Titta

UR Samtiden - Fakta om cannabis

UR Samtiden - Fakta om cannabis

Om UR Samtiden - Fakta om cannabis

Efter alkohol och tobak är cannabis den mest använda drogen idag, och användningen bland unga människor har de senaste åren ökat kraftigt. Internationella och vetenskapliga rapporter visar också att cannabis är ett ökat folkhälsoproblem. Forskare redogör här för hälsoriskerna, på lång och kort sikt, med cannabisrökning. Originaltitel: Nationella konferensen om cannabis. Inspelat i februari 2013. Arrangör: Nationella cannabisnätverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Fakta om cannabis : BelöningssystemetDela
  1. Hej. Tack så mycket
    för att ni har kommit hit.

  2. Jag heter Maria Ellgren och jag
    är här i egenskap av hjärnforskare.

  3. Jag doktorerade på Karolinska Institutet
    för ett antal år sedan-

  4. -och skrev en avhandling om cannabis som
    inkörsport...

  5. Effekten på hjärnan på unga...
    Vi kommer in på det så småningom.

  6. På Uppsala universitet
    är jag med i en forskargupp-

  7. -som studerar riskfaktorer
    för beroendeutveckling.

  8. Jag ska förklara för er
    hur cannabis påverkar hjärnan.

  9. Hur de effekterna vi ser
    kan uppkomma.

  10. Den ska vara på också... Så.

  11. För att kunna göra det är det bra
    om alla vet vad hjärnan är-

  12. -och hur den fungerar. Hur
    kommunikationen i hjärnan fungerar.

  13. Jag går igenom det lite kort.

  14. Sedan kommer jag in på beroende
    och belöningssystemet generellt.

  15. Och till slut hur cannabis påverkar
    hjärnan och belöningssystemet.

  16. Här ser vi bilder på nervceller.

  17. Hjärnan har ungefär
    hundra miljarder hjärnceller.

  18. De har gjorts självlysande
    för att vi ska se hur de ser ut.

  19. De har en nervcellkropp
    och en massa utskott.

  20. De tar både emot signaler och skickar
    vidare signaler till nästa nervcell.

  21. En sådan kommunikation sker
    kors och tvärs i hjärnan hela tiden.

  22. På en mer schematisk bild-

  23. -ser vi en nervcell.

  24. Uppe till höger ser vi cellkroppen-

  25. -som tar emot en signal
    från en annan nervcell.

  26. Den har ett utskott, ett axon.

  27. Via axonet skickas signalen vidare
    som en elektrisk impuls.

  28. Det går blixtsnabbt.

  29. När den kommer till nervändslutet
    som vi ser förstorat...

  30. I nervändslutet finns det små blåsor
    som innehåller signalsubstanser.

  31. När signalen kommer farandes-

  32. -smälter de ihop med skalet
    på nervcellen så att de släpps ut.

  33. Då är de fria att binda till
    mottagarmolekyler, s.k. receptorer-

  34. -på andra celler
    som ligger i närheten.

  35. Det finns olika typer
    av signalsubstanser.

  36. Beroende på vilken som släpps ut...

  37. Det spelar in i vilka nervceller
    som ligger i närheten som påverkas.

  38. Som på den här bilden. Om den röda
    signalsubstansen släpps ut-

  39. -påverkas cellerna med den röda
    receptorn. De med blå påverkas inte.

  40. Man får finjustering av signalering. Den
    kan gå åt olika håll o.s.v.

  41. Olika signalsubstanser
    som vi har i hjärnan-

  42. -är dels glutamat, en gaspedal,
    en allmän accelerator.

  43. De celler som har receptorer
    för glutamat och tar till sig det-

  44. -de aktiveras och går i gång.

  45. Vi har motsatsen, GABA.

  46. De celler som tar till sig GABA...
    När GABA binder till receptorn-

  47. -då dämpas aktiviteten.
    Det är som en broms i stället.

  48. Och så har vi dopamin
    som är inblandat i rörelser.

  49. Det är dopaminbanor som förstörs
    i Parkinsons sjukdom.

  50. Då har man problem med rörelse.

  51. Det är också inblandat i belöning, jag
    kommer att prata mer om dopamin.

  52. Andra viktiga som finns
    är noradrenalin, exempelvis.

  53. Det är viktigt för stressrespons
    och flykt, att man är på tårna.

  54. Serotonin
    är en sorts känsloregulator-

  55. -som är inblandad i depression
    bl.a.

  56. Det är serotoninnivåerna
    man vill få upp med lyckopiller.

  57. "Yes", säger ni. "Äntligen är jag
    hjärnexpert och vet allt om hjärnan."

  58. En liten kort introduktion så att ni
    förstår hur kommunikationen går till-

  59. -så att man har något att utgå från när
    något stör kommunikationen.

  60. Då går vi in på beroende generellt
    och belöningssystemet.

  61. Vad det är för något.

  62. På 1950-talet i USA-

  63. -upptäckte två amerikanska forskare
    belöningssystemet av en slump.

  64. De var ute efter att studera
    minne och inlärning.

  65. De hade råttor till sin hjälp.

  66. Faktum att man tillför elektricitet till
    ett hjärnområde-

  67. -blir det aktiverat.

  68. Impulserna fortledes
    som en elektrisk impuls längs axonet.

  69. När man tillför elektriciteten utifrån i
    stället...

  70. Utskottet vet ju inte
    varifrån aktiviteten kommer.

  71. Tillför man elektricitet
    börjar nervcellen signalera.

  72. De hade en råtta som de förde ner
    en elektrod i hjärnan på.

  73. Råttan fick springa omkring i en bur.

  74. När den var i ett visst hörn stimulerade
    de det här området.

  75. De gav den en elektrisk impuls
    och så fick den springa omkring där.

  76. Den ville vara i det där hörnet
    hela tiden-

  77. -där den regelbundet fick impulsen.

  78. De modifierade det här lite.

  79. De kopplade den elektriska elektroden
    till en pedal i stället.

  80. Råttan kunde själv bestämma
    när den skulle få en impuls.

  81. Råttan tyckte att det var trevligt
    och bara tryckte och tryckte.

  82. Den förbisåg alla andra behov.
    Den åt inte, den sov inte.

  83. Det var väldigt kul att trycka på
    pedalen. Det måste ha känts bra.

  84. Den dog till slut.

  85. Det var bara det som fanns, liksom.

  86. Då blev forskarna förbryllade
    och tänkte:

  87. "Vad är det vi har hittat? Hur kommer
    det sig att det är så kraftfullt?"

  88. "Varför är den så motiverad
    att trycka på den här pedalen?"

  89. De tittade i hjärnan var de hade hamnat
    med den här elektroden.

  90. Då kunde de se att de fört ner den i...
    Vi ska få fram en pil här.

  91. Den pekade ner här-

  92. -på nervceller som har sin kropp
    i den ventrala tegmentala arean.

  93. De går till nucleus accumbens, en
    central struktur i belöningssystemet.

  94. Däremellan går långa utskott.

  95. Där nånstans kom elektriciteten ner och
    började aktivera nervbanorna.

  96. De började aktivera
    nucleus accumbens.

  97. Med ett fint ord heter det
    mesokortikolimbiska dopaminsystemet.

  98. Från och med då kallas det "hjärnans
    belöningssystem". Lite lättare.

  99. Man kan ju undra vad vi har
    det här belöningssystemet för.

  100. Allt i kroppen finns ju faktiskt där
    av en anledning.

  101. Man har kommit fram till att det
    aktiveras vid mat- och vattenintag.

  102. När man är hungrig och törstig.

  103. När man är jättetörstig och känner att
    man kan dricka ett helt hav.

  104. Det är den typen av belöning
    man pratar om.

  105. Även sex och fysisk aktivitet
    aktiverar det här belöningssystemet.

  106. De har det gemensamt
    att de är viktiga för överlevnad.

  107. Både på individnivå
    och för hela arten.

  108. Beroendeframkallande droger går alla på
    det här belöningssystemet också.

  109. när något kommer utifrån
    blir det mycket kraftigare-

  110. -än när det småputtrar
    på kroppsfysiologisk nivå.

  111. Kontentan är:

  112. När man aktiverar belöningssystemet ger
    det en känsla av välbefinnande.

  113. Den här aktiveringen är kopplad till en
    dopaminfrisättning-

  114. -i nucleus accumbens.

  115. Den där lilla röda pricken där.

  116. Nervcellerna skickade ut sina långa
    utskott och släppte ut dopamin där.

  117. Bilden visar hur mycket dopamin
    som finns i nucleus accumbens.

  118. Det är studier gjorda på råttor.

  119. Man kan mäta det på råttor
    som springer omkring i sin bur.

  120. Man kan mäta hur mycket dopamin
    som finns i den här lilla strukturen.

  121. På x-axeln till vänster ser vi
    att linjerna börjar vid 100.

  122. Det är 100 % från början.
    Det är basalnivån.

  123. Vid den gröna pilen
    har de fått en spruta-

  124. -antingen med cannabis
    eller med koksalt.

  125. Fick de koksalt hände inget med
    dopaminnivån. Den var som vanligt.

  126. Fick de däremot cannabis så ökade
    dopaminnivån med 50 % ungefär.

  127. Efter ett tag gick den ner igen.

  128. Det här kan man se med alla droger som
    man har sett missbrukas-

  129. -eller är beroendeframkallande hos
    människan. De ökar dopaminhalten.

  130. Det gäller både alkohol, heroin,
    amfetamin och allt möjligt.

  131. Så. Beroendeframkallande droger
    ökar dopaminaktiviteten.

  132. Något annat de har gemensamt
    är att de självadministreras av djur.

  133. Om djur får fri tillgång till drogen så
    vill de ha det.

  134. De trycker på en pedal
    för den elektriska impulsen.

  135. De kan också trycka på en pedal
    för att få en infusion av en drog.

  136. Det här är en viktig metod
    för att visa att...

  137. Även om man tar bort psykologiska och
    sociala faktorer, finns det något...

  138. Droger gör att vi blir motiverade.

  139. Till och med en råtta
    i ett laboratorium vill jobba hårt-

  140. -vill jobba hårt för att få en drog.

  141. De måste trycka allt fler gånger
    för varje infusiondrog de ska få.

  142. De kan trycka tusentals gånger
    för att få en enda infusion-

  143. -av kokain till exempel.
    Så det är väldigt kraftfulla...

  144. De kan jobba väldigt mycket.

  145. Det är en väldigt stark farmakologisk
    effekt som drogerna har.

  146. En sådan här metod
    är också väldigt viktig...

  147. ...när vi studerar mekanismer och
    effekter av droger och beroendet.

  148. För att försöka komma på gåtan varför
    drogerna har de effekter de har-

  149. -och hur vi ska kunna läkemedelsbehandla
    det.

  150. Det är något som tas upp
    en annan konferensdag.

  151. Man har också sett-

  152. -att dopaminaktiviteten är viktig
    när det gäller självadministreringen.

  153. Man blockerar dopaminsystemet
    på olika sätt.

  154. Då slutar råttorna
    eller andra försöksdjur...

  155. ...att ta de här drogerna.

  156. Tyvärr är det inget bra alternativ till
    medicin.

  157. Man skulle kunna få en dopaminblockerare
    som medicin-

  158. -så skulle man vara drogfri. Men
    som vi såg med belöningssystemet...

  159. Det är sådana basala funktioner
    för överlevnad som spelar in...

  160. ...att det är svårt att mixtra med just
    dopamin.

  161. Något som jag inte heller har tagit upp,
    är det här med djurmodeller.

  162. Belöningssystemet
    är väldigt konserverat över arter.

  163. Det är en väldigt basal funktion.

  164. Alla ryggradsdjur, särskilt däggdjur-

  165. -ser väldigt lika ut
    i de här funktionerna i hjärnan.

  166. Även om hjärnorna ser olika ut-

  167. -är de lika vad gäller signalsubstanser
    och uppbyggnad.

  168. En annan sak man har sett
    är att stress ökar intag.

  169. Det finns bland annat
    en intressant studie från USA...

  170. Forskare har studerat apor, och apor
    är väldigt hierarkiska av sig.

  171. Om man sätter dem två och två
    slåss de tills en är överordnad-

  172. -och en är underordnad
    och lite halvmobbad.

  173. När de hade gjort upp rankingen
    fick de tillgång till kokain.

  174. De som var underordnade - föga
    förvånande om man ser på samhället-

  175. -men nu fick man det svart på vitt.

  176. De underordnade tog mycket mer kokain
    än de som var överordnade.

  177. Man kunde också se-

  178. -att hjärnorna på de som var
    underordnade hade förändrats.

  179. Från hur hjärnorna såg ut innan
    tills de hade blivit underordnade-

  180. -var dopaminreceptorer - molekylerna i
    hjärnan som vi alla har...

  181. Nivåerna av dem hade förändrats.

  182. Den sociala stressen
    förändrade hjärnan.

  183. Det i sin tur gjorde att de blev
    mer känsliga för kokainets effekter.

  184. Men det var ju cannabis
    vi skulle prata om.

  185. Cannabinoiderna känner ni till.
    Det är THC i cannabis.

  186. Vi har kroppseget cannabis.
    Vi har redan cannabis i kroppen.

  187. De två viktigaste är anandamid
    och 2-AG.

  188. Det finns också syntetiskt cannabis
    som kommer mer och mer.

  189. Spice. Det kommer nya substanser hela
    tiden, det ena starkare än det andra.

  190. Det här med spice
    är verkligen ett allvarligt problem.

  191. Alla de här typerna
    av cannabinoider...

  192. När de kommer in i kroppen
    så binder de till cannabisreceptorer.

  193. Det har ni också hört talas om.

  194. I hjärnan har vi cannabisreceptorer,
    mottagarmolekyler för cannabis.

  195. Det är inget argument för att röka.

  196. Bara för att vi har receptorer behöver
    vi inte utnyttja dem.

  197. Det är för att vårt eget cannabis
    ska spela en normal funktion.

  198. När något kommer utifrån
    blir det helt andra doser.

  199. Det blir en helt annan effekt
    än av det kroppsegna.

  200. De här cannabisreceptorerna...

  201. Det finns framför allt två typer.

  202. Det är ganska nytt påkommet.

  203. Det blir mindre och mindre nytt.
    På 1990-hittade man de här.

  204. Det är relativt nytt. Alla andra
    receptorer har man känt till längre.

  205. Många av dem.

  206. CB1 är en utav dem.
    Det är den vi har i hjärnan.

  207. Den är väldigt vanlig i hjärnan.
    En av hjärnan vanligaste receptorer.

  208. Sen har vi CB2 som finns framför allt i
    immunsystemet.

  209. När någon av cannabinoiderna
    binder dit och aktiverar receptorn-

  210. -bromsas aktiviteten i den cellen.

  211. Precis som GABA som jag pratade om.

  212. Om cannabis binder till receptorn
    dämpas aktiviteten i nervcellen.

  213. Den här bilden visar var
    cannabisreceptorerna finns i hjärnan.

  214. De rosalila prickarna representerar
    områden med cannabisreceptorer.

  215. Det är en hjärnhalva som är snittad.
    Näsan pekar åt vänster.

  216. Det finns en massa lila prickar där.

  217. Här ser vi en schematisk bild
    över olika funktioner-

  218. -och varifrån de styrs i hjärnan.

  219. Går vi fram och tillbaka-

  220. -ser vi att alla färgglada områden
    har cannabisreceptorer i sig.

  221. Om vi går varvet runt och tittar
    ser vi det ljusblåa framme i pannan.

  222. Omdöme, vilja. Högre hjärnfunktioner,
    abstrakt tänkande, initiativförmåga.

  223. Och så det mörkblåa, motivationen. Där
    finns också cannabisreceptorer.

  224. Rörelse,
    motor cortex som styr rörelserna...

  225. Sensoriken längre bak i hjärnbarken, där
    alla intryck kommer in...

  226. Synen bak i nacken...

  227. Koordination i lillhjärnan...

  228. Även andra kognitiva funktioner,
    till exempel tidsuppfattning-

  229. -har man kommit underfund med
    styrs mycket av lillhjärnan.

  230. Och så har vi den där gula korven...

  231. Hippocampus styr minne.

  232. Det är i hippocampus som
    plackutfällningarna sker...

  233. ...i Parkinsons sjukdom. Nej, det var
    förra exemplet. Alzheimers sjukdom.

  234. Där blir minnet såklart påverkat.

  235. Och så har vi ångest som representeras
    av en liten prick där.

  236. I mitten har vi belöningssystemet.

  237. Ni känner igen formen på cellkroppen och
    var den släpper ut...

  238. Om vi går igenom varför
    ett cannabisrus ser ut som det gör...

  239. Det finns en logisk förklaring till att
    symptomen uppkommer.

  240. Ett symptom är att man får förstärkta
    syn-, ljud- och känselintryck.

  241. Allt ter sig mer förstärkt
    än vad det brukar göra-

  242. -eller än vad det verkligen är.

  243. Det är bl.a. sensorik och hörsel i
    hjärnbarken där intryck kommer in...

  244. Där finns cannabisreceptorer
    som stör den signaleringen.

  245. Framme i pannloben
    finns varseblivningen.

  246. Där störs det också.

  247. Kognitiva funktioner som minne,
    inlärning, tidsuppfattning-

  248. -uppmärksamhet, problemlösning
    och så vidare...

  249. Det sker också i den främre delen
    av hjärnan, i pannloben.

  250. Där har vi mycket cannabisreceptorer.
    Även i hippocampus, minnesstrukturen.

  251. Där finns mycket cannabisreceptorer.

  252. Även i lillhjärnan där bak
    har vi cannabisreceptorer.

  253. Det kanske kan förklara
    det vanliga symptomet-

  254. -att cannabisrökare brukar ha svårt för
    tidsuppfattning.

  255. Jag hör behandlare säga
    att patienter har svårt med det.

  256. Vi har motorisk påverkan också.
    Problem med balans och finmotorik.

  257. Den där trean i mitten
    ska representera basala ganglierna.

  258. Det är dopamincellerna som blir
    förstörda i Parkinsons sjukdom.

  259. Och så lillhjärnan,
    med koordination och balans.

  260. Och så har vi ångest och paranoida
    tankar som vi har hört mycket om.

  261. En del av förklaringen kan vara
    receptorerna i främre pannloben...

  262. ...och även i amygdala,
    den lilla strukturen. Mandelkärnan.

  263. Det är ett område för rädsla,
    känslosamma minnen och så vidare.

  264. Hunger är också en sån grej...
    Det uppkommer kraftiga hungerkänslor.

  265. Det kan förklaras av att det finns
    cannabisreceptorer i hypothalamus.

  266. Det är ett viktig centralt område
    som styr sådana känslor.

  267. Och så har vi euforin.

  268. Det är ju det jag ska prata om.

  269. Det finns cannabisreceptorer
    i belöningssystemet.

  270. Om vi gör en liten djupdykning...

  271. Ni känner igen NAc
    - nucleus accumbens-

  272. -strukturen
    där dopaminet släpptes ut.

  273. VTA låg lite till höger
    där cellkropparna fanns.

  274. Ni ser längst ner-

  275. -att cellkroppen med spretarna på
    ligger i VTA.

  276. Det har ett utskott
    som går bort till nucleus accumbens.

  277. Om vi tittar här så skickar VTA utskott
    till nucleus accumbens-

  278. -i belöningssystemet.

  279. Tillbaka till den. I VTA finns också små
    nervceller som innehåller GABA.

  280. Den här bromsen som jag pratade om.

  281. På de små nervcellerna med GABA
    finns det cannabisreceptorer.

  282. När cannabis kommer och binder
    till cannabisreceptorerna-

  283. -så släpper GABA-innehållande cellerna
    hela tiden ut lite GABA.

  284. Men sedan kommer cannabis
    och binder till cannabisreceptorn.

  285. Vad hände då? Jo, det stängdes ner.
    Det dämpade aktiviteten.

  286. Då slutade cellen att släppa ut GABA.

  287. GABA var ju en broms. Hela tiden normalt
    sett är det lite broms-

  288. -på dopaminneuronet.

  289. Man tar bort bromsen
    och den släpps fri.

  290. Den kan släppa ut en massa dopamin
    i nucleus accumbens.

  291. Det är en av förklaringarna till att
    cannabis ökar dopaminfrisättningen-

  292. -i nucleus accumbens,
    den centrala belöningseffekten.

  293. Här har vi samma bild igen,
    bara för att visa.

  294. Dopaminet gick upp där.

  295. Även om jag pratar mycket om dopamin-

  296. -är det inte den enda spelaren
    i de här belöningseffekterna.

  297. Vi har kroppsegna opioider och
    endorfiner som spelar en stor roll.

  298. Framför allt i euforikänslor,
    alltså känslor av välbefinnande.

  299. Glutamat - gaspedalen -
    är väldigt inblandad i drogsuget.

  300. Suget är en väldigt central del
    i ett beroende.

  301. GABA, serotonin, noradrenalin...

  302. Det är många spelare med
    i beroendeleken.

  303. Som en parentes kan vi säga...

  304. Om man mäter endorfinnivåerna
    i belöningssystemet-

  305. -har man sett att endorfinnivåerna ökar
    under påverkan av cannabis.

  306. Det är inte bara dopaminet
    utan även endorfinerna.

  307. Om vi pratar om cannabis
    och den unga hjärnan...

  308. Det har vi alla kommit in på i dag.

  309. Det är väl ett tecken på att vi
    verkligen tycker att det är viktigt.

  310. Hjärnan utvecklas förstås
    under fostertiden och barndomen.

  311. Från ingenting blir den allt större.

  312. Man kan tycka att huvudet
    har växt klart någon gång i tonåren.

  313. Men det händer massor inne i hjärnan
    under tonåren.

  314. Mycket finjustering av nervbanor.

  315. En del blir större, starkare
    och snabbare, och en del tas bort.

  316. Olika receptornivåer finjusteras-

  317. -till att bli som de kommer att vara när
    man är vuxen.

  318. Man har sett-

  319. -dels att frontal cortex
    - pannloben - utvecklas sent.

  320. Det har ni hört.

  321. Där sitter ju förnuftet
    och vad man nu ska kalla det för.

  322. Men också att cannabis finns ju
    jättemycket här framme.

  323. Vid varje symptom tog jag mig
    för pannan för att visa effekterna.

  324. Det är väldigt sent inne i åldrarna som
    cannabissystemet utvecklas.

  325. Både nivåerna av de kroppsegna
    cannabinoiderna och receptorerna...

  326. Det dröjer långt upp i åldrarna...

  327. ...tills de kommer...

  328. ...på mogna nivåer.

  329. Det är inte förrän 25 års ålder som
    hjärnan anses vara färdigutvecklad.

  330. Under tiden det sker kopplingar
    och finjusteringar av funktioner-

  331. -är det lätt att tänka att om något
    kommer och stör arbetet som pågår-

  332. -är det väldigt olyckligt.

  333. Normalfunktionerna får inte ske
    under ett normalt förhållande.

  334. Det är olyckligt att det är just då som
    cannabisrökningen är som störst.

  335. Det där med de ökade riskerna-

  336. -med att röka cannabis under tonåren-

  337. -har vi hört lite om.
    Det har ni hört talas om också.

  338. Man får kraftigare effekter
    på intellektuella funktioner o.s.v.

  339. Det är större risk
    för psykosutveckling o.s.v.

  340. Ju tidigare man börjar-

  341. -desto större är risken
    att man utvecklar ett beroende.

  342. Det kan vara ett beroende av antingen
    cannabis eller av andra droger.

  343. Cannabis bereder väg.

  344. När en annan drog kommer
    har den redan en motorväg att åka på.

  345. Det här med cannabis som inkörsport-

  346. -var det som jag ägnade mig åt
    under mitt avhandlingsarbete.

  347. Cannabisanvändning i unga år-

  348. -ökar risken att falla in i ett missbruk
    av andra droger senare.

  349. Det stöds av flera epidemiologiska
    studier. Jag har skrivit upp några.

  350. Man kan undra varför det är så här.

  351. Det skulle kunna bero på
    samma underliggande faktorer-

  352. -som en genetisk sårbarhet för saker
    som kickar i gång belöningssystemet.

  353. Man testar cannabis först
    för att det är mest logiskt-

  354. -och sen går man över till heroin
    eller liknande.

  355. Samma sak med social status.
    Om man tillhör...

  356. ...en social grupp
    där droger är mer förekommande...

  357. ...är det större risk att man börjar med
    cannabis och andra droger.

  358. Om man röker cannabis är det lättare att
    komma i kontakt med andra droger-

  359. -än om man sitter på sin kammare
    och läser eller spelar dataspel.

  360. Det kan bero på mycket.

  361. Jag intresserade mig för om det sker
    något i hjärnan när man tar cannabis-

  362. -som gör att man blir mer känslig
    för andra droger.

  363. Jag ville skala bort alla psykologiska
    och sociala faktorerna.

  364. Jag använde mig av en råttmodell.

  365. Råttor - antingen under tonåren
    eller redan under fosterstadiet-

  366. -fick cannabis i väldigt låga doser.

  367. Bara då och då, under de här viktiga
    utvecklingsperioderna.

  368. Sedan fick de bli vuxna utan drog.

  369. De fick gå omkring i sin hembur
    och ha det mysigt med varandra.

  370. När de sedan blev vuxna-

  371. -fick de fri tillgång till heroin
    i en självadministreringsmodell.

  372. De kunde trycka på en pedal
    och få heroin.

  373. Då kunde vi se att de som hade fått
    cannabis ville ha mer heroin.

  374. På den här bilden visar
    hur mycket heroin de tog.

  375. De fick olika mycket
    varje gång de tryckte på pedalen.

  376. De blåa visar de som fick koksalt under
    tonåren.

  377. De röda var de som fick cannabis.

  378. Dels kunde vi se
    att de tog mer heroin-

  379. -men något som är ännu viktigare-

  380. -är att de också hade en förändrad
    funktion i belöningssystemet.

  381. De hade en...

  382. Endorfinreceptorerna
    fungerade effektivare-

  383. -i VTA, där cellkropparna fanns.

  384. När heroin kommer-

  385. -har det lättare att höja dopaminflödet
    i nucleus accumbens.

  386. -men även utan heroin har de en annan
    funktion av belöningssystemet.

  387. Den basala välbefinnandenivån-

  388. -kan mycket väl vara förändrad.

  389. Det här med inkörsporter... Det finns
    samband funna mellan andra droger.

  390. Det är inte den enda studien
    som visar sådana här samband.

  391. Mellan nikotin och alkohol
    och andra droger också.

  392. De verkar
    på samma belöningssystem allihopa.

  393. Det är inte så ologiskt att tänka sig
    att en drog påverkar hjärnan.

  394. När man kommer med en annan svarar inte
    hjärnan som den hade gjort-

  395. -om den inte hade fått den första
    drogen. Speciellt i unga år.

  396. Ja... som en sammanfattning...

  397. Jag vill bara säga att hjärnan
    har ett belöningssystem.

  398. Det finns för att motivera oss
    för att göra livsnödvändiga saker.

  399. Alla beroendeframkallande droger
    påverkar belöningssystemet-

  400. -och gör så att det känns väldigt bra
    att ta dem. Det ger ett kraftigt rus.

  401. Att vi har cannabisreceptorer och
    kroppseget cannabis är också viktigt.

  402. Cannabisexponering
    av en omogen hjärna-

  403. -kan orsaka långsiktiga förändringar.

  404. Om ni vill veta mer om droger och
    hjärnan, finns det bra länkar här.

  405. Tack för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Belöningssystemet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur påverkar cannabis hjärnan? Maria Ellgren, forskare i farmakologi vid Uppsala universitet, berättar om beroende och hur cannabis påverkar hjärnan och belöningssystemet. Hon visar bland annat på det samband som finns mellan alkohol, nikotin och en drog som cannabis, då de påverkar samma delar av hjärnan. Inspelat i februari 2013. Arrangör: Nationella cannabisnätverket.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Cannabis, Cannabismissbruk, Drogberoende, Drogmissbruk, Hjärna, Hälsorisker, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Fakta om cannabis

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Skador av hasch och marijuana

Vilka direkta och indirekta skador kan cannabisrökning leda till? Överläkare Jan Ramström menar att det är svårt att nå fram med forskning om skadeverkningarna när så mycket propaganda sprids över internet och intressegrupper trycker på för att legalisera drogerna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Risk för schizofreni och andra psykoser

Peter Allebeck, professor folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, berättar om sambandet mellan psykoser och cannabisrökning. Kan cannabismissbruk leda till schizofreni - eller är det de psykiska besvären som leder till ett missbruk?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Belöningssystemet

Hur påverkar cannabis hjärnan? Maria Ellgren, forskare i farmakologi vid Uppsala universitet, berättar om beroende och hur cannabis påverkar hjärnan och belöningssystemet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

En kritisk analys

Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Journalisten Pelle Olsson har följt drogdebatten på nära håll sedan 1980-talet. Ofta sägs att den information som kommer från experter är vinklad - trots att dagens forskare faktiskt är överens om de skador som cannabisrökning leder till.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Marijuana som medicin

För att kunna slå hål på myterna om de positiva effekterna av cannabis är det viktigt att känna till fakta om de medicinska effekterna och vilka biverkningar som finns, menar överläkaren Kerstin Käll.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fakta om cannabis

Metod för behandling

Att röka cannabis kan jämföras med en förälskelse, berättar psykologen Thomas Lundqvist. Samma centra i hjärnan påverkas och leder till lustkänslor. Som terapeut handlar det om att bekräfta de här känslorna istället för att komma med förmaningar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.