Titta

Dysselecksi

Dysselecksi

Om Dysselecksi

Dyslexi upptäcks alltför sällan i tidig ålder och även om medvetandet om dyslexi kanske är högre idag än för tio år sedan får alldeles för få elever den hjälp de behöver. Tillsammans med Niklas Hyland får vi följa artonåriga Johannas sista termin på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes först i åttan och när hon började gymnasiet hade hon så dåliga grundkunskaper att hon själv inte förstod hur hon skulle kunna få till ett fullgott arbete. I ett studiosamtal diskuterar forskare, pedagoger och dyslektiker praktiska råd och tips, och hur det kommer sig att skolan fortfarande inte kan fånga upp och hjälpa dyslektiska elever förrän det nästan är för sent. Och hur är det att som förälder se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och samtidigt möta av en skola som till stora delar inte är rustad för den här problematiken?

Till första programmet

Dysselecksi : Varför händer så lite i skolan?Dela
  1. Vi kan inte
    ha sjunkande läsresultat i 22 år-

  2. -och skylla på otur. Det går inte.

  3. Varför satsar man inte på barnen?

  4. När man precis har byggt upp
    självförtroendet ska man byta skola.

  5. Scheeles väg 1? Okej, vi kommer.

  6. Nu ska vi se. Martin Ingvar
    har bytt plats. Scheeles väg...

  7. Det är bara för att jävlas med dig.

  8. Hur stavas "Scheeles"?
    - Vi undrar var Scheeles väg ligger.

  9. -Vi ska inte till Skellefteå.
    -Hur svårt ska det vara?

  10. -Det är alltid fel på nån annan.
    -Eller så är GPS:en dyslektisk.

  11. Läget?

  12. I sex år har vi berättat om dyslexi
    och vikten av att få hjälp tidigt.

  13. Problemet är inte dyslexin själv-

  14. -utan skolans oförmåga
    att möta alla på deras villkor.

  15. Det värsta är att inte veta
    varför man går i skolan-

  16. -inte veta vad som gör en till en bra
    elev eller vad som förväntas av en.

  17. Om man dessutom känner att man inte
    lyckas med det man borde göra-

  18. -hamnar man i en situation-

  19. -där man är tvungen att vara
    i en institution varje dag i tolv år-

  20. -med känslan av att misslyckas.
    Det är som en livstidsdom i fängelse.

  21. En som upplevt baksidan
    är David Backman.

  22. Nu ska han börja gymnasiet, men resan
    dit har inneburit skolbyten och slit.

  23. Vi träffade honom i fjärde klass
    när han just fått diagnosen dyslexi.

  24. -David, vad säger du om det här?
    -Jo...

  25. David Backman går i fjärde klass
    och har just fått diagnosen dyslexi.

  26. -Kommer du ihåg hur det var?
    -Ja, alltså...

  27. Det var ju rätt jobbigt, och jag
    hade precis fått diagnosen dyslexi.

  28. Det var ändå rätt skönt att förstå
    varför jag hade det svårt i skolan.

  29. Jag tyckte redan i lågstadiet att det
    gick trögt för David att läsa.

  30. Vi gick till en logoped och gjorde
    tester och fick besked om det.

  31. Det var jobbigt. Jag har känt mig som
    en extralärare som jobbar halvtid.

  32. -Gjorde diagnosen nån skillnad?
    -Ja, diagnosen gjorde stor skillnad.

  33. Den hjälpte mig
    att få den hjälp jag behövde.

  34. David är en smart kille. Han är bra
    i matte och socialt begåvad.

  35. -Vi ska skriva olika fakta om det.
    -Okej.

  36. -Är det svårt?
    -Lite. Jag ska rita bilderna.

  37. Vilken dyslektiker
    vill skriva texten?

  38. -Har du gäspat mycket i skolan?
    -Ja. Det gör jag fortfarande ibland.

  39. När det har varit kämpigt har man
    kunnat luta sig tillbaka och gäspat.

  40. Jag har inte mött nåt motstånd
    när det gäller engagemang och vilja-

  41. -men däremot är skolan i dag
    inte rustad överhuvudtaget-

  42. -att ta hand om elever med dyslexi.

  43. Man vill,
    men har inte resurser eller kunskap.

  44. Jag hade kunnat drömma om en annan
    skola, men den finns inte i dag.

  45. -Så ser det ut när jag skriver.
    -Då skriver jag här.

  46. -Har du varit en jobbig förälder?
    -Jag har varit en engagerad förälder.

  47. Jag har lagt mig i
    min sons undervisning-

  48. -vad han får för hjälp
    och hur det går.

  49. Jag bara sa att jag hade dyslexi.

  50. Jag har alltid känt
    att elektriker är något jag vill bli.

  51. Nu känner jag
    att naturämnena är roliga-

  52. -och att jag kanske
    ska bli sjukgymnast eller naprapat.

  53. Det är det som har dragit mig
    till Naturprogrammet.

  54. Det känns spännande och roligt.

  55. Det är lite frustrerande att man inte
    har nån speciallärare på skolan.

  56. Man vet heller inget om dyslexi-

  57. -utan det är återigen jag
    som får dra i gång engagemanget-

  58. -och ställa krav och frågor.

  59. Paradoxalt nog är det lätt att hitta
    direktiv om hur dyslexi ska hanteras.

  60. Det stöds i lagen och myndigheterna
    är överens om att detta måste lösas.

  61. Men när lärarna väl möter elever
    med dyslexi-

  62. -finns ingen nationell handlingsplan-

  63. -utan bara fruktlösa direktiv
    där allt ligger på skolan.

  64. Huvudmannen ska lösa detta, antingen
    kommunen eller den fristående skolan.

  65. -Vi pekar på att det finns.
    -Huvudmännen tar inte sitt ansvar.

  66. Man måste fördela resurserna så att
    de får det stöd de har rätt till.

  67. Det saknas kompetens och rutiner,
    så eleverna upptäcks för sent.

  68. När vi ser hur skolorna
    tar hand om dyslektiker-

  69. -är det ett lotteri med få vinnare.

  70. För de flesta
    blir det en brant uppförsbacke.

  71. Innan jag visste att jag hade dyslexi
    var det jobbigt i skolan.

  72. Jag kände att jag var den enda i
    världen som inte kunde läsa normalt.

  73. Jag hade ingen aning om
    vad dyslexi var.

  74. Jag trodde att jag var dum i huvudet.

  75. När mamma inte hinner hjälpa mig
    kan jag inte göra läxorna.

  76. Då brukar jag få ont i magen
    och massvis med skuldkänslor-

  77. -och kan inte gå till skolan.

  78. Jag kände att jag inte kunde lära
    mig. Jag var född för att vara dum.

  79. -Men det gamla lärarhjärtat...?
    -Det är en tragisk filmsekvens.

  80. Jag tycker att vi gör stor nytta
    för de här individerna.

  81. Både på individ- och på systemnivå.

  82. Vad säger du om de myndigheter
    som har i uppgift att sköta det här?

  83. Att man genom en brist på ideologisk
    diskussion inte haft förmågan-

  84. -att ta ställning till vad som är ens
    största uppgift. Man prioriterar fel.

  85. Om man har, som du har-

  86. -tankesättet
    att alla ska med på tåget...

  87. Om du i stället tänker
    att var och en följer sin kurva-

  88. -att de mognar olika
    och att det kommer-

  89. -får du en passiv pedagogisk attityd
    som inte hejar på de svaga.

  90. I fjärde klass har den pedagogiska
    resan pågått i fyra åt-

  91. -men 20% av klassen är kvar
    på perrongen. Då har man inte råd.

  92. Okej. Klara, färdiga, gå!

  93. Vi är på ett bibliotek.

  94. Vad känner du om att på tid
    ta fram tre givna böcker?

  95. -Får man ta hjälp?
    -Det kostar en massa tid.

  96. I kuverten ligger tre olika böcker
    skrivna av författare.

  97. Det är efternamnet vi går på.

  98. 04.07, vilken katastroftid.
    Kände du dig dyslektisk?

  99. -Nej, nån har ställt boken fel.
    -Nu är det min tur. Tar du tid?

  100. Hur sorterar de dem?
    De här bokstäverna...

  101. Silke Scheuermann.

  102. Hur svårt kan det vara?

  103. Scheuermann.

  104. Kolla.

  105. Nån har lånat just den här boken.

  106. -Schyst! Tretton minuter. Gratulerar.
    -Tack.

  107. Man får lite ont i magen.

  108. Man har skrattat åt de här problemen.
    Du sprang runt tio minuter längre.

  109. I skolan slutar man leta
    och gör nåt annat.

  110. -Tackar.
    -Grattis.

  111. -Det här är alltså nästa uppgift?
    -Helt riktigt.

  112. Skolan har för lite kunskap
    om att lära alla barn att läsa.

  113. Det blir ramaskri när politikerna
    avvecklar dyslexidiagnosen-

  114. -tar bort alla resurser och tror
    att omfördelning är lösningen.

  115. Värst drabbas de som har det svårast.

  116. Vissa elever har blommat upp här. Nu
    ska de tillbaka till sin gamla skola.

  117. Det är en panik, en upprördhet,
    en uppgivenhet och en desperation.

  118. Till slut blir man nästan avtrubbad.

  119. På Ängkärrskolan
    går gravt dyslektiska barn.

  120. Man har bra resultat men funkar bara
    om hemkommunerna skjuter till pengar.

  121. Med de nya besluten
    väntar nedläggning.

  122. Man har precis byggt upp
    självförtroendet när man ska byta.

  123. -Det är inte bra.
    -Det känns inte kul.

  124. Vi kommer kanske inte ens
    ta studenten.

  125. Förmodligen blir de flesta sopgubbar
    och mindre jobb-

  126. -som du inte tjänar nåt på,
    eller tjänar mindre på.

  127. -Man klarar knappt att överleva.
    -Eller så blir man ett sött ansikte.

  128. Bara för att man kanske ser snygg ut
    så ska man locka kunder.

  129. Obetydliga roller.

  130. Många skolor ser problemet
    och arbetar med det-

  131. -men den generella kompetensen
    är ganska låg.

  132. Jag ser med stor sorg-

  133. -att de som skaffat hög kompetens
    kommer att spridas för vinden.

  134. Här är vårt klassrum
    där vi kan öppna datorskåpet direkt.

  135. Där har vi våra värdefulla datorer.

  136. Ängkärrskolan är som andra skolor-

  137. -men vi använder
    en struktur dagligen.

  138. Det är viktigt att skapa lugn
    och att vi varierar hela tiden.

  139. Vi har olika moment som film,
    vi samtalar, vi läser och lyssnar.

  140. Nu ska vi ha svenska i 55 minuter.

  141. Det som är bra med klockan
    är att den tickar ner.

  142. När den står på noll är det rast.

  143. Jag förstår inte varför man inte
    satsar på de här barnen.

  144. Och att skära är ännu mer ofattbart.

  145. Jag var mycket sämre då. Nu kan jag
    stava och läsa bättre och snabbare.

  146. Med hjälpmedlen som vi får går det
    nog bra om vi får fortsätta gå här.

  147. Man fick inte rätt hjälp, och
    dessutom blev man dålig på annat-

  148. -eftersom de fokuserade på läsning.

  149. De gav fel hjälp till läsning-

  150. -så att du blev sämre på andra ämnen
    som du inte fick jobba med.

  151. Jag kunde inte läsa en bok innan jag
    började här, knappt ens en mening.

  152. Jag började här och övade under
    sommaren, och nu kan jag läsa...

  153. Nu läser jag "Hunger Games".
    Det är alla tre böckerna i en bok.

  154. Den är typ så här tjock.

  155. Jag vet inte om det är feghet,
    okunskap om problemets allvar-

  156. -eller om våra program
    är för obetydliga-

  157. -men skolborgarrådet och hennes stab
    vill inte svara på våra frågor.

  158. -Stockholms stadshus.
    -Niklas Hyland igen. Tjenare.

  159. Vi har inte ändrat uppfattning.

  160. -Vad menar du då?
    -Vi ställer inte upp på en intervju.

  161. Vi är lågprioriterade, med andra ord?

  162. Nej,
    det beror på vad man vill diskutera.

  163. Kommer vi få nån intervju?

  164. Nej, om upplägget är samma som
    förra veckan så är svaret detsamma.

  165. Politikerna är så opålästa.

  166. Det syns på kommentarerna
    från Lotta Edholm och andra.

  167. De har ingen aning. I den här skolan-

  168. -har det inte varit en enda politiker
    under den tid jag har varit här.

  169. Kan du komma?
    Jag behöver hjälp med ett ord.

  170. Med..."kanske". Hur stavar man det?

  171. K-A...

  172. -Hur reagerar föräldrarna?
    -De är vansinniga och upprörda.

  173. De inser att barnen ska tillbaka till
    skolor som de vet saknar resurser-

  174. -och där man öppet säger detta.

  175. Alla skolor borde hålla vår nivå-

  176. -för då skulle alla bli bättre
    än vad barn utan dyslexi är nu.

  177. Du lär dig fortare.

  178. Det är oerhört grymt att låta elever
    gå igenom en svår period-

  179. -där de tappat hela sin självbild-

  180. -få gå här och känna
    att de blir respekterade och lyckas-

  181. -och sen tappa det igen.

  182. De förlorar tron på samhället,
    på vuxna och på sig själva.

  183. Det är det mest förödande
    som kan hända en individ.

  184. -Shit.
    -Ja, shit.

  185. Alla läste ut böcker efter böcker.

  186. Själv var man på sin första och hade
    kommit till hälften. Det var dåligt.

  187. Man kan bli mobbad.
    De kan kalla en "dum i huvudet".

  188. Då blir man rädd för skolan,
    rädd för att gå dit-

  189. -rädd för att varje dag känna att man
    måste läsa nåt för hela klassen-

  190. -och göra fel och alla skrattar.

  191. Den här skolan är bra för oss.
    Vi behöver den här skolan.

  192. Vi vill inte ha särskilda grupper
    och peka ut särskilda diagnoser.

  193. Gedigen forskning säger
    att inkludering är modellen.

  194. Vi har träffat dem. Det är hjärtlöst
    att dra undan mattan för dem.

  195. -Det kommer att bli ditt ansvar.
    -Ja...

  196. Jag håller med om att det är
    hjärtlöst. Jag vill ändå att-

  197. -de skolor som de här barnen går i-

  198. -fortsätter att ta det ansvar de har.

  199. De går ju på Ängkärrskolan
    för att det inte har fungerat.

  200. Ängkärrskolan inte har rätt-

  201. -att neka barnet fortsatt skolgång.

  202. -Varifrån ska friskolan få pengar?
    -Kommunal skola får inte heller neka.

  203. -Det är lika villkor.
    -Ängkärrskolan går i konkurs snart.

  204. Så kan det vara.

  205. Mitt problem är-

  206. -att många kommer från tuffa
    pedagogiska omständigheter-

  207. -där de inte har fått något stöd.

  208. Därmed har de hamnat på snedden
    mot hela skolsystemet.

  209. Jag är för att man integrerar, men
    det bygger på kvalificerat tänkande-

  210. -och det erbjuder inte alla skolor.

  211. -Ser du bilen framför?
    -Ja.

  212. -Hur stavar du till det?
    -MXL.

  213. -Det är inte det bilen heter.
    -"Porsche" är inte svårt.

  214. Det börjar på "P"
    och slutar på "sche", du vet...

  215. Hur svårt kan det vara?
    Det man känner igen är inte svårt.

  216. -Det är svårt med det man inte kan.
    -Vilket djup.

  217. -Du är som en vattenpöl.
    -"Che", vad är det ljudet?

  218. Där kan man prata om svårt.

  219. -Hur låter "che"?
    -"Che".

  220. -Por-sche. Det heter ju Porsche.
    -I ett flyt, ja.

  221. När du läser det, om det hackar...

  222. Det blir svårt om man har svårt
    att se ljud i bokstäver-

  223. -och det är ju som att du inte
    kan spela fotboll. Inget bollsinne.

  224. Är du bra på fotboll?
    Du kan inte spela fotboll!

  225. Brukar du ha några drömmar?
    Salt, surt, beskt eller sött?

  226. -Känner du nån dyslexi i mina ben?
    -Nej.

  227. Under serien har vi testat metoder
    som säger sig bota dyslexi.

  228. Mycket hokus-pokus.

  229. -Goddagens!
    -Goddagens, Niklas.

  230. Men det finns metoder som fungerar
    och kan användas från första klass.

  231. Det här gjorde vi för ett år sedan.

  232. Innan jag visste att jag hade dyslexi
    hade jag jättesvårt att läsa.

  233. Alla andra kompisar kan läsa, men jag
    kunde inte läsa lika bra som dem.

  234. Jag tog en bok
    och låtsasläste lite ibland.

  235. Just det hon säger... Vi har mycket
    tyst läsning i det här landet.

  236. Det betyder inte att alla läser.

  237. Många lär sig att bläddra i boken
    så att fröken håller sig lugn.

  238. En duktig avkodare-

  239. -kan på lästimmarna läsa 2000 ord.

  240. Medan Kalle som har problem
    kanske inte läser mer än 50 ord.

  241. På ett år får de i sig
    väldigt olika antal ord.

  242. De som behöver träna mest
    tränar minst.

  243. Jag anser att nästan alla-

  244. -ska kunna förstå vad de läser.

  245. Vi vet hur det går till, eller?

  246. Man kan säga att den gammeldags
    drillträningen har försvunnit-

  247. -och de som har mått sämst av det
    är de som behöver träna mycket.

  248. Man ska hitta ljudbilder
    under 20 minuter.

  249. Man lär sig läsa genom att se mening
    och motivation i det man läser.

  250. Monotont som Björn Borgs träning-

  251. -och jobbigt, men effektivt.

  252. Jag plockar upp eleverna i år ett.

  253. De som inte når upp till tjugofem ord
    i minuten på de tester vi har-

  254. -försöker jag sätta in åtgärder på
    så tidigt som möjligt.

  255. Det är betydelsefullt för deras
    självkänsla och självtillit.

  256. Jättebra. Ska du fiska mycket
    i sommar? Blir det sill?

  257. Om du får sill över
    kan jag köpa lite sill av dig.

  258. En grav dyslektiker tar det
    ganska lång tid att få upp på banan-

  259. -så att de får flytet, men det går.

  260. -När du ser det här, då?
    -På lärarna har jag blivit skrikarg.

  261. Jag har varit förtvivlad.
    Jag har känt mig som en jobbig morsa.

  262. Jag strider
    för att mitt barn ska orka-

  263. -men de lyssnar inte
    och jag blir så arg.

  264. Föräldraperspektivet
    är jobbigt många gånger.

  265. När jag drar i gång min träning
    ringer jag för ett lättsamt samtal-

  266. -och försöker tona ner den panik
    som många föräldrar känner.

  267. Ofta frågar de vad de ska göra.

  268. När det gäller träningen
    fixar jag det.

  269. Så, Hanna.
    Det här har du nästan fyllt.

  270. Först gången fyllde du det inte,
    men sen har du gjort det.

  271. För att kunna läsa textremsan på teve
    bör man läsa 100 ord i minuten.

  272. Vi gjorde en test
    på ett yrkesprogram i Malmö-

  273. -och det var bara 25%
    av eleverna på Industri och hantverk-

  274. -som klarade av att läsa textremsan.

  275. -Hur tolkar du det?
    -Det är ett misslyckande för skolan.

  276. Genomsnittseleven är bara hos mig
    i sex-sju veckor. Vissa behöver mer-

  277. -men bland gråzonsbarnen klarar sig
    nästan alla på sex veckors träning.

  278. Det är den lilla kickstarten de
    behöver för att få i gång läsningen.

  279. Nu får du gå ut och ha rast.
    Ha det så bra. Hej då.

  280. -Hej då.
    -Hej då.

  281. -Okej.
    -Nu pratar vi "Hänga gubbe".

  282. Var vill du ha den? Här nere?

  283. Det är ju världens längsta ord.

  284. Första bokstaven? A? Det finns med.

  285. -Tionde bokstaven.
    -Tionde bokstaven? A.

  286. -L. E. S är en vanlig bokstav.
    -Det är helt riktigt.

  287. -I.
    -Nu ser jag vad det är.

  288. -Du vet ju ordet.
    -Har du missat nån?

  289. Inte än så länge. Men jag ser inte
    ordet. Det måste finnas fler vokaler.

  290. -A, E, I... Dem har jag. Å?
    -Fel. Det blir en pinne.

  291. Jaha. Å...

  292. -Jag har sagt alla bokstäver som går.
    -Nej.

  293. -U! Det finns ett U!
    -Ja, det är riktigt. Nummer två.

  294. Multiplikationstabell.

  295. -Jag satte den.
    -Det är bra. Snyggt.

  296. Jag får ge dig det. Det var för lätt.

  297. Det här är tricket. Man måste
    kompensera sin dåliga stavning-

  298. -genom att använda andra vägar.

  299. -Så det är taktik? "Baggböleri", då?
    -Det har jag aldrig hört.

  300. Jag tog fel ord. Jag visste det.

  301. Snyggt.

  302. "Kära Bobbo. Hade du tagit
    "crème fraiche" så hade du vunnit."

  303. "Men det är svårt att förstå dyslexi.
    Kram, Niklas."

  304. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Varför händer så lite i skolan?

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Av de barn som börjar i första klass får omkring 20 procent det svårt att lära sig läsa och skriva. 5-8 procent har dyslexi i varierande grad. Dyslexi är medfött och innebär att man har svårt att se och höra fonologiska ljudkombinationer. Det är lätt att upptäcka och går med metodisk träning att lindra ganska väsentligt. Ändå finns det ingen nationell handlingsplan för hur, och till vilket pris, den svenska skolan ska hjälpa de här barnen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Dysselecksi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Jag låtsas som inget

Avsnitt 1 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Det känns för djävligt

Avsnitt 2 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi henne i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Dyslexi - Studiosamtal

Avsnitt 3 av 6

Forskare, pedagoger och dyslektiker diskuterar varför skolan inte klarar att hjälpa elever med dyslexi, förrän det nästan är för sent. Numera har man goda kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. Men trots detta har skolan svårt att fånga upp elever med dyslexi, alldeles för få elever får hjälpen de behöver.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Föräldraperspektivet

Avsnitt 4 av 6

Hur är det att se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och möta en skola som inte är rustad för problematiken? Vi möter föräldrarna till fyra barn som alla blivit upptäckta som dyslektiker alldeles för sent.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Varför händer så lite i skolan?

Avsnitt 5 av 6

Av de barn som börjar i första klass har 5-8 procent dyslexi i varierande grad. Dyslexi är lätt att upptäcka och går med metodisk träning att lindra ganska väsentligt. Ändå finns det ingen nationell handlingsplan för hur skolan ska hjälpa de här barnen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaDysselecksi

Johanna mot studenten

Avsnitt 6 av 6

Är det rimligt att en dyslektikers skoltid ska vara en lång kamp när kunskapen för att kunna ge hjälp finns? Vi följer Johanna under hennes sista gymnasietermin. Forskare ger råd och tips till dyslektiker och deras lärare. Programledare: Niklas Hyland.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?