Titta

Mer än ett språk

Mer än ett språk

Om Mer än ett språk

De flesta människor är i världen är minst tvåspråkiga och allt fler länder är också flerspråkiga, bland dem Sverige. Globaliseringen brukar anges som en förklaring, men det finns även en ökad medvetenhet om modersmålets betydelse. Fler och fler länder erkänner nu också mer än ett officiellt språk, nationellt eller regionalt. Hur fungerar samhället i ett land med många språk? Vi får en inblick i hur det är att leva i tre flerspråkiga länder; Sydafrika, som har elva officiella språk, Kanada, som har två officiella språk samt Spanien med ett nationellt och fyra regionalt officiella språk. En del av svaren andas optimism, andra andas motsättningar.

Till första programmet

Mer än ett språk : SydafrikaMaterialDela
  1. Nelson Mandela har sagt att om man
    talar på ett språk någon kan-

  2. -talar man till intellektet-

  3. -talar man på personens modersmål,
    talar man till hjärtat.

  4. Jag säger "bam, bam"
    och flyr smärtan som ett jagat djur-

  5. -men i förvirringen känns det
    som om vi, xhosa, utgjuter blod-

  6. -som trampas ner i leran.

  7. Det är så språket låter.

  8. Jag är sannerligen flerspråkig.
    Jag talar alla elva officiella språk.

  9. Sydafrika är rikt
    på enastående historier-

  10. -som bara måste få berättas.

  11. Sydafrika är en ung demokrati.

  12. Nära hälften av 50 miljoner invånare
    är under 25 år.

  13. De flesta sydafrikaner
    talar mer än ett språk.

  14. Sedan 1997
    har Sydafrika elva officiella språk-

  15. -och alla har samma status.

  16. Det ger förutsättning för försoning-

  17. -efter århundraden av vit överhöghet
    och förtryck, även språkligt.

  18. Under apartheid
    var afrikanska språk stigmatiserade.

  19. Ingen vågade lära sig de språken.
    Gjorde man det sänkte man sin status.

  20. Frågan du tar upp är helt avgörande.

  21. Alltså om den politiska linjen att ha
    elva officiella språk är genomförbar.

  22. Har vi resurserna till det?

  23. Jag vill vända på frågan.

  24. Klarar vi oss utan språken?

  25. Huvud, axlar, bröstet och midjan

  26. knän och fötter, knän och fötter

  27. Huvud, axlar, bröstet och...

  28. Det är en trend i dag att nationer
    erkänner mer än ett officiellt språk.

  29. Modersmålet
    är en viktig del av ens identitet-

  30. -och måste befästas i barndomen.

  31. I Khayelitsha drivs en förskola-

  32. -där barn och mammor får
    grundläggande utbildning på xhosa.

  33. Det är Sydafrikas näst största språk
    efter zulu.

  34. Om man kan sitt språk vet man
    vem man är och känner sina rötter.

  35. Arbetslöshet och fattigdom
    gör att mammorna lever under stress.

  36. Eftersom vi varje dag gör hembesök-

  37. -möter vi problemet
    när vi talar med mammorna.

  38. Om de har ett barn frågar vi varför
    det inte går på dagis eller förskola.

  39. Då kan föräldrarna berätta att ingen
    i familjen har arbete eller inkomst.

  40. Mitt språk, venda,
    är ett av minoritetsspråken.

  41. När man åker ut på landsbygden känner
    man att språket är en del av själen.

  42. Marginaliseras språket,
    marginaliseras man själv.

  43. Man känner sig utanför.

  44. Det fick mig
    att inse språkets stora betydelse.

  45. Nu när jag fördjupat mig i språkpolitik
    inser jag språk inte bara är språk.

  46. Språkplanering påverkar inte bara
    språk, det påverkar människors liv.

  47. Trots att Madiba växte upp
    under den vita regimens förtryck-

  48. -fick han en bra kunskapsgrund
    i sitt eget språk.

  49. Det blev biljetten till klassresan
    från en by till en professorstitel.

  50. Han känner igen sig i sina studenter.

  51. Det finns två typer av elever.

  52. Elever från fattiga omständigheter
    saknar tillgång till böcker.

  53. De eleverna får kämpa.

  54. Ungdomar
    som har medelklassbakgrund-

  55. -kan ha yrkesverksamma föräldrar-

  56. -och de har resurser
    och tillgång till böcker.

  57. För de ungdomarna går det bra,
    men i Sydafrika är de få.

  58. Läskunnigheten är låg.
    Där spelar språket en viktig roll.

  59. Elever kan inte lära sig läsa
    på ett språk de inte är kunniga i.

  60. Det har jag själv upplevt.
    Till och med i mitt arbete nu-

  61. -känner jag att mina kunskaper
    i engelska begränsar mig.

  62. Man känner sig begränsad och kan inte
    konkurrera med en modersmålstalare.

  63. Det språkliga förtrycket var en
    hörnsten i rasåtskillnadspolitiken-

  64. -som präglade
    apartheidtidens Sydafrika.

  65. I århundraden hade den afrikanska
    befolkningen tryckts ned-

  66. -men när nationalistpartiet
    kom till makten 1948-

  67. -blev åtskillnadspolitiken,
    apartheid, lag.

  68. Majoritetsbefolkningen
    delades upp efter språktillhörighet.

  69. De tvingades att bo i reservat
    – hemländer – och måste bära pass.

  70. De skulle vara billig arbetskraft
    åt den vita minoriteten.

  71. Skolundervisning
    skulle ske på afrikaans-

  72. -så att barn från början
    skulle lära sig att ta order.

  73. Vi kan ju det politiska sammanhanget.

  74. Alltså att politiken under apartheiden,
    undervisningspolitiken-

  75. -skulle göra de svarta underlägsna.

  76. På afrikaans kom ingen egentlig
    utbildning till stånd.

  77. Till slut fick elever
    och frustrerade lärare nog.

  78. Språkfrågan blev till sist gnistan
    som utlöste striden.

  79. Tiotusentals ungdomar protesterade
    för rätten till utbildning.

  80. Polisen öppnade eld
    och hundratals barn dödades.

  81. Det här ägde rum 1976.

  82. Därefter befann sig Sydafrika
    i en form av inbördeskrig.

  83. I slutet på 1980-talet efter
    utländska och inhemska protester-

  84. -börjar förtrycket ge vika.

  85. Vi kräver ett datum-

  86. -för detta lands
    första demokratiska val nu!

  87. 1990 släpps frihetsledaren Nelson
    Mandela fri efter 27 år i fångenskap-

  88. -och förhandlingar inleds
    mellan Nationalistpartiet och ANC.

  89. Mandela förespråkar försoning-

  90. -och går med på Nationalistpartiets
    krav på rätten till afrikaans.

  91. För första gången i landets historia-

  92. -ska alla sydafrikaner-

  93. -oavsett språklig, religiös
    och kulturell tillhörighet-

  94. -och oavsett färg och klass-

  95. -rösta som jämlika medborgare.

  96. ANC ville först bara ha
    engelska som officiellt språk-

  97. -men efter Codesa-förhandlingarna
    och samtal med afrikaanstalande-

  98. -beslutade man att som officiella språk
    välja landets elva största språk.

  99. Nio inhemska, engelska och afrikaans.

  100. De var så vi
    fick nio officiella språk.

  101. Språket afrikaans färgas
    av en brutal regims maktmissbruk.

  102. Nästan 7 miljoner
    har afrikaans som modersmål-

  103. -oavsett hudfärg.

  104. Norr om Kapstaden finns ett av få
    monument i världen som hyllar språk.

  105. I dag är det en plats för försoning.

  106. Afrikaans utnyttjades onekligen-

  107. -som ett redskap av
    den nationalistiska regeringen-

  108. -under apartheid-åren.

  109. De hade ett finger med i byggandet av
    monumentet genom att bekosta en del-

  110. -och var inblandade i invigningen.

  111. Men det förändrar inte
    det vi har här:

  112. Monumentet och att det representerar
    alla delar av afrikaans rötter.

  113. Det är underbart.

  114. Jag talar bara två språk: afrikaans
    och engelska. Och bara lite xhosa.

  115. Engelska, xhosa, afrikaans
    och sen zulu.

  116. Bra tre.
    Engelska, afrikaans och xhosa.

  117. Afrikaans och xhosa.

  118. Engelska och afrikaans.

  119. Afrikaans. Bara afrikaans.

  120. Afrikaans
    är Sydafrikas tredje största språk.

  121. Närmare 20 miljoner sydafrikaner
    har det som andra eller tredje språk.

  122. Flera av Sydafrikas
    främsta författare och dramatiker-

  123. -har afrikaans som sitt modersmål.

  124. Under en lång tid tyckte jag att det
    var jobbigt att kallas afrikander.

  125. Under de nio år jag har arbetat här-

  126. -och mött alla möjliga människor
    ur alla kulturer och språkgrupper-

  127. -har andan av försök till försoning
    med vårt uppdelade förflutna-

  128. -fått mig att tänka annorlunda.

  129. Säger man att jag är afrikaan,
    så är jag det-

  130. -om man ser till mitt yttre
    och till min härkomst.

  131. Jag kan inte påverka det förflutna-

  132. -men jag kan uppfostra mina barn
    med rätt värderingar-

  133. -och arbeta med andra för
    att ingenting sådant ska hända igen.

  134. I århundraden har människor från
    hela världen bosatt sig i Sydafrika.

  135. Numera, då parlamentet i Kapstaden
    öppnar, liknar det mest en folkfest.

  136. Landet har faktiskt fler
    än elva språk – minst trettiofem.

  137. Det är så få som talar dessa språk
    att de inte fått officiell status.

  138. Ämnet språk surrar bland dem som vill
    bygga på Mandelas försoningstanke.

  139. Men finns det risk att språk och
    etnicitet kan utnyttjas i maktsyfte?

  140. De senaste 18, 19 åren har inte
    språktillhörighet varit ett problem.

  141. I städer
    ser vi tendenser till språkblandning.

  142. Men det finns fortfarande politiker-

  143. -som försöker pådyvla etnisk
    och språklig anknytning-

  144. -genom att sjunga
    vissa gruppers sånger på vissa språk.

  145. Det vet vi,
    men det är inte ett utbrett problem.

  146. Eftersom vi i Sydafrika
    har upplevt uppdelning-

  147. -och vet hur det är att vara
    uppdelade språkligt och etniskt...

  148. Folk tvingade bo i olika bantustans
    på grundval av etnisk identitet.

  149. Det är man väl medveten om.

  150. Förutsättningen för att
    parlamentets arbete ska fungera-

  151. -är att allt översätts.

  152. Här kan man sätta en siffra på vad
    försoningens flerspråkighet kostar.

  153. 119 översättare är anställda med en
    årlig budget på 50 miljoner kronor.

  154. Hej.

  155. Det här är översättningsenheten.
    Här skrivs allt från parlamentet ner.

  156. Här sitter man framför sina datorer,
    med högar av lexikon intill sig.

  157. Vi har Mpho som talar sepedi,
    Livhuwani arbetar med venda...

  158. Översättaren i hörnet
    är vår representant för setswana.

  159. Det finns xistonga...

  160. Zuluöversättaren i hörnet
    är inte här just nu.

  161. Där borta
    har vi en till zuluöversättare.

  162. Miss Manesi översätter siswati.

  163. Dr Konradi arbetar med afrikaans.

  164. Vi har en blandning av språk.
    Man organiseras inte efter språk-

  165. -utan efter var man känner sig hemma.
    Vi hanterar elva språk.

  166. Vissa språk kräver mer än andra. Vi
    har sju personer för ett visst språk-

  167. -men tre till fem för ett annat-

  168. -för att möta
    parlamentsledamöternas behov.

  169. Vi översätter inte bara debatter-

  170. -utan även protokoll,
    interpellationer och motioner-

  171. -från alla språk till engelska
    och de andra språken.

  172. Vi förklarar ting
    och gör dem begripliga-

  173. -så att människor kan lära sig
    om varandra och att förstå varandra.

  174. Ingenstans i världen
    är gapet mellan fattig och rik-

  175. -så stort som i Sydafrika.

  176. Det finns en insikt om att skolan
    är en mötesplats i samhället.

  177. Med utsikt över Atlanten ligger den
    statligt finansierade Camps Bay High.

  178. Det ger en känsla av stolthet
    nu när vi kan visa-

  179. -vilka vi är och vad vi kan-

  180. -genom vår kultur, våra språk-

  181. -genom musik och dans-

  182. -och alla sätt man
    kan uttrycka sig på.

  183. In med er i klassrummet. Skynda på.

  184. Hej.

  185. Trots flerspråkigheten
    dominerar engelskan alltmer-

  186. -hos den växande svarta medelklassen.

  187. Modersmålet kommer lite i skymundan
    längre upp i klasserna.

  188. Här kan ungdomarna välja xhosa
    eller afrikaans som andra språk.

  189. Är man på ett xhosa-ställe behöver
    man inte tala ett annat språk.

  190. Det är viktigt att kunna sitt modersmål
    för att inte skilja sig från andra.

  191. Man är ju egentligen inte annorlunda,
    man kan bara inte sitt modersmål.

  192. Förra året valde jag afrikaans.

  193. Jag ville prova på olika språk
    och bytte därför till xhosa.

  194. Jag tänkte att jag i mitt modersmål
    skulle få högre betyg.

  195. Vi tar upp engelska lånord.

  196. Vi märker att barnen hellre använder sig
    av lånord än de ursprungliga orden.

  197. Därför brukar jag
    hänvisa till de ursprungliga orden-

  198. -och be dem ersätta lånordet med det
    så att ordet inte går förlorat.

  199. Orden går förlorade
    om vi inte använder dem.

  200. Vi kommer att prata "xhongelska"
    och ingen kommer att förstå oss.

  201. På många universitet ökar man utbudet
    av kurser i de officiella språken-

  202. -för författare, journalister och för
    jurister, lärare och läkarstudenter.

  203. Alltfler inser fördelarna med
    och nödvändigheten av flerspråkighet.

  204. Den nya generationen lär sig engelska
    eller blir undervisade på engelska.

  205. Därför kan vi så lite
    om våra egna kulturer.

  206. Bor man i Sydafrika utan
    att kunna något av de stora språken-

  207. -som xhosa och zulu,
    blir det svårt rent socialt.

  208. Man inser fort att man inte förstår
    90 procent av samtalen omkring en.

  209. Jag talar mycket zulu
    och trodde att det skulle räcka.

  210. Kommer man till ett xhosa-område
    inser man att det var meningslöst.

  211. Det är viktigt att lära sig
    hur saker fungerar lokalt.

  212. Jag kan bara fyra språk. Eller tre
    och ett halvt. Jag är dålig på soto.

  213. Det är viktigt.

  214. Det innebär att man är stolt över att
    vara sydafrikan om man kan språken.

  215. Då är man stolt som sydafrikan
    och jämför sig inte med andra folk.

  216. Det vet jag om språks stora betydelse.

  217. Anele är född 1990-

  218. -samma år som Mandela släpptes fri.

  219. I sin hemstad
    är han lite av en kändis.

  220. Är allt bra? Det ser bra ut.

  221. Här i dag, borta i morgon. Vad händer?

  222. Aneles generation
    kallar sig "Born Free", "födda fria"-

  223. -men som miljontals andra
    saknar han jobb och utbildning.

  224. Men Anele kan sätta ord
    på det många känner av:

  225. Arbetslöshet och fattigdom-

  226. -och en elit som glömt sina väljare
    och löften om ett bättre liv åt alla.

  227. Det finns mycket att säga.

  228. Om man skulle tillbringa ett veckoslut
    i ett svart område...

  229. ...kan man se hur människor lever.

  230. Vi ska ju bry oss om varandra.

  231. Vi bör tänka på varandra, vara
    ett enat folk och inte isolera oss.

  232. Vi bör ta hand om och hysa kärlek
    för varandra. Inte visa varandra hat.

  233. Han där, tror på vår sak men hälsar
    inte fast han hinner sprida rykten

  234. Kan vi inte visa omtanke?
    Jag hälsar, varför svarar du inte?

  235. Hatar du mig
    för att jag har jobb men inte du?

  236. Det är inte schyst
    Ta tag i ditt liv fast livet är svårt

  237. Hälsa på mig, gör mig till din vän

  238. Jag frågar dig, jag ber dig,
    jag ger dig presenter

  239. Jag sover, jag vaknar,
    jag är stilla, jag lever, jag dör

  240. Något åt det hållet. Vi måste respektera
    varandra, visa våra grannar kärlek.

  241. Det är det enda vi
    lider brist på: kärlek.

  242. Precis som rätten till sitt språk,
    är sjukvården inskriven i grundlagen.

  243. Skriftlig information ska finnas
    på landets elva officiella språk.

  244. Läkaren Janet Stanford
    säger sig ha haft tur.

  245. Redan som barn
    fick hon lära sig xhosa.

  246. En kunskap få vita läkare
    bär med sig.

  247. Knysna Hospice, det är Annie.

  248. När var det som det började?

  249. -Är det bara under foten?
    -Nej, det är hela det här området.

  250. Vilka mediciner tar du nu?
    Var snäll och räkna upp alla.

  251. Människor blir enormt lättade
    när de inser-

  252. -att de kan tala med mig direkt.

  253. Ibland känner människor sig obekväma
    att tala om något privat via en tolk.

  254. De litar inte alltid på
    att kommunikationen går rätt till.

  255. Mycket kroppsspråk
    och att vara en god lyssnare-

  256. -hjälper en att övervinna språkbarriären
    om man inte kan språket helt.

  257. Det får dem att känna sig otvungna
    och att öppna sig.

  258. Många gånger är det inte
    den fysiska smärtan vi tar hand om-

  259. -utan snarare själslig
    och känslomässig smärta.

  260. Det är lättare att uppfatta det
    när någon talar sitt eget språk.

  261. Det är ett enormt tryck
    på vården i Sydafrika.

  262. Det har inneburit
    att nya arbetstillfällen har skapats-

  263. -där flerspråkighet är en tillgång.

  264. Eftersom många i vårdpersonalen
    saknade språkkunskaper-

  265. -har många som ger lekmannastöd
    eller är hemsjukvårdare-

  266. -fått utbildning-

  267. -till att utföra mycket av arbetet
    som andra inte kunnat utföra.

  268. De som arbetar med lekmannastöd
    är nu mycket kunniga.

  269. De gör mycket
    och behärskar två, tre språk.

  270. Om alla skulle kunna alla språken
    kanske Sydafrika skulle bli enat.

  271. Men det är svårt.

  272. Om man åtminstone försöker förstå...

  273. Man måste inte kunna tala språket i
    första hand, men försöker man förstå-

  274. -så blir det lättare att kommunicera.

  275. SYDAFRIKAS NATIONALSÅNG

  276. Minst en gång i veckan sjunger
    de flesta barn nationalsången.

  277. Den är en del av försoningstanken,
    för den består av två sånger.

  278. Först frihetskampens sång,
    "God bless Africa"-

  279. -och sen den forna rasistregimens
    hyllning till Sydafrika.

  280. Båda sångerna kan man
    sjunga på vilket språk man vill.

  281. När jag undervisar dem-

  282. -känns det
    som om jag vore i samma ålder som de.

  283. Det gör mig glad.

  284. Jag träffar både barnen
    och föräldrarna.

  285. Jag för dem samman och stöttar dem.

  286. På det sättet
    kan de få det lite bättre.

  287. Man använder metaforen
    "regnbågslandet" om Sydafrika-

  288. -eftersom vi är ett mångfärgat land,
    och i vår författning står det-

  289. -att vi står enade i vår mångfald.

  290. Men den föreställningen
    lyckas inte fånga-

  291. -att människor
    inte behöver leva åtskilda.

  292. Det vi i Sydafrika faktiskt behöver
    är en integration.

  293. Vi behöver en metafor
    som förmår ena oss.

  294. Jag tycker salladsskålen
    som metafor lyckas fånga-

  295. -min syn på Sydafrika
    efter apartheid-

  296. -här kan människor samlas
    och utbyta ingredienser-

  297. -som består av kulturellt kapital
    kulturkapital och språkresurser.

  298. Ur det kan Sydafrikas identitet
    utvecklas, som vi så väl behöver.

  299. Översättning: C.Holmberg/M.Griehsel
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sydafrika

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Efter århundraden av förtryck beslutade Sydafrikas demokratiskt valda parlament år 1997 att skriva in flerspråkighet i den nya grundlagen. Sedan dess har landet elva officiella språk. Här möter vi engagerade och inspirerande sydafrikaner som dagligen gör de elva språken till redskap för samförstånd. I ett mångkulturellt samhälle där många svåra frågor kring fattigdom, arbetslöshet och upprättelse dagligen måste lösas har rätten till det egna språket blivit en grundbult i att skapa en enad och hållbar nation. Isabeau Botha, museiintendent vid ett av världens få språkmonument, har afrikaans som modersmål - språket som många förknippar med den brutala apartheidregimen. Musikern Anele Charlie talar xhosa, engelska och afrikaans och rappar om tillståndet i nationen. Det finns få som talar landets alla officiella språk, men en av dem är professorn i lingvistik vid Kapstadens universitet, Mbulugeni Madiba.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk, Samhällskunskap, Svenska
Ämnesord:
Afrika, Flerspråkighet, Geografi, Språk och samhälle, Språkpolitik, Språkvetenskap, Sydafrika
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola, Lärarfortbildning

Alla program i Mer än ett språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Sydafrika

Avsnitt 1 av 3

Efter århundraden av förtryck beslutade Sydafrikas parlament att göra elva av landets språk till officiella språk. I ett mångkulturellt samhälle där många svåra frågor kring fattigdom, arbetslöshet och upprättelse dagligen måste lösas har rätten till det egna språket blivit en grundbult i att skapa en enad och hållbar nation.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Spanien

Avsnitt 2 av 3

Spanien ses som en förebild när det gäller minoritetsspråkens rättigheter. Men historiska motsättningar gör det ändå svårt att komma överens om de olika språkens ställning i landet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Kanada

Avsnitt 3 av 3

Kanadas officiella språk är kolonisatörernas: franska och engelska. Ursprungsbefolkningens språk är undanträngda, men deras användare vägrar att ge upp. Samtidigt leder den stora invandringen till nya språk

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta #lovemilla

Pirjo

Finsk ungdomsserie, del 13. Milla och hennes kompisar fikar och funderar över hur deras liv som vuxna kommer att bli. Pirjo, den bistra servitrisen på Café Robot, lägger sig i diskussionen och talar om hur det egentligen ligger till.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Vad ska vi göra idag? - finska

Bengt och Bodil är på en bondgård

Bengt och Bodil åker till en bondgård där det finns många olika djur.