ålder och även om medvetandet om dyslexi kanske är högre idag än för tio år sedan får alldeles för få elever den hjälp de behöver. Tillsammans med Niklas Hyland får vi följa artonåriga Johannas sista termin på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes först i åttan och när hon började gymnasiet hade hon så dåliga grundkunskaper att hon själv inte förstod hur hon skulle kunna få till ett fullgott arbete. I ett studiosamtal diskuterar forskare, pedagoger och dyslektiker praktiska råd och tips, och hur det kommer sig att skolan fortfarande inte kan fånga upp och hjälpa dyslektiska elever förrän det nästan är för sent. Och hur är det att som förälder se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och samtidigt möta av en skola som till stora delar inte är rustad för den här problematiken?

Till första programmet

Dysselecksi : Det känns för djävligtDela
  1. Jag mötte min filosofilärare
    i korridoren.

  2. Han sa att han tyckte att
    det var bättre att jag tog ett IG.

  3. Jag blev förvånad när den här kom.

  4. Du visar upp en sida
    jag inte har sett förut.

  5. Det är snart dags för studenten
    för Johanna Gustafsson.

  6. Men känslorna är delade.

  7. Jag har det jobbigt.

  8. Nej, men jag tänker på allt efteråt.

  9. Vad är det som är jobbigt? Du har
    väl längtat efter att sluta skolan?

  10. Ja, men...

  11. Det blir en vana
    att komma till skolan.

  12. -Ja...
    -Och sen...

  13. Jag kommer att sakna Nicklas och
    klassen, när man skapar kontakter.

  14. Ja...men bra kontakter har man kvar.

  15. -De finns där. De försvinner inte.
    -Nej, men det är jag rädd för.

  16. Johanna intervjuade mig om dyslexi
    inför slutarbetet på gymnasiet-

  17. -i Jönköping. Jag förstod
    att hon jobbade med att förstå-

  18. -sin egen problematik, och ville berätta
    om sin kamp med bokstäverna.

  19. Jag kan så mycket mer,
    men får inte ner det på papper.

  20. Det känns tufft.

  21. Vi bestämde att hålla kontakten.

  22. Om jag kunde höja
    hennes självförtroende-

  23. -skulle hon kanske orka slutspurten
    inför studenten.

  24. En ny vän?

  25. Jag är glad över
    att jag tog kontakt med Hyland.

  26. Det var jag själv som gjorde det.

  27. Vi hade inte pratat länge
    förrän han visste hur jag funkar.

  28. Jag beskriver dyslexi
    som en fonologisk omusikalitet.

  29. Att ljuda fram ett nytt ord
    går långsammare än för andra.

  30. Fast man känner igen låten,
    matchar inte rösten musiken.

  31. Alla har olika tillkortakommanden.
    En del har bollsinne, andra inte.

  32. Men till skillnad från sporten, där man
    vet vad man behöver träna på-

  33. -har skolan svårt
    att hjälpa elever med dyslexi.

  34. Därför har Johanna emellanåt
    känt sig helt knäckt.

  35. Men hon har tagit sig
    nästan hela vägen.

  36. Slutprojektet tar en form-

  37. -som varken hon eller nån annan
    hade kunnat hoppas på.

  38. -Okej. Får jag se?
    -Jag har skrivit ut till dig.

  39. Det la jag till.
    Jag har inte gjort punkter.

  40. -Ser du vilken skillnad?
    -Det är en otrolig skillnad.

  41. -Fast inte mot slutet.
    -Jag ska ta fram dina papper.

  42. Vilka svårigheter har du haft?

  43. Att sätta ihop allt,
    men det har vi fixat.

  44. Hur går det med problematiseringen?
    Dina frågeställningar.

  45. Vilka frågor?
    Här har jag några frågor.

  46. Var har du din projektplan?

  47. -Jag har inte den.
    -Titta. Här ligger den ju.

  48. Här har du din ursprungstanke.
    Vad du ska göra.

  49. "Jag ska skriva om dyslexi,
    och jag ska göra en intervju."

  50. -Det kan jag skriva där.
    -Ja, nu reviderar du.

  51. Du kollar om det har blivit som din
    ursprungstanke. Har du kommit dit?

  52. -Du har en och en halv månad kvar.
    -Jag kommer inte att bli klar.

  53. -Varför inte?
    -Jag har mycket att ändra på.

  54. Typ det här...

  55. Alla punkterna,
    väva in intervjun som jag vill.

  56. Rätta stavning och grammatik
    kommer att ta längst tid.

  57. Fokusera på det du har gjort.

  58. Tänk på vad du har åstadkommit själv.
    Du har kommit hit.

  59. Och så fotnötter. Det är massor mer.

  60. Gör så här.
    I din loggbok skriver du så här:

  61. "Vilket är viktigast
    att jag gör först?"

  62. -Då struntar jag i frågorna.
    -Vänta med dem. Nej...

  63. Det är ju inte viktigt.

  64. Jo, det är det viktigaste.

  65. Såna här saker måste du ändra.
    Det är inte snyggt.

  66. -"En som heter Niklas Hyland."
    -Vad ska jag säga?

  67. "En som heter Niklas Hyland som jag har
    intervjuat." "En tv-producent"-

  68. -"som har gjort flera program
    om dyslexi, heter Niklas Hyland."

  69. "Jag har intervjuat honom."
    Sätt in personen i ett sammanhang.

  70. Förstår du vad jag menar?

  71. Gör några ändringar, så är jag nöjd.
    Då visar du att du kan hantverket.

  72. -Det är samma sak med fotnötterna.
    -Det tar jag sist.

  73. Du kan få mina fakta.

  74. Problemet är att vi har byggt
    en skola, som bygger på-

  75. -att vi först ska lära oss läsa.
    Där har vi den största utslagningen-

  76. -bland elever som inte lär sig som
    andra. Redan de första månaderna-

  77. -så känner en elev
    att den inte lär sig som den ska.

  78. Och de sekundära svårigheterna,
    som inte har med läsning att göra-

  79. -utan mer med psykosociala
    tillkortakommanden, slår in.

  80. Det börjar bli tråkigt,
    man drar sig undan-

  81. -eller man börjar spela pajas.

  82. Det är ett jättestort problem,
    eftersom inkörsporten-

  83. -inte blir nån port, det blir
    en grind. Man kommer inte in.

  84. Projektarbetet
    har gått över förväntan-

  85. -men det är helt tvärtom i filosofi.

  86. Vi tittar på filosofin.

  87. Trots mycket plugg gick provet dåligt
    och risken för IG är stor.

  88. Jag mötte min filosofilärare
    i korridoren-

  89. -och så frågade jag honom...hur...

  90. ...när jag vet
    om jag behöver komplettera nåt.

  91. Då sa han: "Johanna, kom."
    Då sa han att...

  92. ...han tyckte att det var bättre
    att jag tog ett IG i B-kursen-

  93. -och bara komma dit på lektionerna, för
    det är för svårt.

  94. Om jag ska få G måste jag ligga i-

  95. -och den tiden
    kan jag lägga på annat.

  96. Nu är självförtroendet i botten.

  97. Har man fått reda på
    att man riskerar IG, så...

  98. ...är det inte kul.

  99. Nu måste du snacka med honom.

  100. Han måste ha nåt alternativ
    att erbjuda. Vad har han sagt?

  101. Han har inte gett nåt alternativ.

  102. -Kan du inte försöka?
    -Jag kan testa.

  103. -Är det tungt?
    -Ja, jag vill inte göra det här.

  104. Hej, Johanna. Kom in. Slå dig ner.

  105. -Hur är läget?
    -Så där.

  106. Det förstår jag.
    Jag var hård mot dig förra veckan.

  107. Det var jag ju.

  108. Men jag tycker ändå att jag var...

  109. ...ärlig. Vi pratar ju om filosofi B,
    eller hur?

  110. Vi har två saker. Vi har gjort
    ett prov och en muntlig redovisning.

  111. Provet gick ju så där. Den muntliga
    redovisningen gick delvis bra-

  112. -men du svarade inte upp mot vad jag
    förväntade mig vad gäller kunskapen.

  113. Alltså ser det ut
    att gå så där i den kursen.

  114. Vad ska jag göra för att klara mig?

  115. Jag sa förra veckan att jag inte tror
    att du klarar det-

  116. -grundat på det du har gjort.

  117. Men om vi ändå antar att det är möjligt,
    så finns det två grejer.

  118. Du siktar ju på G, eller hur?
    Vi kan ta bort två filosofer.

  119. -Men jag vet inte vad man ska kunna.
    -Det är de dåliga nyheterna.

  120. De goda nyheterna är att det läsmässigt
    kanske är 20 sidor.

  121. Men de dåliga nyheterna är
    att man ska förstå-

  122. -vad som står
    på det lilla antalet sidor.

  123. Men jag kan ägna mer tid
    åt pedagogisk handledning åt dig.

  124. Okej, jag läser,
    och du avbryter när du inte är med.

  125. Då kör vi från början-

  126. -och svär och lever djävulen,
    och frågar vad det betyder.

  127. Vi kör från början.
    Funkar det, så funkar det.

  128. Funkar det inte, så är det så.

  129. Solen går upp i morgon
    och du hittar din väg som alla andra.

  130. Det känns ändå jobbigt.

  131. Även fast vi har bestämt
    att köra lite. Det är så pass svårt.

  132. Men...det är ändå gott
    att han tar sig tid-

  133. -fast han var lite negativ.

  134. Jag vill ju inte ha IG,
    för då får jag en del IG-poäng.

  135. Jag hoppas att jag får G.
    Det är värt ett försök.

  136. Varför är vi så litterärt fokuserade i
    skolan?

  137. Respekten för boken har funnits
    sen 1600-talet. Karl XI sa-

  138. -att vi skulle läsa Guds egna ord
    i bok. Det är attityden i dag också.

  139. Men det här råkar Johanna ut för
    hela tiden. Man förstår inte-

  140. -att hon halkar efter på de här planen,
    utan ser henne som obegåvad.

  141. Hon är omgiven av lärare, som
    bör veta vad det här handlar om.

  142. Då har vi den knepiga situationen
    att kunskapen om dyslexi-

  143. -i lärarutbildningen,
    är mindre än för tio år sen.

  144. Det var nog ingen politikers avsikt.

  145. Jag har inte tyckt om att läsa.
    Jag är inte alls motiverad till det.

  146. Bara att jag blir lite motiverad,
    gör att jag blir lite imponerad.

  147. Då vill jag att det kommer
    från mig själv.

  148. Den här gången vill jag låna böcker.

  149. Då är det inte en massa tjat
    av andra.

  150. Välkomna ombord på SJ:s snabbtåg...

  151. Ingen i den här serien
    menar eller säger-

  152. -att det är fel att läsa snabbt
    och stava rätt. Det är en fördel.

  153. Med rätt hjälp
    kan man öva upp sin läsförmåga.

  154. Det är som kondition.
    Det gäller att hålla flåset uppe.

  155. Johanna lyssnar numera på P1
    för att vidga sitt ordförråd.

  156. Men lika viktigt är
    att skaffa sig motivation.

  157. En som är bra på det
    är författaren Johan Unenge.

  158. Hur är läget?

  159. Jag tänkte
    att vi skulle åka till bokförlaget.

  160. -Ska du få mig att läsa?
    -Det vet jag inte.

  161. Det är inte absolut nödvändigt,
    men vi har flera timmar på oss.

  162. Det här uppdraget går ut på
    att skapa läslust på olika sätt-

  163. -hos såna som vill, men det är
    intressantare för mig att försöka-

  164. -locka nån som du
    att vilja läsa en bok.

  165. Vad ska till för
    att du ska vilja läsa?

  166. Jag funderar på hur jag ska
    kunna "lura" dig att läsa en bok.

  167. -Och i ditt fall...
    -Lycka till.

  168. Det bästa som skulle kunna hända
    är ett elavbrott.

  169. Du blir kvar på landet.

  170. Det enda du har kvar...
    Dåligt väder, då skulle du...

  171. Du har ju berättat att det är jobbigt
    att ta sig in i texten.

  172. Men när inget annat återstår, kan det
    vara det som krävs för att börja.

  173. Det här är tre stycken böcker i en. Det
    här blir man ju trött av.

  174. Det man är ute efter när man skriver, är
    att du ska komma dit...

  175. -...och sen ska du tänka...
    -Är den så här tjock, läser jag inte.

  176. Du tar dig igenom den här sidan.

  177. Den är säkert 1 000 sidor,
    och så ser man hur långt det är kvar.

  178. "Det här är ju spännande.
    Okej, jag kör en sida till."

  179. "Det här är ju spännande. Hur
    ska det gå? Jag måste vända blad."

  180. Ta dig igenom en sida i taget.

  181. Skriver du nånting?
    Dagbok eller nånting?

  182. Nej.

  183. -Men jag har skrivit en låt.
    -Där ser du.

  184. Hej då. Ha det så bra. Lycka till.

  185. Nu ska skolan göras klart.
    Vad är jobbigast just nu?

  186. Filosofi B fortfarande...

  187. ...och i naturen måste jag
    få bra på provet och debatten.

  188. När alla andra kan börja slappna av,
    måste du fortsätta kämpa.

  189. -Får jag tillbaka uppsatsen?
    -Det tar tid för dem att rätta.

  190. Om jag får G blir jag inte jätteglad.

  191. Men sist jag pratade med honom
    låg jag faktiskt på VG.

  192. -Om du får MVG, då?
    -Galet. Jag kan inte tro det nu.

  193. -Jag får inte tro det.
    -Vad skulle hända?

  194. Jag skulle bli glad.

  195. Om man tittar på hur ditt arbete
    har vuxit fram till slutprodukten-

  196. -är det väldigt bra. Väldigt bra.

  197. Du visar upp en sida av dig
    som jag inte har sett förut-

  198. -i historia eller samhällskunskap.

  199. -Det här är ett MVG.
    -Skojar du med mig?

  200. Du skojar visst.

  201. Man kan tro att jag sätter ett
    "snäll-MVG", men det gör jag inte.

  202. Det är inte "Äsch, hon får ett MVG",
    utan du har jobbat ihop till det.

  203. Mycket välförtjänt.

  204. När får jag tillbaka det här?
    Jag måste ju visa min pappa.

  205. Jag är bara glad.

  206. Johanna har haft en tendens att "Det här
    får duga. Jag nöjer mig med G."

  207. Jag får till och med tårar... Kolla.

  208. Det håller på att filmas här.

  209. Det håller på att filmas här. Okej?

  210. Jag har aldrig fått MVG
    i nåt teoretiskt.

  211. Så det är helt...

  212. Det är helt sjukt.

  213. I din forskning ser man
    att de med dyslexi-

  214. -inte studerar på högskola-

  215. -i samma utsträckning som
    kontrollgruppen med samma begåvning.

  216. -Vad säger det?
    -Det är olyckligt.

  217. Det är de första resultaten
    som visar att det är så här.

  218. Har du en sämre läs- och skrivförmåga
    får du sämre livsmöjligheter senare.

  219. Man väljer bort högre studier-

  220. -på grund av att det är för jobbigt.

  221. Är man inte så bra på
    att läsa och stava-

  222. -ska man kanske inte plugga vidare.

  223. Det är lite deterministiskt
    att se det så.

  224. -Men många gör det.
    -Man ska läsa vidare om man vill.

  225. När det kommer till kunskap
    överhuvudtaget-

  226. -så har det inget med läsa och skriva
    att göra. Det är nåt större.

  227. När man kommer upp
    på universitetsnivå-

  228. -blir man respekterad,
    för att man har dyslexi.

  229. Man får litteratur inläst
    och muntliga prov.

  230. Men det är inte
    förrän man tar sig dit.

  231. Många tar sig inte ända fram.
    Man orkar inte trots att man-

  232. -har samma förutsättningar.

  233. Universitetet är statligt
    och det är en fungerande verksamhet-

  234. -för dyslektiker när man väl är där.

  235. Studenten kommer allt närmare, men när
    många kan slappna av och njuta-

  236. -så blir skolbalen bara en paus
    i pluggandet för Johanna.

  237. Vardagen är tillbaka, men
    sista provet handlar om genetik.

  238. Jag har strukit under
    till naturkunskapsprovet.

  239. -När är provet?
    -Nästa vecka.

  240. Hur mycket måste du läsa per dag
    i åtta dagar?

  241. Genetik har Johanna blivit insatt i-

  242. -eftersom det är en del
    av hennes problematik.

  243. Hur ser man att det är dyslexi?

  244. Man kan se att en gen
    har blivit avbruten i en kromosom-

  245. -i en familj med dyslexi.

  246. Vi samarbetar med Torkel Klingberg
    på Karolinska Institutet.

  247. Vi tittar på gener som påverkar dyslexi
    eller minnesfunktioner.

  248. Vi kombinerar direkt
    de här två forskningsfrågorna.

  249. Går det att bli botad, symptomfri?

  250. Man ska komma ihåg att även om
    det finns biologiska förklaringar-

  251. -så betyder det inte
    att man inte kan göra nåt.

  252. Det finns massor med träningsmetoder som
    har visat sig-

  253. -vara till hjälp för dyslektiker.
    De blir kanske inte snabbläsare-

  254. -men kommer in i normalintervallet
    på många olika sätt.

  255. Det snurrar runt.

  256. Det vore optimalt om man kunde få
    undervisningen så individualiserad-

  257. -som möjligt. Man pratar ju
    om individualiserad medicin.

  258. Skolan har ju en nyckelroll
    när det gäller dyslexins diagnostik.

  259. Det som är besvärande är att
    det inte är svenska jag är dålig på.

  260. Jag läser långsamt och stavar taskigt,
    men det är ju inte språket.

  261. Nej, det är ju så komplext.
    Förståelse och semantik.

  262. Massor med fält har med språk
    och att uttrycka sig att göra.

  263. Precis som du säger, så är det här med
    att översätta textkoderna-

  264. -en specifik gren.

  265. Är jag sjuk, är jag frisk
    eller vad är jag?

  266. Jag tycker att du är normal,
    som har en egenskap-

  267. -som gör att du har svårare för
    att läsa och skriva.

  268. Skönt att höra.

  269. Trots allt vi vet,
    blir det inte bättre.

  270. Beror det på brist på vilja, brist på
    resurser eller brist på...engagemang?

  271. Det är ingen brist på
    vad vi skulle kunna göra.

  272. Det finns forskningsstudier
    som visar på mycket framgång.

  273. Studentmössan på!

  274. Vad har du för knep?

  275. Jag försöker kanske bara sätta mig in i
    hennes situation, om det går.

  276. Jag tror inte att man kan det,
    men jag har försökt utgå från henne.

  277. Det är jobbigt att vara lärare,
    för det är ständiga avsked.

  278. Jag kommer att sakna er oerhört.
    Ni har betytt väldigt mycket för mig.

  279. Och så grejar hon slutarbetet
    ganska bra.

  280. Ja, det är lök på laxen.

  281. -Johanna.
    -Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

  282. Jag vill egentligen bara läsa en...

  283. ...en liten sak,
    som jag har skrivit på kortet.

  284. "Du vet väl att du är värdefull,
    att du är älskad?"

  285. "Att du är älskad...för din egen skull.
    Ingen annan är som du".

  286. Det vill vi att du tar med dig.

  287. Tack.

  288. Det är skönt att lämna alla läxor, men
    inte alla man har träffat-

  289. -och de kontakter man har knutit.

  290. Det är det sorgliga,
    men läxor kan man lämna.

  291. Är det nåt du kan göra,
    som du inte trodde förut?

  292. Jag har inte tänkt så långt,
    så jag...

  293. Men nu kan jag fundera.
    Jag har all tid i världen.

  294. Har din syn förändrats
    på läs- och skrivsvårigheter?

  295. Jag har gått ut med det mer.
    Det är väl tack vare det här också.

  296. Ja...mitt självförtroende har höjts. Jag
    har blivit gladare.

  297. -Vad behöver dyslektiker?
    -Uppmuntran och folk som ser dem.

  298. -Känner du dig sedd?
    -Ja.

  299. Tack. Hej då.

  300. Textning: Karolina Gustafsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Det känns för djävligt

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiets samhällsvetenskapliga linje. Johannas dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan och när hon kom till gymnasiet hade hon så dåliga grundkunskaper att hon själv inte förstod hur hon skulle kunna få till ett fullgott arbete. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare. Hur bra pedagogik är det egentligen att låta elever läsa i tjugo minuter och skriva svar på instuderingsfrågor? Del 2 av 2.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Dysselecksi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Jag låtsas som inget

Avsnitt 1 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Det känns för djävligt

Avsnitt 2 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi henne i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Dyslexi - Studiosamtal

Avsnitt 3 av 6

Forskare, pedagoger och dyslektiker diskuterar varför skolan inte klarar att hjälpa elever med dyslexi, förrän det nästan är för sent. Numera har man goda kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. Men trots detta har skolan svårt att fånga upp elever med dyslexi, alldeles för få elever får hjälpen de behöver.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Föräldraperspektivet

Avsnitt 4 av 6

Hur är det att se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och möta en skola som inte är rustad för problematiken? Vi möter föräldrarna till fyra barn som alla blivit upptäckta som dyslektiker alldeles för sent.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Varför händer så lite i skolan?

Avsnitt 5 av 6

Av de barn som börjar i första klass har 5-8 procent dyslexi i varierande grad. Dyslexi är lätt att upptäcka och går med metodisk träning att lindra ganska väsentligt. Ändå finns det ingen nationell handlingsplan för hur skolan ska hjälpa de här barnen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaDysselecksi

Johanna mot studenten

Avsnitt 6 av 6

Är det rimligt att en dyslektikers skoltid ska vara en lång kamp när kunskapen för att kunna ge hjälp finns? Vi följer Johanna under hennes sista gymnasietermin. Forskare ger råd och tips till dyslektiker och deras lärare. Programledare: Niklas Hyland.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Snabbspår och långspår

Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den lärarkompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Vi hör tre berättelser som handlar om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan och tålamodet som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram.