Titta

Plugga bättre

Plugga bättre

Om Plugga bättre

En grupp sjätteklassare i en av Stockholms skolor ställs inför en rad utmaningar och erbjuds studiesmarta sätt att klara dem på. Det visas upp nya och annorlunda sätt att klara skolan, vilket ökar lusten och motivationen hos eleverna. Allt för att kunna plugga mer effektivt och lära sig så mycket som möjligt.

Till första programmet

Plugga bättre : Det stora provetDela
  1. Som ni vet går ni i sexan.

  2. Ni får betyg i slutet av terminen.

  3. Det ställer större krav på er,
    för nu är det allvar.

  4. I den här serien har vi följt
    en grupp elever på Tallbackaskolan-

  5. -under deras första termin med betyg.

  6. De fick träffa olika experter, som
    delade med sig av sina bästa tips på-

  7. -hur man gör pluggandet roligare.

  8. Till sin hjälp
    har de haft coachen Thomas.

  9. I det här sista avsnittet får du
    de bästa tipsen och studieteknikerna-

  10. -som kan göra ditt pluggande bättre.

  11. Terminen lider mot sitt slut,
    och snart är det jullov.

  12. Eleverna i sexan
    ska få sina första betyg.

  13. De har pluggat hårt och använt sig
    av tipsen från experterna.

  14. Carlos fick hjälp med
    att hitta motivationen i matte.

  15. Du har inte alls
    några problem med matte.

  16. Du kan det här, men det som gör
    det knepigt är att du blir stressad.

  17. Carlos tyckte att matte var svårast.
    Han ville bli bättre.

  18. Han kunde det mesta, men gjorde
    slarvfel på grund av stress-

  19. -och blev störd av klassen.

  20. Det är svårt att koncentrera sig-

  21. -men jag vill inte gå
    till ett rum själv med en fröken.

  22. -Du ska flyga flygplan.
    -Ska jag flyga flygplan?!

  23. Ta dina grejer och stick på en gång.
    Kom, Carlos.

  24. Carlos träffade Pontus, som är pilot.

  25. Han är van att hitta knep
    för att koncentrera sig.

  26. Om du har ett prov och femton sidor
    att läsa, och tre dagar på dig-

  27. -vad tror du om att läsa fem sidor
    per dag och lära dig dem ordentligt?

  28. Det är ganska bra.

  29. Pontus tipsade om
    att dela upp arbetet i delmål-

  30. -som bråk, tabeller eller procent.

  31. Försöker man klara av alla delmål
    samtidigt, känns det för svårt.

  32. Det är lättare
    att fokusera på ett delmål i taget.

  33. Det är viktigt att äta
    en bra frukost, att äta frukt-

  34. -och att dricka mycket vatten.

  35. Om man ska hålla koncentrationen uppe
    behöver man vara utvilad-

  36. -och ha mat i magen.

  37. Det gäller både långflygningar
    och matteprov i skolan.

  38. Har du lärt dig nånting i dag?

  39. Jag ska dela upp och belöna
    mig själv, sova ordentligt-

  40. -äta ordentligt
    och ta med mig nåt till skolan.

  41. Om du lovar att fixa de här grejerna,
    tycker jag att vi tar en flygtur.

  42. Om du har en uppgift
    som känns tråkig, men måste göras-

  43. -tänk på känslan
    som kommer när du är klar.

  44. Då blir det lättare
    att göra det tråkiga arbetet.

  45. Det kallas visualisering
    och används av elitidrottare-

  46. -som ser framför sig
    hur de vinner OS-guld.

  47. -Inget godis i klassrummet!
    -Choklad är en livsstil.

  48. Jag heter Stephan
    och är programledare.

  49. Jag tyckte att matte var så där.
    Men jag kom på att man kunde tävla.

  50. Jag utmanade mina kompisar
    i gångertabellen.

  51. Och så körde vi.
    7 X 7=49, 8 X 8=64, 3 X 5=15.

  52. Så blev jag bättre och bättre
    på gångertabellen och på matte.

  53. Mitt tips är
    att göra matten till en tävling.

  54. Snart är det jullov,
    men eleverna kan inte ta ledigt än.

  55. Deras lärare Berit
    berättar om en sista stor uppgift.

  56. Om en vecka har de ett prov på allt
    de har lärt sig under terminen.

  57. Det ligger till grund för provet
    vecka 50.

  58. Parnian har jobbat med
    att förbättra sin anteckningsteknik.

  59. Det är svårt om Berit säger att jag
    ska stryka under det som är viktigt.

  60. Jag vet inte vad hon vill att jag
    ska lära mig. Då blir det jättesvårt.

  61. NO-läraren Raimo gav Parnian en
    utmaning, som ställde krav på teknik.

  62. Nu ber jag dig, Parnian,
    att representera klassen-

  63. -och göra anteckningar
    för klassen.

  64. Parnian
    fick föra klassens anteckningar.

  65. Sen berättar du för klassen och mig
    vilka anteckningar du gör.

  66. -Kan vi göra så?
    -Ja.

  67. För att lära sig mer, fick hon
    träffa Sofia som är journalist.

  68. Sofia.
    Vad roligt att du kunde komma hit.

  69. Vi ska göra ett reportage
    om hur stuntmen jobbar.

  70. Du ska få hjälpa mig, så du
    får det här blocket och en penna.

  71. Jag tänkte att vi båda ska
    föra anteckningar och hjälpas åt.

  72. Okej, då kör vi.

  73. Hej, välkomna.

  74. Jag jobbar som stuntman, och ni
    ska få lära er om hur det fungerar.

  75. Jag vill att ni ska ställa er här.

  76. Så där. Ni får inte röra er.
    Ni måste stå helt stilla här.

  77. Parnian följde med Sofia
    när hon skulle skriva om stuntmen.

  78. Sofia gav Parnian sina bästa tips.

  79. Jag hinner inte med
    alla beskrivningar, men vad de heter.

  80. Jag kan ringa tillbaka.

  81. Men det är alltid bra att
    få ner namn. Siffror är bra också.

  82. Skriv inte för mycket. Det kan bli
    svårt att hänga med i allt som sägs.

  83. Förkorta meningar till nyckelord.
    Rita pilar och använd symboler.

  84. Du kan använda olika färger för olika
    fakta. Handlar det om stenåldern-

  85. -kan du använda en blå penna för
    hur man levde, och en röd för årtal.

  86. Då blir det lättare
    att förstå anteckningarna senare.

  87. Var det nåt som var svårt?

  88. Ja, det var svårt, för det var ganska
    mycket. Men annars gick det bra.

  89. -Dags för hinderbana.
    -Jag är allergisk.

  90. -Då får du bevisa det.
    -Prosit!

  91. -Du är ju jättesjuk.
    -Host, host.

  92. Det är läskigt. Du kommer att dö.

  93. -Gör mina läxor.
    -Nej, du får göra mina.

  94. -Jag skapade dig för att göra dem.
    -Du gav mig också missiler.

  95. Det är bara några dagar kvar till det
    stora provet på allt de har lärt sig.

  96. Det börjar bli stressigt
    att hinna med att plugga.

  97. Alex fick i uppgift
    att skriva om sin favoritsport.

  98. Det var svårt att komma i gång
    och börja skriva.

  99. Han fick träffa Måns,
    en av Sveriges bästa på parkour.

  100. -Tja.
    -Hej.

  101. Tjena. Måns.

  102. Jag behöver din hjälp.
    Jag har fått en uppgift i skolan.

  103. Jag ska skriva om nåt jag gillar,
    och undrar om jag kan få din hjälp.

  104. -Ja. Har du testat en tankekarta?
    -Nej. Jo, några gånger.

  105. -Vi testar samma sak med parkour.
    -Ska jag skriva "parkour"?

  106. Sen kan du dra ut några streck
    från "Parkour".

  107. Vi ska ha några frågor för
    att fylla på. "Varför, när"-

  108. -och "var".

  109. En tankekarta är en karta över tankar
    och idéer man har om ett ämne.

  110. Om man vill samla in fakta om nåt,
    kan en tankekarta vara ett bra sätt.

  111. Skriv ämnet som huvudrubrik.

  112. Sen drar du streck utåt och fyller på
    med ord som du vill ha med.

  113. Använd Måns och Alex
    frågeställningar. "Vad", "hur"-

  114. -"när" och "varför". Du kommer
    säkert på fler frågeställningar.

  115. Vad känner du när du tränar parkour?

  116. Man är glad när man kör
    och det finns inga gränser.

  117. Ganska snabbt fyller de på kartan-

  118. -med ord och idéer, som ska bli
    en grund för Alex arbete.

  119. Fördelen är att man ser
    om man har fått med alla delar-

  120. -eller om nåt fattas.

  121. -Har du allt du behöver?
    -Jag tror det.

  122. Det här skulle vi kunna ha
    som inledning-

  123. -och det här som avslutning.

  124. En tankekarta är ett bra sätt
    när du vill få en överblick.

  125. En karta med både text och bilder,
    brukar kallas för "mindmap".

  126. Mindmap kan vara bra när du ska komma
    ihåg vad som sägs på en lektion.

  127. Det viktigaste är att den
    är personlig, inte en fin tavla.

  128. Använd enfärgat papper.

  129. Har pappret rutor eller linjer, är
    det lätt att man begränsar fantasin.

  130. Man börjar ofta med ämnet
    som en rubrik i mitten.

  131. Sen fyller man på med nyckelord.

  132. Låt orden vara enkla
    och använd symboler.

  133. Prova dig fram till vad som är bäst.

  134. Om vi har matteprov,
    försöker jag lära mig-

  135. -eller memorera talen,
    som jag tror kommer på provet.

  136. Det är bra med ett papper
    med det man ska kunna.

  137. Jag vill få frågor,
    och så tränar jag på det.

  138. -Internet.
    -Min pappa lär mig.

  139. Jag söker på Google och Wikipedia.

  140. Jag heter Kodjo Akolor. I skolan hade
    jag svårt för i stort sett allt.

  141. Mitt tips är att nöta.
    Jag vet att det låter sjukt tråkigt-

  142. -men i längden är det värt det. Man
    kan aldrig göra för många övningar.

  143. Det löser sig. Jag lovar.
    På heder och samvete. Som en scout.

  144. Inte för att jag är scout.

  145. -Och varför är du sen?
    -Jag har inte "scenskräck".

  146. Vi har sett hur Carlos, Parnian och
    Alex har lärt sig att plugga bättre.

  147. Linnéa fick lära sig smarta sätt
    för att komma ihåg saker lättare.

  148. Hon fick träffa minnesexperten
    Mattias, som gav henne tips.

  149. Vi skulle kunna visa upp nånting.
    Jag tog med en vanlig kortlek.

  150. Du kan ta den. Blanda som du vill.
    Det är inget jag har förberett innan.

  151. Vi ska testa vad man kan lära sig
    här och nu.

  152. Jättebra.
    Jag har ingen aning om ordningen.

  153. Jag ska bara titta igenom de här
    en liten stund.

  154. Vi ska se hur mycket jag kommer ihåg
    av nåt jag har sett.

  155. Vi ska testa vad jag kan komma ihåg.

  156. Om du säger en plats i kortleken,
    alltså en siffra mellan 1 och 52-

  157. -så ska jag se om jag kommer ihåg
    vilket kort som ligger där.

  158. 16.

  159. Du kan börja räkna fram
    till kort nummer 16.

  160. Jag kan säga direkt att det är
    hjärter kung som ligger där.

  161. -13, 14, 15...
    -16.

  162. Det är jättecoolt.

  163. Nästa kort, efter hjärter kung,
    där har vi ruter tre.

  164. Och klöver nio.

  165. Hjärter sex-

  166. -ruter dam.

  167. Ruter knekt, spader knekt.

  168. Vi har spader sju, spader tio. Man
    kan fortsätta hela leken om man vill.

  169. Gud vad häftigt!

  170. Det fungerade för att jag
    använde ett sätt att tänka i bilder.

  171. Man kan använda det till vad
    som helst. 52 punkter i en bok-

  172. -eller 52 viktiga saker som läraren
    har sagt. Gör om all kunskap-

  173. -till bilder som du ser framför dig.

  174. När läraren berättar om nånting, ska
    du se det framför dig som en film.

  175. -Som när man läser?
    -Ja, precis.

  176. Du ska se det framför dig som
    en film. Du ska se vad som händer.

  177. Hjärnan har lättare att komma ihåg
    om man tänker i bilder-

  178. -i stället för att memorera fakta.

  179. Om du har historia, kan du
    försöka se berättelserna om kungar.

  180. Det blir både roligare och lättare
    att komma ihåg.

  181. -Ni läser om miljö och sånt nu.
    -Ja, om träd.

  182. Du ser hur det här trädet ser ut,
    och som om det svävar i luften.

  183. Ungefär så stort som en badboll
    framför dig, ska bilderna vara.

  184. När du har tagit fram
    de här bilderna-

  185. -ska du placera ut dem
    på olika ställen i klassrummet.

  186. När du sitter där och lyssnar
    på det här trädet som har fällts-

  187. -tittar du runt i rummet, och
    sätter det kanske bakom en högtalare.

  188. Du placerar det där, så att du ser
    det. Eller vid ett dörrhandtag-

  189. -eller nånstans där du ser det.

  190. När man börjar göra det här
    går det fortare och fortare.

  191. Man behöver inte tänka på det.

  192. Linnéa ska tänka i bilder,
    som hon placerar ut i klassrummet.

  193. När du placerar ut bilder,
    välj en miljö du vet hur den ser ut.

  194. Det kan vara klassrummet,
    eller längs skolvägen.

  195. Inlärning handlar om
    att skapa en koppling mellan det nya-

  196. -och sånt du redan kan.

  197. -Praovecka nästa vecka.
    -Jag kan inte vänta.

  198. Å nej! När börjar skolan?

  199. Jag heter Andrea
    och är programledare.

  200. Jag tyckte att det var svårt
    med NO-ämnen, alltså fysik och kemi.

  201. Jag brukade gå hem
    och göra mina egna radioprogram.

  202. Jag pratade om det jag skulle lära
    mig. Det blev väldigt kul att plugga.

  203. Hej, allihopa. Då var det dags-

  204. -att skriva det här provet. En check
    för att se vad ni har lärt er.

  205. Jag delar ut dem nu.

  206. Ni får inte vända på pappren
    förrän jag säger till.

  207. Då kan vi starta nu.

  208. Eleverna skriver provet
    på allt de har lär sig under hösten.

  209. Det har varit mycket och de har
    jobbat hårt. De har fått känna på-

  210. -hur viktigt det är
    att plugga effektivt.

  211. Det har varit mycket text.

  212. Lawen har haft svårt
    att välja ut vad som är viktigt.

  213. Hon fick träffa Sanne, som är
    redigerare och proffs på texter.

  214. -Hallå. Det är jag som är Sanne.
    -Hej. Lawen.

  215. -Parnian.
    -Vad har du med dig?

  216. -En SO-text jag behöver hjälp med.
    -Då fixar vi det. Följ med mig.

  217. -Det är här vi ska jobba.
    -Vad gör ni här?

  218. Vi har stora texter som vi kortar ner
    och gör mer intressanta.

  219. Vi gör det enklare att förstå.

  220. Bra. Jag skulle vilja göra
    den här texten mer intressant.

  221. Slå er ner.

  222. Sanne hjälpte Lawen.
    De gjorde texten mer lättläst.

  223. Här har vi hela din text.

  224. Vi ser att det är ganska mycket
    i ett sjok.

  225. Det blir lite jobbigt att läsa.

  226. Man kan dela upp texten
    i olika delar.

  227. Då blir den lite mer kul helt enkelt.

  228. Har du tips på hur man kan få en text
    mer intressant eller lättläst?

  229. Om vi kollar i en tidning,
    ska jag visa ett exempel.

  230. Den här blir ganska bra.

  231. Om ni kikar, ser ni rubriken här.

  232. Det är den man ser först.

  233. Texten är uppdelad i stycken,
    och sidan består av delar.

  234. Texten kallas brödtext
    och har en ingress.

  235. Sen rubrik, mellanrubriker och
    bildtext. Det finns många delar-

  236. -och det är för att göra texten
    tydligare och lättare att läsa.

  237. Vad tror ni om det?

  238. -Ska vi testa det i Rumänientexten?
    -Ja, det blir bra.

  239. Ska vi testa att redigera lite?

  240. -Markera ingressen.
    -Här?

  241. För att få det roligare
    ska vi lätta upp med mellanrubriker.

  242. Lawen jobbade med att få texten mer
    lättläst, och använde Sannes tips.

  243. De utgick från hur en tidning ser ut.

  244. Vi tar en flagga.

  245. Nu blir hela Rumänien glad.

  246. Vi sitter här och pratar om
    hur fantastiskt det är.

  247. -Perfekt.
    -Har du tips om hur man läser?

  248. Ett bra tips är
    att om man har en tjock bok-

  249. -och öppnar upp den,
    så finns det olika rubriker.

  250. "Vad handlar de här kapitlen om?"

  251. Har man tur finns det
    sammanfattningar efter varje kapitel.

  252. Är det jobbigt att läsa allt
    kan man titta i sammanfattningen.

  253. Det kallas att översiktsläsa
    eller skumläsa.

  254. Som man läser en tidning, kan man
    läsa ett kapitel i en faktabok.

  255. Bläddra igenom texten
    och skapa dig en förståelse.

  256. Läs rubriker, titta på bilder
    och läs bildtexterna.

  257. Genom att översiktsläsa
    blir det lättare att förstå-

  258. -när du sen går vidare och djupläser.

  259. -Då får du tala inför hela klassen.
    -Å, gud!

  260. Jag heter Darin och är sångare.

  261. Mitt tips inför ett prov
    är att stryka för viktiga meningar-

  262. -så att man hittar dem snabbt.
    Och skriva ner frågor.

  263. Det är nog det bästa tipset jag har.

  264. När provet är klart
    är det bara betygsutdelningen kvar-

  265. -innan jullovet.

  266. Hanna hoppas att det har gått bra,
    speciellt engelskan som var svår.

  267. Hon hoppas
    att de olika pluggsätten har hjälpt.

  268. Hanna testade sätt att göra det
    roligare att plugga engelskaglosor.

  269. Engelska är inte roligt.
    Kan vi inte ta frågekort?

  270. Jag säger till exempel...

  271. ..."case".

  272. -Vad är det?
    -Typ "fall".

  273. Det står "fall" på baksidan.
    Jag kan fråga vad som helst.

  274. Frågekort är bra på flera sätt.
    Man tränar stavning-

  275. -och det är lätt att förhöra sig.
    Träna på glosorna-

  276. -och ta bort dem du redan kan.

  277. Förhör dig själv från svenska till
    engelska och engelska till svenska.

  278. -"Flygvärdinna".
    -"Stewardess".

  279. -"Flygtur".
    -"Flight".

  280. -"Fall".
    -"Case".

  281. Bra. Du kunde alla förutom ett.

  282. Hanna använde olika sätt
    att lära sig glosor.

  283. Hon testade bland annat
    att spela in dem på sin telefon.

  284. "Trip", "snava".

  285. Hjärnan minns lättare
    ju fler delar man använder.

  286. Spelar du in glosorna,
    använder du talet, synen och hörseln.

  287. Då blir det lättare.

  288. Varsågod och sitt på era platser.

  289. Eveline skulle hämta nåt.

  290. Äntligen är terminen slut,
    och det är bara en sak kvar.

  291. Betygsutdelningen.

  292. Ni ska få era första betyg.

  293. Det är inte bara slutet på terminen,
    utan sista avsnittet i programserien-

  294. -där vi har följt en grupp elever.

  295. De har fått lära sig
    nya studietekniker.

  296. Allt för att bli förberedda
    för kommande läxor och prov.

  297. Då börjar vi med Andreas.

  298. Alla lär sig olika
    och det finns många sätt att plugga.

  299. De flesta lär sig bättre
    med fler sinnen. Utnyttja fantasin-

  300. -och använd mer färg, form och musik.
    Och försök tänka mer i bilder.

  301. Utmana dig själv och hitta ett sätt
    som gör pluggandet roligare.

  302. Alla pluggar olika. Hur pluggar du?

  303. Textning: Karolina Gustafsson
    broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Det stora provet

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under en termin har sjätteklassarna fått extra coachning i studieteknik och tipsen de fått kommer väl till användning. Eleverna ska nu ha ett stort avslutningsprov innan de får sina första betyg. De har bland annat fått hjälp av en minnesexpert, en pilot och en journalist för att lära sig olika minnestekniker, koncentrationstips och anteckningstekniker. Förslagen de fått gör att pluggandet går både lättare och snabbare. Men även om de alla har blivit lite mer rustade är det spända elever som får ta emot sina första betyg. Frågan är hur de lyckats?

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Plugga bättre

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Mindmap

Avsnitt 1 av 8

Alex är väldigt nervös inför en redovisning han ska hålla inför klassen där han måste använda sina egna ord och inte får läsa innantill. För att lyckas med att skriva en text om sitt fritidsintresse parkour och med att återberätta en svår artikel får han lära sig hur man använder en tankekarta och en mindmap. Kommer hjälpen han får att räcka?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Lästeknik

Avsnitt 2 av 8

Lawen får lära sig olika lästekniker för att lättare ta sig igenom stora textmängder. En erfaren tidningsredigerare hjälper henne att ge uppgiften ett proffsigt utseende. Sjätteklassare får tips om studiesmarta sätt att använda i skolarbetet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Koncentration

Avsnitt 3 av 8

Motivationen tryter när Carlos ska räkna matte. Han tappar koncentrationen och gör onödiga slarvfel. Carlos får träffa Micke som hjälper elitidrottare med mental träning. Han får även träffa en pilot som vet allt om hur man håller koncentrationen uppe. Tillsammans ger de Carlos tips inför terminens största matteprov!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Anteckningsteknik

Avsnitt 4 av 8

Parnian ska föra klassens anteckningar vid ett studiebesök och behöver tips. Universitetsstudenter visar hur man skriver så mycket som möjligt på kort tid. En journalist lär henne mer om stödord. Parnian får även en hisnande överraskning!

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Hjärnan

Avsnitt 5 av 8

Melina och Michael ska tillsammans med en klasskompis ta reda på så mycket de kan om hjärnan. De träffar hjärnforskaren Katarina Gospic som visar hur en hjärna ser ut och var de olika funktionerna sitter. De får testa sina egen hjärnor med olika experiment och även känna på en riktig hjärna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Minnesteknik

Avsnitt 6 av 8

Hur lär man sig lättast alla fakta inför ett prov - och har kvar kunskapen efteråt? Linnea får lära sig olika sätt av minnesmästaren Mattias Ribbing.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Glosor

Avsnitt 7 av 8

Hur kan man göra pluggandet av glosor lite lättare och roligare? Att sitta med boken och traggla kvällen innan provet har många gjort. Men vad finns det mer för knep? Rapartisten Ayesha låter Hanna testa att göra en låt av sina ord.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPlugga bättre

Det stora provet

Avsnitt 8 av 8

Under en termin har sjätteklassarna fått extra coachning i studieteknik och tipsen de fått kommer väl till användning. De ska nu ha ett stort avslutningsprov innan de får sina första betyg. Frågan är hur de lyckats?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lös problemet

Snökaos

Marianne kommer till barnen med ett stort problem. Vintern är förenad med livsfara för henne och många andra äldre. Det är näst intill omöjligt för den som har svårt att gå att ta sig förbi snövallar, isgator och snöslask på väg till affären. Kan barnen hitta en lösning på hennes problem?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lös problemet

Djurolyckor

Varje dag råkar djur ut för hemska olyckor i trafiken. Åsa från Djurambulansen är en av dem som rycker ut när larmtelefonen ringer. Nu vänder hon sig till problemlösarna för att få råd - hur ska man kunna stoppa djur från att skadas ute på våra vägar?