Titta

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Om Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Vår privatekonomi, de flesta har en viktig relation till pengar. Men hur fungerar pengarna i plånboken? Vi kopplar ihop privatekonomi och nationalekonomi med teorier om samhället i ett större perspektiv. Det handlar om din livsstil, hållbar konsumtion, konjunkturer, lån och löner. Programledare: Tobias Nielsén.

Till första programmet

Pengar - näst viktigast efter kärleken? : Konjunkturer kommer och gårMaterialDela
  1. Ni känner igen känslan.
    Man satsar allt och förbereder sig.

  2. Men sen börjar man tvivla.

  3. Är det krusningar på ytan
    eller början på en krasch?

  4. Det gäller att inte tappa greppet.

  5. En sak vet vi:

  6. Det går upp, men också ner. Det vet
    it-entreprenören Jonas Birgersson.

  7. Också kallad "Bredbandsjesus".

  8. Börssideläsare såg Jonas Birgersson
    som en dåligt klädd VD-

  9. -som byggde upp Framtidsfabriken,
    senare Framfab-

  10. -som, på peak, var värt 42 miljarder.

  11. 1995 grundade den då 24-årige Jonas
    och hans fem kompisar-

  12. -internetkonsultföretaget
    Framtidsfabriken.

  13. Jonas fick närmast rockstjärnestatus.

  14. Man får inte vara rädd.

  15. Mitt personliga aktieinnehav
    var nog värderat till 4,2 miljarder.

  16. Det var väl under samma period-

  17. -som jag hamnade på listan
    över Sveriges sexigaste män.

  18. Jag gissar att de hängde ihop.

  19. Den nya ekonomin gjorde det möjligt
    för it-entreprenörer-

  20. -att bli rika på sina aktieinnehav.

  21. Företag med it-koppling-

  22. -blev skyhögt värderade
    utan förtjänstkrav.

  23. Vi vill vara ledande inom Europa.
    Vi finns idag i England, Frankrike...

  24. Vi vill ta fram spännande saker.
    Sverige är nu världens bästa labb.

  25. Man ville skaffa sig många anställda,
    och köpte därför upp andra företag.

  26. Dem betalade man med egna aktier.

  27. Det bolaget delar
    både risk och eventuell belöning-

  28. -så det är demokratisk och bra.

  29. Ivar Kreuger gjorde likadant.

  30. Kreuger höll hela bokföringen
    i sitt eget huvud. Det gör inte jag.

  31. Börsvärdet steg och alla ville
    investera sina pengar i bolaget.

  32. Allt byggde på förhoppningar
    om framtida vinster inom it.

  33. Skrattade ni hela vägen till banken?

  34. Vi var egentligen hästarna som
    sprang. Det var inte vi som spelade.

  35. Det var ju inte vi som bedömde
    om kursen kommer att stiga-

  36. -eller om kursen kommer att gå ner.

  37. -Men du blev rik?
    -Det beror på hur man menar.

  38. Jag hade väldigt tidigt som ett
    personligt mål, redan i gymnasiet-

  39. -att bli ekonomiskt oberoende.

  40. Men det kan du vara på två sätt.

  41. Antingen genom att spara på banken
    eller ha små omkostnader.

  42. Nu har jag både en slant på banken
    och låga omkostnader.

  43. I mars 2000 började bubblan spricka
    och it-kraschen var ett faktum.

  44. It-bolagen gick i konkurs
    eller bantades ner för att överleva.

  45. Är det sunt att it-aktierna faller?

  46. Många vill återgå till gamla värden.

  47. Helst ända till jordbrukssamhället.

  48. Både människor och företag förlorade
    pengar. Många förlorade sina jobb.

  49. Birgersson blev en fallen hjälte.

  50. Förstod ni att det var för mycket?

  51. Vi var helt övertygade om det.

  52. Att det var en finansiell bubbla
    var tydlig. Men också...

  53. ...överdrifterna om vad vi kunde.

  54. Vi skrattade åt det ibland när vi
    tittade på rubriker eller intervjuer.

  55. Två år före kraschen bildade Jonas
    ett nytt bolag - Bredbandsbolaget.

  56. Det skulle ge alla snabbt internet.

  57. Bredbandsbolaget
    klarade sig genom krisen.

  58. Där fann Jonas sitt nästa toppjobb.

  59. Ett klokt val: Värdet bar uppåt igen.

  60. 2006 köptes Bredbandsbolaget
    av Telenor för sex miljarder kronor.

  61. Jonas förknippas
    ändå oftast med it-kraschen.

  62. Jag är misslyckad i mycket.

  63. Jag är usel på höjdhopp och
    kommer knapp över 1,20. Värdelöst.

  64. Men om man bara tittar på arbets-
    tillfällen, som ju är intressant nu-

  65. -så har bara de här två projekten som
    jag grundat tillsammans med andra-

  66. -skapat över 2 500 jobb.

  67. Om alla riksdagsmän i Sverige
    skulle misslyckas på samma nivå-

  68. -hade ingen varit arbetslös.

  69. Nu går affärerna mer nedåt för Jonas-

  70. -som är vd för Labs2, ett förlust-
    drabbat företag i hemstaden Lund.

  71. Trots alla miljarder de senaste åren-

  72. -lever han fortfarande asketiskt.

  73. De som försöker bli rika
    blir det inte.

  74. Det gör däremot de med ett starkt
    intresse och som vill göra sin sak.

  75. På många punkter i livet kan
    du enkelt bli ekonomiskt oberoende.

  76. Det är när du byter inkomstnivå. Du
    har en inkomst, t.ex. på gymnasiet...

  77. Du blir student, inkomstnivån ändras.

  78. Sen gör du karriär och får mer lön.

  79. Där finns rätt stora intäktsökningar.

  80. Om du behåller din kostnadsbas
    på din föregående nivå-

  81. -blir skillnaden stor
    mellan kostnader och intäkter.

  82. Den chansen får alla
    flera gånger i livet.

  83. Men nästan ingen tar den chansen.

  84. -Är pengar viktigast efter kärleken?
    -Nej.

  85. Om du inte har pengar
    är pengar viktigare än kärlek.

  86. Att inte kunna få kläder på kroppen,
    inte kunna köpa mat-

  87. –måste vara fruktansvärt.

  88. Om de basala behoven inte är täckta
    är det svår att ha känslor för nån.

  89. Här, utanför Vetlanda i Småland-

  90. -var hockeylaget Team Boro nära
    en Elitserieplats för 20 år sedan.

  91. Landslagsmålvakten hade värvats.
    Carola skulle sjunga nationalsången.

  92. Sen, krasch. Det blev förlust och sen
    kom fastighetskrisen. Allt rasade.

  93. Hockeylaget, byggbolaget.
    Folk förlorade jobben.

  94. Nu, i division två, är allt glömt.

  95. Men Island blev en nyttig påminnelse
    om hur det känns att falla tungt.

  96. Island 2007, ett föregångsland-

  97. -där alla tycktes tjäna pengar, ägde
    dyra bilar och köpte bostadsrätter.

  98. Det rådde helt enkelt strålande tider
    i det lilla, lilla landet i norr.

  99. Man tänkte att det var bra. Att vi
    är speciella, vi har gjort nåt unikt.

  100. Att vi är bra på allt vi gör.

  101. Teitur Atlason är hemspråkslärare
    i Sverige.

  102. Förut hyllades Island i pressen.

  103. Dess banker växte
    och köpte upp utländska företag.

  104. Ett land där konsumtionen
    var näst intill galen.

  105. Vi trodde att vi kunde göra allt.

  106. Nu ska vi ta lån...

  107. Nu ska vi köpa sommarstugan som vi
    alltid velat ha. Nu ska vi köpa bil!

  108. Toyota Land Cruiser var störst...
    den mest sålda bilen på Island.

  109. Toyota Land Cruiser. Den är jättedyr.

  110. Många belånade sig och drogs med
    i euforin som bara gick uppåt.

  111. Om grannen har två stora Land Rovers-

  112. -och har renoverat sitt hus dyrt-

  113. -trots att han bara jobbar deltid –
    varför ska inte jag också göra det?

  114. Framgången var en bubbla. Mycket som
    köptes, köptes med lånade pengar.

  115. När Lehman Brothers gick omkull 2008
    blev det oroligt i finansvärlden.

  116. Då sprack den isländska bubblan.

  117. Det var den största ekonomiska
    kollapsen i världshistorien.

  118. Det bara – bom! Det fanns tre banker.

  119. De två första föll inom fyra dagar-

  120. -och sen föll den mäktigaste banken.

  121. Plötsligt stod vi utan bankväsende.

  122. När kejsaren visar sig vara naken
    drabbas vissa väldigt hårt.

  123. De måste lämna tillbaka bilen och
    huset, för allt var lånade pengar.

  124. Bankkriser. Valutakriser.
    Fastighetskriser.

  125. Kriser kan ha olika namn,
    men de har vissa gemensamma drag.

  126. Moderna kriser uppstår ofta för
    att det varit för goda tider före.

  127. Tänk på finanskrisen i USA.

  128. Där steg bostadspriser
    under lång tid.

  129. Alla var optimistiska. Det verkade
    gå bra. Folk lånade och konsumerade.

  130. Det handlar om förhoppningar.

  131. De flesta som ger sig in i en
    uppgångsfas får en väldigt stark tro-

  132. -på att det kommer att fortsätta
    uppåt länge, eller för alltid.

  133. Sen sker en kris. Bubblan spricker.

  134. Då ska man se upp, när det
    har varit goda tider i fem år.

  135. Sälj, för då närmar sig krisen.

  136. Vi har en dröm om att leva gott.

  137. Därför lånar och hoppas vi att
    bubblan ska fortsätta att växa.

  138. Men är det ingen
    som varnar för riskerna?

  139. Nej, ingen.

  140. Även om vi hade ganska bra ekonomer
    som visste vad som hände.

  141. De skrev
    att det såg ljust ut för en bank-

  142. -som tio dagar senare gick i konkurs.

  143. Så man kan säga att...de ljög.

  144. När bubblan växer
    kan man tjäna på den.

  145. När folk tar lån tjänar du pengar på
    skillnaden i in- och utlåningsränta.

  146. Aktieförsäljning ger provision.

  147. Och så länge bubblan växer-

  148. -kan man tjäna väldigt mycket pengar.

  149. Ta till exempel bankens rådgivare-

  150. -eller analytiker, som ju låter fint.
    Det låter som en examen i psykologi.

  151. Men de är säljare.
    Rådgivarna också. Det ska man veta.

  152. De är som dammsugarförsäljare, de tar
    till knep för att sälja sin produkt.

  153. Förut såg det annorlunda ut.

  154. Då gick en bank i konkurs
    om låntagaren inte kunde betala.

  155. Bankerna var försiktigare och lånade
    bara ut pengar till byns invånare.

  156. På så sätt hade man bättre kontroll.

  157. Då var Sverige ett spar-samhälle. Men
    så lättade man på utlåningsreglerna.

  158. De behöver inte längre
    ha lika mycket inlånade pengar.

  159. De behöver sällan själva
    stå för eventuella förluster.

  160. Vi är ett lånesamhälle. Bankerna
    vill hellre att vi lånar än sparar.

  161. Det är farligt när stora finansbolag
    vet att de kommer att räddas.

  162. Det uppmuntrar överdrivna risker.

  163. Bubblor stimuleras ofta av en
    avreglering av kapitalmarknader.

  164. Bankerna lånar ut så mycket de kan
    och tar stora risker. Sen rasar allt.

  165. Ofta är det andra än bankerna
    som betalar priset för dem.

  166. En kris påverkar alla samhällsdelar.

  167. De med aktier som förlorar i värde.

  168. I andra fasen ökar arbetslösheten.

  169. Med många arbetslösa
    får staten in mindre skattepengar.

  170. Då skär staten ner
    på pensioner och barnbidrag.

  171. Fri hälsovård kan försvinna.

  172. Ofta är det de två sista som drabbas-

  173. -av arbetslöshet och åtstramningar.
    De har minst marginaler.

  174. Det drabbar många låginkomsttagare.

  175. Min kompis har jobbat hela livet
    och de hade det bra, faktiskt.

  176. De investerade alla sina pengar
    i bankerna.

  177. En dag...gick bankerna i konkurs...

  178. ...och det fanns inget kvar.

  179. Sverigeboende Isabella Björnsdottir-

  180. -har sett sina sparpengar
    tappa i värde.

  181. För cirka fem år sen var de värda
    cirka 15 000. Och nu är det 10 000.

  182. Vad tänker du om det då?

  183. De går ner och försvinner sakta.
    Man blir jättearg på det.

  184. Har Island lärt sig en läxa?

  185. Ja, det tror jag. Det dröjer
    nog länge innan nästa bubbla kommer.

  186. Jag har lärt mig mycket av krisen.

  187. Låna inte förrän du måste. Låna
    till hus istället för skojs skull.

  188. Trots att vi borde ha lärt oss
    verkar kriser bli alltmer vanliga.

  189. Planen för
    att avvärja kriser är kortsiktig.

  190. Varje gång sänker man pengapriset.

  191. Det gjorde man efter it-kraschen,
    på 90-talet, efter Asien-krisen.

  192. Efter att tvillingtornen i New York
    rasade. Efter finanskrisen 2008.

  193. Nu är priset i princip noll.

  194. Vad händer när pengar är gratis?

  195. Man lånar mycket, skapar nya bubblor
    och skapar nya kriser.

  196. Vi bär alla ansvar för kriserna.

  197. Privatpersoner som vill ha det lika
    bra som grannen och tar för höga lån.

  198. Banker som vill tjäna pengar-

  199. -och politiker som vill bli omvalda
    och inte vågar bromsa vår köpkraft.

  200. Alla vill att bubblan ska fortsätta
    växa. Ingen vill säga stopp.

  201. Hur kul är det
    att sluta dricka champagne på festen?

  202. Gratis är ju tacksamt att ta emot.

  203. Så länge det är gratis-

  204. -kommer vi att fortsätta konsumera...

  205. Att skapa nya bubblor och kriser.

  206. Risken är stor för det.

  207. På Island är ekonomin nu på uppgång.

  208. Det låga valutavärdet
    lockar turister.

  209. Isländska varor är billiga. Exporten
    ökar och nya pengar strömmar in.

  210. Du kan köpa ganska dyra,
    flotta bilar för ett bra pris-

  211. -och ta över dem till Sverige.
    Toyota Land Cruiser!

  212. Jag minns när jag förlorade
    mycket pengar på dåliga aktier.

  213. Ingen egen analys och jag trodde att
    allt skulle fortsätta upp, upp, upp.

  214. Men det är inte bara aktier
    som man kan spekulera i.

  215. Den här möbeln har det mesta rätt om
    man ser hur trenden ser ut just idag.

  216. Det är egentligen en arbetsbelysning.

  217. Från att ha kostat några kronor
    ropar vi den här för 7 000 kronor.

  218. Vi har noteringar på upp till 25,
    30 000 kronor på såna här lampor.

  219. Den har gått från att vara
    arbetsbelysning i en verkstad-

  220. -till att gallerister i L.A. och New
    York köper den för jättestora pengar.

  221. Den har förvandlats till nåt nytt.

  222. -En bubbla?
    -Det kan man nog säga, ja.

  223. Mormorsstilen är en längtan tillbaka-

  224. -till en äldre inredningsstil
    där hemmet var ombonat.

  225. Man hade gardiner som man
    hade sytt själv och spetsdukar-

  226. -och gemensamma middagar.

  227. Möblerna var vackra, stoppade
    och i fina träslag.

  228. Det är mormorsstilen för mig.
    Men det är också ett livsstilsval-

  229. -snarare än en inredningsstil.

  230. Många sätter vintage framför ord
    för att det ska sälja.

  231. Det har blivit en trend med vintage.

  232. Många försöker haka på
    för att få sälja mer.

  233. Kan man likna detta med aktiehandel?

  234. Ja, det kan man självklart göra.
    Men det är svårt, för...

  235. Det kräver stor trendkänsla och
    veta vad som kommer att efterfrågas.

  236. Och det är inte helt lätt. Det är
    väldigt lätt att gå på nitar också.

  237. Det är en norsk möbel från Bruksbo.

  238. Den har en värdering på 4 000 kronor.

  239. Vi måste känna av var i kurvan vi är.

  240. Är vi på uppgång?
    Är vi på toppen eller på väg nedåt?

  241. Den här har nog stora möjligheter att
    komma betydligt högre än värderingen.

  242. Just nu finns det ett stort intresse
    för uppstoppade djur-

  243. -vilket kan kännas väldigt...

  244. ...konstigt i relation till att vi
    är väldigt djur- och miljömedvetna.

  245. Det är nog därför det blev en trend.
    Vi har den där längtan efter naturen-

  246. -även om jag inte vill ha ett själv!

  247. Det här är ett exempel på en bubbla.

  248. Djur i formalin.
    De är konserverade i vätska.

  249. När intresset för dem försvinner
    kommer även värdet att försvinna.

  250. -Kommer de tillbaka då?
    -Då är de svårsålda.

  251. Då får vi se vad som händer med dem.

  252. Har ni också en inre röst i skallen?

  253. Min är min pappas, som ger mig tips.

  254. Den dök upp när jag funderade på hur
    man kan förbereda sig inför en kris.

  255. Vi ska se
    hur min pappa planerar sin ekonomi.

  256. Jag ogillar ordet "snål".

  257. Jag brukar rätta min familj ibland
    när de använder det.

  258. Jag vill kalla det ekonomiskt.

  259. Skapa ekonomisk trygghet.

  260. Då är du garderad
    i många saker i livet.

  261. Jag har alltid varit noga. Kan jag
    köpa en chokladkaka för 12 kronor-

  262. -i en butik så köper jag den där,
    inte för 18 kronor nån annanstans.

  263. Köp gärna vad du behöver men se till
    att du har pengar till det.

  264. Gör en bra affär.
    Med den konkurrens som finns idag-

  265. -ska du vara uppmärksam.

  266. Jag ser hur ungdomen idag,
    överallt i butiker...

  267. ...hur de kastar fram kortet.

  268. För att visa att de har pengar.

  269. Man kastar fram det så nonchalant.
    Ungefär: Titta här bara! Bara ta här.

  270. Det är det jag är rädd för.
    Att man blir lite...

  271. ...för generös utåt för att ge en
    image av att man har mycket pengar.

  272. Handla kontant så länge
    och så mycket du kan.

  273. Då märker du när pengarna försvinner.

  274. Ungdomar bör läsa ekonomiska
    tidningar. Litegrann i alla fall.

  275. Man måste sätta sig in i saker.

  276. Det jag säger nu
    ramlar inte bara ner från himlen.

  277. Tänk på att arbeta. Var förnuftig.

  278. Då kommer mycket
    att bli bra i framtiden.

  279. Vad säger ni? Var det bara ekon från
    förr eller användbara erfarenheter?

  280. Låt oss höra på några gymnasieelever.

  281. Ja, man gör av med mer
    när man inte ser pengarna försvinna.

  282. Det är väldigt smidigt med kortet.
    Och jag har själv rätt bra koll.

  283. Typ i baren. Om jag går med kortet...
    då ryker studiebidraget.

  284. Så länge man kan betala tillbaka
    ett lån...

  285. Behövs något köper man ju det.

  286. Bara man har en stabil inkomst, så.

  287. Jag tror inte
    att det är värt att pruta.

  288. Rätt grejer till bra pris.

  289. Det är bra att ha lite över och inte
    spendera varenda krona varje månad.

  290. Men jag lär
    inte spara nån viss summa.

  291. Det ligger lite i en själv. Antingen
    är man en sparare eller slösare.

  292. Typ så. Inkomsten spelar
    nog ingen större roll, egentligen.

  293. Antingen sparar eller spenderar man.

  294. Här säljs en fin villa för 500 000.

  295. En annan för en miljon.

  296. Men i Stockholm kostar likadana hus
    fem till tio gånger så mycket.

  297. Så är det när fler vill bo där och
    får lån beviljade. Är det en bubbla?

  298. Vi vet ju att ekonomin går och upp
    ned. Så planera också för en nedgång.

  299. Svensktextning: Teresa Landström
    www.brodcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Konjunkturer kommer och går

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi möter Jonas Birgersson, it-erans kanske största fixstjärna. Innan han fyllt 30 hade han redan byggt upp och förlorat en förmögenhet. Hur tänkte han när it-bubblan blåstes upp och hur tänker han kring pengar idag? När Island drogs ner i den ekonomiska krisen blev världen varse att ett land faktiskt kan gå i konkurs. Var ekonomisk, inte snål - bokhandlaren och smålänningen Björn Nielsén ger ekonomiska tips för ett friare liv. Vi tittar närmare på vintagebubblan, vill man ha pengarna tillbaka för sina fynd gäller det att sälja innan trenden är över.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska kriser, Finanskrisen 2008-2009, Finansväsen, Konjunkturer, Konjunkturlära, Konjunkturteori, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Ekonomisk livsstil

Idag är det lätt att låna till en dyr livsstil. Daniel hamnade hos Kronofogden på grund av sina sms-lån. Måste kvalitet vara dyrt och när man ska välja kopian framför originalet? Designern Camilla Thulin och trendgurun Stefan Nilsson tipsar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Lön - svart, vit eller ingen alls?

Viktoria valde bort anställning för att satsa på självhushåll, medan Tobias Shildfat har byggt sig en pengamaskin. Vad betyder det för vårt samhälle om det är lätt eller svårt att bli rik?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konsumentmakt, finns den?

Journalisten Mats-Eric Nilsson lyckades förändra svensk livsmedelsindustri. Vi hör också mer om shopping och tillväxt, köp styrda av värderingar samt vad som kan reklameras.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konjunkturer kommer och går

Vi möter Jonas Birgersson, it-erans kanske största fixstjärna. Hur tänkte han när it-bubblan blåstes upp och hur tänker han kring pengar idag? När Island drogs ner i den ekonomiska krisen blev världen varse att ett land faktiskt kan gå i konkurs.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Jobbet - zenit i din ekonomi

Hur hittar man ett jobb? Och ska man satsa på det som betalar bra, eller på det man verkligen vill göra? Vi träffar en nationalekonom som vet vilka yrken som lönar sig. Vi får också höra hur några lyckats få ett jobb på sätt man kanske inte förväntar sig. Och så träffar vi arbetslösa Maja som lever på 6000 kr i månaden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Den undangömda transhistorien

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Beachboys

Längs den kenyanska kusten går unga infödda killar hand i hand med medelålders eller äldre västerländska kvinnor. Fattigdomen driver tonåringarna ner på stranden där turisterna, som betyder pengar, håller till. Rashid är en av alla de killar som ömsom försörjer sig på fiske, att sälja souvenirer och att vara sällskap åt kärlekstörstande äldre kvinnor från länder som Sverige, Tyskland och Holland.