Titta

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Om Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Vår privatekonomi, de flesta har en viktig relation till pengar. Men hur fungerar pengarna i plånboken? Vi kopplar ihop privatekonomi och nationalekonomi med teorier om samhället i ett större perspektiv. Det handlar om din livsstil, hållbar konsumtion, konjunkturer, lån och löner. Programledare: Tobias Nielsén.

Till första programmet

Pengar - näst viktigast efter kärleken? : Konsumentmakt, finns den?MaterialDela
  1. Det är mycket att tänka på
    när man shoppar.

  2. Hållbar konsumtion, till exempel.
    Och att påverka genom sina val.

  3. Men konsumentmakt kräver makt
    över den egna konsumtionen.

  4. Det kanske blev för mycket i dag.
    Jag borde ha tagit det lugnare.

  5. Vad hade Emil i Lönnebergas pappa
    sagt om de här påsarna?

  6. "'Köp hem nåt till mig', sa Ida
    och lade huvudet på sned."

  7. "Hennes pappa rynkade
    genast ögonbrynen. 'Köp och köp!'"

  8. "Köpte jag inte lite bröstsocker
    nyss till din födelsedag i januari?"

  9. Köpa och köpa.
    I dag gör vi nästan inget annat.

  10. Trots ekonomiska kriser
    har vi aldrig haft mer pengar än nu.

  11. Så vad behöver man?

  12. Någon har räknat ut att det vi har i
    garderoben täcker åtta års behov.

  13. 80-90 procent är onödiga inköp.

  14. Samtidigt pratar man om
    att konsumtion driver tillväxt.

  15. Shopping.
    När jag inte har råd längtar jag.

  16. När jag betalar en sak börjar jag
    redan planera för nästa köp.

  17. En dag är misslyckad om jag inte får
    med en kasse hem. Jag är inte ensam.

  18. Förra året handlade vi svenskar
    detaljvaror för 622 miljarder.

  19. Det är en ökning med 80 procent på
    15 år. Shoppinghjulet rullar snabbt.

  20. Det kanske är bra, för konsumtion
    är motorn i Sveriges ekonomi.

  21. Halva priset
    på sparris och vindruvor!

  22. Det ökar aktiviteten i ekonomin
    och gör att fler människor får jobb.

  23. Gör man det i rätt omfattning-

  24. -så kan man se till att alla
    som vill ha jobb får sysselsättning.

  25. De flesta nationalekonomer är glada-

  26. -över att människor världen över har
    fått det bättre på alla möjliga sätt.

  27. Vi lever längre, vi är friskare och
    vi kan ha roligt på många flera sätt.

  28. Roligt, ja. Forskning visar att vi
    fyller olika behov med shopping.

  29. Det är biologiska behov, men också
    funktionella. Livet görs lättare.

  30. Men det verkar vara allt viktigare
    att ha roligt.

  31. Vi har svårt att ha kul
    utan att konsumera.

  32. Tänk en jul utan shopping.

  33. Eller en helt vanlig helg.

  34. Nöjeskonsumtionen står för
    23 procent av allt vi handlar.

  35. Jag kallar det överkonsumtion.
    Vi behöver inte allt vi konsumerar.

  36. De saker man köper köper man
    för att visa andra att man är någon.

  37. Konsumtion har i hundratals år varit
    ett sätt att visa vilka vi är.

  38. I dag krävs det mer prylar eftersom
    vi zappar mellan olika identiteter.

  39. På förmiddagen är jag frisksportare,
    på eftermiddagen kulturintresserad.

  40. Andra dagar varvar jag mellan
    trädgårdsfantast och mediaarbetare.

  41. Alla ska ha sina kläder och atti-
    raljer. Men så slår samvetet till.

  42. Behöver du verkligen en kopp till
    i köksskåpet?

  43. Nej. Men den kulturintresserade och
    mediaarbetaren vill ha olika koppar.

  44. Jonas Frycklund på Svenskt Näringsliv
    menar att om vi shoppar flitigt...

  45. -...så blir samhället mer kreativt.
    -Konsumtionssamhällen tillåter mer.

  46. Man törs experimentera, avvika
    och testa nya saker.

  47. I ett sånt samhällsklimat
    blir det mer variation.

  48. Då blir det också lättare
    att tänka nytt inom vetenskap.

  49. Men alla är inte lika sugna. Alla ser
    inte shopping som ett rent nöje.

  50. Anna Zachrisson
    shoppade en hel del i gymnasiet-

  51. -men så fick det vara nog.

  52. Det är just det här mängdshoppandet
    utan att tänka efter.

  53. Man kommer hem med grejer. Efter en
    vecka inser man att det inte var nåt.

  54. Bort med dem. Nästa lördag
    åker man och shoppar igen.

  55. Det känns lite onödigt på något vis.
    Tråkigt.

  56. Man ser en container och kollar
    om det finns något att använda.

  57. I 90 procent av fallen finns det det.

  58. Det är det jag älskar med gamla
    saker. Det finns så mycket minnen.

  59. Den här låg i en container.
    Det är en helt vanlig barnstol.

  60. Den var lite... Jag tror att det var
    en av de här pinnarna som jag bytte.

  61. Det var den där som fattades.

  62. Jag satte in en ny med några skruvar
    och så klistrade jag på bokmärken.

  63. Min dotter fick den i ettårspresent.

  64. Det är mycket "ska ha och ska ha"
    hela tiden, till och med från vuxna.

  65. Som liten lärde man sig att man inte
    ska skrika "ska ha och ska ha"-

  66. -men ändå är det vuxna människor
    som ofta gör det.

  67. Nyaste iPhone-mobilen, till exempel.

  68. Om alla skulle konsumera som svenskar
    hade jorden gått under för länge sen.

  69. Det oroar mig att vi har den syn på
    konsumtion som vi har i rika länder-

  70. -och som vi har spridit
    till fattiga länder.

  71. Det finns en stark ström av budskap
    som går ut på att vi ska konsumera.

  72. Budskapen kommer inte bara från
    varumärken som vill tjäna pengar.

  73. Även politiker vill få oss
    att konsumera - för jobbens skull.

  74. Vi ska ha en tillväxt,
    helst på ungefär 3 procent.

  75. Det betyder att vi behöver producera
    3 procent mer nästa år än det här.

  76. Varför det? Jo, för att vi samtidigt
    är så bra på att utveckla maskiner-

  77. -som gör att färre människor
    behövs i tillverkningen.

  78. Vi måste producera mer
    om alla ska få jobb-

  79. -annars leder den tekniska utveck-
    lingen till att folk blir utan jobb.

  80. Därför brukar man utgå från en
    ekonomisk tillväxt på 2-3 procent.

  81. Det är förenligt
    med full sysselsättning.

  82. Det låter inte mycket.

  83. Men om man förlänger det några
    generationer blir det enorma tal.

  84. Konsumtionen måste då vara
    50 gånger större än vad den är i dag.

  85. Det kan innebära att jag behöver köpa
    en ny bil var tredje månad.

  86. Det kommer att braka samman
    om vi fortsätter-

  87. -på samma sätt som det
    brakar samman om vi upphör.

  88. Både ur privatekonomiskt och ekolo-
    giskt perspektiv känns det tråkigt.

  89. Faktiskt.
    Det läggs så mycket vikt på det.

  90. Jag förstår den ekonomiska tanken
    bakom det.

  91. Men man frågar sig
    om det inte finns andra sätt-

  92. -att lösa vår tillvaro på i stället.

  93. Vi skulle kunna hitta på att vi nu
    vill ha mer tid för varandra-

  94. -och att vi vill ligga i hängmattan
    mer och så vidare.

  95. Då skulle man inte behöva
    producera lika mycket. Det är klart.

  96. Man kan välja en annan livsstil.

  97. Så vi skulle kunna vara sysselsatta
    även om vi konsumerade mindre?

  98. Ja, vi skulle kunna vara sysselsatta
    30 timmar i veckan i stället för 40.

  99. -Om det var det vi ville.
    -Men hur går det då för ekonomin?

  100. Det handlar inte
    om omsorg för ekonomin.

  101. Ekonomin är ju inget väsen.

  102. Det handlar om människor.

  103. -Vi kan leva på många olika sätt.
    -Varför gör vi inte det, då?

  104. De flesta vill hellre jobba lite mer-

  105. -och ha råd med lite mer,
    råd att köpa mer.

  106. -Tänker du mycket på konsumentmakt?
    -Konsumentmakt? Vad är det?

  107. -Har du konsumentmakt?
    -Ja, det känns så.

  108. Nej, snarare att jag blir påverkad
    av reklam, till exempel.

  109. Man tar till sig väldigt mycket
    av allt som finns i media.

  110. Jag skulle vilja att jag kände
    att jag hade mer konsumentmakt.

  111. -Hur mycket påverkar dina val?
    -Allas val tillsammans gör skillnad.

  112. Det känns som att det blir vanligare,
    men det kanske är i vissa grupper.

  113. Det är nog vanligare att man tänker
    på vad man handlar och varför.

  114. Om det är dåligt, så köper man det
    helst inte. Man kollar upp det innan.

  115. Det är svårt om butiken
    inte har ekologiskt.

  116. Om man vill köpa en gurka,
    så blir det en gurka i alla fall.

  117. Jag måste ju välja bland det
    som man har lagt fram för mig.

  118. Jag vet inte alltid klart och tydligt
    vad det är som ligger där.

  119. Och varför man har det.
    Det är ju lönsamhetsöverväganden.

  120. De kanske inte stämmer
    med mina behov.

  121. Jag tror att det är en demokratisk
    utmaning, men att det är bra.

  122. Jag väljer att köpa eller inte köpa.
    Då påverkar jag. Det är viktigt.

  123. Michael Dahléns begrepp "nextopia"
    handlar om vår jakt på nästa grej.

  124. Vi är nöjdare före köpet,
    eller giftermålet, än efter.

  125. Förväntningarna driver oss.
    Det beror på hur vi genetiskt funkar.

  126. Vi människor har hållit oss vid liv
    genom att ständigt vara i rörelse-

  127. -och inte slå oss till ro.

  128. Men ibland vill man
    bara ta det lugnt.

  129. Allting började med en glass.

  130. Min och min brors familjer var på
    en strand på Gotland för tio år sen.

  131. Det var varmt, och han gick och köpte
    glass, Magnum Pistage, till alla.

  132. Han frågade oss lite roat om nån hade
    en aning om vad glassen innehöll.

  133. Jag tänkte då att den väl innehöll
    glass och pistage.

  134. Den innehöll lite pistage. Färgen kom
    från spenatpulver och två färgämnen.

  135. Sen var det inget förutom socker
    som hade med glass att göra.

  136. Detta med att skriva en bok var inget
    jag kom på då, men jag blev nyfiken.

  137. Hans nyfikenhet skulle sätta i gång
    en debatt-

  138. -som skulle komma att förändra
    den svenska livsmedelsbranschen.

  139. Glass kan man klara sig utan,
    men man måste ha en massa mat.

  140. Jag gick runt i livsmedelsaffärer,
    som ICA och Konsum-

  141. -och slogs av hur mycket tillsatser
    det finns i produkterna.

  142. Hyllorna är fulla av produkter med
    så här långa innehållsförteckningar.

  143. Det var svårt att hitta något som man
    kan kalla för "äkta vara" i butiken.

  144. Mats-Eric gräver allt djupare och
    beslutar sig för att skriva en bok.

  145. Det kommer visserligen ut en bok
    om dagen som handlar om mat-

  146. -men det är inspirerande böcker
    som ska visas upp för gästerna.

  147. Jag ville skriva sanningen om maten,
    men det var svårt att få den utgiven.

  148. Det förlag som ger ut boken trycker
    den med tveksamhet i 5 000 exemplar.

  149. I dag har det sålts 250 000 böcker.

  150. Debatten har pågått i flera år nu.

  151. Jag tänkte att jag i bästa fall
    kunde påverka nån enstaka konsument.

  152. Jag trodde inte att även producenter
    skulle påverkas, men det har skett.

  153. Marie Söderqvist är vd
    för Livsmedelsföretagen-

  154. -som representerar
    Sveriges matproducenter.

  155. Hon tror inte att företagen tar bort
    tillsatser på konsumenternas begäran.

  156. Ibland tror jag att det är ett tryck
    från media snarare än konsumenterna-

  157. -som känner att de absolut inte
    vill ha askorbinsyra.

  158. Det är C-vitamin,
    som man köper på apoteket-

  159. -men man vill inte ha det i sylten.

  160. Rätten som är på omslaget till boken
    är Jennys kåldolmar från Dafgårds.

  161. Den innehöll 67 ingredienser
    och skulle vara ett recept från 1926-

  162. -som inte hade förändrats sen mormor
    Jenny skapade det för 80 år sen.

  163. Det stämde inte.
    Men den produkten är helt ändrad nu.

  164. Det finns en enda tillsats kvar,
    och den ska göra såsen brun.

  165. I övrigt har man sanerat den
    från alla E-nummer.

  166. Vad var det som fick matföretagen
    att ändra sina recept?

  167. Det är väl det enkla-

  168. -att om fler tycker att en så lång
    innehållsförteckning känns sunkigt-

  169. -och att man inte vill stoppa
    såna produkter i sin egen kropp-

  170. -så måste man fundera över
    om man kan göra nåt åt det.

  171. Om man pressas att förändra
    produkter, så gör man det-

  172. -men jag är inte säker på att det gör
    produkten bättre för konsumenten.

  173. -Vad är det som är så farligt, då?
    -Jag säger inte att något är farligt.

  174. Det finns en del ifrågasatta till-
    satser, men det är ett mindre antal.

  175. Problemet är-

  176. -att man har i dem för att skyla över
    att man inte har riktiga råvaror.

  177. När man tar bort dem eller
    har väldigt dåligt kvalitet av dem-

  178. -eller behandlar dem brutalt
    i matfabriken-

  179. -så måste man ha tillsatser
    för att det ska se ut och smaka bra.

  180. Det är problemet.

  181. Det finns inget stort företag som
    inte följer bloggar eller Facebook.

  182. Lyssnar man mer nu än förr
    eftersom det finns mer att lyssna på?

  183. Ja, och eftersom det går så fort
    att sprida dåliga saker.

  184. Man har inte råd att vara nonchalant.

  185. Vad gjorde att du fick den konsument-
    makten vid det här tillfället?

  186. Det var nog en del tur.
    Det var rätt tidpunkt.

  187. Industrimaten hade funnits så länge.

  188. Till slut började man undra
    vad maten egentligen innehöll.

  189. Det var tajming.

  190. Inte bara journalister
    kan göra sina röster hörda.

  191. En ensam bloggare kan skapa inlägg
    som syns när man googlar ett företag.

  192. Det finns mängder av recensions-
    sajter, och Facebook och Twitter-

  193. -som ser till
    att kommentarer kommer fram.

  194. Konsumenters åsikter
    har aldrig påverkat mer än i dag.

  195. Jag använder min konsumentmakt
    till att undvika produkter-

  196. -som kommer från Coca-Cola Company,
    McDonald's och Nestlé-

  197. -samt Burger King och Pepsi,
    deras stora konkurrenter.

  198. Varför det?

  199. Det är multinationella företag. Deras
    agenda är helt och hållet opålitlig.

  200. De har bara privata
    och egna intressen.

  201. De vill inte förbättra världen,
    snarare tvärtom.

  202. -Är mindre företag snällare?
    -Nej, men sen kan ju jag tro det.

  203. Jag har inga bevis för det, men det
    är en fördel med fler mindre företag.

  204. Om det råder konkurrens
    måste de bli snällare.

  205. -Finns det goda företag?
    -Absolut. Öppna företag är bra.

  206. De ska visa vilka de är och vad de
    står för, värdegrund och så vidare.

  207. När jag går bort på middag kör jag
    några snabba Sherlock Holmes-moves-

  208. -innan maten serveras.

  209. Man kan fråga: "Vad är det
    för kött? Är det svenskt?"

  210. Man kan fråga om allting på
    ett trevligt och respektfullt sätt.

  211. Man kan ha en egen dold agenda
    och vilja veta vad det är som finns.

  212. Jag säger inte: "Ingen läsk,
    för jag hatar Coca-Cola!"

  213. Jag säger bara:
    "Nej tack, det är bra."

  214. Om de frågar om jag vill ha kaffe,
    så frågar jag vad det är för kaffe.

  215. Svarar de "Nespresso",
    så säger jag:

  216. "Jag vill nog hellre ha te.
    Vad är det för te?"

  217. Jag flög med ett flygbolag i julas
    och skulle till Italien.

  218. Personalen var otrevlig. Jag och
    pappa fick inte sitta var vi ville.

  219. De sa att det var reserverat
    trots att man inte kunde reservera.

  220. Det var lite jobbigt, för då hade
    alla gått på och vi fick ingen plats.

  221. -Säger du till folk?
    -Ja, det gör jag.

  222. Det kan vara billigt,
    men det är inte allt.

  223. Energidryck. Jag gillar inte det.

  224. Det är gott, men det beror bara på
    att det är en massa socker.

  225. Det är en massa annat också.
    Det är beroendeframkallande.

  226. Man får hjärtklappning. Jag avstår
    i alla fall från energidryck.

  227. Det påverkar alltid någon.
    De lyssnar ändå ganska mycket.

  228. Någonstans är det i alla fall något.
    Det känns ändå bra.

  229. Läskvalet är inte längre
    bara personligt.

  230. I New York har halvlitersläsken
    förbjudits på grund av fetman.

  231. Men man har inte alltid lagen
    på sin sida.

  232. Påtryckningar är en sak, men vad har
    konsumenter för lagliga rättigheter?

  233. Den vanligaste reklamationen
    rör mobiltelefoner.

  234. Det måste vara fel på varan-

  235. -men jag kan reklamera allting,
    både nya och begagnade varor.

  236. Det luktade i hela hotellet.
    Det stank av gammal rök.

  237. Pamela Collin och hennes två väninnor
    köpte en skidresa till Sankt Anton.

  238. Men det som skulle bli en härlig
    semester blev en besvikelse.

  239. Det var fuktfläckar i taket,
    hål i väggen och rutan var trasig.

  240. Och så var det smutsigt.

  241. Vi vände direkt, sökte upp ägaren
    och frågade om de hade nåt annat rum.

  242. Då fick vi höra att om vi inte
    var nöjda kunde vi flytta därifrån.

  243. Pamela Collin tyckte inte att hon
    hade fått det hon hade betalat för.

  244. För att konsumenten ska vara säker
    på att man får det man betalar för-

  245. -finns det en lag
    som heter konsumentköplagen.

  246. En konsument har rätt att få det man
    har kommit överens med företaget om.

  247. Om jag har köpt en mobiltelefon
    och kommit överens om leveranstid-

  248. -kan jag med konsumentköplagen
    kräva att få det vi kom överens om.

  249. Förutom mobiltelefoner
    vill många reklamera sina resor.

  250. När man köper en resa är det svårt
    att veta hur det ser ut på resmålet.

  251. Om poolen är tom på vatten eller
    hotellet håller för låg standard-

  252. -kan du ha rätt till ersättning.

  253. Låt säga att man köper en paketresa,
    med både flygbiljett och hotell.

  254. Då regleras det i paketreselagen.

  255. Säg att jag har blivit utlovad
    ett lugnt område-

  256. -men hamnar i ett störande område.

  257. Då kan jag med paketreselagen
    få ersättning i form av prisavdrag.

  258. Här ser man inte
    att rutan är spräckt.

  259. Vi var noga med att dokumentera hålen
    i väggarna och rutan som var spräckt.

  260. Visst, dokumentera och ta kontakt
    med reseledarna på plats.

  261. Reklamera,
    så att företaget kan åtgärda felet.

  262. När Pamela Collin och hennes vänner
    inte fick byta sina hotellrum-

  263. -kontaktade de reseledaren på plats.

  264. Han hade pratat med ledningen, och de
    kunde inte bekosta ett annat rum.

  265. Vi fick flytta på egen bekostnad, men
    de kunde hjälpa oss att hitta något.

  266. Vi hade fått vad vi hade betalat för.
    Det var svaret.

  267. Om du inte är nöjd med en vara
    kan du kräva att få reklamera.

  268. Om företaget säger nej
    eller inte ens svarar-

  269. -kan du anmäla det
    till Allmänna reklamationsnämnden-

  270. -och be dem göra
    en juridisk prövning.

  271. Allmänna reklamationsnämnden
    kommer bara med en rekommendation.

  272. De talar om för företaget att
    konsumenten har rätt, om det är så.

  273. Vi uppmanar företaget att betala
    tillbaka pengarna till konsumenten.

  274. Om företaget struntar i det blir kon-
    sumenten tvungen att gå till domstol.

  275. Pamela Collin anmälde fallet
    till Allmänna reklamationsnämnden.

  276. Hon ville ha kompensation
    för hälften av kostnaderna.

  277. Nämnden gav henne rätt,
    men summan blev en annan.

  278. Det var nästan ett skämt, tycker jag.
    Då hade nämnden kommit fram till-

  279. -att tusen kronor nog var lämpligt,
    totalt för oss tre.

  280. Det skulle alltså bli
    300 kronor per person på en resa-

  281. -som hade kostat över 10 000
    per person, alltså över 30 000.

  282. Konsumentköplagen
    ska skydda konsumenten-

  283. -och få företagen att följa reglerna.

  284. Har jag köpt en telefon, så ska den
    fungera och den ska levereras i tid.

  285. När man handlar varor är det
    konsumentköplagen som gäller.

  286. När vi i stället handlar tjänster-

  287. -är det konsumenttjänstlagen
    som bestämmer villkoren.

  288. Men kan man reklamera vad som helst?
    En frisyr, till exempel?

  289. Ja, det kan man. Jag kan
    gå in till en frisör och säga-

  290. -att jag vill ha lång lugg
    och kort hår i nacken.

  291. Om jag får tvärtom, kort här och
    långt i nacken, så kan jag reklamera.

  292. Men om man bett om en snygg frisyr
    lär frisören tycka att den är snygg.

  293. Det måste vara fel på varan, eller så
    måste den vara levererad för sent.

  294. Men jag kan reklamera allting,
    både nya och begagnade varor.

  295. Man kan reklamera det mesta om man
    inte har fått det man betalat för.

  296. -Till och med restaurangmat.
    -Man kan reklamera en maträtt.

  297. Undantaget är om man exempelvis går
    på sushirestaurang för första gången-

  298. -och får in en tallrik med sushi.
    Och så tar jag wasabi-

  299. -och stoppar in hela i munnen.
    Det blir starkt.

  300. Det är inget fel på den rätten. Där
    kan jag inte kräva pengarna tillbaka.

  301. Konsumentköplagen ger dig rätt
    att reklamera en vara inom tre år.

  302. Lagen är tvingande, så villkoren
    kan inte avtalas bort i ett kontrakt.

  303. Företaget kan inte säga
    att reavaror inte får reklameras.

  304. Ibland har man fyndhörnor, där man
    säljer varor som det är defekter på.

  305. De säljs billigare.
    Man får reklamera de också-

  306. -men du kan inte reklamera
    de brister som företaget angett.

  307. Jag ska berätta om en sak
    som har irriterat mig.

  308. Den här nya förpackningen för blod-
    pudding skulle bli enklare att öppna.

  309. Men vilken skitförpackning.

  310. Jag kommer inte att ägna mitt liv åt
    detta, men jag kommer att klaga-

  311. -för om man inte säger nåt
    blir det ingen utveckling.

  312. Den senaste bland innovativa företag
    är att lyssna på kunderna.

  313. Gör din röst hörd, särskilt om det
    rör viktigare saker än blodpudding.

  314. Textning: Marie Ekenstav
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Konsumentmakt, finns den?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är shopping ett måste för tillväxt? Det vi har i garderoben täcker vårt klädbehov åtta år framåt, samtidigt anses shopping vara universalkuren för tillväxt. Journalisten Mats-Eric Nilsson lyckades förändra svensk livsmedelsindustri. En glass utan tillstymmelse till glass fick honom att börja läsa innehållsförteckningen på maten. Bella 16 och Erik 23 berättar hur de låter sina värderingar styra vad de köper. Vad har man rätt att reklamera? Pamela och hennes väninnor bestämde sig för att reklamera en misslyckad resa.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Hushållsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk teori, Finansväsen, Hem, Hushåll, Konsumentfrågor, Konsumentinflytande, Konsumtion, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Ekonomisk livsstil

Idag är det lätt att låna till en dyr livsstil. Daniel hamnade hos Kronofogden på grund av sina sms-lån. Måste kvalitet vara dyrt och när man ska välja kopian framför originalet? Designern Camilla Thulin och trendgurun Stefan Nilsson tipsar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Lön - svart, vit eller ingen alls?

Viktoria valde bort anställning för att satsa på självhushåll, medan Tobias Shildfat har byggt sig en pengamaskin. Vad betyder det för vårt samhälle om det är lätt eller svårt att bli rik?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konsumentmakt, finns den?

Journalisten Mats-Eric Nilsson lyckades förändra svensk livsmedelsindustri. Vi hör också mer om shopping och tillväxt, köp styrda av värderingar samt vad som kan reklameras.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konjunkturer kommer och går

Vi möter Jonas Birgersson, it-erans kanske största fixstjärna. Hur tänkte han när it-bubblan blåstes upp och hur tänker han kring pengar idag? När Island drogs ner i den ekonomiska krisen blev världen varse att ett land faktiskt kan gå i konkurs.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Jobbet - zenit i din ekonomi

Hur hittar man ett jobb? Och ska man satsa på det som betalar bra, eller på det man verkligen vill göra? Vi träffar en nationalekonom som vet vilka yrken som lönar sig. Vi får också höra hur några lyckats få ett jobb på sätt man kanske inte förväntar sig. Och så träffar vi arbetslösa Maja som lever på 6000 kr i månaden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ordet är mitt - syntolkat

Matteus

Matteus största intresse är att skriva fanfiction - nya berättelser utifrån redan existerande litteratur. Det gör han bland annat utifrån Engelsforstrilogin av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Samtidigt genomgår han en könsutredning. Matteus tycker om att kunna skriva om karaktärer som han kan identifiera sig med, och som blir bemötta på det sätt han önskar av sin egen omgivning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Ett särskilt dilemma

Egentid

Del 15 av 20. Hanna har alltid varit en aktiv person, men när hon fick barn förändrades förutsättningarna drastiskt. Båda hennes pojkar har autism, och den äldsta har också en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Hanna samtalar med Sebastian om att förhålla sig till sin egen tid, att inte förlora sig själv och om rädslan för aldrig få ett normalt liv igen.