Titta

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Om Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Vår privatekonomi, de flesta har en viktig relation till pengar. Men hur fungerar pengarna i plånboken? Vi kopplar ihop privatekonomi och nationalekonomi med teorier om samhället i ett större perspektiv. Det handlar om din livsstil, hållbar konsumtion, konjunkturer, lån och löner. Programledare: Tobias Nielsén.

Till första programmet

Pengar - näst viktigast efter kärleken? : Lön - svart, vit eller ingen alls?MaterialDela
  1. Vad tjänar folk egentligen?
    Det vet man för lite om.

  2. Vad jobbar de här människorna med?
    Killen i kepsen?

  3. Eget företag. Importerar nötter,
    kanske. 25 000 kronor i månaden.

  4. Kvinnan i sjalen? Förskollärare.

  5. De tjänar alldeles för lite.
    22 000 kronor i månaden.

  6. Mamman i blått. Handlingskraftig,
    säkert många högskolepoäng.

  7. Avdelningschef. 45 000 i månaden.

  8. Jag är pizzabagare
    och tjänar 16 000 i månaden.

  9. Chefredaktör för en månadstidning.
    59 000 i månaden.

  10. Narkossköterska.
    Jag tjänar 25 600 i månaden, plus OB.

  11. Man får oftast gissa
    vad andra tjänar.

  12. Lönen är hemligare än vad vi röstar
    på eller våra sexuella preferenser.

  13. Det känns som om den handlar om
    status och framgång. Hur bra vi är.

  14. Men hur kan då pr-konsulter tjäna
    dubbelt så mycket som sjuksköterskor?

  15. Är det bara för lönen vi arbetar?
    Vi börjar i Skärgården.

  16. Man lever inte för att jobba,
    man jobbar för att leva.

  17. Jag lever hela tiden.
    Det är det enda jag gör.

  18. Viktoria Henriksson bor på en ö
    i Stockholms skärgård.

  19. Hon visste tidigt att hon inte
    ville ha ett vanligt jobb.

  20. Hon försöker klara sig
    på så lite pengar som möjligt.

  21. Jag är väl feluppfostrad, men jag
    har aldrig velat tjäna pengar.

  22. Jag har bara känt att jag har velat
    ta avstånd från det.

  23. Om folk lät bli att tänka på pengar
    skulle de ha tid att tänka på annat.

  24. På varandra och på vad de gör.

  25. För att leva snålt måste man vara
    påhittig och uppfinningsrik.

  26. Istället för att handla
    och köpa nytt-

  27. -försöker Viktorias familj hitta
    alternativa lösningar.

  28. Vi bakar, odlar.

  29. Jag tar hand om mina djur
    som ger mig mat och mjölk och kött.

  30. Vi slaktar en höna då och då.

  31. Den mesta tiden går åt till
    att göra ett värde av-

  32. -de saker som andra bara köper.

  33. Om vi har mycket mjölk kan vi göra
    ost, men nu dricker vi det bara.

  34. Det smakar som vanlig komjölk.

  35. Även om Viktorias familj
    försöker vara självförsörjande-

  36. -måste de få in pengar.

  37. För att ha råd med
    till exempel bensin till båten-

  38. -jobbar Viktorias man på färjan.

  39. Familjens lilla gård
    ger också inkomster.

  40. Många pytteinkomster här och där.

  41. På sommaren säljer vi grönsaker
    och hyr ut gästhuset.

  42. Ibland hyr vi ut det här huset när vi
    tältar eller hälsar på släktingar.

  43. Det kommer alltid in lite pengar.

  44. Som trebarnsfamilj har vi aldrig-

  45. -tjänat mer än en heltid åt gången,
    och det har gått bra.

  46. Det här samhället räcker till hela
    min familj.

  47. Vi äter honung varje dag,
    vi ger bort honung.

  48. Och så pollinerar de alla växter.

  49. Våren är den fattigaste årstiden
    så nu är min buffert snart slut.

  50. Jag måste hitta något
    eller så måste någon hyra gästhuset.

  51. Viktoria har alltid
    drömt om det enkla livet.

  52. När de andra barnen ville bli polis,
    ville Viktoria bli indian.

  53. Jag är en skärgådsindian, så mycket
    det går utan att bli alltför udda.

  54. Jag hoppas och tror inte att jag
    är ett ufo i folks ögon.

  55. Jag har ju kläder, pratar svenska
    och mina barn får gå i skolan.

  56. Jag känner mig fri utan pengar.

  57. Det är en stor
    tillfredsställelse att-

  58. -mina dagar går ut på att leva,
    istället för att jobba.

  59. Jag tror att folk tror på riktigt
    att de kan bli lyckliga av pengar.

  60. Det är fel.

  61. Nu ska de få mat.

  62. Ingen gör något bra med sina pengar,
    förutom samlar på sig massa grejer-

  63. -som äter upp deras tid.

  64. Folk kan leva mycket billigare.

  65. Det skulle nog vara nyttigt.

  66. Då kunde samhällshjulet snurra lite
    långsammare, för jordens skull.

  67. Livet är här och nu,
    inte om 20 000 kronor-

  68. -när jag kan köpa en ny platt-tv,
    men många verkar tro det.

  69. Lönen som mannen får är
    18 000 före skatt till hela familjen.

  70. Man måste ha inkomster-

  71. -även om detta var
    ett alternativt liv.

  72. Det finns fler sätt att göra sig
    mindre beroende av lönen.

  73. Ett är att ha större fokus på pengar.
    Det är pengarna som ska jobba.

  74. Här kommer Tobias Schildfat
    Han är 37 år och bor i Malmö.

  75. Han driver ett företag med sin bror
    och verkar rätt vanlig.

  76. Det är han inte. Tobias har nämligen
    byggt en pengamaskin.

  77. Historien började för 20 år sedan.

  78. Det var när jag som tonåring
    hade mitt första sommarjobb.

  79. Dels för att det kom in
    en större slant i min plånbok-

  80. -men också för att jag med det jobbet
    sålde ut bästa tiden på året.

  81. Sommarlovet. Då började jag fundera
    på hur jag skulle lösa det.

  82. Tobias fortsätter att grubbla.

  83. På julen får han ett oväntat paket
    av sina morföräldrar.

  84. Jag fick två aktier.
    De var bara värda några hundralappar-

  85. -men det var det som var poängen
    för mig.

  86. Jag hade också tjänat in några
    hundralappar under sommaren.

  87. Kanske kunde aktier vara lösningen.
    Han köpte fler.

  88. Några månader senare hände något.

  89. Samma vår upptäckte jag något
    trevligt som jag kallar "pengaregn".

  90. Regnet var vinstutdelningen
    till aktieägarna.

  91. Nu börjar Tobias ana hur man
    kan bli ekonomiskt oberoende.

  92. Det är viktigt att börja i rätt ände.

  93. Utan överskott har man heller
    inga magiska byggstenar.

  94. Du ska sätta pengarna i arbete så att
    de jobbar för din plånbok.

  95. Investerar man dem i något som växer
    och blir starkare-

  96. -då händer det trevliga
    att man får uppleva pengaregnet.

  97. Det tillför pengar i din plånbok-

  98. -och ökar möjligheterna
    att skapa nya överskott.

  99. Här ser ni hur det går runt.
    Det kommer nya överskott över tiden.

  100. Du får fler byggstenar,
    du kan investera mer-

  101. -och pengaregnet ökar för varje år.

  102. Men vilka aktier får pengamaskinen
    att snurra så här bra?

  103. Jag har alltid gillat företag
    som har delat ut pengar.

  104. Investmentbolag är bra
    för de sprider riskerna-

  105. -och har utvecklats över tiden.

  106. När man investerar tar man risken
    att förlora de pengarna.

  107. Så det är viktigt att överskottet,
    byggstenarna som du skapar...

  108. Att du kan vara utan dem.

  109. Nu är det länge sedan pengamaskinen
    tjänade in den första miljonen.

  110. Det fina är att pengamaskinen jobbar
    samtidigt som vi äter en dessert.

  111. Med tiden kan man både äta desserten
    och få en ny tack vare pengamaskinen.

  112. Det är därför pengamaskinen är kul.
    Jag vill inte bara spara och gneta.

  113. Hängde du med?
    Pengar ger alltså mer pengar.

  114. Det kan tyckas orättvist att de
    som har mycket pengar bara får mer.

  115. Men den här formeln är öppen
    för alla.

  116. Men är det så enkelt?
    Vi har frågat några experter.

  117. En pengamaskin låter fantastiskt-

  118. -men namnet är kanske lite roligare
    än det egentligen är.

  119. Det är ett enträget sparande
    som Tobias har ägnat sig åt.

  120. -Är det bra att köpa aktier i bolag?
    -Ja, så jobbar jag själv.

  121. Han har ändå en sund inställning.

  122. Man ska vara långsiktig och
    återinvestera sina utdelningar.

  123. Det är ett gammalt sätt
    att investera pengar.

  124. Han har varit med i svensk
    aktiemarknad under en bra period.

  125. Det svänger mycket på börsen.

  126. Det är ett tillgångsslag
    som rör sig mycket.

  127. Börsen kan gå upp 40 procent ett år,
    och sedan falla 30.

  128. Kommer man in fel
    med ett engångskapital-

  129. -till exempel om man hade investerat
    en större summa runt år 2000-

  130. -när it-kraschen var, hade man
    halverat sitt kapital ganska snabbt.

  131. Man måste titta på hur bolagen
    ser ut, även balansräkningarna.

  132. -Om man tror på affärsidén.
    -Är det viktigt?

  133. Man vill förstå vad de gör.

  134. Jag köper aldrig läkemedelsbolag
    för jag kan helt omöjligt utvärdera-

  135. -om deras forskningsportfölj håller.

  136. Tricket är att vara lite uthållig.

  137. Inte tro på några magiska fingrar.

  138. Det här handlar om att
    spara långsiktigt, lite hela tiden.

  139. Att månadsspara är perfekt.

  140. Vi har månadssparat till vår dotter
    som är sjutton år.

  141. Vi har sparat 500 kronor i månaden
    sedan hon föddes 1995.

  142. De här pengarna har vuxit
    till 250 000 ungefär.

  143. Börsen har gått upp och ner, men det
    har blivit ett hyggligt kapital.

  144. Hon har några år kvar i skolan.

  145. Det kan räcka till en grundplåt till
    den första bostaden.

  146. -Rekommenderar du Tobias metod?
    -Absolut.

  147. Jag vill leva på mina utdelningar,
    men jag har inte nog med pengar.

  148. Men om man återinvesterar hela tiden,
    som Tobias?

  149. Tobias är något äldre än jag så jag
    har några år kvar.

  150. Ponera att du är sjutton år
    och ska köpa dina första aktier.

  151. -Vilka aktier skulle det vara?
    -Tonåringar kan ha roligare än så.

  152. Man måste tänka till.

  153. Det är lätt att hamna i ekorrhjulet
    efter nästa lön.

  154. Din värsta fiende är rädslan att inte
    kunna betala räkningar eller skulder.

  155. Den rädslan får dig att känna dig
    mindre fri och påverkar dina beslut.

  156. Man kanske ska börja med en lägre lön
    för att få in en fot-

  157. -och sedan ta nästa steg.
    Det är bra med en plan.

  158. Fast det behöver inte bara handla om
    jobb om man ska bli rik.

  159. Det bästa sättet är att födas
    av rika föräldrar.

  160. Eller att gifta sig rikt.

  161. Det tredje bästa alternativet är att
    placera sina pengar bra.

  162. Det är svårt att bli riktigt förmögen
    på sitt arbete.

  163. Man måste nog investera
    en del av inkomsten.

  164. Vi är ett litet land med få
    multinationella företag-

  165. -där man behöver många toppchefer.

  166. Vi har stor offentlig sektor och
    litet näringsliv så toppjobben är få.

  167. Vi har också haft en lägre
    inkomstspridning än exempelvis USA.

  168. Det är vad vi har bestämt via
    kollektivavtal, löneförhandlingar-

  169. -skatter, bidrag. Via vår politik.

  170. Både och.

  171. Att alla har en bra inkomst
    gynnar utvecklingen genom att-

  172. -man har bättre hälsa om
    man inte är fattig, man lever längre.

  173. Sverige har en bättre arbetskraft
    om alla har en bra inkomst.

  174. Men om vi inte har drivkraften att
    tjäna mycket pengar-

  175. -kanske man inte anstränger sig.

  176. Man utbildar sig inte maximalt,
    man utvecklar inte en företagsidé-

  177. -för att man inte tjänar något
    på det.

  178. -Nej.
    -Varför?

  179. Jag funderar inte mycket på rikedom.

  180. För mig kommer kärleken före
    rikedomen. Ett gott liv också.

  181. Jag är inte född av rika föräldrar,
    har inte gift mig rikt-

  182. -jag har inte hela tiden pulat
    med idéer som kan skapa rikedom.

  183. Att jag har tjänat hyfsat ändå
    beror mer på mitt intresse.

  184. -Är det viktigt att lönen är hög?
    -Ja, det är det man är ute efter.

  185. En bra lön är bra för en själv.

  186. Då vet man att man
    gör ett viktigt jobb.

  187. Brukar du fundera på vad du
    ska få för lön?

  188. Självklart.
    Det lockar att tjäna mycket pengar.

  189. Det vore roligt att ha mycket pengar-

  190. -men det är väl inget man går runt
    och berättar.

  191. I alla fall så att man kan ha ett
    flott hus och göra det man vill.

  192. Jag kan inte säga en viss lön,
    för inget är högt nog.

  193. Jag brukar inte tänka på min lön i
    dag, men alla vill väl höja sin lön?

  194. -Funderar du på hur du kan höja den?
    -Nej, för det vet jag redan.

  195. -Hur då?
    -Doktorera.

  196. En månadslön på över 50
    är väl ganska bra.

  197. Just nu har jag jättedålig lön-

  198. -så jag vill hitta ett nytt jobb.

  199. Man vill känna att det är värt
    att jobba.

  200. Nu pluggar jag till journalist,
    och då känns det som-

  201. -man först får försöka hitta
    ett jobb.

  202. -Vad är en väldigt låg lön?
    -Under 20 000 i månaden.

  203. Jag minns när jag fick ut
    runt 10 000 i månaden.

  204. Då bodde jag hemma, men det hade inte
    varit bra om man hade haft utgifter.

  205. -Vad jobbade du med då?
    -Jag limmade kartonger i en fabrik.

  206. Det var inte roligt, men jag fick en
    inkomst och något att skriva på cv:t.

  207. -Vet du vad dina föräldrar tjänar?
    -På ett ungefär, men jag säger inget.

  208. Några riksdaler och en sup
    för en dags arbete.

  209. Löneförhöjning: två supar.
    Så kunde man få lönen förr.

  210. I dag är svartbetalning kriminellt.

  211. Varför?

  212. Jag fick jobb som alltiallo
    och gjorde riktigt grovjobb.

  213. Jag plockade fågel, skrubbade krabba,
    tog ur fågel.

  214. Första veckorna stod jag i källaren
    och tog ur vildfågel.

  215. Stoppa in handen
    och dra ur inälvorna.

  216. När Julia var fjorton år fick hon
    en praoplats på en delikatessaffär.

  217. När de frågade om jag ville fortsätta
    var det självklart.

  218. Jag jobbade där i tio år
    vid sidan av skolan.

  219. Julias betalades svart. Arbetsgivaren
    betalade varken arbetsgivaravgift-

  220. -eller skatt till Skattemyndigheten.

  221. Jag hade ingenting att jämföra med,
    jag var så ung.

  222. Jag var stolt över att vara
    så eftertraktad.

  223. Att jag hade jobb och var en del
    av gemenskapen.

  224. Jag fick tidigt lära mig om vin
    och sådant.

  225. Det var en helt annan värld
    än den jag kom ifrån.

  226. Delikatessaffären drev catering-
    verksamhet och arrangerade fester.

  227. Man fostras i att jobba så hårt.

  228. Kroppen värker och fötterna gör ont
    efter fjorton timmars jobb.

  229. Men man har ingenting att jämföra med
    så det blir normalt.

  230. Det är dumt att jobba svart, för då
    har man inte gjort sin matematik.

  231. Om man tjänar upp till 50 000
    på ett år-

  232. -är skatten på det 3 500.

  233. Julia tjänade 1 000 kronor i veckan.
    Det blev 50 000 kronor per år, svart.

  234. Jag kände mig inte skyldig.

  235. Det är i sådana fall
    min arbetsgivare-

  236. -som var kriminell.

  237. Den största faran är att man inte
    omfattas av några försäkringar.

  238. Det hade kunnat hända vad som helst.

  239. En arm som fastnar,
    man kan skära sig.

  240. Svartjobbaren går dessutom miste om
    pension, sjukpeng och föräldrapeng.

  241. Att hyra lägenhet eller få lån
    blir också tufft.

  242. Kan svartjobb vara första steget mot
    att bli kriminell?

  243. Det är en kriminell handling,
    så man är redan där.

  244. Man får en prick i brottsregistret
    och böter, i värsta fall fängelse.

  245. I en del länder är det en del
    av vardagen.

  246. Som i Grekland, där en del
    statsanställda och privatanställda-

  247. -jobbar halva dagen vitt
    och jobbar svart resten.

  248. På så sätt har man underminerat
    hela ekonomin.

  249. I en del länder kan man se att
    när den svarta ekonomin tar över-

  250. -underminerar den statsfinanserna
    och sätter landet på avgrundens rand.

  251. Det är inte så vanligt att ekonomer
    blir erbjudna svarta pengar.

  252. Men i vissa branscher är det vardag.

  253. Vi har pratat med två artonåringar.

  254. Några släktingar behövde nytt datanät
    i sitt hus.

  255. Då ställde jag upp och drog om det.

  256. Sedan fick jag betalt i handen.

  257. Jag såg det mer som att jag gjorde
    dem en tjänst och fick lite betalt.

  258. Jag skulle kunna jobba svart även
    för folk jag inte känner.

  259. Att byta tjänster med folk
    har jag inget problem med.

  260. Men jag skulle aldrig söka
    ett svartjobb.

  261. Det känns mer moget att ha
    ett riktigt jobb.

  262. Ordet "kriminellt" låter så hårt när
    man pratar om det här.

  263. Jag vet att det är olagligt.
    Jag skulle tacka ja till svartjobb-

  264. -men bara tills jag fick ett vitt.
    Jag vill ha båda samtidigt.

  265. Försäkringen gäller inte
    och som elektriker tar man risker.

  266. Man jobbar på höga höjder. Det är
    inte bra, men man tar väl risken.

  267. Man tror inte att det
    händer en själv.

  268. Jag klarar mig nog.
    Jag tror inte att jag gör mig illa.

  269. Jag vet inte hur olagligt det är.
    Jag är ändå bara arton år.

  270. När jobbar man egentligen?
    Jobbar jag nu? Eller nu?

  271. Det här är väl ingen arbetsplats?
    Varken en fabrik eller ett kontor.

  272. Vad gör jag då här?
    Jo, jag bestämmer själv.

  273. Nästan var femtonde vuxen i Sverige
    är företagare.

  274. Det startas allt fler nya företag,
    många av unga under 25-

  275. -som kanske drivs av att få jobba
    med det de vill.

  276. Oavsett vad man gör så handlar arbete
    i bästa fall inte bara om lönen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lön - svart, vit eller ingen alls?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Viktoria valde bort anställning för att satsa på självhushåll, medan Tobias Shildfat har byggt sig en pengamaskin. Vad betyder det för vårt samhälle om det är lätt eller svårt att bli rik? Och vad innebär det att jobba svart? Emil och Simon är 18 år och nyutexaminerade elektriker som redan hunnit jobba svart. De resonerar kring om de vill fortsätta med svartjobb och om hur de ser på olycksriskerna och andra konsekvenser.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Arbete, Ekonomi, Ekonomisk teori, Finansväsen, Inkomst, Löner, Nationalekonomi, Svart arbete
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Ekonomisk livsstil

Idag är det lätt att låna till en dyr livsstil. Daniel hamnade hos Kronofogden på grund av sina sms-lån. Måste kvalitet vara dyrt och när man ska välja kopian framför originalet? Designern Camilla Thulin och trendgurun Stefan Nilsson tipsar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Lön - svart, vit eller ingen alls?

Viktoria valde bort anställning för att satsa på självhushåll, medan Tobias Shildfat har byggt sig en pengamaskin. Vad betyder det för vårt samhälle om det är lätt eller svårt att bli rik?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konsumentmakt, finns den?

Journalisten Mats-Eric Nilsson lyckades förändra svensk livsmedelsindustri. Vi hör också mer om shopping och tillväxt, köp styrda av värderingar samt vad som kan reklameras.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konjunkturer kommer och går

Vi möter Jonas Birgersson, it-erans kanske största fixstjärna. Hur tänkte han när it-bubblan blåstes upp och hur tänker han kring pengar idag? När Island drogs ner i den ekonomiska krisen blev världen varse att ett land faktiskt kan gå i konkurs.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Jobbet - zenit i din ekonomi

Hur hittar man ett jobb? Och ska man satsa på det som betalar bra, eller på det man verkligen vill göra? Vi träffar en nationalekonom som vet vilka yrken som lönar sig. Vi får också höra hur några lyckats få ett jobb på sätt man kanske inte förväntar sig. Och så träffar vi arbetslösa Maja som lever på 6000 kr i månaden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The age balance

Det föds färre barn och vi lever allt längre. Färre unga kommer att behöva försörja fler äldre än tidigare. Det påverkar våra framtida pensionsår och ekonomen Johanna Wallenius, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, arbetar för att få denna till synes omöjliga ekvation att gå ihop. Hon och hennes arbetsgrupp beskriver flera möjliga framtidsscenarier utifrån analyser av enorma mängder information. Med hjälp av scenarierna kan de se vad som händer om man ändrar olika funktioner i samhället. Trots stora utmaningar är Johanna Wallenius hoppfull inför framtiden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Ett särskilt dilemma

Vem ska göra jobbet?

Del 1 av 20. Madeleine Arle arbetar som aktivitetshandledare vid en daglig verksamhet som driver ett café. Verksamheten är frivillig för brukarna, och ibland händer det att de inte dyker upp. Det ställer till problem för Madeleine för då måste hon själv ta hand om alla beställningar. Sebastian pratar med henne om hur hon ska göra för att motivera brukarna, och vilka krav hon kan ställa på att de ska ta ansvar.