Titta

UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Om UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Hur har den höviska litteraturen från 1100-talet kommit att påverka den västerländska synen på kärlek? Och vad händer när en kvinnlig poet tar till orda under den mansdominerade renässansen? Carin Franzén och Johanna Vernqvist, professor respektive forskare i språk och kultur vid Linköpings universitet, tar oss med på en vandring genom kärlekspoesins historia. Arrangör: Linköpings universitet. Inspelat i september 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur : Den romantiska kärlekens vaggaDela
  1. Alla har vi nog en uppfattning
    om vad romantisk kärlek är.

  2. Kärleken i dag
    kan liknas vid ett projekt-

  3. -som vi väljer att ingå
    och som vi kan få hjälp med-

  4. -genom sajter som erbjuder
    matchmaking i olika former-

  5. -från astrologi
    till gentester, faktiskt.

  6. Men det anses nog mer romantiskt att
    träffas av en slump-

  7. -kanske i matbutikens kassakö.

  8. I vilket fall tycks romantiska
    ceremonier vara inne-

  9. -som lysning, förlovningar
    och giftermål i kyrkan.

  10. Kärnfamiljen utgör väl den ideala formen
    för de flestas uppfattning-

  11. -om kärlekens mål och mening.

  12. Jag ska kort försöka
    relativisera det här.

  13. Inte genom att föra fram
    de nya former av kärlek-

  14. -som också framträder
    i dagens samhälle-

  15. -utan genom att följa romantiken
    bakåt i historien-

  16. -och jag ska göra det
    med litteraturens hjälp.

  17. I ett litteraturvetenskapligt
    perspektiv är romantisk kärlek-

  18. -en litterär form.

  19. Den består av en intrig där två
    personer till slut får varann-

  20. -i en happy end.

  21. Som litterär
    och kulturell föreställning-

  22. -förgrenar sig den romantiska kärleken i
    olika minnesspår.

  23. Det lyckliga slutet visar sig
    minst lika ofta vara olyckligt.

  24. Så ser det ut i de texter som ordet
    "romantik" härstammar ifrån.

  25. Nämligen från fornfranskans
    "romant", "romanz"-

  26. -som betecknar medeltida verk skrivna på
    franska folkspråket-

  27. -i motsats
    till lärda verk på latin.

  28. De medeltida romanerna
    som "Tristan och Isolde"-

  29. -eller historierna
    om riddarna kring Kung Artur-

  30. -var ofta baserade
    på keltiska legender-

  31. -men kanske framför allt
    på en viss syn på kärlek.

  32. Den växer fram
    ur den höviska kärlekslyrik-

  33. -som uppstod i den sydfranska kulturen
    under 1100-talet.

  34. Ni ser en typisk bild
    för den formen av kärlek.

  35. Kvinnan sitter upphöjd
    och mannen knäböjer framför henne.

  36. I den diktningen, som skrevs
    och sjöngs på occitanska-

  37. -ett av folkspråken som växte fram ur
    latinet vid den tiden-

  38. -av trubadurer
    knutna till de sydfranska hoven-

  39. -är kärleken riktad till
    en oåtkomlig, oftast gift kvinna:

  40. Damen, "la dame", "domina".

  41. Hon gör i sin oåtkomlighet
    kärleken till något ofullbordat-

  42. -till en "fin'amor", occitanskans ord
    för hövisk kärlek.

  43. Det är en förfinad, sublimerad
    och reglerad form av kärlek-

  44. -som också kunde uttryckas
    med "joi d'amor" - glädje.

  45. Termerna förekommer lika ofta
    i dikterna.

  46. Just glädjen tycks peka på känslan
    att ge uttryck för kärleken.

  47. Den var lika viktig som
    att realisera den genom ett möte-

  48. -med den älskade.

  49. Det är genom sina vandringar
    i litteratur- och kulturhistorien-

  50. -som den höviska kärleken
    gett den romantiska kärleken-

  51. -sitt mytiska ursprung.

  52. Men de modernare formerna
    som vi känner i dag-

  53. -vittnar även
    om en kulturell glömska-

  54. -främst av det regelverk som
    den höviska kärleksformen utgör-

  55. -och som jag ska försöka ge
    en schematisk bild av här.

  56. Det är svårt att översätta trubadurernas
    "joi", deras glädje-

  57. -i den mening vi ger ordet i dag.

  58. Ordet tycks ha en koppling
    till den höviska kodens sätt-

  59. -att hantera sexuell njutning.

  60. Oftast formuleras det i termer
    av avstående och frånvaro.

  61. Ett typiskt exempel
    hos trubaduren Jaufré Rudel-

  62. -som levde mellan 1125 och 1148.

  63. Han kvarlämnade
    ungefär sex dikter-

  64. -där kärlek framstår
    som en omöjlig dröm.

  65. En kärlek på avstånd.
    "Amor de lonh."

  66. Det ser vi i strofen
    från en av de mest kända dikterna.

  67. Jag läser inte occitanskan.
    Här är min svenska översättning:

  68. "Ty ingen annan glädje
    behagar mig så"-

  69. -"som att njuta
    av kärlek på avstånd."

  70. Det kan framstå
    som främmande för oss i dag.

  71. Man kan nog förstå glädjen
    som en sublimerad form-

  72. -av ofullbordad njutning, det som
    "jauzimens", som han skriver-

  73. -lämnar ofullbordat, det som njutningen
    inte realiseras av.

  74. En sublimerad sexualitet.

  75. Det är fullt förenligt med damens
    idealiserade, upphöjda position.

  76. Om kärleken skulle realiseras
    blir den upphöjda positionen-

  77. -troligen lite anfrätt.

  78. Åtminstone har forskningen
    försökt förklara det så här.

  79. Det finns olika förklaringar
    till kärleken på avstånd.

  80. Så här kan det låta
    i forskningslitteraturen.

  81. "Med Jaufré Rudel",
    som är typisk för den här koden...

  82. Det sexuella hindret
    består inte bara av en fantasi-

  83. -om den idealiserade, upphöjda damen
    utan av konkreta hinder-

  84. -i form av en gift kvinna,
    oftast en gift feodalkvinna.

  85. Trubaduren var anställd
    vid hennes hov-

  86. -som en som skulle
    underhålla vid hovet.

  87. Så hindren för sexuell realisering
    var rent konkreta i det fallet.

  88. Men det blir nåt mer
    än en faktisk historia.

  89. Det blir en kod, en regel,
    en figuration av kärleken-

  90. -som ska leva länge
    i den västerländska historien.

  91. Om vi stannar hos Rudel-

  92. -så berättar man om honom
    redan på 1200-talet-

  93. -i nåt som kallas för "vidas",
    formaliserade levnadsteckningar.

  94. De upptecknades ungefär hundra år
    efter att trubadurlyriken skrevs.

  95. Det står
    att han var en ädel herre-

  96. -förälskad i grevinnan av Tripolis
    "utan att ha sett henne"-

  97. -"p.g.a. allt vackert han hört"-

  98. -"och han diktade många sånger
    om henne med sköna melodier."

  99. Historien berättar att Rudel
    gick med i ett korståg-

  100. -efter att ha hört om grevinnan
    av återvändande pilgrimer.

  101. Han blev sjuk under resan
    och kom till Tripoli döende-

  102. -när grevinnan fick höra det
    sökte hon upp honom-

  103. -och Rudel dog i hennes armar.

  104. Kanske mer av salighet
    än av virus.

  105. Det finns många representationer
    av den anekdoten.

  106. Här dör han i hennes armar.
    Det är det vi ser.

  107. Jag vill genom exemplet
    föra fram-

  108. -den höviska kodens grunddrag
    av ofullbordad, omöjlig kärlek-

  109. -som försvunnit
    i en kulturell glömska-

  110. -i den romantiska litteraturens
    utveckling.

  111. Glömskan är intressant
    eftersom den tangerar-

  112. -en annan aspekt
    av den höviska kärleken-

  113. -som rör den dialogiska grundstruktur
    som finns här.

  114. Den höviska kärleken
    riktades inte bara till kvinnor.

  115. Det var inte bara trubadurer
    som sjöng om ädla damer.

  116. Kvinnor skrev själva
    i den här traditionen.

  117. Jag har försökt råda bot
    på den glömskan-

  118. -genom min bok:
    "Jag gav honom inte min kärlek."

  119. "Om hövisk kärlek
    som kvinnlig strategi."

  120. Där följer jag upp några
    förmoderna kvinnliga författare-

  121. -från 1100-talet till 1600-talet-

  122. -som skriver vidare i traditionen
    och alltså svarar på-

  123. -den manlige älskarens ord.

  124. I Johannas föredrag
    får vi höra om en sån författare.

  125. Vi återvänder
    till den medeltida diktningen-

  126. -den romantiska kärlekens vagga,
    det mytiska ursprunget.

  127. De kvinnliga trubadurerna
    var inte professionella-

  128. -på samma sätt som männen, och de skrev
    inte för sitt uppehälle.

  129. Det var troligen
    feodaldamerna själva.

  130. Det är damen som svarar.

  131. Det finns ungefär tjugo bevarade
    och lika många signaturer.

  132. Ibland disputerar man om ifall det var
    verkliga eller fiktiva namn.

  133. Man har jämfört med de manliga
    trubadurernas dikter-

  134. -och påpekat att de
    är mindre emotiva i sina uttryck-

  135. -och inte lika elaborerade
    språkligt och retoriskt sett.

  136. Andra forskare ser dem som kritiska mot
    hövisk kärlek-

  137. -och att deras dikter
    är kontratexter.

  138. Läser man dessa dikter kan man
    urskilja en kritik mot-

  139. -männens oförmåga att leva upp till den
    höviska kodens krav.

  140. Det vittnar snarare om att de försvarar
    den. Här är ett exempel-

  141. -av en
    av de kvinnliga trubadurerna-

  142. -som man tror har funnits
    och diktat, en grevinna.

  143. Hon var en uppsatt dam,
    grevinnan av Dia.

  144. Man kan vara enig om att de
    hade en central plats vid hoven.

  145. De behärskade säkert koden-

  146. -även om de inte skrev
    eller sjöng professionellt-

  147. -eller kanske lät andra uppföra
    sångerna och lyriken.

  148. Men oberoende av om man tolkar
    kvinnorna som en del-

  149. -av den höviska litteraturen
    konventioner eller ej-

  150. -så formulerar deras dikter en vändning
    av det höviska tilltalet.

  151. Det är damen
    som svarar sin älskare.

  152. Här är det för att han inte
    har hållit måttet.

  153. Han har svikit den höviska koden.

  154. Jag ska läsa första strofen i:
    "Jag har varit mycket bekymrad."

  155. Även om damen erkänner att hennes
    stora misstag "gran error"-

  156. -var hennes vägran att ge riddaren
    sin kärlek, titeln på min bok-

  157. -jag menar att kvinnorna
    försvarar den positionen-

  158. -utgör vägran villkoret
    för "fin'amor".

  159. Den implicerar per definition
    ett uppskjutande-

  160. -av den sexuella akten,
    begärets realisering.

  161. Den bekymrade damen klagar över-

  162. -älskarens svek
    mot den höviska koden.

  163. Eftersom hon följer den och inte
    han menar hon sig vara förrådd.

  164. Det framstår som följdriktigt
    att verben i diktens sista strof-

  165. -där damen formulerar en önskan
    att ha älskaren hos sig-

  166. -står i en framtida
    och villkorlig form.

  167. Här ser ni den typiska höviska
    konstellationen:

  168. Trubaduren, damen och maken-

  169. -nånstans i periferin,
    feodalherren.

  170. Han var ofta på korståg.

  171. En sociologisk förklaring
    till konstellationen-

  172. -är att trubaduren besjunger
    en kvinna i en misogyn kultur-

  173. -eftersom trubaduren egentligen
    sjunger till feodalherren.

  174. Han skulle fjäska på det sättet.

  175. Men om vi återgår till dikten-

  176. -och funderar på
    vad den ger uttryck för-

  177. -så kan man säga att den önskan
    som dikten ger uttryck för...

  178. ...nog måste uppfattas retoriskt
    eftersom sveket mot höviskheten-

  179. -är ett faktum i den första strofen och
    damen är bekymrad.

  180. Jag menar att dikten
    på ett elegant sätt formulerar-

  181. -den höviska kärlekens cirkelargument.

  182. Riddaren skulle ha fått damen
    om han inte svikit koden.

  183. Men eftersom den höviska koden
    innebär att göra det damen vill-

  184. -vilket är att följa koden-

  185. -förblir hon ouppnåelig
    vad riddaren än gör.

  186. Grevinnan av Dias dikt behandlar ett
    kärleksmöte som ej ägt rum-

  187. -det kan man nog säga.

  188. Men är det meningen att det nånsin ska
    äga rum? Det som utlovas:

  189. "Jag skulle ge nästan allt
    för att få er i min makes ställe"-

  190. -är egentligen en prövning-

  191. -som de kallade "assag", provet,
    det kan härledas till "essä"-

  192. -ett prov som riddaren ställs inför när
    han i damens närhet-

  193. -måste visa
    att han kan behärska sitt begär.

  194. Det finns många såna episoder
    och passager i dikterna.

  195. En av de mest kända
    är kanske en episod-

  196. -i berättelsen
    om Tristan och Isolde.

  197. De har ett svärd emellan sig
    när de möts.

  198. Det markerar att de möts
    men att de har koll på sitt begär-

  199. -med svärdets hjälp.

  200. Det är en romantisk reproduktion, en
    fantasi av berättelsen.

  201. Man kan spekulera i vilka slags
    sexuella relationer man hade-

  202. -i den medeltida kulturen.
    Den är främst aristokratisk.

  203. Det är den jag pratar om.

  204. Men det jag vill framföra-

  205. -vilket jag ser ur ett litteratur-
    vetenskapligt perspektiv-

  206. -är att figurationen
    av begäret som försakelse-

  207. -och idealiseringen av kvinnan
    inom den höviska kärleken-

  208. -vidareförs och vidmakthålls
    i den kvinnliga trubadurens dikt.

  209. Men också hos flera författare
    som följer i dess spår-

  210. -fram till den aristokratiska
    samhällsordningens-

  211. -nedgång och försvinnande.

  212. -när den borgerliga kulturen
    tar vid, ungefär vid 1700-talet.

  213. På så sätt kan man säga
    att kärlekens former-

  214. -är beroende av samhällsordningen.

  215. Hur ska man förstå
    den romantiska kärleken-

  216. -mot bakgrund av den här myten, den här
    speciella berättelsen?

  217. En hypotes är att den uppstår
    när borgerliga författare-

  218. -tar över de här dikterna
    och de här riddarberättelserna-

  219. -som traderats under århundraden.

  220. Men att man gör det
    genom att täcka över grunddragen-

  221. -med nya ideal
    som ska fylla nya syften.

  222. Den asymmetriska relationen
    mellan de älskande-

  223. -som karakteriserat
    den höviska koden återfinns-

  224. -men den fyller en annan funktion.

  225. Om den höviska kärleken
    var en sofistikerad teori-

  226. -om den mondäna kärlekens
    förädlande egenskaper-

  227. -en moralisk kod för utomäkten- skapliga
    relationer vid hovet-

  228. -ska den nu brukas för att befästa det
    borgerliga äktenskapet.

  229. Motsatsen mot hur den fungerade
    i en aristokratisk tradition.

  230. Hindren och uppskjutandet
    av kärleksmötet blir ett förspel-

  231. -till en äktenskaplig förening.

  232. Det gör de romantiska romanerna
    spännande att läsa.

  233. Ska hon få honom till slut,
    mr Right, eller inte-

  234. -efter alla otaliga hinder
    som uppstod på vägen?

  235. Man kan se att kvinnan
    även i romanerna-

  236. -under 1700- och 1800-talet
    står för dygden.

  237. "Happy end" är vad som händer.
    En av de första författarna-

  238. -att ta över den aristokratiska
    litteraturen är Samuel Richardson.

  239. Han skrev brevromaner.

  240. "Pamela och dygdens belöning"
    är en typisk omvandling-

  241. -av hövisk kärlek till borgerlig
    framgångssaga med bröllop.

  242. Pamela, dygdens belöning-

  243. -är en kvinna som håller stånd
    och inte ger med sig.

  244. Det är hennes dygd som prövas.

  245. Men på vägen, eftersom hon sätter
    upp motståndet mot mannen-

  246. -så lär han sig att älska, och det blir
    fint och bra för båda.

  247. En annan aspekt som inte finns
    i den höviska litteraturens vagga-

  248. -är att det borgerliga
    kärleksäktenskapet-

  249. -som är "happy end"
    i slutkapitlet-

  250. -förutsätter social mobilitet
    mellan klasser.

  251. I "Pamela och dygdens belöning"
    är Pamela från folket-

  252. -hon börjar som tjänarinna
    i aristokratens hus.

  253. I den höviska sättningen
    kommer de från samma klass.

  254. Trubaduren är ofta
    en jordlös aristokrat.

  255. Han är en vasall
    som tjänar feodalherren-

  256. -men de tillhör den aristokratiska
    klassen båda två.

  257. Det är omvända roller.
    Nu har mannen pengarna.

  258. Men han måste lära sig älska.
    Kvinnan vet att älska-

  259. -men behöver bli försörjd.

  260. Det blir väldigt tydligt
    hos Jane Austen.

  261. Första raden
    i "Stolthet och fördom":

  262. I dag då?

  263. Kanske har den romantiska kärleken
    omvandlat den höviska kärlekens-

  264. -uppskjutande av föreningen
    och idealiseringen av kvinnan-

  265. -till en dröm om förening
    mellan två jämlika fria individer-

  266. -som vi vet är svår att realisera.

  267. I den meningen tror jag att hövisk
    kärlek vittnar om insikter-

  268. -trots att den i dag nog
    framstår som ett historiskt-

  269. -eller ett daterat fenomen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den romantiska kärlekens vagga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är känslor eviga eller påverkas de av vilka ord som benämner känslorna? Carin Franzén, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet, hjälper oss att följa romantiken bakåt i historien. Hon diskuterar den trubadurdiktning som skapades i den sydfranska kulturen under 1100-talet. Där förekommer ordet kärlek, men lika ofta ordet glädje. Den höviska litteraturen har enligt många kommit att dominera den västerländska synen på kärlek långt fram i tiden. Arrangör: Linköpings universitet. Inspelat i september 2012.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt, Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Fransk litteraturhistoria, Hövisk poesi, Kärlek, Kärlek i litteraturen, Litteraturvetenskap, Språk och samhälle, Språkvetenskap, Trubadurdiktning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Den romantiska kärlekens vagga

Är känslor eviga eller påverkas de av vilka ord som benämner känslorna? Med utgångspunkt i 1100-talets trubadurdiktning spårar Carin Franzén, professor i språk och kultur, hur den höviska litteraturen har kommit att dominera den västerländska synen på kärlek.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förmodern kärlekslitteratur

Kärleksdiktens kvinnliga röst

Vad händer när en kvinna tar till orda inom en av män dominerad litterär tradition? Med den italienska renässanspoeten Gaspara Stampa som representant för kärleksdiktens kvinnliga röst visar Johanna Vernqvist, forskare i språk och kultur, hur Stampa förändrade de artistiska konventionerna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Tala med donsk tunga

Donsk tunga heter det äldsta nordiska språket, som talades av alla runt Nordsjön. Det var ett språk för hela Norden som tog sitt namn från Danmark. Här berättar professor Tore Janson om vårt språkliga ursprung och poängterar att svenska inte blev ett särpräglat eget språk förrän på 1300-talet. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.