Titta

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Om Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Vår privatekonomi, de flesta har en viktig relation till pengar. Men hur fungerar pengarna i plånboken? Vi kopplar ihop privatekonomi och nationalekonomi med teorier om samhället i ett större perspektiv. Det handlar om din livsstil, hållbar konsumtion, konjunkturer, lån och löner. Programledare: Tobias Nielsén.

Till första programmet

Pengar - näst viktigast efter kärleken? : Jobbet - zenit i din ekonomiMaterialDela
  1. Att skaffa ett jobb kan vara svårt.

  2. Att skaffa ett roligt och välbetalt
    arbete är ännu svårare.

  3. Få vill ha jobb för att tjäna pengar.
    Oftast finns andra drivkrafter.

  4. Det gäller särskilt yrken
    som kräver träning för att bli bra.

  5. Vet ni om 10 000-timmarsregeln? Den
    handlar om att 10 000 timmar krävs-

  6. -för att bli bra på nåt.
    Men är det värt insatsen?

  7. Utbildningen eller träningen
    är lång och dyr.

  8. Även om man tjänar bra efter ett tag-

  9. -jämförs det med den som tjänar
    mittemellan hela livet.

  10. Därför talar nationalekonomerna
    om livsinkomst.

  11. För de flesta gör det det.

  12. Om man tittar på inkomsterna för-
    knippade med att läsa på Högskolan-

  13. -leder ett års högskoleutbildning-

  14. -till ungefär fyra fem procent
    högre inkomst.

  15. Det som är slående är att yrkena som
    vi tror är mest lönsamma även är det.

  16. De som läser till tandläkare
    exempelvis.

  17. Civilingenjör och civilekonom
    är också lönsamma utbildningar.

  18. Utbildningar med sämre lönsamhet
    är t.ex. lärarutbildningar.

  19. De har goda chanser att få jobb,
    men lönerna är relativt låga.

  20. Sammanfattningsvis förlorar man
    för varje år man läser på högskolan.

  21. Det är ganska kostsamt
    i ett livsinkomstperspektiv.

  22. Skjuter du upp högskolestudierna
    med ett år-

  23. -minskar dina inkomster som vuxen
    med ungefär tjugo procent.

  24. Man ska välja ett yrke
    som man trivs med.

  25. Om man tjänar bra i ett yrke men inte
    trivs, väger det inte upp otrivseln.

  26. -Pengarna eller passionen?
    -Man ska gå på känslan.

  27. Om man inte brinner för det man gör
    och inte känner passionen-

  28. -då är det ingen vits
    att jobba med det.

  29. Man blir inte duktig på nåt
    om man inte har intresse för det.

  30. -Pengarna eller passionen?
    -Pengarna.

  31. -Passionen, som man har.
    -Passionen... Pengarna!

  32. -Passionen kommer väl med pengarna.
    -Både och.

  33. Ett bra jobb är viktigt,
    men man ska göra nåt man gillar.

  34. Skulle du vilja veta i vilka yrken
    man får jobb om fem tio år?

  35. -Ja.
    -Passionen. Satsa på den.

  36. Jag vill göra det jag vill göra.
    Inte följa nån annans regler.

  37. Jag gör mitt och så får det lösa sig.

  38. Ja...
    En kombination får jag nog säga.

  39. Men passionen är viktigare.

  40. Jag var aldrig i närheten av
    att bli dansare.

  41. Däremot undrade jag
    om jag skulle fortsätta spela bandy.

  42. Jag älskar bandy, men få andra
    gör det. Så lönerna är låga.

  43. För att bli riktigt bra på det här
    krävs också 10 000 timmar.

  44. Det var inte värt det.
    Men hur vet man sånt i förväg?

  45. Det är förstås omöjligt.
    Man ska nog gå på det man tror på.

  46. När man väljer är det inte fel att
    kolla var jobben finns i framtiden.

  47. Kolla sektor två.

  48. -Det ser bra ut.
    -Perfekt.

  49. -Var finns jobben i framtiden?
    -Inom it. Samhället moderniseras ju.

  50. Datorn har utvecklats snabbt
    och är nog mer utvecklad i framtiden.

  51. Då behövs folk som jobbar inom det.

  52. Ja, kanske inom... Jag tänker på
    digitala och sociala medier.

  53. Det utvecklas nog mer.

  54. -Har du testat med långa promenader?
    -Nej, jag orkar inte.

  55. Hälso- och sjukvård.
    Välfärdssektorn över huvud taget.

  56. Jag jobbar själv där
    så jag hoppas på det.

  57. Rörmokare. Det är ett bra yrke.

  58. Mycket naturvetenskapliga linjer
    och yrken försvinner väl.

  59. Arbete på kontor. Vi blir mer
    stillasittande i dagens läge.

  60. Det är inte som förr
    att man arbetade och slet.

  61. -Ska du bli rörmokare?
    -Nej.

  62. -Vad ska du bli?
    -Civilekonom eller nåt.

  63. Glöm inte att det här är ett företag.

  64. Vi är inte här för att leka
    utan för att jobba.

  65. Och vi får inte störa dem som jobbar.

  66. Ska man som ung
    tänka på var jobben finns?

  67. Om man ska plugga är det bra att veta
    att man får jobb när man kommer ut.

  68. Annars får man plugga nåt annat
    efter. Det blir dyrt.

  69. Jag tycker att det står-

  70. -flera gånger om året i tidningarna-

  71. -var man får jobb lätt och svårt.
    Men jag har inte tänkt på det.

  72. -Det är kanske inte viktigt för dig.
    -Nej.

  73. Det man tar reda på kanske inte
    gäller när man är klar.

  74. Jag är kluven. På ett sätt
    vill jag säga ja, självklart.

  75. -Men man ska göra det man vill.
    -Kan man kompromissa?

  76. -Ja. Jag har gjort det.
    -Vad blev det?

  77. Projektledare inom it
    i stället för copywriter.

  78. Jag var inte bra på det.

  79. -Hur fick du reda på det?
    -Jag testade.

  80. -Är det så man ska göra?
    -Ja, kanske.

  81. Jag gjorde det och fick reda på att
    det var fel. Så jag gjorde rätt.

  82. -Vad har du gjort för val?
    -Jag tänker bli brandman.

  83. Det är viktigare att rädda folk
    än att tjäna mycket pengar.

  84. Jag har inte bestämt mig
    vad jag ska bli.

  85. Jag ska nog utbilda mig till ett yrke
    som behövs. Då får man jobb lättare.

  86. Stopp i lagens namn!

  87. Stopp! Stopp i lagens namn!

  88. -Ni ska jobba som dataspecialister.
    -Det var kul.

  89. Det är också smart
    att gå på det man brinner för.

  90. Forskningar visar att om det känns
    lätt att lägga tid på nåt-

  91. -blir man hela tiden bättre
    och tjänar troligen mer.

  92. Men om man är många om jobbet,
    hur får man in foten?

  93. Hur ska man kunna få börja?

  94. "Big Image" är ett familjeföretag
    i Täby utanför Stockholm.

  95. Här trycker man stora bilder på tyg.
    Allt från scenografier-

  96. -till ljudisoleringar.

  97. Här jobbar cirka 30 personer
    inom många områden.

  98. Det är allt från data, it,
    bildbehandling-

  99. -projektledare, reception, print.

  100. Konfektion som är efterbearbetning.

  101. Ett installationsteam
    sätter upp bilder.

  102. Det finns inget
    "det här ska man ha gjort".

  103. På konfektionen ska man vara händig,
    men det räcker.

  104. Man måste inte ha en utbildning.

  105. Jag ringde hit
    för att jag hade hört om företaget.

  106. -Vad sa du när du ringde?
    -Att jag är duktig på att sy.

  107. Jag tänkte att de behövde min hjälp.
    Och vi syr mycket här. Det är bra.

  108. Johanna sorterar
    bland ansökningarna till företaget.

  109. Och hon bestämmer
    vem som får jobb här.

  110. Man ska vara intresserad,
    engagerad och sig själv.

  111. Helt enkelt. Är man intresserad
    och engagerad-

  112. -märks det direkt
    om man vill nånting.

  113. Utan vilja är det ingen idé.
    Då blir man aldrig bra.

  114. Inte för företaget och inte för nån-

  115. -eftersom vi är ett lag.

  116. Annie i receptionen gjorde ett
    specialarbete om "Big Image"-

  117. -och tyckte
    att företaget verkade bra.

  118. Jag ville jobba här.

  119. Jag mejlade Johanna när jag slutat
    och fick komma på intervjuer.

  120. Jag skrev: "Jag har inget nu,
    men hör av dig efter studenten."

  121. Hon hörde av sig senare och samtidigt
    slutade vår dåvarande receptionist-

  122. -och logistikansvariga. Annie kommer
    hit och är en härlig människa.

  123. Först ska man kolla
    vad som finns i närheten.

  124. Sen ska man vara inställd
    på företaget-

  125. -och kanske inte just tjänsten.
    Med bara gymnasieutbildning-

  126. -är chansen inte stor
    att man får bildarbetartjänst här.

  127. Jag hamnade på frakt.
    Bra, men inte det jag hade tänkt.

  128. Men jag är inne i företaget
    och det är kul.

  129. Fler har fått in foten på företaget.

  130. Det är lycklig slump.

  131. Samtidigt som jag pluggade
    var jag lärare i programmering.

  132. Vi behövde nån som kunde data. Vi
    hade köpt en för mer än 20 år sen-

  133. -som ingen förstod sig på.
    En vän sa: "Jag har en!"

  134. Vännen på Medborgarskolan kände till
    mig. Här är vi mer än 20 år senare.

  135. Och han är VD på företaget!

  136. Snacka om att få in foten från början
    och ta för sig.

  137. Ett tips
    för att skapa en första kontakt-

  138. -är att skriva nåt roligt
    eller speciellt.

  139. Bl.a. skrev en härlig medarbetare
    i sitt brev att hon är duktig på-

  140. -att tömma sopor och baka bullar. Hur
    kan man stå emot att träffa nån-

  141. -som skriver så i sin första kontakt
    med en förmodad arbetsgivare?

  142. Kärlek vid första ögonkastet.

  143. Man behöver folk för det
    som inte är arbetet.

  144. Jag erbjöd de tjänsterna. Städa upp
    i fikarummet brukar vara en brist.

  145. Baka bullar och sånt som inte står
    på nåns arbetsordning.

  146. De köpte det initiativet. Jag har
    bakat bullar, men mest sytt.

  147. Men jag fick jobb på det.

  148. Läser man tidningen får man intrycket
    att arbetsmarknaden är tuffare nu-

  149. -än på slutet av 80-talet.
    Så är det säkert.

  150. Men egenskaperna är nog desamma.
    Man söker medarbetare.

  151. Gamla eller unga
    som kan bidra med nåt nytt-

  152. -och ser på ett annat sätt.

  153. Inget kommer till en,
    man måste skapa möjligheterna själv.

  154. Oavsett jobbet ska man vara
    intresserad i alla lägen-

  155. -och vilja lära sig nya saker. Det
    handlar om att våga vilja göra nåt.

  156. Och det är aldrig för sent. Man kan
    byta inriktning när som helst.

  157. Man kan vilja visa sig duktig
    och vilja kunna allt.

  158. Det behövs inte. Man kan tänka ut
    vad man faktiskt är bra på.

  159. Det är kanske två eller tre saker.
    Framhåll dem-

  160. -och var inte andra till lags
    genom att säga: "Jag kan allt."

  161. -Vad är du bäst på?
    -Att prata.

  162. Själv fick jag in foten på
    "Expressen" som vikarie.

  163. Jag minns hur glad jag blev.
    Jag skrek: "Ja!"

  164. Jag hade skrivit extra för
    lokaltidningen om fotboll och musik.

  165. Men jag hade tur
    som fick jobbet också.

  166. Men man kan ha otur
    och bli av med jobbet.

  167. Hur får man ihop ekonomin då?

  168. Ungdomsarbetslösheten
    är rekordstor...

  169. -Den som är arbetslös...
    -Arbetslösheten ökar...

  170. ...arbetslösa i flera år...

  171. Att ha ett jobb och en inkomst
    är grunden för privatekonomin.

  172. Men många unga har svårt
    att komma in på arbetsmarknaden.

  173. För den arbetslöse gäller det
    att vända på kronorna.

  174. En som inte har nåt jobb
    är 20-åriga Maja.

  175. Hon jobbade på dagis, men fick sluta
    när vikariatet tog slut.

  176. Att bli av med dagisjobbet
    påverkade mig jättemycket.

  177. Från att gå och säga:

  178. "Jag heter Maja och jobbar som
    dagisfröken. Det är mitt liv."

  179. Från det till att säga: "Hej, jag
    heter Maja och är arbetslös."

  180. "Jag gör ingen nytta alls."
    Det är jättetråkigt att ha det så.

  181. Man känner sig så obehövd.

  182. För Maja är det viktigt att ha ett
    jobb. Inte bara för självkänslan-

  183. -utan också för ekonomin.

  184. Jag tycker inte om situationen nu.

  185. Jag gillar att vara en generös
    människa. Nu har jag inte råd.

  186. Maja är inte med i nån a-kassa. Hon
    får varken ersättning eller bidrag.

  187. Men hon har extrajobb på en restau-
    rang. En bra månad ger 6 000 kronor.

  188. -Vilken är den tuffaste förändringen?
    -Att dra ner på allt.

  189. Att dra ner på nöjena, dra ner på...

  190. Ja... Dra ner på rökningen.
    Dra ner på allt.

  191. Det är ett annat liv.
    Det är inte lika roligt.

  192. En stor utgift är mat. För den som
    snålar är det svårt att äta nyttigt.

  193. Jag äter jättekonstigt.

  194. Jag får ett mål mat om dagen på
    restaurangen. Det får jag där.

  195. Då äter jag det.
    Till middag äter jag mackor.

  196. Rostmackor. Det är typ det jag äter.

  197. Det är en butik där jag handlar
    bra mat jättebilligt.

  198. Det blir mycket mat som går fort.

  199. Det som är bra med fiskbullar är
    att en burk blir två middagar.

  200. För nitton kronor.
    Helt klart värt det.

  201. För att verkligen
    hålla nere matkostnaderna-

  202. -letar Maja extrapriser
    och billiga erbjudanden.

  203. En vanlig månad handlar hon mat
    för ungefär 2 000 kr.

  204. Två för tjugo är schysst.

  205. Skinka också. Tio spänn.
    Då tar vi två. En rökt och en kokt.

  206. Med min förra ekonomi
    handlade jag mer grönsaker och så.

  207. Nu blir det inte riktigt så.

  208. Maja bor billigt jämfört med andra.
    Hon betalar 1 900 kr i hyra.

  209. Förutom mat och hyra har Maja
    andra fasta kostnader.

  210. Hon har utgifter
    för totalt 5 500 kr.

  211. Alltså nästan lika mycket
    som hon tjänar varje månad.

  212. Det är lite knapert, men det går.

  213. Efter studenten
    är man ny på fötterna.

  214. Man har inte så mycket erfarenhet.
    CV:t är tomt.

  215. Man har precis slutat plugga.
    Då är det ju svårt att få jobb.

  216. Det som jag söker och längtar efter
    är ett heltidsjobb.

  217. För att slippa oroa sig över
    hur saker och ting ska lösa sig.

  218. Jag tycker inte om att behöva be
    mamma och pappa om pengar.

  219. "Mitt kylskåp är tomt.
    Får jag äta här?" Så där.

  220. Det känns inte som jag.

  221. Det här gör jag
    när jag inte pratar med er.

  222. Jag driver ett företag
    med några anställda.

  223. Men det var en slump att jag hamnade
    här. Jag såg en möjlighet.

  224. Mycket talar för att vi hinner med
    flera jobb inom vår livstid.

  225. Vi har talat med kloka människor
    om andra jobb som de kan tänka sig.

  226. Vilket yrke bär du inom dig
    förutom advokat?

  227. -Att bli flygare.
    -Indianhövding som barn.

  228. -Jag ville jobba med film.
    -Marknadsföring när jag pluggade.

  229. Jag hade sett mycket av Errol Flynn.
    I "Vingar ovan molnen"-

  230. -gick han med sin mössa
    och brudarna hängde efter honom.

  231. Det såg fint ut, så jag sökte till
    flyget och blev faktiskt antagen.

  232. Jag tänkte inte att jag skulle
    hålla på med radio och tv.

  233. Operan i Stockholm annonserade efter
    pojkar när jag var tio elva år.

  234. Jag har alltid drömt om att dansa.

  235. Jag läste manuskurs
    på Folkuniversitetet.

  236. Jag hade sökt både filmvetenskap
    och journalistlinjen.

  237. Mina systrar sa: "Du får inte."
    "Varför det? Jag vill."

  238. "Det får du inte. Om du kommer dit
    blir du homosexuell."

  239. "Jaha. Det vill jag inte."
    Jag var så fördomsfull på den tiden.

  240. -Det blev inget med dansen?
    -Nej.

  241. Jag gillade att lyfta fram nånting-

  242. -och få nån att välja den
    bland tusen andra produkter.

  243. Just den här ska du köpa
    och hur jag får dig att köpa den.

  244. Hur vet du att du inte jobbar med
    framöver?

  245. För att jag inte vill.

  246. Det kom en serie som hette "Perry
    Mason". Advokatserie från Amerika.

  247. Han löste allt i sista sekund
    och klienten var oskyldig.

  248. Det var också en dröm.
    Som jag förverkligade.

  249. När jag skulle skriva in mig på film
    ringde de från journalistlinjen-

  250. -och sa att jag hade kommit in,
    för jag var reserv där.

  251. Då ändrade jag mig. Jag ville nog in
    mer på journalism än på film.

  252. Det visar att tillfälligheterna styr.

  253. Jag hade kanske blivit advokat ändå,
    men tv-serien gjorde mig nyfiken.

  254. Jag höll på att stryka med när jag
    spelade bandy och slog i huvudet.

  255. Efter det tänkte jag: "Jag ska göra
    pappa glad och bli jurist."

  256. Jag var så fruktansvärt dålig
    i skolan-

  257. -så jag fick inte plugga vidare
    på kursen som jag gick.

  258. Då bestämde jag mig för
    att testa stå upp i ett halvår.

  259. Efter det fick jag jobb på fyran.
    Efter det fick jag jobb på P3.

  260. Efter det har jag aldrig vänt mig om
    utan bara kört på.

  261. Jag träffade en kvinna som tyckte
    att jag inte skulle bli jurist.

  262. Jag lyssnar på kvinnor.

  263. Det är lätt att säga, svårt att göra.
    Man får lita på att det löser sig.

  264. Det har funkat för mig i sex år
    att inte stressa-

  265. -utan jobba och sikta in mig på mina
    mål. Och utgå från att det går bra.

  266. Att vända tillbaka för mig är inget
    alternativ och jag tror inte på det.

  267. Jag vill inte ha nåt
    att falla tillbaka på.

  268. Man ska röra sig framåt, inte bakåt.

  269. När man pratar om arbetsplatser
    handlar det ofta om stora ställen.

  270. Trots att 99 procent av företagen
    i Sverige är småföretag-

  271. -med färre än 50 anställda.

  272. På så sätt finns det mängder
    av intressanta jobb där ute.

  273. Här är ett exempel.

  274. Jag sitter mycket vid datorn.

  275. Läser tekniska dokument.
    Försöker förstå hur saker fungerar.

  276. Mejlar. Har möten.

  277. Anna har jobbat i tre och ett halvt
    år på ES-konsult i Solna.

  278. Här jobbar cirka 50 specialiserade
    på säkerhet inom kärnkraft.

  279. Hur fick du in foten här?

  280. Jag gjorde exjobb
    på ett annat konsultföretag.

  281. Min handledare kände
    en av gubbarna här.

  282. Han fixade en intervju åt mig.
    Jag visste inte vad man gjorde här.

  283. Så jag frågade mycket vad
    en nyanställd får för uppgifter.

  284. Jag försökte visa att jag ville veta
    vad jag gav mig in på-

  285. -innan jag tackade ja.

  286. ES-konsult anställer nya hela tiden.

  287. De flesta här är äldre, erfarna män-

  288. -och nyutexaminerade, unga tjejer.

  289. Många är akademiska.

  290. De tycker
    att teknikutveckling är spännande.

  291. Jag har jobbat som konsult i tjugo år
    och det som går igenom än i dag-

  292. -är att man vill jobba
    på olika ställen.

  293. Inte fastna och göra samma sak.

  294. Inte samma personer runt omkring
    utan olika intryck.

  295. För att komma in
    behövs en högskoleexamen.

  296. Anna utbildade sig till ingenjör
    med maskinteknisk inriktning.

  297. Hur vet man att utbildningen är rätt?

  298. Det där jobbar jag
    ständigt med själv.

  299. Man måste kasta sig ut. Jag kör,
    vad är det värsta som kan hända?

  300. Några omtentor eller att jag
    upptäcker att valet var fel?

  301. Då är det bara att byta.
    Svårare är det inte.

  302. Men det där... Jag menar...

  303. Jag fick erbjudande om att vara
    vikarierande gruppchef-

  304. -och jag undrade
    om jag skulle klara det.

  305. Men sen kände jag: "Jag testar!"

  306. Jag tycker
    att man ska vara frågvis, nyfiken-

  307. -och vara ärlig om sig själv.
    Man ska inte vara nån särskild typ-

  308. -som spelar upp att man är bäst.

  309. Det är bättre... Man har
    en bra kappsäck med utbildningen.

  310. Nån sorts social förmåga.
    Man har ju sökt jobbet.

  311. Berätta ärligt om dig själv
    och fråga.

  312. Man kommer långt på att vara nyfiken.

  313. Och ta chansen när man får-

  314. -om projektledaren behöver hjälp
    med nåt extra.

  315. "Jag fixar det!" Eller hjälpa VD:n
    anordna julfesten.

  316. Det visar att man är driftig.
    Det kommer man långt på.

  317. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Jobbet - zenit i din ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att jobba och få lön är grunden för privatekonomin. Men hur hittar man ett jobb? Och ska man satsa på det som betalar bra, eller på det man verkligen vill göra? Vi träffar nationalekonomen som vet vilka yrken som lönar sig, och pratar med folk på stan. Ibland värderas en positiv inställning till att hugga in och byta däck på företagsbilen högre än utbildning. På ett företag i Täby finns mer än en förbluffande historia om hur medarbetare fick just sina jobb. Många jobb finns i mindre företag som vi kanske inte känner till. Civilingenjören Anna berättar hur hon fick jobb på ett växande konsultföretag i en het bransch. Och så träffar vi träffar 20-åriga Maja som blev av med sitt jobb och nu kämpar för att få ihop sin ekonomi.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Utbildnings- och yrkesval, Samhällskunskap > Ekonomi > Hushållsekonomi
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Undervisning, Yrkesval
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Pengar - näst viktigast efter kärleken?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Ekonomisk livsstil

Idag är det lätt att låna till en dyr livsstil. Daniel hamnade hos Kronofogden på grund av sina sms-lån. Måste kvalitet vara dyrt och när man ska välja kopian framför originalet? Designern Camilla Thulin och trendgurun Stefan Nilsson tipsar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Lön - svart, vit eller ingen alls?

Viktoria valde bort anställning för att satsa på självhushåll, medan Tobias Shildfat har byggt sig en pengamaskin. Vad betyder det för vårt samhälle om det är lätt eller svårt att bli rik?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konsumentmakt, finns den?

Journalisten Mats-Eric Nilsson lyckades förändra svensk livsmedelsindustri. Vi hör också mer om shopping och tillväxt, köp styrda av värderingar samt vad som kan reklameras.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Konjunkturer kommer och går

Vi möter Jonas Birgersson, it-erans kanske största fixstjärna. Hur tänkte han när it-bubblan blåstes upp och hur tänker han kring pengar idag? När Island drogs ner i den ekonomiska krisen blev världen varse att ett land faktiskt kan gå i konkurs.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPengar - näst viktigast efter kärleken?

Jobbet - zenit i din ekonomi

Hur hittar man ett jobb? Och ska man satsa på det som betalar bra, eller på det man verkligen vill göra? Vi träffar en nationalekonom som vet vilka yrken som lönar sig. Vi får också höra hur några lyckats få ett jobb på sätt man kanske inte förväntar sig. Och så träffar vi arbetslösa Maja som lever på 6000 kr i månaden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barn till salu

Barnbrudar i Libanon

I Libanon är barnäktenskap vanliga. Det beror på att många syriska flyktingar kommit dit på grund av kriget. Familjerna har ofta fått lämna allt och därför tvingas de gifta bort flickor i 12-13-årsåldern för att klara sin försörjning. Noor var tvungen att gifta sig med en man som misshandlade henne och utsatte henne för sexuella övergrepp. När hon blev gravid lämnade hon honom. Men skilsmässor är skamfyllda och ovanliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Ett särskilt dilemma

Regler på boende

Del 6 av 20. Jenny Nihlén arbetar som övergripande omsorgspedagog inom LSS. Hon stödjer sin personal i arbetet med hur olika regler ska se ut och tillämpas i gruppbostaden. Ibland har brukarna och personalen på boendet väldigt olika uppfattningar om det. Vilka regler ska gälla för personalen och vilka ska gälla för brukarna? Utifrån egna och andras erfarenheter samtalar Sebastian med Jenny om hur en bra regel kan se ut, och hur man får den att fungera i praktiken.