Titta

UR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

UR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om UR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

CHARGE-syndrom är en medfödd sjukdom som drabbar många delar av kroppen. Personer med CHARGE-syndrom har oftast problem med hörsel och syn. Barn med syndromet har stora möjligheter att utvecklas om de får rätt hjälp. Under två dagar samtalade tre föreläsare om genetik, förståelse och undervisning för personer med CHARGE-syndrom. Inspelat i mars 2013. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, Förbundet Sveriges dövblinda och Stockholms läns landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom : Om genetikDela
  1. Jag är Lisbeth Tranebjaerg,
    professor i klinisk genetik-

  2. -på Köpenhamns universitet
    och Bispebjerg hospital i Köpenhamn.

  3. Jag känner mig privilegierad,
    stolt och glad-

  4. -över att få vara här
    på konferensen om Charge syndrom.

  5. Jag jobbade med Charge syndrom-

  6. -när det kallades Charge association
    på 90-talet.

  7. Jag hade patienter
    som man trodde hade Charge-

  8. -när jag jobbade i Tromsö
    i norra Norge.

  9. Det är världens nordligast
    belägna universitet.

  10. Det var väldigt roligt
    när genen upptäcktes-

  11. -och det gav en stor tillfredställelse
    att bekräfta-

  12. -att patienterna
    hade Charge syndrom genetiskt sett.

  13. Jag är läkare och jobbar mycket
    med genetiska hörselnedsättningar.

  14. Det är mitt huvudämne,
    tillsammans med dövblindhet.

  15. Charge syndrom
    har alltid legat mig varmt om hjärtat.

  16. Jag träffar många danska familjer
    vars barn har Charge syndrom.

  17. Mitt bidrag i dag till er,
    alla föräldrar och släktingar-

  18. -är att beskriva det som sker runt
    omkring beskedet om diagnosen.

  19. Det som David och Jude ska prata om-

  20. -handlar om de långvariga
    och viktiga konsekvenserna.

  21. Men om man inte har rätt diagnos-

  22. -jobbar man på fel grunder.
    Diagnosen är väldigt viktig.

  23. Ni kanske ser mig en gång, eller hör
    om den genetiska utredningen-

  24. -men sen lämnas personen
    med Charge syndrom över till andra.

  25. Det är helt i sin ordning.

  26. Bilden visar den
    något komplicerade klassificeringen-

  27. -av genetisk hörselnedsättning.

  28. Jag visar den för att det är så
    mitt arbete ser ut-

  29. -och Charge syndrom är bara en av
    hundratals olika hörselnedsättningar.

  30. Inte alla med Charge syndrom
    har hörselnedsättning.

  31. Det här är bara för att beskriva
    min arbetsinriktning.

  32. Många är icke-syndromiska
    - man har bara en hörselnedsättning.

  33. Den aspekten är viktig
    då vi jämför resultaten-

  34. -mellan barn med Charge
    som får ett cochleaimplantat-

  35. -och barn som bara
    har en hörselnedsättning.

  36. Det är två skilda världar.
    Läkarna inser inte alltid det, tyvärr.

  37. Jag är inte ÖNH-läkare,
    så jag kan säga det.

  38. Det är en större utmaning-

  39. -att ha ett barn med Charge syndrom
    och eventuellt ett cochleaimplantat.

  40. Jag anser att det är oerhört viktigt
    att försöka ställa diagnos.

  41. Utan rätt diagnos
    är det svårt att göra rätt prognos-

  42. -för en persons liv
    och de medicinska komplikationerna-

  43. -och att hitta den rätta behandlingen
    och ge rätt rådgivning.

  44. Det gäller genetisk rådgivning-

  45. -men även rådgivning
    vad gäller rehabilitering.

  46. Man skiljer på genetiska
    och icke-genetiska orsaker.

  47. Det finns exempel på medfött
    rubellasyndrom som liknar Charge.

  48. Det kan också vara
    en kromosomavvikelse-

  49. -som är mycket ovanliga och unika.
    Det kan också vara Charge.

  50. Det är viktigt att vara förberedd
    på de medicinska komplikationerna-

  51. -vad gäller hörselnedsättning
    och Charge syndrom.

  52. Charge syndrom
    är ett komplext medicinskt tillstånd-

  53. -som påverkar alla organ i kroppen.

  54. Det är åtminstone
    min primitiva förståelse av det.

  55. Genprodukten
    är bristfällig i Charge syndrom-

  56. -och gör att cellerna delar sig
    och DNA-spiralen löses upp.

  57. Det är förmodligen anledningen.

  58. Innan man får diagnos är det viktigt
    att veta om tillståndet är stabilt-

  59. -om hörselnedsättningen
    är stabil eller progressiv.

  60. Det påverkar ens val av utbildning
    och om man kan ha ett arbete-

  61. -eller om man ska förvänta sig
    att bli döv.

  62. Rådgivning om rätt behandling
    är viktig: implantat eller inte-

  63. -ska man använda teckenspråk
    eller tecken- och talspråk.

  64. Jag har inte träffat några föräldrar
    med "funktionshindrade" barn-

  65. -som inte ställt sig frågan:
    "Varför fick vårt barn det här?"

  66. "Varför drabbades vårt barn
    av medfödda avvikelser"-

  67. -"eller nedsatt kognitiv funktion
    eller hörselnedsättning?"

  68. Jag tror att om man får en förklaring,
    är det som en sorts behandling.

  69. Man tar dem på allvar.

  70. Vad är då ett "syndrom"?
    Alla känner till Downs syndrom.

  71. Charge syndrom och Downs syndrom
    har inget med varandra att göra.

  72. "Syndrom" syftar på ett tillstånd där
    ett antal särdrag förekommer samtidigt.

  73. Alla behöver inte finnas-

  74. -men vissa måste finnas
    för att tillståndet ska kallas syndrom.

  75. Det är förklaringen till termen.

  76. Vad gäller Charge syndrom...

  77. Först hette det Charge association,
    det finns mycket skrivet om det.

  78. Jag tänker inte säga mer om det.
    Vi kan prata om det i pausen om ni vill.

  79. Charge har utvecklats och är som
    en prototyp för medfödd dövblindhet-

  80. -som är tämligen vanligt och därför
    nödvändigt att behandla i alla länder.

  81. Syndromet förekommer
    i alla länder i världen.

  82. En bakgrundsförklaring
    får tjäna som introduktion.

  83. Det är ett högst variabelt syndrom
    med flera missbildningar.

  84. Det är alltså inget dövsyndrom.

  85. Det fenotypa spektrumet,
    alltså mångfalden i de olika fallen-

  86. -har uppdagats först
    efter det att genen identifierades 2004.

  87. Den kliniska diagnosen har varit känd
    längre, men genen identifierades 2004.

  88. Vad betyder "Charge"?
    Det är en akronym-

  89. -av de första bokstäverna på listan:

  90. Okulär kolobom,
    vilket är en defekt utveckling av ögat.

  91. Ögat sluts inte,
    det kan vara synligt eller osynligt.

  92. Hjärtmissbildningar.

  93. Koanalatresi, det finns ingen passage
    från näsan till andningsorganen.

  94. Tillväxthämning.

  95. Missbildningar av könsorganen
    och/eller urinvägarna-

  96. -och öronmissbildningar
    med eller utan dövhet.

  97. Måste man då ha allt det här
    för att ha Charge syndrom?

  98. Vi ska prata om det sen.

  99. Kombinationen
    av särdragen orsakas av-

  100. -autosomalt dominanta mutationer
    i genen CHD7. Det är bara ett namn.

  101. Det är hittills
    den enda identifierade genen-

  102. -som är inblandad i Charge syndrom.
    Det kan finnas flera, vi vet inte det.

  103. Angående frekvensen...

  104. I de flesta fall
    beror det på nymutationer.

  105. Det betyder att det inte bör finnas
    risk för upprepning-

  106. -hos en familj med ett Charge-barn.
    Det är inte alltid så.

  107. Det är riskabelt att trösta familjen
    med att säga att det inte sker igen.

  108. När de återvänder med sitt andra sjuka
    barn litar de aldrig mer på sjukvården.

  109. Det finns undantag,
    och jag ska snart prata om dem.

  110. Frekvensen har nyligen
    noggrant bedömts i Holland.

  111. Läkare i Holland är väldigt aktiva
    vad gäller genetisk forskning-

  112. -av Charge syndrom. De har publicerat
    bra artiklar och rapporter om det.

  113. De kom fram till en siffra,
    nästan 1 av 18 000-

  114. -vilket är mindre än den förra siffran.

  115. Om man räknar med dem
    som inte får en diagnos-

  116. -kanske för att de dör
    innan de får sin diagnos-

  117. -räknar de med 1 av 15 000.

  118. Jag har en siffra från Storbritannien
    - 250 patienter, osäkert vilket år.

  119. David Brown sa att det finns
    86 patienter i Kalifornien-

  120. -där populationen är på 34 miljoner.

  121. Det måste finnas en stor mängd
    av odiagnosticerade fall.

  122. Det finns ingen anledning att tro
    att det skulle vara annorlunda.

  123. I Danmark 2011
    kände jag till 34 patienter-

  124. -med en bekräftad mutation.
    De var i många olika åldrar.

  125. Enligt psykologen Jesper Dammeyer
    som jobbar med dövblindhet-

  126. -är det den andra mest vanliga orsaken
    till medfödd dövblindhet:

  127. En tredjedel av 67 barn
    som de hade hand om.

  128. Det är en viktig förutsättning när man
    jobbar med medfödd dövblindhet.

  129. Genom historien...

  130. Roberta Pagon och Hall
    beskrev det på tidigt 80-tal-

  131. -och gjorde diagnoskriterierna.

  132. Det har diskuterats hur många särdrag
    man behöver, och kriterierna.

  133. 2004 var ett viktigt år
    då genen identifierades.

  134. Det var baserat på en viss patient
    som helt saknade genen.

  135. Sen undersökte man patienter
    där man hittade andra mutationer.

  136. Man har studerat
    ett stort antal patienter under åren.

  137. Min rubrik är "Var är vi nu?" Har det
    hänt nåt nytt sen genen blev känd?

  138. Man kan göra en utredning
    och få en diagnos.

  139. Nu kan vi bättre beskriva skillnaderna
    i de kliniska symptomen-

  140. -och de olika följderna
    av mutationerna.

  141. Det som har hänt efter 2004 är att
    alla de ovanliga fallen kommer fram.

  142. De kända fallen är svåra
    då det finns risk för återfall.

  143. Det finns fall där patienten sagts ha
    medfödd rubella eller är utan diagnos.

  144. Det finns en överlappning med ett
    annat syndrom - Kallmanns syndrom.

  145. Det har bekräftats
    att det förekommer nymutationer.

  146. Man har också bekräftat
    fenomenet germinal mosaicism.

  147. Cellerna i spermierna
    eller äggcellerna har en blandning-

  148. -av celler med en Chargemutation
    och vanliga celler.

  149. Det finns alltså en risk
    att spermiecellerna har en mutation-

  150. -som förs vidare till barnet.
    Det är alltså germinal mosaicism.

  151. Länge var antalet patienter
    med bekräftade mutationer hög.

  152. Det beror på att DNA-sekvenseringen,
    DNA-läsningen-

  153. -gjordes i rätt tid. Det har utvecklats
    enormt de sista fem åren.

  154. Alla patienter som tros ha Charge
    genomgår genetiska utredningar.

  155. Då undersöktes bara fall där man
    kliniskt sett misstänkte Charge.

  156. Därför blev siffran
    med positiva upptäckter så hög.

  157. Siffran sjunker. Vi vet inte
    om det finns andra oupptäckta gener.

  158. Charge är en prototyp för dövblindhet
    p.g.a. den höga frekvensen.

  159. Den har ofta ett mycket allvarligt
    förlopp hos de nyfödda barnen.

  160. Det är förstås väldigt förödande
    för familjen-

  161. -om barnet har en hjärtmissbildning
    och genomgår många operationer.

  162. Det är mycket svårt för alla.

  163. Variabeln på olika grader
    av syn- och hörselnedsättning är stor.

  164. Vissa missbildningar är osynliga.

  165. Det kan vara en kolobom på näthinnan,
    inte på främre delen.

  166. En annan karaktäristisk missbildning-

  167. -är avsaknad av båggångarna.

  168. De är de tre vätskefyllda gångarna
    som fungerar som balansorgan.

  169. De mäter var vi befinner oss i rummet.

  170. Det är orsaken
    till den sena motoriska utvecklingen-

  171. -som ofta misstolkas
    som psykisk utvecklingsstörning.

  172. Oftast är risken för återfall minimal
    då det är en nymutation.

  173. Det är en kritisk punkt
    som jag hoppas att man jobbar med-

  174. -nämligen att man jobbar
    tvärvetenskapligt med uppföljningen.

  175. De är så känsliga
    för anestesi och operationer.

  176. Proverna ska göras samtidigt
    i stället för en i taget.

  177. Sjukvården är inte bra på det.

  178. Ofta är det föräldrarna som föreslår
    att man gör olika analyser samtidigt.

  179. En historia för Charge syndrom
    börjar nu komma fram.

  180. Missbildningarnas mönster
    kan beskrivas.

  181. Man ska alltid be om en genetisk
    utredning om den inte har gjorts-

  182. -för att klargöra
    om det är en CHD7-mutation.

  183. Det kliniska spektrumet är brett,
    och det finns medfödda missbildningar.

  184. Det finns vissa mönster av
    sen utveckling, ofta saknas puberteten.

  185. Det finns ett karakteristiskt beteende,
    som Jude och David ska förklara.

  186. Det kommer ständigt nya särdrag,
    som immunbrist och andra saker.

  187. Vi kan börja utveckla riktlinjer för
    livslånga kontroller för barnen-

  188. -och de vuxna individerna.

  189. Holländarna har publicerat
    en artikel med de kliniska kriterierna.

  190. Jag ska inte prata om
    den historiska biten.

  191. Följande tre särdrag är karaktäristiska
    och mest framträdande:

  192. Kolobom, koanalatresi
    och missbildningar i båggångarna.

  193. Alla drabbade har inte alla särdrag.

  194. Man kan bolla
    med de olika särdragen:

  195. Ska man ha tre eller två huvudkriterier?

  196. I alla misstänkta fall ska man göra
    en genetisk utredning.

  197. Här är en bild från artikeln-

  198. -där man illustrerar de
    kliniska särdragen hos olika patienter.

  199. Kolobomet i ögat, ögat är inte slutet.

  200. Man ser... Jag kan inte visa det,
    men i det här fallet-

  201. -ser man missbildningar i
    båggångarna. En radiolog kan visa det.

  202. Bild B visar dubbelsidig koanalatresi.

  203. Det är svårt att se i det här ljuset...

  204. Det är ett koppformat öra.

  205. Ofta förekommer
    förlamning av ansiktsnerven.

  206. Här är ansiktet osymmetriskt
    på grund av ansiktsförlamning.

  207. De är alla karaktäriska särdrag.

  208. Den här förteckningen
    visar särdragen hos 280 patienter-

  209. -som alla hade en mutation i genen.

  210. De tre huvudkriterierna är i fetstil:

  211. Båggångarna,
    kolobom och koanalatresi.

  212. Ni ser att det inte förekommer
    i alla fall.

  213. Det är så det är i ett syndrom.
    Sen finns det många andra särdrag.

  214. Patienternas beteende har inte
    systematiskt utvärderats-

  215. -och därför är det inte med.

  216. Det kommer gradvis
    när patienterna utreds systematiskt.

  217. Här ser man också
    hur olika siffrorna är.

  218. Det är inte resultatet
    av en systematisk utredning.

  219. I framtiden
    blir det en del av riktlinjerna-

  220. -för vad som ska utredas
    hos patienter med Charge syndrom.

  221. Vad gäller beteende ska jag nämna-

  222. -vad experten Timothy Harthshorne,
    som jobbar med Jude Nicholas-

  223. -har listat som särdrag.

  224. Min erfarenhet med föräldrarna
    är att de känner en lättnad-

  225. -att beteendet
    inte beror på dåligt föräldraskap-

  226. -utan att det är särdrag för syndromet.

  227. Han listar
    låg normal kognitiv prestation-

  228. -och en mycket envis inställning
    till saker och ting.

  229. Ett gott sinne för humor.

  230. Barnen är socialt intresserade,
    men klarar inte av situationen-

  231. -och har ett visst mått av upprepat
    och tvångsmässigt beteende.

  232. De söker intensiv sensorisk stimulans-

  233. -men har svårt att behärska sig
    och förlorar kontrollen.

  234. De har svårt att byta fokus
    och är därför lätt distraherade.

  235. De har svårigheter i stora grupper,
    som att vara i ett klassrum.

  236. Jag ska inte säga mer om det,
    för det är inte mitt område.

  237. Vi har samarbetat med den holländska
    gruppen och publicerat en artikel-

  238. -om alla mutationerna hos över 800
    patienter. Den kom ut i april 2012.

  239. Bilden är att vanligtvis varje patient
    har en alldeles egen mutation.

  240. Vissa mutationer
    förekommer hos fler än en patient.

  241. Som genetiker
    måste vi läsa av hela genen-

  242. -och inte bara titta på
    ett ställe där mutationen är.

  243. Det finns en databas där vi söker
    information om de nya mutationerna.

  244. I en artikel beskrivs
    ett nytt klassificeringssystem.

  245. Identifieringen av en mutation i en gen
    säger inget om vad följderna blir-

  246. -för den bristfälliga peptiden.
    Det krävs mer bioinformatik.

  247. Det nya systemet gör att man kan skilja
    på oskyldiga genetiska varianter-

  248. -och patogena mutationer.
    Det är en bra vägledning för oss.

  249. Det kliniska spektrumet har vidgats.
    Diagnoserna hos äldre patienter-

  250. -den äldsta jag känner till
    i Danmark är 62-

  251. -publiceras inte längre.

  252. Diagnoserna är ofta försenade,
    och en del av de kända fallen-

  253. -är lättare
    än fallen med nymutationerna.

  254. Man har även bekräftat mosaicism.

  255. Vi ser inget samband mellan vissa
    mutationer eller deras placering-

  256. -och den kliniska presentationen.
    Det visar vår okunskap-

  257. -om mutationernas följder.

  258. Man måste göra mer för att förstå
    de funktionella följderna.

  259. Vi måste ta reda på vilka andra peptider
    som genen samarbetar med-

  260. -för att förstå den bättre.

  261. Hur ofta upptäcker man
    en mutation i dag?

  262. I artikeln av den holländska gruppen-

  263. -sammanfattar de att
    när man tittar på en klinisk miljö-

  264. -uppskattar man att mutationen
    finns hos 30-40 % av patienterna.

  265. Om man går till forskningsstudier,
    beroende på olika kriterier-

  266. -är variationen större
    vad gäller antalet funna mutationer.

  267. Hos patienter
    som uppfyller de kliniska kriterierna-

  268. -är antalet mycket högt.

  269. Det är mycket viktigt
    att ta reda på de kliniska orsakerna.

  270. Jag nämnde medfödd rubella-

  271. -som härmar genen,
    en så kallad fenokopia.

  272. Det verkar vara ett genetiskt syndrom,
    men beror på nåt annat.

  273. Vi har en dansk äldre kvinna som
    diagnosticerades vid 56 års ålder.

  274. Hon fick inte diagnosen
    förrän en dövblindhetskonsult sa-

  275. -att hon nog hade Charge,
    och vi utredde.

  276. Hon hade en äldre bror
    som dog efter födseln.

  277. Hon hade hörapparat
    från och med puberteten.

  278. Hon var döv på högra örat,
    hade glasögon, grå starr-

  279. -och hade ingen synlig kolobom.
    Hon hade inte gjort synundersökning.

  280. Hon hade aldrig haft mens.
    Hon hade ämnesomsättningsproblem.

  281. Hon var neurologiskt påverkad
    och hade en lätt hjärtmissbildning.

  282. Ansiktet var osymmetriskt,
    och hon hade ett märkligt beteende.

  283. Vid DNA-sekvenseringen
    hittade vi en mutation.

  284. Mamman levde, pappan var död.
    Hon hade ingen mutation.

  285. En av föräldrarna
    har förmodligen en mosaicism-

  286. -eftersom hennes bror
    nog också hade Charge syndrom.

  287. Vi gjorde en skiktröntgen av tinning-
    benen och hittade en missbildning-

  288. -och hon saknade helt båggångar.

  289. Hon hade en liten kolobom
    i skelettdelen av ögat, i ögonhålan.

  290. Hon hade Charge syndrom
    och fick diagnosen vid 56 års ålder.

  291. Vi har ett exempel på ett atypiskt fall.

  292. Det är ett barn som föddes 2001
    av turkiska besläktade föräldrar.

  293. Tyvärr är det så
    att när det föds sådant barn-

  294. -tänker sjukvården
    att det är deras eget fel-

  295. -och att det är ett recessivt anlag.

  296. Ingen diagnos ställdes
    och man misstänkte inte Charge.

  297. Tiden gick och hon blev nekad
    ett cochleaimplantat-

  298. -eftersom hon inte hade en hörselnerv.

  299. Hon hade inte kolobom, koanalatresi-

  300. -eller de vanliga
    matsmältningsproblemen.

  301. Hon hade inga problem med luktsinnet.
    Hon var kortväxt.

  302. 2007 hittade vi en mutation
    i Chargegenen.

  303. Det tog lång tid, och det var
    en sen diagnos i hennes fall.

  304. Vi har en annan intressant familj
    som man utredde igen.

  305. Det publicerades på 90-talet av folk
    som var intresserade av endokrinologi-

  306. -som Kallmanns syndrom.
    Det definieras som-

  307. -hypogonadotrop hypogonadism.

  308. Man har en låg nivå av könshormoner,
    utebliven pubertet-

  309. -och inget luktsinne.
    Det har många genetiska orsaker.

  310. Två systrar drabbades i familjen.
    Pappan var död.

  311. Han hade nog en lätt variant
    av Charge. Mamman var frisk.

  312. Det fanns vissa
    neuropsykologiska problem-

  313. -och fertilitetsproblem hos probanden,
    den här kvinnan.

  314. Det visade sig att det fanns
    en missense-mutation i Chargegenen-

  315. -vilket är typiskt för fall inom
    familjen. Det finns flera såna fall.

  316. Även Kallmanns syndrom
    och Chargemutationer-

  317. -har undersökts av holländarna.

  318. När man tittar noggrant på de
    patienterna som anses ha Kallmann-

  319. -och har Chargegenmutationer-

  320. -har de alltid andra särdrag
    än HH och anosmi.

  321. Misstänker man det,
    ska man göra en större utredning.

  322. Det hjälper för att bestämma vilka
    som ska testas för Chargemutationer.

  323. Det här är ett ofta visat fall
    av Charge i familjen.

  324. Det publicerades 2007.

  325. Det är en intressant familj
    eftersom mamman-

  326. -fick diagnosen Charge efter att
    hennes två söner fick diagnosen.

  327. Ni ser listan med kriterierna.

  328. Barnen hade flera, speciellt den
    yngste. Mamman hade få kriterier.

  329. De hade en missense-mutation
    som fanns hos mamman.

  330. Pappan kunde inte utredas,
    mormodern hade den inte.

  331. Det kan ha varit
    en germinal mosaicism.

  332. När man ser på de kliniska särdragen...
    Det här är mamman.

  333. Hon blev tillfrågad
    efter det att barnen diagnosticerades-

  334. -och hon hade en kolobom. Hon hade
    också svårt med balansen som barn.

  335. Barnen var atypiska.

  336. Om familjen hade fått veta
    efter det första barnet-

  337. -att det är en nymutation och risken att
    få fler barn med Charge inte finns...

  338. ...hade de blivit väldigt besvikna
    på sjukvården-

  339. -när de kom tillbaka
    med det andra drabbade barnet.

  340. Ännu en överblick av ett familjefall
    av van Ravenswaaij och Hoefsloot-

  341. -visade att det bara finns 17 familjer
    i litteraturen. Det sker inte ofta.

  342. De 35 patienterna i de 17 familjerna
    hade lättare variationer-

  343. -och bara 23 uppfyllde alla kriterierna.

  344. Ofta är familjefallen
    atypiska och lättare.

  345. Det har nog att göra med förmågan
    att fortplanta sig.

  346. Man måste vara välfungerande
    både kroppsligt och mentalt för det.

  347. De lätt drabbade patienterna
    hade ibland väldigt lätta särdrag.

  348. Inom familjerna
    fanns det stora variationer.

  349. Vi vet inte vad som blir fel
    i den muterade genen-

  350. -när vi inte kan förutspå
    den muterade genen.

  351. Vad gäller genetisk rådgivning
    finns det två situationer.

  352. Om det är en nymutation hos patienten
    är återfallsrisken låg, men inte noll.

  353. Det kan bero på germinal mosaicism.
    Vi utreder föräldrarna-

  354. -för att se om vi hittar
    bl.a. mosaicism.

  355. Vi kan inte ta biopsi på ägg eller
    spermier, vi kan bara prata om siffror.

  356. Vi rekommenderar föräldraanalys-

  357. -och fosteranalys vid nästa graviditet
    för att leta efter en mutation-

  358. -för att utesluta risken genom
    att undersöka det ofödda barnet.

  359. Den fertila patienten löper 50 % risk
    eftersom det är en dominant mutation.

  360. Om vi vet att det är ett familjefall,
    är risken 50 %.

  361. Vi vill gärna ha ett samband mellan
    en mutation och en klinisk situation-

  362. -men så är det inte.
    Vi kan se på det på olika sätt.

  363. Hos dem som har genmutationen
    är det upp till 17 % av patienterna-

  364. -som inte uppfyller kriterierna.
    Vi kan också säga-

  365. -att man ska undersöka dem
    som har lägre siffror.

  366. Å andra sidan har man inte hittat
    några mutationer-

  367. -hos många av patienterna
    som bara hade ett särdrag-

  368. -som gomspalt eller medfödd
    hjärtmissbildning. Det borde vara mer.

  369. Om man ser på dem
    som har en klinisk diagnos-

  370. -är det 5-10 %
    som inte har CHD7-mutationer.

  371. Det kan bero på en Chargegen
    som vi inte känner till-

  372. -eller att de har en annan diagnos, som
    Kallmann eller DiGeorges syndrom.

  373. Det är mycket att ta hänsyn till
    i en genetisk utredning.

  374. De viktigaste differentialdiagnoserna
    är Kallmanns syndrom-

  375. -eller en avvikelse i kromosom 22
    - DiGeorges syndrom.

  376. Många av särdragen är lika,
    som hjärtmissbildningar-

  377. -gomspalt och immunbrist.

  378. De patienterna
    har ofta psykiatriska avvikelser.

  379. Om analyserna är normala
    och patienten har kliniska särdrag-

  380. -rekommenderar man
    kromosomanalysen array CGH-

  381. -Comparative Genome Hybridisation.

  382. Man jämför DNA från en normal
    person med DNA från patienten-

  383. -och kan hitta små avvikelser
    i kromosommaterialet.

  384. Sen har vi så klart medfödd rubella
    som nästan är utplånad, men inte helt.

  385. Det är sällan fallet i dag.

  386. Baserat på överlappningen
    mellan 22q11-deletion och Charge-

  387. -var det fem fall där det inte fanns
    en mutation i Chargegenen-

  388. -i stället fanns det en 22q11-deletion.
    De utredde alla Chargepatienter-

  389. -för att se vilka särdrag de har.

  390. De fann att 3,6 % av patienterna-

  391. -hade särdrag som finns
    i 22q11-deletionsyndromet.

  392. Sen tittade de på patienter
    med diagnosen 22q11-deletion-

  393. -men utan avvikelser,
    där vissa hade en CHD7-mutation.

  394. De två analyserna ska läggas ihop
    om den ena är negativ.

  395. Här är ett fall med ett Charge syndrom
    med en 22q11-deletion-

  396. -i stället för en CHD7-mutation. Den
    visas i en av de holländska artiklarna.

  397. Jag ska prata om vissa särdrag
    och uppföljningar.

  398. Jag ska bara ta upp några särdrag:

  399. Hjärtat, de endokrina körtlarna,
    cochleaimplantat-

  400. -dödsorsaker efter neonatalperioden-

  401. -och rekommendationer kontroller av
    patienten i ett livslångt perspektiv.

  402. Det här är ett normalt hjärta.
    Jag ska inte gå in på detaljer.

  403. Jag har lånat bilden
    från N. Janssen i Holland.

  404. På nästa bild
    ser man de karakteristiska...

  405. ...mönstren i hjärtmissbildning
    hos barn med Charge.

  406. Det finns två typer
    av utvecklingsabnormaliteter.

  407. En är atrioventrikulär septumdefekt.
    Det är ett hål-

  408. -mellan höger och vänster förmak
    eller kammare.

  409. Den andra typen är kammar-
    septumdefekt som är allvarligare.

  410. En annan missbildning som är vanlig
    i Downs syndrom är Fallots tetrad.

  411. De är svåra missbildningar.
    Av färgerna ser ni-

  412. -att blodet som pumpas ut
    via aorta inte är helt syresatt.

  413. Kroppen kämpar.
    Barnet kan inte anstränga sig fysiskt-

  414. -och får blåfärgade läppar-

  415. -och blir andfådd vid fysisk aktivitet.

  416. Man gjorde en bra jämförelse
    mellan en europeisk databas-

  417. -där man samlade information
    om hjärtmissbildningar-

  418. -hos mer än 1 000 patienter.

  419. Det jämfördes med hjärtmissbildningar
    hos 202 Chargepatienter.

  420. Notera i tårtdiagrammet-

  421. -att de atrioventrikulära defekterna
    är 12 % i Charge-

  422. -och 2 % i den andra gruppen.

  423. De andra missbildningarna
    är också överrepresenterade.

  424. De två är vanliga. Det är viktigt att
    vara medveten om missbildningarna.

  425. Vi vet inte varför det är så,
    men det har att göra med genen.

  426. Jag ska prata lite om
    de endokrinologiska aspekterna.

  427. Det är en annan viktig sak:
    att få diagnosen för en rätt behandling.

  428. Endokrinologi är en medicinsk disciplin
    som handlar om kroppens körtlar:

  429. Bukspottkörteln, thymus,
    sköldkörteln, och så vidare.

  430. De är alla påverkade
    i Charge syndrom.

  431. Det finns en duktig barnendokrinolog
    i Birmingham, Jeremy Kirk.

  432. Han har erfarenhet
    av Charge syndrom.

  433. Han har skrivit mycket om det
    och rekommenderar-

  434. -att patienten
    ska följas av en barnendokrinolog-

  435. -då det är viktigt
    att vara medveten om puberteten-

  436. -och andra endokrinologiska aspekter.

  437. Holländarna har legat i framkant-

  438. -och har gjort en bra undersökning-

  439. -om hur man kan mäta huruvida
    ett barn har ett normalt luktsinne.

  440. Kan det användas som en prediktor
    när det gäller puberteten?

  441. Det finns ett samband mellan luktloben
    i främre hjärnbarken-

  442. -och vår hormonutveckling.

  443. Resultatet av studien,
    även om den var liten-

  444. -är att man kan använda ett lukttest
    som har ett fullt samband-

  445. -för att förutspå sannolikheten
    att hamna i puberteten-

  446. -eller om man lider av HH.

  447. Varför är det viktigt?
    Om man väntar med...

  448. ...hormonbehandling
    för att påbörja puberteten-

  449. -ger det en risk för mineralbrist
    i skelettet och benskörhet.

  450. När man har överlevt den neonatala
    perioden kan man få ett långt liv.

  451. Man ska inte få frakturer
    resten av livet.

  452. Man måste vara proaktiv
    och leta efter det.

  453. Det räcker inte att fråga föräldern
    om barnet har normalt luktsinne.

  454. Det är inte pålitligt. Det måste testas,
    och barnet måste samarbeta.

  455. Det fungerar mycket bra.

  456. Jag har tittat på barn
    som har cochleaimplantat-

  457. -och barn där ett implantat
    skulle vara relevant.

  458. Dövblindhetskonsulter säger
    att inget barn med Charge-

  459. -har fått ett flytande tal efter CI.
    Det är säkert sant.

  460. Det har kommit flera mindre
    publikationer de senaste åren-

  461. -som visar att det ofta finns
    missbildningar i innerörat.

  462. Det är viktigt
    att titta på den åttonde nerven-

  463. -och göra magnetröntgen.

  464. Det finns kirurgiska
    och audiologiska utmaningar-

  465. -i rehabiliteringen av såna barn.

  466. Åldern då ett barn med Charge
    får CI är också viktigt.

  467. Ofta lider de av annat
    och tillbringar mycket tid på sjukhuset-

  468. -och de kanske inte opereras vid ett år
    som barn med icke-syndromisk dövhet.

  469. Ofta har de kognitiva dysfunktioner,
    vilket försvårar rehabiliteringen.

  470. I vissa fall,
    om de saknar den åttonde nerven-

  471. -kan man fundera på att göra
    ett hjärnstamsimplantat-

  472. -i stället för att sätta
    en elektrod i innerörat.

  473. Det är möjligt, men enligt min
    erfarenhet är det svårt för kirurgerna-

  474. -och audiologerna att acceptera det.

  475. Det är olika förväntningar
    från föräldrarna och läkarna.

  476. Föräldrarna möts med skepsis:

  477. "Följer ni verkligen
    rehabiliteringsprogrammet?"

  478. Barnen kanske inte kan fungera väl.

  479. Det finns undantag,
    men så här ser det oftast ut.

  480. Vi får mer erfarenhet
    inom området i framtiden.

  481. Jag har hittat några artiklar om vad
    som händer efter neonatalperioden-

  482. -då barnen är mycket känsliga.

  483. Jag har inga dödssiffror
    under det första året-

  484. -men på grund av hjärtmissbildningar
    kan de vara mycket höga.

  485. Holländarna hade sju fall som dog-

  486. -där de hade medicinsk information.
    I fem fall var det aspiration-

  487. -vilket betyder att mat eller vätska...

  488. ...kommer ner i luftstrupen.

  489. En gång hände det efter en operation,
    en gång när barnet åt.

  490. Det är oftast fel på kranialnerven.

  491. Rekommendationen från studien är:

  492. Ta sväljproblemen
    och GERD-problemen på allvar.

  493. Det är ett stort problem hos många
    barn, ihop med ätproblem.

  494. Kombinera
    många kirurgiska ingrepp-

  495. -för att minska antalet anestesier.

  496. Följ upp med obduktion
    om det mest tragiska skulle ske-

  497. -så att vi får information
    om vilka risker barnen löper.

  498. Jag hoppas att många länder snart
    etablerar multidisciplinära kliniker-

  499. -som man har gjort i Groningen
    och Birmingham.

  500. Där har man följande experter
    på samma ställe och tidpunkt.

  501. I Groningen har de 90 patienter
    som de träffar en gång om året.

  502. De behöver inte gå mellan avdelningar
    och berätta om sjukdomen-

  503. -för personalen pratar med varandra
    om varje barn.

  504. Det är mycket framgångsrikt.

  505. Det är alltså känt här. Syftet är att
    utvärdera patienten för olika prover-

  506. -för rådgivning,
    utvärdera behandlingar-

  507. -och ge råd om vad
    man ska vara medveten om.

  508. Det kan vara puberteten
    och många andra saker-

  509. -som beteende, till exempel.

  510. Det rekommenderas alltid
    i diagnosticerade fall-

  511. -att göra ultraljud av hjärta och njurar
    för att se om de är normala.

  512. Lätta missbildningar
    ger inga kliniska symptom.

  513. Gör en kranialnervsutredning.

  514. Var uppmärksam på upprepade
    infektioner, behandla dem ordentligt.

  515. Tillämpa hörapparat.

  516. Behandla hypogonadotrop
    hypogonadism vid rätt ålder.

  517. Vänta inte tills ni ser
    att er 12-åriga flicka inte haft mens.

  518. Gör det tidigt och se om hon får mens.

  519. Anpassa skol- och terapiservice
    till graden av handikapp.

  520. Jag har samlat allt i en cirkel-

  521. -där man misstänker
    Charge syndrom hos ett barn.

  522. Man ska ta hänsyn till alla aspekter,
    och inte bara en gång i livet.

  523. Vi genetiker är inblandade en gång,
    och när ett andra barn ska komma-

  524. -och vi kollar prenatalt om det finns
    risk för germinal mosaicism.

  525. De andra aspekterna
    är en fortgående livslång process.

  526. Ingen är för gammal
    för att få diagnosen.

  527. Jag håller inte med om
    att om man inte skaffa barn-

  528. -behöver man inte få en diagnos.

  529. Vissa tänker så,
    men jag tycker det är djupt orättvist.

  530. Här är ett exempel
    där de har listor för varje disciplin.

  531. Det är bara för att visa
    hur en sån klinik fungerar.

  532. Utvärderingen i den här specialiteten
    är testutredning.

  533. De utvärderar behandling
    och rådgivning-

  534. -och tänker på eventuella risker.

  535. Det är en lång lista att tänka på
    och återgå till varje år-

  536. -när barnet kommer tillbaka...

  537. ...och förhoppningsvis
    växer till en tonåring.

  538. Jag har några tips
    på informationskällor.

  539. Jag börjar längst ner.

  540. Jag blev glad när jag fick recensera
    boken för Norwegian Medical Journal.

  541. Familjen Kolset
    har skrivit en fin bok med humor-

  542. -och har en bra inställning.
    Därför har jag med den.

  543. Sen kan man använda
    mer traditionella källor.

  544. Det hölls en konferens i Storbritannien
    som täckte de flesta aspekter-

  545. -förutom kanske beteendet.
    Annars var allt med.

  546. Presentationerna fanns åtminstone
    till nyligen kvar på webbsidan.

  547. En sammanfattning
    av den nuvarande situationen-

  548. -kunskaps- och erfarenhetsmässigt,
    ser ut så här:

  549. Det är vanligt,
    men inte så vanligt som man trodde.

  550. Siffran kanske också stämmer
    för andra länder än Holland.

  551. Alla som tros ha Charge
    ska genomgå DNA-sekvensering.

  552. Är det negativt
    ska man göra specialutredningar-

  553. -för att hitta en eventuell gendeletion.

  554. Det är tekniska frågor, men viktigt.
    Är allt negativt, gör en array CGH-

  555. -och ha 22q11-deletionsyndromet
    i åtanke.

  556. Det finns
    ett nytt klassificeringssystem-

  557. -så vi kan jämföra mutationerna
    och den kliniska situationen.

  558. Det finns två stora
    differentialdiagnoser.

  559. Om det är Kallmanns syndrom,
    leta efter andra särdrag-

  560. -innan ni antar att det är en CHD7-
    mutation. De hade andra särdrag-

  561. -när de visade sig ha
    CHD7-mutationer.

  562. Bara ett Chargedrag brukar sällan vara
    kopplad till en mutation i genen.

  563. Man kan lyckas bra med ett lukttest
    för att kontrollera puberteten.

  564. Det finns flera kliniskt lätta fall
    än tidigare, vilka också är viktiga.

  565. Där finns också familjefallen
    och de svåra fall-

  566. -där man inte ser
    några tydliga återfallsrisker.

  567. Beteendet är specifikt,
    och de har hjärtmissbildningar.

  568. Vi måste vara förberedda
    på nya särdrag.

  569. Genetiker och biologer måste jobba
    med den funktionella förståelsen-

  570. -för att kunna förklara ordentligt.

  571. Det är en vision
    som också ska vara vår ambition.

  572. Tack för er uppmärksamhet.

  573. Översättning: Karin Tengroth
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Om genetik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det ovanliga medfödda CHARGE syndromet beror på en mutation i personens gen. Lisbeth Tranebjaerg, professor i medicinsk genetik och genetisk audiologi, går igenom mutationen och förklarar vad som sker genetiskt. Inspelat i mars 2013. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, Förbundet Sveriges dövblinda och Stockholms läns landsting.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Anatomi, Medicin, Missbildningar hos människan, Teratologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om genetik

Det ovanliga medfödda CHARGE-syndromet beror på en mutation i personens gen. Lisbeth Tranebjaerg, professor i medicinsk genetik och genetisk audiologi, går igenom mutationen och förklarar vad som sker genetiskt.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Beteende och förståelse

Hur ställer man diagnoser på personer med CHARGE-syndrom? Neuropsykologen Jude Nicholas går igenom hur hjärnan påverkas av sjukdomen och hur man kan hitta nyckeln till att förstå personer med CHARGE-syndrom. Han menar att man idag använder instrument som inte fungerar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 1

Del 1 av 5. Personer med CHARGE-syndrom har ofta beteendemässiga särdrag som omgivningen ibland har svårt att förstå. Många gånger tror folk att de är utvecklingsstörda. Men så är det sällan. David Brown är specialpedagog och har fokuserat sitt arbete på att hjälpa barn och unga med CHARGE-syndrom. Han förklarar deras beteende och visar konkreta metoder man kan använda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 2

Del 2 av 5. Första gången Dawid Brown kom i kontakt med ett barn som har CHARGE-syndrom var för 30 år sedan i England. Innan dess hade barn med den sjukdomen bara fått olika diagnoser som döv, blind eller handikappad. Då var det svårt att ge dem den hjälp de behövde. Idag är David Brown en av världens mest kunniga personer i att leda och utveckla barn med CHARGE-syndrom.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 3

Del 3 av 5. Många som är födda med sjukdomen CHARGE-syndrom har svåra problem med muskler. Oftast är de för stela eller för slappa. Varje år föds det 10 barn i Sverige med sjukdomen, men varje person föds med individuella problem. Idag finns det bättre information och kunskap om sjukdomen än för 30 år sedan. En av dem som har studerat personer med CHARGE-syndrom är David Brown.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 4

Del 4 av 5. Sjukdomen CHARGE-syndrom påverkar ögonen. Man kan ofta se att det finns en fläck på iris i ögat. Det stör ögonen och oftast blir det problem med synen. I många fall tvingas man att alltid ha på sig solglasögon för att man blir ljuskänslig.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 5

Del 5 av 5. För en person som har sjukdomen CHARGE-syndrom kan en enkel aktivitet som att läsa bli en stor utmaning. Därför har personer med sjukdomen ofta en egen stil för att hitta en lösning. Pedagogen David Brown har studerat barn med CHARGE-syndrom i 30 år och han går igenom vilket stöd barnen behöver i skolan.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.