Titta

Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet

Om Jakten på det demokratiska klassrummet

I den nya läroplanen står att: "Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum.

Till första programmet

Jakten på det demokratiska klassrummet : University of ColoradoDela
  1. "Undervisningen ska bedrivas
    i demokratiska arbetsformer"-

  2. -"och förbereda eleverna
    att aktivt delta i samhällslivet."

  3. Så står det i läroplanen. Men hur
    ska det genomföras i praktiken?

  4. Finns det demokratiska klassrum-

  5. -och hur kan eleverna
    ta makten över sitt eget lärande?

  6. I en demokrati är utbildning inom
    naturvetenskap väldigt viktigt i dag.

  7. Medborgarna måste fatta beslut
    i viktiga frågor som världen står inför-

  8. -och för att kunna göra det
    måste de ha teknisk kunskap.

  9. Dagens ekonomi
    bygger på vetenskap och teknik-

  10. -så för att medborgarna ska lyckas-

  11. -måste de utbildas
    för att kunna delta i arbetslivet.

  12. Professor Cornell, professor Ketterle
    och professor Wieman.

  13. Jag vill be er att komma fram
    och ta emot era nobelpris-

  14. -av Hans Majestät Konungen.

  15. När amerikanen Carl Wieman
    fick nobelpriset i fysik 2001-

  16. -startade han ett pedagogiskt projekt
    på University of Colorado i Boulder.

  17. Det hela har vuxit och gjort Colorado
    till något av ett nationellt centrum-

  18. -för undervisning inom de
    naturvetenskapliga ämnena, science.

  19. USA har många nobelpristagare-

  20. -men för resultaten inom science
    på universitetet-

  21. -hamnar USA långt ner i rankningen.

  22. Enligt Wiemans forskning lärde sig
    studenterna för lite på lektionerna.

  23. Men varför?

  24. Oftast när naturvetenskap lärs ut
    tänker studenterna inte på lektionen.

  25. De sitter bara där
    med hjärnan avstängd-

  26. -medan läraren tänker och pratar.

  27. Det är inte mer effektivt än om någon
    som ska lära sig att åka skridskor-

  28. -får sitta och lyssna på hur man
    åker skridskor en timme om dagen.

  29. Jag lär mig bäst
    om jag får testa ett problem.

  30. Läraren kan gå igenom ett problem
    på tavlan, men om jag inte får testa-

  31. -och gå igenom vad som behövs för
    att lösa problemet, så förstår jag inte.

  32. Man kanske förstår den grundläggande
    algoritmen för att lösa problemet-

  33. -men man behöver en större förståelse
    inom naturvetenskap och matte.

  34. Man kan jämföra med humaniora,
    där man inte bara kan memorera fakta.

  35. Det är svårt att sitta ensam
    och förstå ur världen fungerar.

  36. Man behöver jobba ihop med andra.

  37. Särskilt inom fysiken
    samarbetar man mycket.

  38. Det är ett av skälen
    till att jag gillar det.

  39. Oftast samarbetar jag
    och mina klasskamrater-

  40. -och så hjälper läraren till
    om vi fastnar någonstans.

  41. University of Colorado
    har gott om forskning som visar-

  42. -att aktivt lärande och interaktiva
    klassrum ger bättre resultat.

  43. Men klassiska föreläsningar härskar
    fortfarande på de flesta universitet.

  44. Vi har förberett en aktivitet...

  45. Steve Pollock är en av forskarna
    som vill sprida den rätta läran-

  46. -inte minst
    genom att undervisa själv.

  47. Vi studerar inte hur man lär ut,
    utan hur studenterna lär sig.

  48. Vi tittar på hur unga vuxna
    lär sig om naturvetenskap.

  49. Vilka är svårigheterna? Hur påverkar
    olika sociala sammanhang lärandet?

  50. Vilka verktyg underlättar lärande?
    Vad innebär det att lära sig?

  51. Men fokus ligger på studenterna.

  52. Det är personligt. Jag bryr mig om
    att studenterna ska lära sig.

  53. Jag ser det här som en möjlighet
    för mina studenter att bli fysiker-

  54. -och att bli medborgare. Det är mer
    än bara teknisk utbildning.

  55. Vi förbereder unga människor
    så att de kan öppna dörrar i livet.

  56. Jag kan inte tänka mig en viktigare
    investering i vårt samhälles framtid-

  57. -än utbildning av unga.

  58. Det finns mycket som driver mig
    att försöka förbättra lärandet.

  59. Nu har vi ett nätverk av forskare-

  60. -som ser möjligheten
    att åstadkomma förbättringar.

  61. När jag undervisar i fysik
    överför jag inte bara tankar.

  62. Jag vidarebefordrar inte
    kunskap och förståelse.

  63. Jag skapar en miljö där studenten
    kan bygga upp sin egen förståelse.

  64. Ett interaktivt klassrum
    bygger på tanken-

  65. -att studenterna inte bara
    kan ta emot kunskap av mig.

  66. De måste knyta den till
    vad de redan vet-

  67. -och de måste göra det för sin egen
    skull, och själva ta ansvar för det.

  68. Fysikern Kathy Perkins har liksom Wieman
    och Pollock bytt inriktning.

  69. Hon kom till University of Colorado
    för att forska om ozonhålet-

  70. -men lockades in på
    den pedagogiska banan.

  71. Jag gick från att jobba i labbet
    till att jobba med lärande-

  72. -för att jag ville att mitt arbete
    skulle ge mer omedelbara resultat-

  73. -och ha större betydelse för individen.

  74. Det var jättespännande
    att det fanns folk som studerade-

  75. -hur studenter lär sig och hur olika
    sätt att undervisa påverkar lärandet.

  76. Tanken på att man kunde studera det
    och försöka förbättra det-

  77. -var helt ny för mig, och det var något
    som jag gärna ville bli involverad i.

  78. Tusentals lärare i världen använder
    ett webbaserat interaktivt verktyg-

  79. -som kallas för PhET -
    Physics Educational Technology.

  80. Carl Wieman födde idén-

  81. -och idag utvecklas den ständigt av
    ett team som leds av Kathy Perkins.

  82. PhET är en samling av
    över hundra interaktiva simulationer-

  83. -i fysik, kemi, biologi,
    geologi och matte.

  84. De är gratis och går att ladda ner.

  85. Idag finns PhET på nästan 70 språk,
    bland annat svenska och danska.

  86. I början var det inte så interaktivt.
    Det var bara en behållare med vatten.

  87. Ariel sa att alla inte förstod poängen,
    så nu kan man fylla på med kranen.

  88. Att utforma en interaktiv simulering
    är svårt, men det är jätteroligt också.

  89. Först bestämmer man
    vilka mål studenterna ska uppnå-

  90. -och sen måste man verkligen
    fördjupa sig i konceptet.

  91. Man analyserar det och funderar på
    vad som är det allra viktigaste-

  92. -och hur man ska konkretisera det
    i någonting som är interaktivt.

  93. Vore det inte bättre om marken
    bestod av jord med gräs högst upp?

  94. Nu är perspektivet lite konstigt. Det är
    nästan som om man tittar uppifrån.

  95. Okej. Så jag ändrar på de här sakerna
    plus det som Ariel och Trish nämnde.

  96. Sen måste man bestämma
    vilka illustrationer man ska ha-

  97. -och vilka mätverktyg
    som ska användas.

  98. Och så måste vi tänka igenom
    olika användarscenarion:

  99. Var kommer de att klicka? Vad händer
    då? Hur hjälper det deras förståelse?

  100. Jag har jobbat med vätsketryck
    och strömning.

  101. Vi pratade ju om att marken skulle
    vara brun, så att det ser ut som jord.

  102. Och så grått runtomkring och bakom,
    så att det ser ut som en bassäng.

  103. Precis. Vi ser hur det blir med grått.

  104. -Någonting sånt här?
    -Ja.

  105. Det går åt rätt håll,
    men det behöver förbättras mer.

  106. Okej. I dag ska vi prata om
    hur man bygger en laser-

  107. -så att ni förstår hur man gör.

  108. Ni ska få göra egna lasrar,
    fast bara virtuella.

  109. PhET-simulationerna är baserade
    på forskning om lärande.

  110. För Noah Finkelstein är PhET
    en självklar del i undervisningen-

  111. –för att öka studenternas engagemang
    och stimulera interaktivitet.

  112. Studier visar att studenter lär sig mer
    av det här än med riktiga komponenter.

  113. På det här sättet kan man göra
    andra saker än med riktig utrustning.

  114. Begränsar man inte mängden ljus...
    Med simuleringar kan man börja om.

  115. Studenterna kan göra sånt som inte
    skulle gå annars, som att stanna tiden-

  116. -eller förändra gravitationen
    på månen eller på jorden.

  117. Och de uppmuntrar till lek.

  118. De hjälper folk att förstå grundläggande
    koncept som vi sen kan utgå ifrån:

  119. Vad vet studenterna om fenomenen
    och vad vill vi att de ska veta?

  120. Sen ger vi dem verktyg-

  121. -så att de kan utforska idéerna,
    förutsäga saker och göra mätningar.

  122. Och plötsligt styr de sitt eget lärande.

  123. Jag har varit lärare sen jag var ung-

  124. -men min formella utbildning
    är inom laserfysik.

  125. När jag hade tagit examen i laserfysik-

  126. -hade jag tur nog att få chansen
    att studera lärande på riktigt.

  127. Då kunde jag sammanföra de två
    och engagera mig i fysikutbildning.

  128. Vi vet att studenterna måste vara aktiva
    för att kunna utveckla sina kunskaper.

  129. Traditionellt har undervisningen inte
    utgått från studenternas kunskaper.

  130. Vi har inte frågat vad de kan.

  131. Vi antog, felaktigt,
    att studenterna är tomma kärl-

  132. -som vi ska fylla med kunskap.
    Det stämmer inte.

  133. Jag skulle vilja höra lite om
    hur mycket erfarenhet ni har av laser.

  134. Har ni byggt lasrar för skojs skull?
    Kan ni grunderna?

  135. Vet ni att det skiljer sig från en glöd-
    lampa? Vet ni att laser är en akronym?

  136. Här ser vi att de flesta av er vet
    att det skiljer sig från en glödlampa.

  137. Och fem av er har byggt lasrar
    för skojs skull. Vad roligt.

  138. Då ska ni få demonstrera.

  139. Vi hjälper studenterna
    att kunna vara aktiva.

  140. Vi ställer frågor, och i stället för
    att sitta tysta så börjar de prata.

  141. Det är en jättestor skillnad
    som underlättas av en knappdosa.

  142. Det är ett interaktivt sätt
    att lära sig materialet.

  143. Läraren ställer en fråga
    och vi får alternativ: A, B, C, D och E.

  144. Det är flervalsfrågor, och man klickar
    bara. Hela klassen lämnar sina svar.

  145. Sen får man en uppställning
    över hur många som har rätt och fel.

  146. Knappdosorna har verkligen hjälpt mig.

  147. De har lärt mig
    hur jag ska se på problem.

  148. Vilken anfallsvinkel är rätt?
    Vilken leder mig på fel spår?

  149. Vilka parametrar ska man titta på
    när man försöker lösa ett problem?

  150. Om man inte känner någon i salen
    kan det vara läskigt.

  151. I alla fall för mig. Jag vill inte
    berätta för främlingar vad jag tänker.

  152. Men samtidigt tvingas man vara
    interaktiv och prata med de andra-

  153. -och tänka på vad man lär sig just då-

  154. -och bekräfta att man förstår
    vad det är som händer.

  155. Vilken slutsats, om någon, kan vi dra
    om de här två funktionerna?

  156. Tänk för er själva ett ögonblick.

  157. Ni ska få några alternativ.

  158. Nu kan ni säga det högt och prata
    med bordsgrannen. Rösta på något.

  159. Frågan är i gång
    och de flesta har redan svarat.

  160. Det går jättebra...

  161. Men vi har inte nått hundra procent än.

  162. Kan ni höra efter med grannen,
    så ska vi se om vi kan få upp det lite.

  163. Just nu svarar studenterna på en
    flervalsfråga med hjälp av knappdosan.

  164. De kan rösta på A, B, C, D eller E.

  165. De pratar med varandra och diskuterar
    sina resonemang. Jag får svaren strax.

  166. Nu ser jag att 52 av 60 har röstat-

  167. -så jag ska snart avsluta
    eftersom de är klara.

  168. Jag ser här att 98 % har svarat rätt,
    så det här var en lätt fråga.

  169. Om svaren hade varierat mer
    hade jag agerat annorlunda utifrån det.

  170. Knappdosorna ger studenterna
    en röst i klassrummet.

  171. Det är viktigt att man väljer ett svar
    innan man får höra förklaringen.

  172. Det gör att jag kan hålla koll och
    anpassa mina beslut efter hur det går.

  173. De är många, så det är svårt för mig
    att veta om det är 80-20 eller 50-50-

  174. -genom att bara be dem
    räcka upp handen.

  175. Och informationen jag får gör att jag
    kan förbättra lektionen till nästa år.

  176. Jag kan förbättra frågorna...
    Nu måste jag avsluta.

  177. Vad händer om jag vrider upp lampan?

  178. Plötsligt har lektionen gått från
    att memorera och upprepa fakta-

  179. -till att förstå, hitta svar
    och motivera idéer.

  180. Och det är studenterna
    som gör det här.

  181. En av de saker som genduplikation gör
    med generna och hälsan...

  182. Här ser vi en genduplikation...

  183. För att lära sig naturvetenskap måste
    man öva på det tänkande som krävs.

  184. Det som en expert på naturvetenskap
    använder för att lösa problem.

  185. Man måste träna hjärnan på det-

  186. -på samma sätt som man bygger upp
    muskler genom att anstränga dem.

  187. Kroppen svarar med att bygga upp dem
    och det är likadant med hjärnan.

  188. Det är ett helt nytt sätt
    att se på lärande-

  189. -men när man gör det i praktiken
    ser man tydliga resultat.

  190. Om minskningsfaktorn är noll
    ökar tillväxtfaktorn i oändlighet.

  191. Man ställer en fråga till studenterna-

  192. -som kräver att de tar till
    ett naturvetenskapligt tankesätt.

  193. Man ger dem glödlampor och batterier
    som är hopkopplade på ett visst sätt-

  194. -och ber dem förutspå vad som händer
    om man ändrar kopplingarna.

  195. Vad händer med glödlamporna då?

  196. Science-undervisningen i USA
    krisar inte bara på universitetet-

  197. -utan även i high school.
    Därför satsar nu president Obama på-

  198. -att förbättra och öka antalet lärare
    inom matte och naturvetenskap.

  199. I Colorado vill man locka duktiga
    science-studenter till lärarbanan.

  200. "Learning assistants" är studenter
    som assisterar professorerna.

  201. Vi säger: "Du är så bra på fysik.
    Hjälp oss lösa ett nationellt problem."

  202. "Bli lärare. Var med och delta.
    Fundera på att undervisa andra."

  203. "Hjälp mig på grundkursen i fysik.
    Du kan hjälpa studenterna att lära sig."

  204. "Det är ett väldigt givande jobb."

  205. "Vi betalar dig och utbildar dig i
    hur man utbildar andra."

  206. Och studenterna gillar det verkligen.

  207. Här ska ni få en kort text att läsa-

  208. -som handlar om beroende i allmänhet
    och varför man blir beroende av saker.

  209. Sen ska ni redovisa
    för de andra grupperna.

  210. Min roll är att underlätta
    aktivt lärande på universitetet.

  211. Att underlätta produktiv interaktion
    mellan studenterna.

  212. Är det något särskilt beroende
    som ni vill lära er om?

  213. -Kokain.
    -Okej. Då blir det kokain.

  214. På den här tavlan ska ni få illustrera
    hur kokainberoende styrs av hjärnan.

  215. Om studenterna inte vet hur de ska gå
    tillväga, ställer jag en ledande fråga.

  216. Jag vill att de hittar lösningen själva.

  217. Då så. Vår hypotes
    för en person som söker kickar-

  218. -är att personen antingen
    har låga nivåer av MAO...

  219. Om man ska vilja läsa eller jobba med
    matte, naturvetenskap eller teknik-

  220. -behöver man ha någon
    som väcker ens intresse-

  221. -gör en motiverad och belönar en för
    att man deltar. Det gör våra studenter.

  222. Ofta tror folk att lärarens personlighet
    är viktigare än någonting annat.

  223. Men forskningen visar
    att det inte stämmer.

  224. Den mentala processen hos studenten
    avgör vad personen lär sig.

  225. Lärarna kan ha
    alla möjliga personligheter.

  226. Om de ger studenterna rätt uppgifter
    och rätt återkoppling-

  227. -så kan de öka kunskaperna enormt-

  228. -även om de inte är jättespännande,
    karismatiska underhållare.

  229. Att förändra hur man undervisar
    tar tid och kräver arbete-

  230. -men när lärarna gör de här föränd-
    ringarna blir undervisningen roligare.

  231. Innan tyckte de att undervisningen var
    tråkig och att studenterna hade tråkigt.

  232. Men nu är det helt annorlunda.
    De interagerar med studenterna-

  233. -och lyssnar på studenterna,
    som ställer intressantare frågor.

  234. Nej, vi ska gå i takt.

  235. Det blir en mycket intressantare miljö.

  236. Höger, vänster, höger... Så vi går åt
    samma håll. - Tack ska du ha, Chase.

  237. Om vi använder knappdosor
    och lärarassistenter-

  238. -och forskningen från det här projektet
    för att förbättra undervisningen-

  239. -får vi fler och bättre lärare och
    studenter i naturvetenskap och teknik.

  240. Med de här principerna kan vi förändra
    lektioner, ämnen, institutioner-

  241. -och universitet.

  242. Om vi förändrar universiteten
    över hela USA-

  243. -så förändras hela utbildningssystemet.

  244. Efter flera år av forskning
    kring lärande-

  245. -lämnade Carl Wieman universitetet.

  246. 2010 blev han handplockad av Obama till
    administrationen i Washington-

  247. -för att hjälpa till att förbättra
    science-undervisningen i hela landet.

  248. Om USA återigen ska bli nummer ett
    måste stora förändringar ske.

  249. En nobelpristagare i fysik som är
    en auktoritet inom undervisning-

  250. -är kanske den stjärna
    presidenten behöver.

  251. Något måste göras, och det kan göras.

  252. Vi måste bara förändra i grunden-

  253. -hur vi ser på hur lärande sker, och
    därmed också hur undervisning sker-

  254. -och sen utbilda lärarna.

  255. Det har varit en bra dag. Jag har pratat
    om lasrar och fått i gång studenterna.

  256. Och USA:s president kommer hit-

  257. -för att prata med studenterna
    och invånarna i Colorado.

  258. -Är det här kön till Obama?
    -Ja.

  259. Okej. Då så.

  260. Då så! Bäst att det blir ett bra tal.

  261. När den första presidenten på 60 år
    kommer till Boulder i Colorado-

  262. -är det en stor händelse, inte minst
    för Noah Finkelstein och kollegorna-

  263. –som hoppas att deras kunskaper
    om undervisning och lärande-

  264. -en dag ska spridas till hela USA
    och resten av världen.

  265. Hej, Dickie!
    Vad kul att du ska få stå på scen.

  266. Hälsa honom
    att Colorado hejar på honom.

  267. Säg att vi drar vårt strå till stacken
    här på universitetet.

  268. Fråga gärna vad vi kan göra
    för att förändra USA-

  269. -så att vi börjar satsa mer
    på utbildning.

  270. Jag vill prata om det som ni fokuserar
    på, eller borde fokusera på: studier.

  271. College är inte bara den bästa
    investering ni kan göra i er framtid.

  272. Det är den bästa investering
    ni kan göra i hela landets framtid.

  273. Vi säger: "Ni har en möjlighet."

  274. Det är det som gör oss unika.

  275. Det har gjort oss ledande inom
    affärer, vetenskap, teknik och medicin.

  276. Vi måste investera i sånt
    som bygger upp USA på lång sikt.

  277. Ni jobbar hårt för att ni tror på
    framgång och individuellt ansvar.

  278. Men USA är inte bara några lyckade få.

  279. I USA ska alla ha en chans att lyckas.
    Det är den amerikanska drömmen.

  280. Varför jag studerar?

  281. Jag tycker om att lära mig.

  282. Det är det bästa jag vet här i livet.

  283. Jag studerar för att bli framgångsrik.

  284. Jag vill verkligen bli något.

  285. Jag började se att matte var relevant-

  286. -och att den förklarade
    sånt som hände.

  287. Det är vårt ansvar som människor-

  288. -att lära oss
    och att lära oss om varandra-

  289. -så att vi bryr oss om varandra
    och skapar en bättre framtid.

  290. Översättning: Rebecca Simpson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det demokratiska klassrum? Möte med Carl Wieman som arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado startade han ett projekt som visar att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom det webbaserade interaktiva verktyget, PhET, Physics Educational Technology kan studenterna simulera labb på sina datorer och läraren kan via en fjärrkontroll snabbt kontrollera studenternas lärande. Carl Wieman säger att, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter om tänkandet. Möte med forskare på University of Colorado som fysikerna Cathy Perkins, Steve Pollock och Noah Finkelstein. De vill förändra undervisningen. Fler och bättre utbildade lärare är en central åtgärd för att förbättra undervisningen. Vi hör också president Obama tala om vikten av utbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Inlärning, Naturvetenskapsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisning i naturvetenskapliga ämnen, Undervisningsmateriel, Virtuell verklighet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på det demokratiska klassrummet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

I utbildningsmodellen "Learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på Bucklands Beach Intermediate School på Nya Zeeland.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Ansvar är ett av ledorden på skolan. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.