Titta

Alltid fick man höra "jävla zigenare"

Alltid fick man höra "jävla zigenare"Dela
  1. "Är du ute och stjäl nu, zigenare?"

  2. "De arbetar inte,
    utan lever på våra skatter."

  3. De spottar på marken framför oss,
    och jag försöker nonchalera det-

  4. -men visst blir jag diskriminerad.
    Jag blir utsatt dagligen-

  5. -i affärer, på campingplatser,
    vid bokning av hotell...

  6. Plötsligt avbryts intervjun
    om kränkningar av romer med Rosita.

  7. Ett av hennes barnbarn har hittat
    ett blogginlägg om sin farmor.

  8. "De är högljudda, skitiga, oartiga,
    stökiga, stinkande"-

  9. -"och värst av allt: De stjäl."

  10. Alltid fick man höra
    "Jävla zigenarunge".

  11. Det biter mig fortfarande.

  12. Jag ber om ursäkt för att mamma
    har fött mig och att jag är zigenare.

  13. Han sköt efter oss
    när vi hämtade vatten.

  14. Det värsta minnet är-

  15. -när jag som treåring blir ifråntagen
    mina föräldrar-

  16. -med våld.

  17. De gjorde tvångsabort
    och tvångssteriliserade henne-

  18. -och när aborten var klar
    sa en sköterska:

  19. "Det blev ett gossebarn."

  20. Jämt fick man höra "Jävla zigenare".

  21. Myter och legender om romer
    har i alla tider varit talrika.

  22. I den mest spridda legenden berättas-

  23. -att det var romer som smidde
    de spikar som Jesus korsfästes med.

  24. För det fick romerna som straff
    att vandra i evighet.

  25. I dag vet vi att romerna utvandrade
    från Indien för cirka 1 000 år sen-

  26. -men källorna är få och orsakerna
    till utvandringen är osäkra.

  27. Muslimsk expansion i norra Indien
    och ovilja att tjäna under muslimer-

  28. -har framförts som skäl till mass-
    utvandringen av romer från Indien.

  29. Sannolikt kom folkgruppen romer
    till Europa via Sidenvägen.

  30. Romerna låtsades vara pilgrimer
    och mottogs först som ett fint folk-

  31. -men nyfikenheten vändes snart
    till nåt negativt.

  32. I nuvarande Rumänien och Moldavien
    förslavades romerna.

  33. De såldes på auktioner-

  34. -och det romska slaveriet
    upphävdes först 1854.

  35. I Central- och Östeuropa
    förekom reguljära zigenarjakter-

  36. -där romerna jagades
    och dödades som djur.

  37. En femhundraårig europeisk historia
    av grava förföljelser inleddes-

  38. -när nationalstaterna växte fram
    i Europa under 1500- och 1600-talet.

  39. Det sker än i dag. För två-tre år sen
    var det en rumänsk minister-

  40. -som gav ett förslag
    till övriga EU-länder-

  41. -om att vi borde samla ihop en kassa-

  42. -köpa mark i Saharas öken-

  43. -och sätta alla Europas romer där.
    Det är en minister.

  44. Det svenska samhället
    har lite kunskap om romerna-

  45. -och ur okunskap växer
    rädsla och diskriminering.

  46. Första handlingen om romer i Sverige-

  47. -finns i Stockholms tänkeböcker
    från 1512.

  48. Ett 30-tal romska familjer-

  49. -företräddes av herr Antonius,
    som sades vara greve.

  50. Gruppen kallades för "tattare"
    i en krönika av Olaus Petri.

  51. Snart utvisades de första romerna
    till den finska delen av Sverige.

  52. När kung och kyrka styrde Sverige-

  53. -uteslöts romerna
    från bägge gemenskaperna.

  54. Under 1600- och 1700-talet behövde
    Sverige soldater till sina krig-

  55. -och då dög tattarna.

  56. Karl XII sägs ha varit
    positivt inställd till romer.

  57. 1637 kom den första allmänna
    zigenarförordningen i Sverige-

  58. -utfärdad av förmyndarregeringen.

  59. I sin okänslighet är den enastående
    i svensk rättshistoria.

  60. Där stadgas att alla romska män
    ska hängas, var helst de påträffas-

  61. -och att romska kvinnor och barn
    ska förvisas före november 1637.

  62. Rädsla och fientlighet mot människor
    utan fast boplats är universell.

  63. I hela Europa utfärdades lagar
    riktade mot kringvandrande folk.

  64. Under 1800-talet
    och 1900-talets början-

  65. -var det inom lösdriveri-
    och utlänningslagstiftningen-

  66. -som romers tillhörighet
    reglerades i Sverige.

  67. Romerna sågs
    som utlänningar och lösdrivare-

  68. -inte som "riktiga svenskar", alltså
    hårt arbetande torpare eller bönder.

  69. Det var trots att romerna
    funnits i Sverige i flera hundra år.

  70. Skapandet av ett "vi", de svenska,
    förutsatte en existens av "de andra".

  71. Det här är historia-

  72. -som alla människor i det här landet
    har rätt att veta.

  73. Det påverkar ens människosyn-

  74. -och förståelse kring varför vissa
    beter sig som de gör.

  75. Miljö skapar människor.

  76. Romerna definieras som "de andra"-

  77. -för att utses till syndabockar
    av statsmakten och befolkningen.

  78. Så inleds en mörk svensk historia-

  79. -kantad av förföljelser, trakasserier
    och diskriminering av romer-

  80. -som till vissa delar fortgår än.

  81. Vi bodde i ett zigenarläger.

  82. Det låg alltid i nån skog.
    Vi var aldrig inne i staden.

  83. Vi var folket
    som inte skulle synas i staden.

  84. Där var hela familjen: farfar,
    farbröder, mostrar och kusiner.

  85. Alla deltog i det.
    Vi var alltid rädda.

  86. Det var alltid "de" och "vi",
    och det är det även i dag.

  87. De slängde ofta sten
    och tände eld på tälten-

  88. -och vi fick flytta mitt i natten,
    och springa och gömma oss-

  89. -i skogen eller nåt.

  90. Vi var svenska medborgare,
    men vi var ändå statslösa.

  91. Vi hade inga rättigheter,
    utan bara skyldigheter.

  92. Jag är döpt i Torekov.

  93. Det var en pastor som var snäll där.

  94. Då döptes jag utanför kyrkan, för vi
    var inte välkomna inne i kyrkan.

  95. -Fick du inte bli döpt i kyrkan?
    -Nej, pastorn kom hem till oss.

  96. Han hade läst boken "Singoalla"-

  97. -som Viktor Rydberg har skrivit.

  98. Den hade han läst,
    och den handlar om en zigenarflicka-

  99. -så han tyckte jag skulle heta så.

  100. Där har vi det! Där bodde vi.

  101. De köpte lakansväv på den tiden-

  102. -och sydde stora bitar
    som de satte på.

  103. Det var lättast att ha med sig.
    Både vinter och sommar bodde vi så.

  104. Det var kallt. Alla barnen frös,
    och föräldrarna frös också.

  105. Det blev ispinnar
    på täckena och på kuddarna.

  106. Föräldrarna lindade in oss barn
    i duntäcken-

  107. -och turades om att elda i spisen.

  108. De hade gjort om gamla oljefat,
    så man kunde laga mat och värma sig.

  109. Föräldrarna fick göra eld
    så att vi barn inte frös ihjäl.

  110. Men hur tjocka dunbolster vi än hade
    frös vi ändå.

  111. Många bebisar dog på grund av kylan.

  112. Folk trodde att vi ville bo så-

  113. -men vem vill bo så, när det är kallt
    och ligger snödrivor utanför tältet?

  114. Vem vill vara utan matkuponger
    och utan klädkuponger?

  115. Vem vill gå utan strumpor och skor?

  116. Det finns väl inte en människa
    som vill det. Det är lögn.

  117. I samband med 1923 års
    fattigvårdslagstiftning-

  118. -infördes en inofficiell paragraf
    i ordningsstadgan i landets kommuner.

  119. Tattare och zigenare
    skulle inte få tillstånd att vistas-

  120. -mer än tre veckor på samma ort.
    Därefter skulle de förpassas.

  121. Regeln kom att praktiseras av polis
    och kommunledningar i hela Sverige-

  122. -i vissa fall ända in på 1970-talet.

  123. Den enda slutsatsen är att romerna
    skulle trakasseras av myndigheter-

  124. -tills de gav sig av.

  125. Det var ingen av de bofasta
    som tänkte så långt-

  126. -att de hade ett helvete.
    Det såg de inte.

  127. Det var "pack"
    som de inte ville ha med att göra.

  128. När länsman kom till lägret sa han:

  129. "Ta ert pick och pack, och flytta."

  130. Då var mina föräldrar
    och halvsystrar-

  131. -tvungna att packa tälten
    och resa till nästa plats.

  132. -Hur gammal var du då?
    -Fem-sex år.

  133. Hur kändes det när du var fem
    och länsman stod där?

  134. Vår mamma var jätterädd-

  135. -och sa till oss barn att vara tysta
    så att inte "gadje" skulle ta oss.

  136. Vi hade magont.

  137. Det var stress.
    Vi fick inte vara barn.

  138. De kunde komma mitt i natten-

  139. -och säga: "Ni har två timmar på er
    att försvinna."

  140. Medan de gamla packade ner tälten
    fick vi barn sitta...

  141. Några romer hade bilar-

  142. -och vi barn fick vänta i en bil.
    Sen åkte vi till en annan stad.

  143. -Mitt i natten?
    -Ja, det brydde de sig inte om.

  144. Fick du som barn nån gång se
    att vuxna blev slagna av länsman?

  145. Ja!
    De slog på både kvinnor och karlar.

  146. Länsman?

  147. 1922 inrättade Sverige
    som första land i världen-

  148. -ett rasbiologiskt institut
    i Uppsala.

  149. Syftet var att bevara
    "den svenska folkstammen"-

  150. -och främja rasforskningen för att-

  151. -"motarbeta de stegrade utgifterna"-

  152. -"för defekta, abnorma, brottsliga
    och asociala människor".

  153. Om den här andan fortsätter
    är det mycket stor risk-

  154. -att vi får en stark degeneration
    och ett dåligt folkmaterial i landet.

  155. Håll undan!

  156. Tattare!

  157. Ingen tänkte på vilket elände det var
    att dra vägarna fram-

  158. -hungrig och frusen,
    med ungar som skrek i himmelens sky.

  159. Sven Svärd tillhörde resandefolket-

  160. -som i äldre tider benämndes
    som tattare, tavring eller tatare.

  161. Resandefolkets ursprung
    är omdebatterat-

  162. -men det finns tre huvudteorier:

  163. Den första är
    att de resande är romer.

  164. Den andra teorin ser dem som en grupp
    som förskjutits från bondesamhället-

  165. -och därför tvingats ut på vägarna
    för att försörja sig bäst de kunde.

  166. Den tredje förklaringen är
    att de är från soldatsläkter-

  167. -från Tyskland eller Ryssland.

  168. De fick ett halmfång
    nånstans hos en bonde-

  169. -de där tattarna.

  170. Där lade de ungarna,
    för det var mjukt-

  171. -men de pissade ner sig
    och frös fast.

  172. De skrek och skrek. Det gjorde de.

  173. De var hungriga, men var
    skulle de få mat? De försökte tigga.

  174. "Ut härifrån!
    Annars slår vi ihjäl er."

  175. Vi har varit jagade i 500 år
    i det här landet-

  176. -och det värsta som hände sen-

  177. -var steriliseringen
    och barnomhändertagandet.

  178. Begreppet "romer"-

  179. -är ett ord för många olika grupper.

  180. Det finns 63 dialekter, som speglar
    mångfalden i den romska gruppen.

  181. Det är ganska löjligt att tro
    att romer är en homogen grupp.

  182. Vi är ingen homogen grupp.
    Vi har samma rötter-

  183. -och en del kultur är gemensam.

  184. Vi har en gemensam språkbas,
    sanskrit-

  185. -och vi har gemensam historia,
    förtrycket och förföljelserna.

  186. En del resande
    har glidit mer in i anonymitet-

  187. -och kliver inte ut.
    -Jag tror att det beror på...

  188. ...att resandeguppen har varit utsatt
    för kränkningar under lång tid.

  189. Det var skottpengar på romer
    när man förde dem till Finland.

  190. Det var ju resande
    som blev finska romer sen.

  191. De förlorade sitt språk, och symboler
    är viktigt för identiteten.

  192. Rasbiologisk forskning stöddes av
    en politisk majoritet i riksdagen-

  193. -och förespråkades av kulturpersoner-

  194. -som konstnären Anders Zorn
    och nobelpristagaren Selma Lagerlöf.

  195. Herman Lundborg, chef för institutet,
    och andra rasforskare-

  196. -framställde tattare, zigenare, samer
    och judar som sämre raser.

  197. Det medförde omfattande negativa
    konsekvenser för minoriteterna.

  198. Tidsandan återspeglades
    i "Nordisk familjebok"-

  199. -där zigenarnas karaktär
    beskrevs så här:

  200. Vilken roll har musiken spelat för er
    för att stå ut med vardagen?

  201. Musiken har varit romernas hjärta.
    Utan musik är det inga romer.

  202. När man var ledsen kom nån
    och spelade gitarr eller dragspel-

  203. -så barn fick dansa.
    Jag är sångare och dansare.

  204. Den bilden är från Folkets Park
    där de uppträdde-

  205. -med romsk musik.

  206. Det saknar vi:

  207. Vår tivoliverksamhet
    som var självförsörjande.

  208. -I decennier?
    -Ja.

  209. Det var så långt ifrån nöjet-

  210. -så när vi kom och slog upp tivolit-

  211. -spåvagnarna och spåtälten-

  212. -var det roligt.

  213. Folk kom kilometervis ifrån.

  214. Pappa hade "peka rätt".
    Man skulle peka på nåt för att vinna-

  215. -och hans bröder hade skjutbana.

  216. Sen fick vi uppträda. Mamma dansade-

  217. -två av mina kusiner dansade
    och jag dansade.

  218. Vi hade uppträdanden också.

  219. -Så barnen hade en roll?
    -Ja, de fick hjälpa till.

  220. -Minns du den tiden med glädje?
    -Ja. De satte upp...

  221. ...de stora lotterivagnarna.

  222. Det var ringkastning
    och bollkastning.

  223. Det var ljuvligt, som ett paradis.

  224. Vi fick arbeta, och det var nåt
    vi tyckte om att arbeta med.

  225. -Att sjunga, dansa och hjälpa till...
    -Applåderade folk?

  226. Ja, de skrek inte "jävla zigenare"-

  227. -utan då var jag en flicka som sjöng.

  228. När klockan var över sex kom polisen
    och sa att barnen inte fick uppträda.

  229. Vi fick inte göra nåt mer efter sex.

  230. Inte förrän polisen hade gått
    kunde vi gå upp igen.

  231. Min mamma spådde. Hon kan spå.

  232. -Det kan du också?
    -Ja, det kan jag.

  233. Hon spådde lite,
    och min pappa sålde hästar...

  234. -...och förtennade kopparkärl.
    -Till bönderna?

  235. Bönderna hade dem som mjölkkrukor-

  236. -och åt bagerierna förtennade han-

  237. -grytorna som de vispar bröd i.

  238. Då fick vi höns och potatis för det,
    så vi kunde överleva.

  239. -Hur lär man sig att spå?
    -Det kan man inte lära sig.

  240. Det går inte.

  241. Men jag hade den gåvan medfödd.
    Det är inget man kan lära sig.

  242. Man gick till dem som kunde spå
    för att få goda råd-

  243. -och det fick man alltid.

  244. -Så ni var den tidens kuratorer?
    -Ja, det kan man väl säga.

  245. -Jag har nåt annat här.
    -Nu blir det spännande.

  246. Det är en arbetsbok,
    som jag fick ärva av min farmor.

  247. Min farfar reste från norr till söder
    och från söder till norr-

  248. -i hela Sverige.

  249. På varje plats skrev de.

  250. Polisen och länsman fick skriva
    att de fick bo där-

  251. -och bondgårdarna...

  252. "Härmed intygas
    att Dimitri på Hvidlösa gård"-

  253. -"förtjänat 10 stycken mjölkkannor."

  254. Han fick ett arbetsintyg
    den 18 januari 1946.

  255. Det här kallas i dag för cv.
    Alla var självförsörjande-

  256. -men Sverige tror att vi är parasiter
    som går på socialen.

  257. -Här har vi ett skriftligt bevis.
    -Ja, det är vårt kulturarv.

  258. Det är ditt kulturarv också.

  259. Du är med här utan att du vet om det.
    Det handlar om Sverige.

  260. Nån gång vid 53 eller 54
    kom vagnarna.

  261. -Vad innebar det?
    -Det var ett himmelrike.

  262. Det var värme,
    och det var stort och vackert.

  263. Vi levde i ett stort vagnläger.
    Det kan man kalla det.

  264. -Ni turnerade?
    -Ja, vi reste runt.

  265. -Ni fick fortfarande inte stanna?
    -Nej, det var samma sak.

  266. -Men då hade ni bilar?
    -Ja, vi drog vagnarna med bilar.

  267. Redan 1842 infördes allmän folkskola
    med skolplikt i Sverige-

  268. -men för att få gå i skola måste man
    vara kommuninvånare med fast boende-

  269. -vilket medförde att romska barn
    förvägrades att gå i skola.

  270. Det var först i början av 1960-talet
    som romska barn fick börja i skolan-

  271. -alltså 100 år
    efter folkskolestadgans införande.

  272. "Jävla zigenarunge, du får inte
    gå här i skolan. Ut härifrån!"

  273. Det var här, tror jag.

  274. När fröken Hartman pinglar
    i världens minsta skolklocka-

  275. -strömmar eleverna till en vagn
    som rymmer en originell skola.

  276. Nu börjar vi med att läsa lite.

  277. På 40-talet förekom en ambulerande
    skolverksamhet för romska barn-

  278. -under sommarmånaderna -
    en kurs som varade i en-två veckor-

  279. -och som ofta avbröts för att romerna
    förvisades efter tre veckor.

  280. Det var i vårt läger,
    inte i nån skola.

  281. När det regnade
    satt vi i husvagnarna eller i tälten-

  282. -och i fint väder satt vi ute.

  283. Vad blir nu det?

  284. Sex.

  285. Härifrån har jag
    mina mest påtagliga minnen.

  286. Jag glömmer det aldrig.
    Jag glömmer aldrig vägen jag gick.

  287. Här ute började jag slåss
    ända till skolan jag gick i.

  288. Att jag aldrig fick åka skolbilen...

  289. Det sitter en tagg kvar.

  290. Då var jag tretton-fjorton år-

  291. -men de trodde att jag var fröken,
    för jag fick gå med förstaklassare.

  292. Det var jobbigt,
    så jag gick inte mycket där.

  293. Satte de dig i en förstaklass
    som fjortonåring?

  294. Det var pinsamt, för barnen trodde
    att jag var fröken. Jag var lång.

  295. -Det måste ha varit jobbigt för dig.
    -Ja, jättejobbigt.

  296. Alva och Gunnar Myrdal hörde till
    de framstående intellektuella-

  297. -på 30- och 40-talet i Sverige.
    Deras idéer spelade stor roll-

  298. -i utformandet av välfärdspolitiken
    under folkhemstiden.

  299. Gunnar Myrdal kritiserade Amerikas
    behandling av de färgade-

  300. -och makarna engagerade sig starkt
    för statarnas situation i Sverige.

  301. Trots det deklarerade de att tattarna
    var en belastning för samhället.

  302. De hävdade att tattarnas egenskaper
    var sämre än svenskarnas-

  303. -och att de inte borde få föröka sig.

  304. År 1934 infördes
    med tydlig rashygienisk motivering-

  305. -den svenska steriliseringslagen.

  306. Lagen skärptes 1941, och riktade sig
    mot "samhällets bottenskikt"-

  307. -som ansågs hota
    den svenska folkstammen.

  308. Göteborgs handels- och sjöfarts-
    tidning skrev 1927 i en ledare:

  309. Jag blev steriliserad på grund av
    dåliga släktförhållanden-

  310. -och tattarsläkt i föräldrahemmet.

  311. Jag var mindervärdig-

  312. -och de räknade med
    att jag skulle få-

  313. -ett likadant förhållande
    om jag själv skulle skaffa barn.

  314. Jag har alltid tänkt på det:
    Hade jag haft en fru nu-

  315. -varit sambo eller gift
    och kanske haft nåt barn...

  316. Cirka 60 000 steriliseringar-

  317. -utfördes under åren 1934-1975-

  318. -då steriliseringslagarna
    var i kraft.

  319. Det är fler
    än i nåt annat land i västvärlden.

  320. Ungefär hälften av steriliseringarna
    genomfördes med tvång-

  321. -och över 90 % av dem var kvinnor.

  322. De som drabbades värst
    var resandegruppen.

  323. Jag var så liten själv, så jag
    kan bara berätta vad jag har hört-

  324. -och hur jag har känt.

  325. Hon var gravid i sjunde månaden
    och uppsökte KK.

  326. Där sa de till henne:

  327. "Tyvärr, Ingrid.
    Du vet väl vilken ras du tillhör?"

  328. "Du har ju två friska barn."

  329. "Du får inte få fler barn."

  330. "Vi tänker ta bort barnet
    och sterilisera dig."

  331. "Du ska skriva på de här pappren.
    Annars tar vi de barn du redan har."

  332. "Du ska vara nöjd
    med de två som du har."

  333. "Det är för att du är tattare."

  334. Hon hade inget val-

  335. -så de gjorde tvångsabort
    och tvångssteriliserade henne.

  336. När aborten var klar sa en sköterska:

  337. "Ingrid, det blev ett gossebarn."

  338. Så gick det till. Sen kom hon hem.

  339. Då var hon...23 år gammal.

  340. Var hon 23 år gammal?

  341. Hon går in i en tomhet
    och förtränger det.

  342. När det har varit uppe...
    Hon har ibland lyft det.

  343. Då sitter hon en stund och tänker:

  344. "Undrar vad de gjorde.
    Tänk om pojken lever."

  345. -"Eller blev han ett försöksdjur?"
    -I forskningen...?

  346. -Det har hon levt med hela livet.
    -Än i dag undrar hon om han lever.

  347. "Hur har han det? Var finns han?"

  348. Det är min mammas sorg-

  349. -och att jag inte fick...

  350. Att jag inte hade rätt
    att få fler syskon.

  351. Det är jobbigt.
    Jag hade bara en bror.

  352. Nu har jag inte det.

  353. Den snabba industrialiseringen
    under 1900-talets första hälft-

  354. -medförde att romska yrkeskunskaper
    inte längre efterfrågades.

  355. Romerna hade varit självförsörjande
    på förtenning, tivoliverksamhet-

  356. -hästhandel och kvinnornas spåkonst.

  357. På 50-talet stod många romer
    utan arbete och utan fasta bostäder.

  358. 1963 utkom boken "Zigenerska"
    av Katarina Taikon.

  359. Boken blev en väckarklocka i Sverige
    och en vändpunkt för romerna.

  360. I boken gav Taikon
    en chockerande bild-

  361. -av de svåra förhållanden
    och det utanförskap romerna levde i.

  362. Har ni haft svårigheter
    med rastänkandet?

  363. Ja, jag har flyttat min dotter
    från folkskolan till en privatskola.

  364. -Varför då?
    -Barnen i skolan...

  365. ...hade det besvärligt med
    att hon var zigenerska...

  366. ...så de kände sig tvungna
    att förfölja henne, slå henne...

  367. ...tills hon bekände sitt ursprung.

  368. Den opinionsstorm som boken väckte
    tvingade myndigheterna att inse-

  369. -att romerna måste få människovärdiga
    bostäder och tillgång till skola.

  370. Men först och främst behövs bostäder.

  371. Sen kommer skolor och arbete. Man
    måste ha bostad för att få arbete.

  372. Det var första gången
    som romer gick i första maj-tågen.

  373. -Var det Katarina som...?
    -Ja.

  374. Här är jag. Katarina Taikon sa:

  375. "Alla barn ska följa med,
    så alla myndigheter och gadje ser."

  376. Under 1960-talet började utrymningen
    av Stockholms sista zigenarläger-

  377. -som en del av den offentliga
    bostadspolitiken, "miljonprogrammet"-

  378. -vilket gav bostäder
    även åt hushåll med låga inkomster.

  379. De romer som bodde i Sverige
    inkluderades i miljonprogrammet.

  380. Vi fick en gammal lägenhet,
    en tvåa...

  381. ...men när vi skulle flytta in
    och de såg mina kläder...

  382. -...ville de jaga bort oss.
    -Från lägenheten?

  383. -Det var på 60-talet.
    -Än i dag vill de inte ha zigenare!

  384. Det var tre rum och kök, badrum
    och toalett med varmvatten.

  385. -Hur var det att komma in där?
    -Det var underbart och fantastiskt.

  386. Man blir lite rörd.

  387. Det var ett himmelrike. För oss barn
    var det underbart att inte frysa.

  388. Mamma behövde inte
    stoppa om oss i täcken-

  389. -och att köpa nattlinne var toppen.

  390. Vad var allra bäst -
    varmvattnet, badet eller toan?

  391. Det var att känna sig
    som en människa-

  392. -att äntligen känna sig
    som en människa.

  393. Trots att romerna efter hundratals år
    började få fast boende-

  394. -stod nästan alla svenska romer
    utan arbete och inkomst på 60-talet.

  395. Vi var emot socialen.

  396. Stockholm, Göteborg och Malmö sa:

  397. "Ta inte ni lägenheten
    får ni inte gå i skolan."

  398. På 60-talet
    när vi skulle få lägenheter sa de:

  399. "Ni måste slänga."

  400. -Skulle ni slå igen tivolina?
    -Ja, och slänga eller sälja dem.

  401. Samhällets mål var
    att assimilera romerna.

  402. I synnerhet gällde det resandefolket
    som för benämndes "tattare".

  403. Myndigheterna hade
    ett effektivt påtryckningsmedel:

  404. Man hotade med att omhänderta barnen.

  405. Roger Rosenqvist fick som treåring
    uppleva det hotet bli verklighet.

  406. Det värsta minnet är-

  407. -när jag som treåring blev fråntagen
    från mina föräldrar-

  408. -med våld.

  409. Jag blev indragen i en polisbil-

  410. -och kördes till barnhemmet.

  411. Varför blev ni omhändertagna?

  412. De sociala myndigheterna ville inte
    att mamma skulle ha oss.

  413. -Hon var av tattarsläkt.
    -Då tog de barnen?

  414. Ja, vi var tre.

  415. Placering i barnhem.
    Omedelbar verkställighet.

  416. Förebyggande åtgärder
    bedöms vara gagnlösa.

  417. Fick du umgås med dina syskon där?

  418. Nej, vi placerades i olika hus.

  419. -Varför?
    -Man skulle komma ifrån varandra.

  420. -Man skulle inte vara tattarunge.
    -Nej, man skulle försöka...

  421. ...bli som en bonne.

  422. Det var gråt på kvällarna.
    Alla var ju barn.

  423. Då kom de in och luggade en.

  424. -Vem kom in?
    -De som jobbade.

  425. -Fick ni inte gråta?
    -Nej, det skulle vara tyst...

  426. ...så man låg och snyftade i stället.

  427. Sen glömmer jag aldrig:

  428. "Nu ska ni duscha, pojkar."

  429. Då skulle en vårdare, som hette...

  430. Han skulle jämt tvåla in oss-

  431. -och jag visste inte vad det var-

  432. -men vi fick inte tvätta oss mellan
    benen, utan det skulle han göra.

  433. Barnhemmen var ofta som isolerade öar
    med nästan obefintlig insyn utifrån.

  434. Föreståndare eller vårdare kunde
    utnyttja tvångsplacerade barn-

  435. -med minimal risk för upptäckt.

  436. Man var livrädd för att duscha-

  437. -men nån var tvungen att duscha
    när han jobbade.

  438. Jag förstod när jag blev äldre
    att han var pedofil.

  439. Många barnhemsbarn
    blev senare missbrukare.

  440. Hälften av dem gick vidare till
    ungdomsvårdsanstalter och fängelser.

  441. Självmordsfrekvensen bland dem-

  442. -var tre gånger så hög
    som i övriga befolkningen.

  443. Myndigheterna förföljde en hela tiden
    för att man var av släktet.

  444. -Det är belagt.
    -Jag kallar det "tattarpapper".

  445. Ja, det är dina tattarpapper.

  446. Det som står i pappren
    har förstört mitt liv.

  447. De romer som på grund av kalla kriget
    invandrade från Östeuropa-

  448. -från 1960-

  449. -kallades av myndigheterna
    "utomnordiska zigenare".

  450. Många av dem
    hade svårt att få arbete.

  451. Jag bestämde mig för
    att först lära mig språket-

  452. -skaffa mig en yrkesutbildning-

  453. -och jobba en viss tid,
    och sen skaffa nåt eget.

  454. Det var mina tankar. Det var mitt mål
    och mina ambitioner.

  455. Jag letade mig
    till de mer avancerade verkstäderna-

  456. -som Volvo, Wolkswagen och Ford.

  457. "Vi letar efter folk
    som har tre-fem års erfarenhet."

  458. Då gick jag till arbetsförmedlingen-

  459. -men hon hittade ingen plats
    på nån verkstad-

  460. -så hon kom med ett förslag:

  461. Jag skulle börja jobba
    på Samhalls verkstad.

  462. Det ska vara tillfälligt,
    tills hon hittar-

  463. -ett jobb inom det yrke
    jag utbildat mig till.

  464. -Visste du då vad Samhall var?
    -Nej, det visste jag inte.

  465. Det visste jag inte,
    men för mig var det inte viktigt-

  466. -för det var bara en kort period-

  467. -jag skulle uppehålla mig där.

  468. Jag kunde inte fatta
    hur man kunde göra det.

  469. Hon måste ringa
    eller hitta en annan plats-

  470. -där mina stora ambitioner...

  471. Än i dag kan jag inte förklara...

  472. Hur kan man behandla en människa så?

  473. Det är ofattbart.

  474. I dag skulle jag veta
    var jag kunde knacka på-

  475. -men på den tiden, i den situationen
    jag var som nyinflyttad-

  476. -visste jag inte
    vilka vägar jag skulle ta-

  477. -och vilka myndigheter jag skulle
    prata med. Till slut orkar man inte.

  478. Då började jag känna
    att jag inte mådde bra.

  479. -Du blev sjuk.
    -Jag förändrades helt och hållet.

  480. Jag började undvika folk-

  481. -och jag ville inte prata med nån.

  482. Jag ville bara vara ensam.

  483. Det fanns inga tankar här
    på att dra i väg?

  484. Nej.

  485. Det är första gången jag själv
    får höra hur det har påverkat honom-

  486. -och vad han fick gå igenom,
    och det är hemskt.

  487. Det är ett liv som har gått förlorat-

  488. -då han aldrig
    fick självförverkliga sig.

  489. Han kom hit
    med stora drömmar och förhoppningar-

  490. -från ett aktivt liv i Polen-

  491. -och kom till ett land
    som han hade förväntningar på.

  492. Sen gick det som det gick-

  493. -för samhället kunde inte ta
    det ansvar eller den roll-

  494. -som det borde ha tagit,
    och den tiden har gått förlorad.

  495. Det kan man inte få tillbaka.

  496. -Det har försvunnit här.
    -Här försvann dina drömmar.

  497. I slutet av 1950-talet
    invandrade kale-romerna från Finland.

  498. Myndigheterna kallade dem
    "finska zigenare"-

  499. -och kvinnorna bar, och bär än i dag,
    sina traditionella kläder-

  500. -från första delen av 1900-talet.

  501. I Finland berövade man oss
    på språket-

  502. -och då hade vi inget mer kvar
    än klädseln.

  503. Det klamrade vi oss fast vid,
    för det speglade vår identitet.

  504. När du är arton får du bestämma
    om du vill sätta på kjolen.

  505. Sen blir du betraktad
    som en vuxen person-

  506. Då har man ansvar att bära kläderna-

  507. -och då tar man aldrig bort dem.
    Då behåller man dem hela sitt liv.

  508. Har du fått uppleva nån kränkning
    på grund av din klädsel?

  509. Tyvärr nästan dagligen.

  510. "Är du ute och stjäl nu, zigenare?"

  511. "Ni arbetar inte,
    utan lever på vår skatt."

  512. Folk spottar när de går förbi oss.

  513. Jag försöker nonchalera det,
    men jag blir diskriminerad dagligen-

  514. -i affärerna, på campingplatserna,
    vid hotellbokningar...

  515. Jag har blivit diskriminerad
    av flera hotell-

  516. -och jag har anmält ett till DO
    och vunnit fallet.

  517. De frågade om jag bodde på hotellet
    och jag sa numren.

  518. -Du bodde på ett hotell?
    -Ja, vid en diskrimineringskonferens.

  519. Jag fick inte ta kaffe,
    för det var bara för gästerna-

  520. -och jag var bara en rom.

  521. När man ringer säger de
    "Kom och titta på lägenheten"-

  522. -så vi går dit i de här kläderna.

  523. När vi kommer dit säger de
    att det blivit ett missförstånd-

  524. -och att de just
    har hyrt ut lägenheten. De beklagar-

  525. -men som det är...

  526. Det är en vals de kör,
    och det händer ofta.

  527. Den här lägenheten har jag inte fått
    ett eget kontrakt för.

  528. Det är kommunen
    som äger den här lägenheten.

  529. Jag har inte fått ett eget kontrakt,
    fast jag har bott här i åtta år.

  530. Jag arbetar, jag har betalat skatt-

  531. -jag betalar mina hyror
    och har inget bostadsbidrag.

  532. Plötsligt avbryts vår intervju
    om kränkningar av romer med Rosita.

  533. Hennes barnbarn har hittat
    ett blogginlägg om sin egen farmor:

  534. "De är högljudda, skitiga, oartiga,
    stökiga och värst av allt..."

  535. "De stjäl!"

  536. Mitt barnbarn är sju år, och tårarna
    kommer när han ser såna kommentarer.

  537. Blev du jätteledsen?

  538. Klart att man blir ledsen om farmor
    är på en bild med kryss över.

  539. -Är romerna skitiga?
    -Nej, vi är inte skitiga.

  540. Jag tror att romer är mycket renliga.

  541. -Och att vi stjäl...
    -Vi stjäl aldrig.

  542. De vill lägga den utanför en butik.

  543. När ni ser de hemska bilderna
    och kommentarerna, vad tänker ni då?

  544. Vi blir arga.

  545. Vi blir ledsna för att de valt henne.

  546. -Varför tycker de inte om romer?
    -De har fördomar.

  547. -De har aldrig sett romer.
    -De har inte erfarenhet av romer.

  548. De har inte tagit reda på
    mycket om oss.

  549. -Det var bra sagt.
    -Vi är okända.

  550. Visst är det konstigt att en sjuåring
    kan säga att vi är okända-

  551. -och ändå
    har vi varit i Sverige i 500 år?

  552. Det är okunskap.

  553. På uppdrag av regeringen ska en bok
    om övergrepp mot romer i Sverige-

  554. -tas fram.

  555. Vitboken ska minska förtroendeklyftan
    mellan romer och majoritetssamhället-

  556. -genom ett erkännande
    från regeringens sida-

  557. -av de oförrätter som begåtts
    mot romer genom årtiondena.

  558. Vitboken kan de slänga på soptippen.

  559. Den gagnar inga romer.

  560. Hur många böcker de än skriver
    gör det ändå ont i hjärtat.

  561. Kommer den för sent?
    Skulle dina föräldrar haft ursäkten?

  562. Den kommer 500 år för sent.

  563. De kan be om ursäkt tusen gånger,
    men det hjälper inte mig.

  564. Mitt liv är förstört.

  565. Vi har ju fortfarande kränkningar-

  566. -än i dag, på 2000-talet.
    Vi får inte andas.

  567. Det blir bara värre.
    Diskrimineringen ökar-

  568. -och blir grövre
    mot de romska grupperna.

  569. -Har romerna det bra om 20 år?
    -Man kan alltid hoppas...

  570. ...men de som inte tyckte om oss
    innan vi blev en erkänd minoritet...

  571. ...kommer aldrig att tycka om oss.
    Det kvittar hur länge vi bor här.

  572. Romer och icke-romer kommer aldrig
    att vara tillsammans så där-

  573. -att man blir som en medborgare-

  574. -utan det kommer alltid
    att vara "vi" och "de".

  575. Det har ingen nytta till
    att vara arg på det som hänt.

  576. Det som har hänt har hänt,
    och det går inte att ändra på.

  577. Övergrepp under tidigare århundraden
    var nog så allvarliga-

  578. -men de allra grövsta övergreppen-

  579. -begicks av staten under 1900-talet.

  580. Att romska barn inte fick gå i skola-

  581. -stängda gränser för flyktingar
    under Hitlers folkmord-

  582. -och sterilisering av tusentals
    personer som inte kunde försvara sig-

  583. -hör till de värsta skamfläckarna
    i svensk historia.

  584. Den negativa synen på romer
    fortsätter-

  585. -för att gemene man
    inte vet vad staten har gjort.

  586. Så är det än i dag.

  587. När jag är ute och berättar
    faller folk i gråt-

  588. -och undrar om det
    kan ha hänt i vårt land.

  589. Det biter mig fortfarande.

  590. Jag ber om ursäkt
    för att min mamma har fött mig-

  591. -och att jag är zigenare.

  592. Vi har inget eget land
    som vi kan kalla vårt.

  593. -Det är en resa utan slut?
    -Ja, det är det.

  594. Romer och resande bär på
    gångna generationers oförätter-

  595. -och det blir en del
    av deras arv och identitet.

  596. Det som gjordes
    kan aldrig göras ogjort-

  597. -men det kan lyftas fram i ljuset.

  598. Det i sig kan kanske bidra till
    att förebygga-

  599. -den diskriminering av romer
    som fortgår än i dag.

  600. Det finns bara en ras: människan.

  601. Det finns bara en religion: kärleken.

  602. Och det finns bara en värld
    eller ingen alls.

  603. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Alltid fick man höra "jävla zigenare"

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ända sedan de första romerna anlände till Sverige för femhundra år sedan har de diskriminerats och förföljts. Den bristande kunskapen, osynligheten och förnekelsen av de historiska övergrepp som romer utsatts för är en av bidragande orsaker till många romers fortsatta marginalisering och utsatthet idag. Här berättar romer om de kränkningar och förföljelser de upplevt under 1900-talet. Hur det kändes att som barn ständigt fördrivas från lägret, inte sällan mitt i natten, med våld och under vapenhot. Soraya Post ur resandegruppen berättar hur hennes mor som 23-åring tvingades till tvångsabort, gravid i sjunde månaden. Orsak: hon var så kallad "tattare".

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Diskriminering av romer, Förföljelse av romer, Resande (folk), Romer, Sverige
Utbildningsnivå:
Komvux

Mer samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Oro

Vad oroar du dig för? Är oro bra för något? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.