Titta

Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet

Om Jakten på det demokratiska klassrummet

I den nya läroplanen står att: "Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum.

Till första programmet

Jakten på det demokratiska klassrummet : Reggio EmiliaDela
  1. En busslast förskollärare
    från Norge och Danmark-

  2. -som länge har sett fram emot
    den här resan.

  3. Välkomna.

  4. Reggio Emilia är ingen stor stad,
    men vi har blivit världskända-

  5. -på grund av vår förskoleundervisning.

  6. Stadsguiden Giacomo
    har jobb så det räcker.

  7. Hit till norditalienska Reggio Emilia
    vallfärdar årligen tusentals lärare-

  8. -för att se staden där barn
    är medborgare som tas på allvar.

  9. Där förskolan ses som en investering
    i framtidens Reggio Emilia.

  10. Ett Reggio Emilia med fritt tänkande,
    kreativa och toleranta medborgare.

  11. Jag hoppas få ny inspiration
    som jag kan använda i mitt arbete.

  12. En massa tankar och reflektioner
    att ta med hem.

  13. Jag hoppas på en vecka
    med expertkunskap om projekt-

  14. -och en inblick
    i Reggio Emilia-filosofin.

  15. Jag hoppas på att få större kunskap
    om Reggio Emilia-pedagogiken.

  16. Vad har man för syn på barn?

  17. Jag vill gärna ha inspiration till att
    göra barnen mer kreativa och påhittiga.

  18. Det behövs i framtidens samhälle.

  19. Detta är Reggio Emilias borgmästare.

  20. Också han skriver under
    på förskolornas betydelse.

  21. Uppfostran är den viktigaste politiska
    frågan för samhällsbyggandet.

  22. Av det som alla måste bidra till
    sätter vi uppfostran högst.

  23. Den är längst upp på pyramiden,
    och det är vi eniga om.

  24. Härifrån sprids
    den uppmärksammade filosofin.

  25. Det internationella
    Loris Malaguzzi-centret.

  26. Reggio Children, god dag. Naturligtvis.

  27. En gammal parmesanfabrik har blivit
    utbildningscentrum och konsthall.

  28. Det här är förskolepedagogen
    Nina Finkenhagen King.

  29. Hon jobbar på en Reggio
    Emilia-inspirerad förskola-

  30. -och har länge
    sett fram emot resan.

  31. Det känns bra att vara här och sitta
    i Malaguzzi-centret. En stor upplevelse.

  32. Det är väldigt stort att få vara här.
    Kul att komma i gång. Första dagen.

  33. Vad går denna utbildningsfilosofi
    ut på, som väcker sån entusiasm?

  34. För att svara får vi gå tillbaka
    till krigsslutet 1945.

  35. Den fascistiska perioden
    och inbördeskriget var över.

  36. Reggioborna
    ville bygga en bättre värld-

  37. -och var eniga om att det viktigaste
    för demokratin var att bygga daghem.

  38. Barnen skulle ju
    bygga framtidens samhälle.

  39. De måste få styrka att stå för sina
    ideal och förhindra krig och fascism.

  40. Efter åtta månader stod daghemmet
    klart, byggt av stadsborna själva.

  41. Då var grunden lagd för ett nytt
    tänkande vad gäller synen på barn.

  42. De sågs som subjektiva och viktiga
    och skulle uppmuntras att tänka.

  43. På daghemmen och i skolorna
    talar man mycket om medborgarskap.

  44. Medborgarskap vad gäller barnen,
    men även föräldrarna-

  45. -som tar hand om stadens barn.
    De vuxnas medborgarskap.

  46. Det är ett väldigt starkt nyckelord-

  47. -som ger identitet åt
    dessa utbildningsmiljöer.

  48. Och denne Loris Malaguzzi som allt
    tycks kretsa kring - vem var han?

  49. Han var en folkskollärare som blev
    tagen av Reggiobornas beslutsamhet-

  50. -att ta tag i sin stads framtid
    genom daghemsbygget.

  51. Han började formulera de tankar
    som blev Reggio Emilia-filosofin.

  52. I början av 60-talet övertog staden
    de föräldrakooperativa förskolorna.

  53. Malaguzzi blev barnomsorgschef och
    började förverkliga sina visioner.

  54. Vad ser ni?

  55. Malaguzzi utgick från demokratitanken
    och en djup respekt för barnet.

  56. Barn kan tänka och handla och har
    en drivkraft att utforska världen.

  57. Läraren ska vara lyhörd
    för barnens teorier-

  58. -och ge dem möjlighet
    att pröva sina hypoteser.

  59. -Vad är bakom? Hur många ansikten?
    -Ett!

  60. -Här, då?
    -Två!

  61. Konstnärligt skapande fick
    en speciell roll i förskolorna.

  62. Utbildade konstnärer,
    så kallade ateljeristor-

  63. -skulle enligt Malaguzzi
    leda det konstnärliga arbetet.

  64. Han var vetgirig
    och kunde många saker.

  65. Han var bevandrad i filosofi,
    psykologi - troligen även konst.

  66. Han visste att konst är ett sätt
    för människan att kommunicera på-

  67. -och förhålla sig till världen-

  68. -som enskild,
    men också som del av en grupp.

  69. Jag tror att Malaguzzis mål var-

  70. -att barnet inte ska skilja kognitivt
    från rationellt eller känslomässigt.

  71. Han trodde att dessa uttryckssätt ihop
    kunde förstärka barnens inlärning.

  72. Och det blir också
    mer tvärvetenskapligt.

  73. Lägg benen i kors, Carolina.

  74. Flickorna sa att det här bordet-

  75. -är dukat för en fest,
    ett speciellt tillfälle.

  76. Det är väldigt fint bord.
    Men vad är det som saknas?

  77. -Människor!
    -Människor, precis.

  78. Då bestämde sig flickorna
    för att rita människor-

  79. -som skulle gå på festen. De har varit
    jätteduktiga och ansträngt sig.

  80. På hedersbordet.

  81. -En, två...
    -Nej, jag ska räkna!

  82. Måltider är ett utmärkt sätt
    att öva demokrati och samarbete.

  83. Barnen turas om att duka.

  84. I dag har fyra av avdelningens
    livligaste killar fått uppdraget.

  85. Det tar tid,
    men är en viktig del i lärandet.

  86. -Sju, åtta...
    -Nej, så här!

  87. En, två, tre, fyra, fem, sex.

  88. Det ska vara sju.

  89. -Jag ville hjälpa dig.
    -Den är borta.

  90. Där är huvudet. Var är tassarna?

  91. -Lägg dem under.
    -Du kan lägga en sten som ögon.

  92. Lägg några under.

  93. Får vi skära?
    Ska vi skära med knivarna?

  94. Ett av borden
    ägnas speciell omsorg:

  95. Hedersbordet, eller "Drakbordet",
    som dagens dukningsteam kallar det.

  96. Nu måste vi fatta ett beslut.

  97. Den som har en åsikt om vem som
    ska sitta vid bordet räcker upp handen.

  98. Efter dukningen följer nästa moment.

  99. De dukningsansvariga väljer vilka
    de vill sitta med vid Drakbordet.

  100. -Först vi.
    -Vad föreslår Fabio?

  101. -Drakbordet.
    -Vem ska få sitta där?

  102. -Carolina.
    -Varför Carolina?

  103. -För att hon är söt.
    -Okej.

  104. Okej, Carolina. - Nu ska vi höra
    vem Francesco har valt.

  105. Varför Riccardo?

  106. För ibland leker vi mycket.

  107. Han är hund eller barn
    och jag är husbonde.

  108. Hur ska vi göra?

  109. Vad är det, Francesco? Vem ska sitta
    vid Drakbordet, tycker du?

  110. Quinton.

  111. Nu har vi fyra, fem, sex...

  112. -Hur många platser finns vid bordet?
    -Sju!

  113. -Hur många saknas?
    -Två!

  114. Tror du att du kan vara så snäll...

  115. -...att du ger din plats till en kompis?
    -Ja.

  116. Vem ska få din plats, Angelo?
    Det var jättesnällt av dig.

  117. -Matteo.
    -Varför just Matteo?

  118. För i dag fick han leka
    med min Gormito-figur.

  119. Han kan kanske berätta det själv?

  120. Jag fick leka med hans Gormito-figur.
    Vi lekte med figurerna.

  121. Vad vill du säga till Angelo
    som är så snäll?

  122. -Tack.
    -Vad kan du mer göra?

  123. Mycket bra gjort, Angelo! Jättebra!

  124. Nu gör vi en annan sak. Angelo väljer...

  125. Än är det inte klart. Övriga barn
    ska göra upp om resterande platser.

  126. -Lorenzo.
    -Simone.

  127. Och mer?

  128. -Hur gör vi?
    -Pierina.

  129. Sergio.

  130. En ganska tuff utröstning
    med skandinaviska ögon sett.

  131. Men en nödvändig lära för livet
    enligt Reggio Emilia-pedagogerna.

  132. Man turas om med att få välja.

  133. Det händer att nån inte blir vald fast
    de förväntade sig det eller ville det.

  134. Men som vi ser det, så behöver sånt
    inte till varje pris undvikas.

  135. Det är sånt som ska upplevas,
    helst med en vuxen-

  136. -om upplevelsen skulle vara
    lite obehaglig för barnet.

  137. För det ingår i relationer-

  138. -att man kan vara i en situation där
    man både kan bli vald och inte bli vald.

  139. Sen ska pedagogen se till
    att följa upp detta en annan dag-

  140. -så att alla får känna sig delaktiga
    på ett eller annat sätt.

  141. I en Reggio-förskola
    diskuteras det mesta.

  142. Gärna länge och ingående
    under lärarnas handledning.

  143. Alla ska få säga sitt, vilket kan
    kännas ovanligt för en skandinav.

  144. Men här har vi nåt att lära.

  145. På förskolan diskuterar barnen.

  146. De konfronterar olika synpunkter
    på ett annat sätt än vad vi tillåter.

  147. De tillåter att barnen är riktigt oense-

  148. -medan vi i stället snart bryter in
    och ska återställa lugnet.

  149. Jag tror att det har varit bra för oss
    att rikta ljuset mot oenigheter.

  150. Att man får sina egna synpunkter
    konfronterade med andras.

  151. Det tror jag har med
    demokratisk fostran att göra.

  152. Jag brukar citera
    en mening av Malaguzzi-

  153. -om att barnen kanske har lite mer
    med sig från våra skolor.

  154. Vi hoppas att det kommer
    att hjälpa dem i framtiden.

  155. Vill du ha dem?

  156. Vi utgår ifrån
    att skolorna och daghemmen-

  157. -är platser
    där man lär ut medborgaranda.

  158. De är inte bara barn,
    utan också invånare i en stad.

  159. Därför har de rätt till platser
    som är avsedda för dem-

  160. -där de kan odla sin egen kultur.

  161. På daghemmen och i skolorna
    har man en idé om medborgarskap-

  162. -för barnen,
    men också för föräldrarna-

  163. -eftersom de har hand
    om stadens barn.

  164. Ordet för utbildning betyder
    att ta fram det bästa i sig själv.

  165. Latinets "educere" betyder det.

  166. Uppfostran är väsentlig,
    för den skapar medvetna medborgare.

  167. Personer som vet vad de kan
    och känner sina gränser.

  168. Man känner att man behöver andra
    och har utbyte av relationer.

  169. Man förstår att man inte kan vara
    lycklig ensam eller lära sig ensam.

  170. Det är alltid i diskussion med andra
    som man växer som person.

  171. Så du leker lite, Birgitta.

  172. Kan du bygga ett torn?

  173. –Den aktiviteten önskar jag att vi hade.
    –Det är inte svårt att få till.

  174. Jag förstår själv inte
    mina teckningar till slut.

  175. Jag brukar ha med mig
    praktiska saker-

  176. -som att hur man ska förvara
    barnens papper på ett bra sätt.

  177. Jag älskar ljusbordet!

  178. Och så är det
    alla askarna och ljusborden.

  179. Dem kan barnen ändra hela tiden
    med stenar och pinnar-

  180. -och en massa naturmaterial,
    som inspirerar.

  181. Mest intryck gör att de är så kreativa
    och engagerade ihop med barnen.

  182. De använder så mycket vetenskap
    i arbetet ihop med barnen.

  183. Man ska inte överdriva!

  184. Det här är ett neonrum.
    Allt får neonfärger.

  185. Ljusrummet som vi har varit i,
    med alla effekter-

  186. -det kan skapa förundran ihop med
    barnen, så det inspirerar mycket.

  187. Där har jag något att jobba med.

  188. Det största misstaget som görs
    i många delar av världen är-

  189. -att man använder sig
    av form och utseende-

  190. -som till exempel färger, möbler,
    arkitekturens form och material.

  191. Man litar till att dessa ting
    ska förmedla-

  192. -eller anknyta till Reggio-filosofin.

  193. I stället för det yttre har man
    lagt tyngdpunkten på värderingar:

  194. Barnets värderingar och barnets
    förmåga att bidra till inlärningen.

  195. Vikten av att lyssna
    och att få uttrycka sig fritt.

  196. Sen tolkar man dessa uttryck.
    Det är en mer levande verklighet.

  197. Nu applåderar vi för barnen
    som har gjort en fantastisk pizza.

  198. Ni är duktiga!

  199. Trenitalias regionaltåg 2277
    från Milanos centralstation-

  200. -mot Bologna...

  201. Speciellt här i Reggio Emilia är att
    barnen är mycket synliga i stadsmiljön.

  202. Som cykelprojektet under tågstationen.

  203. På en av de största teatrarna-

  204. -har barnen fått teckna och designa
    ridån inne i teatern.

  205. Barnen är med på ett levande sätt,
    och staden är viktig för barnen.

  206. Vi jobbar mer inne på lekskolan
    och med våra projekt där vi är.

  207. Också det lokala näringslivet
    i staden är med och bidrar.

  208. Företag skänker återvinningsmaterial
    till förskolornas konstprojekt.

  209. Italien är ett av de länder som
    har drabbats hårdast av krisen.

  210. Men här råder enighet om att skydda
    förskolorna till varje pris.

  211. Vi satsar på det.

  212. Vi har högsta antalet dagisbarn
    i Italien, bland de högsta i Europa.

  213. Vi har övertygat även företagarna
    om att det är av avgörande betydelse.

  214. Men krisen är svår
    för den offentliga sektorn-

  215. -eftersom kommunen får lösa
    problemen utan staten.

  216. Det är bara vi och familjerna.
    Därför krymper vissa projekt.

  217. Men vi försöker fortsätta
    att göra upp planer.

  218. Vi har skapat
    stiftelsen Reggio Children.

  219. Vi anstränger oss för att inte
    låta systemet sakta förfalla.

  220. Vi har gjort ett avtal.
    Alla får bidra lite.

  221. Föräldrarna har accepterat
    en liten höjning-

  222. -av det månatliga bidrag
    som de skänker.

  223. Assistenterna har gått med på
    att gå ner lite i arbetstid.

  224. Pedagogerna får vikariera då och då.

  225. När vi la ihop
    allt det som alla bidrar med-

  226. -så lyckades vi behålla pedagogen-

  227. -ateljeristan, kokerskan
    och barnens timmar-

  228. -och samtidigt spara
    eller få in lite mer pengar.

  229. Och nu till den centrala frågan:
    Fungerar Reggio Emilia-filosofin?

  230. Den har praktiserats i årtionden
    i den här staden.

  231. Är invånarna här mer demokratiska,
    toleranta och kreativa-

  232. -än invånare i jämförbara städer?

  233. Jag tror
    att det finns ett osynligt spår-

  234. -och det försöker vi åskådliggöra
    genom komparativ forskning.

  235. Man undersöker hur arbets- och
    skolprestationer har påverkats-

  236. -hos personer
    som har gått på våra daghem.

  237. Det pågår såna undersökningar nu.
    Vi försöker få vetenskapliga belägg.

  238. Jag tror att vår stad
    är ett exempel på-

  239. -att ett samhälle kan öppna och sköta
    en skola, ett utbildningssystem.

  240. Men skolan är också
    grunden för samhället.

  241. Det gav ingen klarhet
    i konkreta effekter-

  242. -som Malaguzzis förskola har haft.

  243. Men det finns en siffra värd
    att notera.

  244. Andelen äktenskap mellan infödda
    och invandrare ligger i topp här.

  245. 26,5 procent av stadens äktenskap
    ingås mellan Reggiobo och invandrare.

  246. Detta i en stad med
    17 procent invandrare.

  247. Så kanske bäddar förskolan
    för tolerans och öppenhet.

  248. Man lägger stor vikt vid det sociala
    som invånare.

  249. Man tänker mycket på det allmänna.

  250. Man diskuterar fortfarande livligt
    och bryr sig om-

  251. -det som händer i Reggio Emilia.

  252. Skolan är bara en del av barnens liv,
    inte allt. Det är den också i framtiden.

  253. Det vi hoppas på-

  254. -är att skolan
    blir en bra upplevelse för dem-

  255. -och att de blir bra människor.

  256. Att de behåller nyfikenheten
    och vill lära känna andra.

  257. Det tycker vi är en fin dröm
    och ett bra mål med skolan.

  258. Dina tankar, din kunskap och
    ditt kunnande förnyas kontinuerligt.

  259. Jag har fått massor av intryck, som av
    hur engagerad hela kommunen är här.

  260. Jag har fått en massa intryck
    på studiebesök.

  261. Hur de jobbar, materialanvändning,
    estetiskt... En massa inspiration.

  262. Det var imponerande hur mycket man
    kan involvera familjerna och staden-

  263. -i det pedagogiska arbetet.
    Alla engagerar sig.

  264. Några morföräldrar till ett före detta
    dagisbarn rostade kastanjer till oss.

  265. Jag var imponerad av att det är en så
    pass integrerad del av invånarnas liv.

  266. Det är ett intressant perspektiv
    att man fokuserar mindre på ämnet-

  267. -och mer på vilken
    undervisningsmetod man använder.

  268. Ämnet i sig är inte så viktigt.

  269. I de skandinaviska länderna fokuserar
    vi mer på att ta upp olika ämnen.

  270. I Italien har man en mer social syn
    på vad daghemmen.

  271. Man riktar sig till gruppen.

  272. I Danmark fokuserar man
    på det individuella, vart barn för sig.

  273. Det är sista kvällen.

  274. Vi ska packa, lägga all parmesanosten
    i resväskan och åka hem.

  275. På måndag är vi tillbaka på jobbet.

  276. Det har varit en fantastisk resa
    i Reggio Emilia-filosofin.

  277. Jag har fullt med intryck som det säkert
    kommer att ta veckor att smälta.

  278. Jag måste handla lite parmesanost,
    för att ge bort.

  279. Översättning: Haraldson/Sverenius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Staden Reggio Emilia i Italien är känd över hela världen för sin förskolepedagogik. Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger på studieresa dit. Reggio Emilia utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Barnen lär sig att de är en viktig del av samhället med rättigheter och möjlighet att påverka. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen undersöker, tolkar och gestaltar sin omvärld. Barnen uppmuntras att pröva sina teorier om hur världen fungerar. Läraren lyssnar och alla får komma till tals. Möte med ateljeristan Titti Sassi. Idag går Italien genom en svår ekonomisk kris där alla samhällssektorer drabbas. Men man vill absolut värna om sin berömda förskola.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Italien, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Reggio Emilia-pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på det demokratiska klassrummet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

I utbildningsmodellen "Learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på Bucklands Beach Intermediate School på Nya Zeeland.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Ansvar är ett av ledorden på skolan. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetik för alla

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Sveriges ledarskola

På Djursholms skolor går en stor andel av Sveriges framtida ledare och chefer. Där ses lärarna som servicepersonal som ska administrera verksamheten och leverera höga betyg. Misslyckande är inte ett alternativ. Det säger Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi som ägnat fem år åt att studera samhället Djursholm. Resultatet blev boken "Djursholm: Sveriges ledarsamhälle", en 700 sidor lång socialantropologisk studie där en stor del ägnas åt just skolan. Både samhället och dess skolor beskrivs som något extrema. Vad kan andra skolor lära av Djursholm? Är det ens relevant att jämföra sig?