Titta

Dysselecksi

Dysselecksi

Om Dysselecksi

Dyslexi upptäcks alltför sällan i tidig ålder och även om medvetandet om dyslexi kanske är högre idag än för tio år sedan får alldeles för få elever den hjälp de behöver. Tillsammans med Niklas Hyland får vi följa artonåriga Johannas sista termin på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes först i åttan och när hon började gymnasiet hade hon så dåliga grundkunskaper att hon själv inte förstod hur hon skulle kunna få till ett fullgott arbete. I ett studiosamtal diskuterar forskare, pedagoger och dyslektiker praktiska råd och tips, och hur det kommer sig att skolan fortfarande inte kan fånga upp och hjälpa dyslektiska elever förrän det nästan är för sent. Och hur är det att som förälder se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och samtidigt möta av en skola som till stora delar inte är rustad för den här problematiken?

Till första programmet

Dysselecksi : Dyslexi - StudiosamtalDela
  1. De 30 senaste åren
    har forskningen gått framåt-

  2. -angående
    vad man kan göra åt dyslexi.

  3. Ändå har det hänt ganska lite
    i skolans värld. - Vad beror det på?

  4. När jag var ny dyslexiforskare
    på 1980-talet-

  5. -fanns det resurser för
    skolbaserad forskning, och raka rör-

  6. -mellan skolan och forskningen. Sen
    strulade kommunaliseringen till det.

  7. I dag är det massor med aktörer,
    som får förtroendet-

  8. -att agera fortbildare.
    Det har inte alls blivit bra.

  9. Men nån måste ju vara den som sätter
    riktlinjerna för hur skolan ser ut.

  10. Jag önskar ett återförstatligande
    av skolan, eller att skolan-

  11. -får ett tydligare statligt ansvar.

  12. Men det finns andra saker.
    Vi har fortfarande inte-

  13. -kommit på väg mot en bra standard
    för lärarutbildningen.

  14. Rektorer har inte märkt några
    effekter av lärarutbildningsreformen.

  15. Vi har en väldig brist
    på skolbaserad dyslexiforskning-

  16. -trots den ofta medicinskt
    baserade forskningen vi har i dag.

  17. Johanna, du har ju varit med
    i några program den senaste tiden.

  18. Du är dyslektiker.
    Hur känns det att se sig själv?

  19. Det känns jobbigt, men jag
    har gått ut skolan. Det är skönt.

  20. Hur blev du behandlad
    under skoltiden?

  21. Du blev diagnosticerad
    först i åttonde klass.

  22. Det var väldigt sent, och jag hade
    mått väldigt dåligt under tiden.

  23. Genom dokumentären har jag fått mer
    självförtroende och blivit öppnare.

  24. Vi ska titta
    hur det såg ut sista terminen.

  25. Johanna intervjuade mig om dyslexi
    inför sitt slutarbete på gymnasiet.

  26. Hon jobbade med
    att förstå sin egen problematik-

  27. -och ville berätta
    om sin kamp med bokstäverna.

  28. Jag kan mycket mer, men får
    inte ner det riktigt på papper.

  29. Det känns tufft.

  30. Johanna är inte obegåvad-

  31. -och har inga problem
    att sitta still och plugga.

  32. Hennes dyslexi upptäcktes för sent,
    och har medfört komplikationer.

  33. Vi fick en text. Jag läste en sida,
    sen lade jag ner huvudet på bänken.

  34. Jag sa att jag skulle gå till SYO,
    men jag skulle äta med en kompis.

  35. -Jag får ont i magen av bibliotek.
    -Varför det?

  36. Johannas liv har gått ut på att dölja
    sitt handikapp. Alla ansträngningar-

  37. -har varit för
    att dölja sitt handikapp.

  38. Just nu är självförtroendet i botten.

  39. Jag vill skita i det.

  40. Jag blir inte klar.

  41. Jag var rätt hård mot dig.

  42. Han måste ha nånting att erbjuda.

  43. -Vad sa han?
    -Han har inte sagt nåt alternativ.

  44. Det blev studenten i alla fall.

  45. Vi coachade dig.
    Blev det några förändringar?

  46. Jag fick självförtroende.
    Du sa en gång-

  47. -att...det finns självförtroende
    i skolan och utanför.

  48. Jag fick självförtroende
    rent allmänt, inte bara i skolan.

  49. Det krävs inte mycket
    för att få motivation.

  50. Nej, eller också gör det det.

  51. Det handlar om identitet
    och självuppfattning.

  52. "Läs en text, svara på frågorna.
    Ni har 40 minuter på er."

  53. Det exkluderar ju så många elever.
    Det är ju världens sämsta pedagogik.

  54. -Händer det i era skolor?
    -Det hoppas jag att det inte gör.

  55. Händer det,
    tar vi upp och diskuterar det.

  56. Det finns fantastiska möjligheter.
    Det måste in i utbildningen.

  57. Vad får du för känsla i kroppen-

  58. -när uppgiften "Läs texten
    och svara på frågorna" kommer?

  59. Det sa en del lärare.
    Då blev jag nervös och svettig-

  60. -och kände mig sämre,
    för jag visste att jag inte hann.

  61. Vad betyder det?
    Att du struntar i det?

  62. Jag låtsades läsa, och gjorde det
    när jag kom hem i stället.

  63. Varför finns det inte bara
    en stor lapp? "Förbjud detta."

  64. När jag var lärarutbildare...

  65. Den första kursen
    borde heta "Våga vara lärare".

  66. Du kliver fram
    och strukturerar undervisningen.

  67. Det vi pratar om,
    som skolinspektionen har påpekat-

  68. -är att det är icke-undervisning.

  69. Man låter ansvaret gå ner
    till enskilda elever som sitter där-

  70. -och arbetar i sin egen bubbla.
    Läraren vet inte vad som pågår.

  71. Man ska inte blanda ihop snabbläsning
    med kunskap.

  72. Det är lätt att vilseledas av det
    och av handstil.

  73. Många dyslektiker har dålig handstil.
    Lärare tror att de tänker som barn-

  74. -fast de är arton år.

  75. En som inte bryr sig om dyslexi
    bland sina anställda, är Bengt Baron.

  76. Niklas Hyland.

  77. Det jag tittar på när jag
    träffar potentiella medarbetare-

  78. -är inte utbildning
    eller varifrån de kommer.

  79. Jag letar efter "övrigt" på CV:t. Vad
    har de gjort utöver det förväntade?

  80. De är de mest spännande.

  81. De har en drivkraft, som kan
    omvandlas till nästan vad som helst.

  82. Jag uppskattar...glädjen inför
    utmaningen, att vilja vara med-

  83. -och bidra positivt till att
    vi ska bli bättre. Att vara villig-

  84. -att vara en del i att se till
    att helheten blir bättre.

  85. Spelar det nån roll om nån har
    dyslexi, som du anställer här?

  86. Nej, inte så länge den personen
    känner och har förmågan-

  87. -att bidra till det vi försöker göra.
    Det är klart att det kan bli problem-

  88. -men jag börjar sällan i den änden.

  89. Finns det en situation
    där det kan fungera?

  90. Har du alltid haft lätt för dig,
    eller är det arbetssegrar?

  91. Jag har många arbetssegrar bakom mig.

  92. Jag har en medfödd nyfikenhet
    och entusiasm att ta mig an saker-

  93. -som jag inte tror att jag klarar.

  94. Men sen är jag enveten,
    så det är nog mest arbetssegrar.

  95. Vad som krävs i världen
    enligt Bengt Baron.

  96. Tittar man på lärarutbildningen,
    saknas ämnen som retorik-

  97. -presentations- och studieteknik,
    och mycket inom pedagogiken saknas.

  98. Är det här en skola du vill ha?

  99. Vi får ta några steg i taget.
    Vi har precis gjort om utbildningen.

  100. I den examensordning som har lagts,
    som är regeringens beställning-

  101. -så har man lyft ett antal punkter.
    Bland annat läs- och skrivutveckling.

  102. -Inte minst specialpedagogik.
    -Jag skulle vilja ställa en fråga.

  103. Man har tagit
    ett stort steg tillbaka på gymnasiet.

  104. Man kan få reducerat program-

  105. -vilket betyder att man
    tar bort ett ämne, vanligtvis språk-

  106. -för att man har dyslexi.
    Det är rektorn som godkänner det.

  107. Man kunde söka till universitetet
    med reducerat program, men inte nu.

  108. När man tog bort det, drog man
    undan mattan för dyslektiker.

  109. Man kan inte göra bra i från sig på
    gymnasiet om man ska läsa ett språk.

  110. När man kommer till universitetet
    har man rätt till... Staten går in-

  111. -och stöttar upp
    med lagstiftad hjälp.

  112. -Men hur kommer du dit?
    -Det är motsägelsefullt.

  113. En annan sak, som du gör,
    är att ta av dig glasögonen.

  114. Jag skulle inte kunna vara rektor
    om jag inte hade mina glasögon.

  115. Det är kränkande
    att man har tagit bort-

  116. -de hjälpmedel där dyslektikern
    får visa sina kunskaper.

  117. Det är ju dem man ska visa,
    inte att man kan avkoda-

  118. -eller skriva.
    Det är ju innehållet man ska visa.

  119. -Det måste en dyslektiker också få.
    -Jag ska ta med mig synpunkterna.

  120. Vi har ju gjort många reformer
    inom utbildningsväsendet-

  121. -sen den nya regeringen tillträdde.
    Jag kan inte gå i god för-

  122. -att problemen har uppstått.

  123. Det uppstår luckor
    för att man inta kan överblicka.

  124. Det är ju den personalen, de lärarna,
    som ser eleverna varje dag-

  125. -som ska ha kompetens.
    Speciallärare är bra-

  126. -men man måste ha hög kompetens
    när det gäller läsa, räkna, skriva-

  127. -så att man ser behoven.

  128. Men undervisningen om dyslexi
    är knapphändig på lärarhögskolan.

  129. Varför är det så?

  130. Det är vild kubbning om resurser
    på högskolan.

  131. De traditionella ämnena
    vinner det här.

  132. När vi pratar om dyslexi,
    är vi lite som kusinen från landet.

  133. Det är svårt att försvara de ynkliga
    fem veckorna som är avsatta-

  134. -i de nationella kursplanerna.

  135. Många föräldrar är frustrerade
    över sina barns skolgång.

  136. Men det finns specialskolor.

  137. God morgon.

  138. I dag har ni svenskläxa.

  139. Ängkärrskolan är för barn
    med dyslexi.

  140. Man har ganska mycket dyslexi.

  141. De barn som går här är tio
    till sexton år, från fyran till nian.

  142. Det är åtta klasser på skolan,
    med tio-tolv elever i varje klass.

  143. Här är vårt klassrum.
    Vårt fina klassrum.

  144. Vi kan öppna datorskåpet, där vi
    har datorerna. De är värdefulla.

  145. Skolan är som alla andra skolor-

  146. -men vi använder
    mer en struktur dagligen.

  147. Det är viktigt att det skapas ett
    lugn, och att vi varierar hela tiden-

  148. -i lektionerna. Att vi har olika
    moment. Film, samtal, läsning-

  149. -så att det inte är samma hela tiden.

  150. Nu ska vi ha svenska-

  151. -i 55 minuter.

  152. Det som är bra är
    att klockan tickar ner hela tiden.

  153. När den står på noll är det rast.

  154. Mitt självförtroende
    var väldigt dåligt i min förra skola.

  155. Jag pratade aldrig.
    Jag satt helt tyst.

  156. Det är viktigt
    att det finns klasser-

  157. -eller skolor, som är inriktade
    på barn som har svår dyslexi.

  158. Man upptäcker kompisar,
    som har det lika svårt som en själv.

  159. Och man kan också jobba mer riktat
    och intensivt.

  160. Faran med segregerade lösningar är
    att man tar dem som problemlösningar.

  161. Om det kommer upp fler friskolor-

  162. -eller andra typer av skolor,
    som inriktar sig på dyslexi-

  163. -kan andra skolor nedprioritera
    den inriktningen.

  164. "Har du läs- och skrivsvårigheter
    får du gå i en annan skola."

  165. Den situationen vill vi inte hamna i.
    Det rör sig om väldigt många elever.

  166. Skolan var det värsta
    man kunde gå till.

  167. När man var hos specialläraren
    och man inte förstod-

  168. -så tänkte man att det var hopplöst.
    Man springer därifrån och går på toa-

  169. -för att dricka vatten. Man hoppas
    bara att tiden ska ta slut.

  170. Det är lite som ett lotteri.

  171. Har man en lärare
    som är kunnig och påläst-

  172. -och skolan har resurser,
    kan det gå jättebra.

  173. Men har du en lärare som
    inte har resurser eller utbildning-

  174. -kan det gå dåligt. Speciellt
    om läraren inte har nån förståelse.

  175. Kan du komma?
    Jag behöver hjälp med ett ord.

  176. Med "kanske".

  177. Hur stavar man det?

  178. Varje skola och varje klass
    måste bli bättre-

  179. -och varje lärare måste bli bättre på
    att ta hand om de här eleverna.

  180. Ska vi behöva specialskolor?

  181. Alla skolor ska vara bra skolor.

  182. Men Man bör avdramatisera
    en del av diskussionen.

  183. Det är okej att musikaliskt duktiga
    går i andra skolor.

  184. Om eleverna vill välja det här
    av egen motivation-

  185. -ska vi inte stoppa det. Men den som
    vill kunna gå i sin vanliga klass-

  186. -ska naturligtvis kunna göra det.

  187. Men vi måste leva upp till
    vad som står i skollagen.

  188. Lagen är ny. Vi får se till
    att använda den som ett instrument-

  189. -för att åstadkomma förbättringar
    för alla elever.

  190. Men jag kan se att lärarna
    inte är helt insatta i skollagen.

  191. Den är rätt komplicerad.

  192. Det är det vi behöver avdramatisera.
    Jag låter lite som en papegoja.

  193. När man tittar på forskning...
    Skolforskningen har varit eftersatt.

  194. Utomlands finns forskning.
    Det handlar om starka ledare.

  195. Både lärare i klassrummet
    och rektorer som är ledare.

  196. Och det handlar om uppföljningar.
    Vi har haft vissa svagheter-

  197. -på de här arenorna.

  198. Därför är det viktigt att
    skolinspektionens rapport följs upp.

  199. Vad händer nu när skolorna
    har fått...de negativa beskeden-

  200. -att man inte lever upp
    till förväntningarna?

  201. Nya åtgärder måste klicka i,
    och de redskapen finns.

  202. -Kan ni ta emot alla elever?
    -Ja, det ska vi göra.

  203. Jag har ju ett statligt uppdrag
    och är kommunalt anställd.

  204. En rektor sitter i ett korstryck,
    som är spännande och roligt.

  205. Mitt uppdrag handlar
    om rättviseutbildning.

  206. Det är ett viktigt honnörsord.
    Hur gör vi det?

  207. Man kan inte gå in och stänga dörren-

  208. -till sitt klassrum.
    Man klarar inte uppdraget så.

  209. -Vem ser läraren?
    -Om rektorn öppnar dörren...

  210. -...eller nån kollega.
    -I vårt yrke...

  211. Man kan tycka vad man vill om den
    här sändningen. Den är transparent.

  212. Borde inte en lektion vara det?

  213. Absolut. Vi jobbar med observation
    och återkoppling-

  214. -för vi är med i PRIO-projektet.
    Där har vi frigjort tid-

  215. -för att kunna ge det.
    Det är en del.

  216. Och samplanering och arbetslag. Man
    ska inte vara ensam i klassrummet.

  217. Det är många elever du ska hinna se
    och ge och knyta an till.

  218. Du fick pris på din före detta skola.

  219. Nu är du på en stor storstadsskola.
    Är det knepigt?

  220. Vi är på god väg.
    Det tog bara lite längre tid.

  221. Betty, du är med och skriver lagar.
    Vad ska vi skriva in nu? Konkret.

  222. Vi från moderaterna har lanserat-

  223. -att man ska göra tidigare
    uppföljningar, behovsbedömningar.

  224. Redan på förskolenivå
    kan vi se vissa effekter-

  225. -av sånt som kan bli problem. Det är
    viktigt att fånga upp dem tidigt.

  226. Så att det inte blir
    som i Johannas fall.

  227. Man blir ledsen,
    och tyvärr är exemplen för många.

  228. Hon skulle ju
    ha fått stöd och hjälp tidigt.

  229. Mats, du är lite domare.

  230. Vi idylliserar det här,
    tillbaka till 1980-talet.

  231. Vi hade en tredjedels
    speciallärarresurs för varje klass.

  232. Vi hade halveringstal i årskurs 1
    och 2 i svenska och matematik.

  233. Man får inte med sig alla om man
    har 25 elever och är ensam lärare.

  234. Förgäves försökte jag
    övertyga utbildningsministern-

  235. -om en ny parargraf i skollagen,
    som skulle lyda så här:

  236. "Det är varje skolas ansvar att
    se till alla elevers utveckling."

  237. Det är uppföljningsmålsnöret.

  238. På en privatskola,
    en stiftelseägd skola-

  239. -inte den kommunala skolan,
    är det nån skillnad?

  240. Skillnaden har inte
    att göra med vem som är huvudman-

  241. -utan vem som leder skolan och hur.
    Det kan variera.

  242. När vi är ute och letar efter barn
    som har dyslexi-

  243. -hittar vi dem väldigt lätt.
    Många tror att det är en sjukdom.

  244. De har inte hört talas om det.
    Som Hanna här.

  245. Jag heter Hanna och går i sexan.

  246. Mina hobbyer är
    att rita och köra karate.

  247. Jag hade ingen aning om vad dyslexi
    var. Jag hade aldrig hört om det.

  248. Jag trodde att jag var dum i huvudet.

  249. Ibland fick vi papper med många...

  250. ...frågor med gångertal,
    och man hade bara en minut på sig.

  251. Alla började skriva, skriva, skriva.

  252. Jag fattade ingenting, som om
    jag aldrig hade sett det förut.

  253. Då började jag gråta.

  254. -Ibland ville jag dölja det.
    -Det märktes ju.

  255. Vi åkte till optikern
    och kollade synen.

  256. När pappa och mamma sa
    att det var dyslexi-

  257. -trodde jag att det var en farlig
    sjukdom. "Hur lång tid har jag?"

  258. När ni förklarade
    kände jag ju en väldig lättnad...

  259. -...att det är därför.
    -Vad hemskt.

  260. Jag var inte dum i huvudet.

  261. Jag fick en väldig lust att gå till
    skolan direkt och förklara för alla.

  262. "Jag är inte dum.
    Det är ni som har fel."

  263. Tecknandet skulle kunna vara
    en tröst. Jag har ju dyslexi-

  264. -och när jag får fel på ett prov,
    eller nån har gjort mig ledsen-

  265. -så kommer jag ändå ihåg att rita är
    min grej, och jag får beröm för det.

  266. På det sättet hjälper det mig.

  267. Det här är ett exempel på dyslexi
    vi får se i Barnkanalen under våren.

  268. Sven Eklöf, välkommen hit.
    Inte mycket har hänt på 30 år-

  269. -trots att forskningen och kunskapen
    har lyfts ganska rejält.

  270. Du är rädd att det
    ska gå ytterligare 30 år tillbaka.

  271. Det är förvånande att ointresset
    och ignoransen är så stora-

  272. -på central nivå.
    Det såg vi ett exempel på förra året.

  273. Skolverket fick i uppdrag att titta
    på anpassning vid nationella prov-

  274. -för elever med funktionsnedsättning,
    och skapa likvärdiga förhållanden.

  275. "Man skapar likvärdiga förhållanden
    baserat på elevens förutsättningar".

  276. Men vi hade fel. Det handlar
    om lika förutsättningar i stället.

  277. Det innebär att elever med dyslexi
    inte får använda hjälpmedel.

  278. Ska vi ta av oss glasögonen?
    Det är ju precis samma sak.

  279. Jag ser inte vad det står här.

  280. En elev i dag som har dyslexi, och
    använder sina hjälpmedel i skolan-

  281. -får inte använda hjälpmedel längre
    vid prov i svenska.

  282. Man kan ju inse vad den eleven
    upplever i den situation.

  283. Kan vi göra nåt
    innan det är för sent?

  284. Jag fick höra
    att provet är redan nästa vecka-

  285. -så jag kan inte utlova nåt,
    men jag tar med mig frågeställningen.

  286. Har vi lyckats introducera
    vissa arbetsredskap som fungerar...

  287. Det behöver inte alltid vara en
    dator. Många är inte hjälpta av det.

  288. Men har vi identifierat vad
    som hjälper dem i skolarbetet-

  289. -då verkar det dumt att ta bort det.

  290. Men vad är i görningen?
    Nånstans känns det som om...

  291. Det ska bli lika för alla,
    men det får ju motsatt effekt.

  292. Jag kan inte försvara det.
    Enligt Sven har vi gått tillbaka.

  293. Faktum är att vi
    har flyttat fram positionerna.

  294. Det som står i skollagen handlar om
    att alla elever ska nå sin utmaning-

  295. -efter sina förutsättningar.
    Och vi satsar på skolforskning.

  296. Vi tar inte ett steg tillbaka-

  297. -men just det här
    är ett mycket olyckligt exempel.

  298. Vad vill du säga till dem som står
    för frågorna som vi har pratat om?

  299. Vad jag... Jaha...

  300. Se eleverna för vad de är-

  301. -och inte för deras svårigheter.

  302. Vi är glada att du har varit med
    i serien och delat med dig-

  303. -av ditt dyslektiska liv
    och sista terminen.

  304. Det gick ju bra,
    och vi är så glada för det.

  305. Låten du skrev får vi höra här.

  306. Du klarar dig Johanna
    Japp, japp, jag vet det

  307. Hela sommaren förvandlas till
    en weekend. Bit i det sura äpplet

  308. Listan är lång. Plantera blommor
    inför morgondan, sen vissnar väl de

  309. Nu kan du skita i skolan

  310. Johanna fixade allting
    med en klackspark

  311. Du är bäst i världen

  312. Johanna tar studenten
    Det är helt sjukt

  313. Det kom ett filmteam, det kom
    personer, som ville hjälpa mig

  314. Jag blev förvånad, jag började tänka,
    sen blev jag superglad

  315. Textning: Karolina Gustafsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Dyslexi - Studiosamtal

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur stärker och motiverar man dyslektiker? Forskare, pedagoger och dyslektiker diskuterar varför skolan inte klarar att hjälpa elever med dyslexi, förrän det nästan är för sent. Numera har man goda kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. Men trots detta har skolan svårt att fånga upp elever med dyslexi, alldeles för få elever får hjälpen de behöver. Hur kan det komma sig att skolan är så stelbent?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Dysselecksi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Jag låtsas som inget

Avsnitt 1 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Det känns för djävligt

Avsnitt 2 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi henne i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Dyslexi - Studiosamtal

Avsnitt 3 av 6

Forskare, pedagoger och dyslektiker diskuterar varför skolan inte klarar att hjälpa elever med dyslexi, förrän det nästan är för sent. Numera har man goda kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. Men trots detta har skolan svårt att fånga upp elever med dyslexi, alldeles för få elever får hjälpen de behöver.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Föräldraperspektivet

Avsnitt 4 av 6

Hur är det att se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och möta en skola som inte är rustad för problematiken? Vi möter föräldrarna till fyra barn som alla blivit upptäckta som dyslektiker alldeles för sent.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Varför händer så lite i skolan?

Avsnitt 5 av 6

Av de barn som börjar i första klass har 5-8 procent dyslexi i varierande grad. Dyslexi är lätt att upptäcka och går med metodisk träning att lindra ganska väsentligt. Ändå finns det ingen nationell handlingsplan för hur skolan ska hjälpa de här barnen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaDysselecksi

Johanna mot studenten

Avsnitt 6 av 6

Är det rimligt att en dyslektikers skoltid ska vara en lång kamp när kunskapen för att kunna ge hjälp finns? Vi följer Johanna under hennes sista gymnasietermin. Forskare ger råd och tips till dyslektiker och deras lärare. Programledare: Niklas Hyland.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Synligt lärande stöttar elever

Genom att kombinera formativa strategier med digitala resurser kan undervisningen förbättras, menar språkläraren Patricia Diaz. Här berättar hon om hur hon själv jobbat praktiskt och framgångsrikt med formativ bedömning de senaste fem åren. Patricia poängterar också vikten av att skilja på bedömning och betyg och förmedla det till eleverna. Hon kommer också in på begreppet återkoppling och hur hon får eleverna att dra nytta av de återkopplade samtalen som kan ske både muntligt och digitalt. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Einstein fattade inte heller allting

Mathivation bygger på idén att coacha fram utvalda elever i matematik och pedagogik så att de själva så småningom kan hålla lektioner inför andra elever. Vi är med när sjätteklassarna på Sandsbro skola i Växjö får en inspirationsföreläsning i matematik av 16-årige Adnan. Adnans budskap är att det är motståndet i svåra uppgifter som ger framsteg, att det är bra att inte fatta någonting.