Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Forskare från Lunds universitet föreläser om aktuell forskning i olika ämnen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013 : Kan stamceller bota?Dela
  1. Mitt namn är Mattias Magnusson. Jag
    är gruppledare på Stamcellscentrum.

  2. I min grupp studerar vi
    regleringen av blodstamceller-

  3. -men också vilka mekanismer
    som orsakar blodcancer.

  4. I dag tänkte jag ge
    en introduktion till stamceller-

  5. -och sedan ge exempel på
    vad de kan användas till i kliniken.

  6. Jag hoppas övertyga er
    om vikten av denna forskning.

  7. Vad är då en stamcell?
    Jo, den ska ha den unika kapaciteten-

  8. -att kunna dela sig
    till två identiska dotterceller-

  9. -som har exakt samma kapacitet
    som sin modercell.

  10. De ska också ha förmågan att mogna ut
    till specialiserade celler.

  11. Det finns olika typer av stamceller.

  12. Vi har den totipotenta stamcellen,
    som i princip är ett befruktat ägg.

  13. Den har förmågan att bilda
    alla celler som finns i en individ.

  14. Sen har vi de multipotenta eller
    de vävnadsspecifika stamcellerna.

  15. Det är de som finns i de flesta av
    våra organsystem, i tarmarna, huden-

  16. -blodet och hjärnan.
    De har en mer begränsad kapacitet.

  17. De kan bara bilda de celler som finns
    i respektive organ.

  18. Hudstamcellen kan bara bilda
    alla celler som finns i huden.

  19. De multipotenta stamcellerna
    är nödvändiga-

  20. -för att tillgodose kroppens behov
    av nya celler varje dag-

  21. -som i tarmarna, blodet och huden.

  22. Sen har vi de pluripotenta
    eller de embryonala stamcellerna.

  23. Dem har man genererat i laboratorier-

  24. -genom att odla fram celler
    från ett tidigt embryos blastocyst.

  25. Dem kan man odla i en petriskål,
    utanför kroppen-

  26. -och expandera dem
    i nästan all oändlighet.

  27. De här cellerna är pluripotenta.
    De kan mogna ut-

  28. -till nästan alla specialiserade
    celler som finns i kroppen.

  29. I och med att man kan odla
    och expandera dem utanför kroppen-

  30. -har man också lärt sig
    att göra olika genmodifieringar.

  31. Man kan också föra tillbaka de gen-
    modifierade embryonala stamcellerna-

  32. -till en blastocyst.

  33. Då bidrar de till återskapandet
    av en ny organism.

  34. På detta sätt har man kunnat studera
    olika geners funktion i möss-

  35. -vilket har haft stor betydelse
    för det medicinska fältet.

  36. I och med att de är pluripotenta och
    man kan odla dem i all oändlighet-

  37. -kan de agera
    som en oändlig källa med celler-

  38. -som man kan använda
    till att transplantera.

  39. Problemet är att dessa pluripotenta
    stamceller inte är patientspecifika.

  40. Det innebär att om man transplanterar
    celler som genererats på detta vis-

  41. -till en patient,
    så stöts de bort av patienten.

  42. Hur ska vi kringgå detta problem och
    ta del av stamcellernas potential?

  43. Det är här
    fjolårets nobelpristagare kommer in.

  44. Förr liknade man stamcellens utmognad
    till specialiserad cell vid en kula-

  45. -som tar sig ner för olika vägar
    i ett ravinsystem.

  46. Beroende på vilken väg den tar
    blir den en viss typ av cell.

  47. Länge trodde man att det hade skett
    permanenta förändringar i arvsmassan-

  48. -så att cellen inte kunde återgå till
    att vara en pluripotent stamcell.

  49. Men då visade John Gurdon,
    den ena av nobelpristagarna-

  50. -i ett klassiskt experiment på grodor
    1962, att så inte var fallet.

  51. Han gjorde detta genom att först ta
    bort kärnan från ett befruktat ägg.

  52. Sen ersatte han kärnan med en kärna
    från en specialiserad tarmcell-

  53. -från groda B. Han förde in kärnan i
    det tomma ägget och lät den mogna ut.

  54. Då bildades det en helt ny groda,
    som var identisk med groda B.

  55. Det innebär att man kan återställa
    arvsmassan i en specialiserad cell-

  56. -i och med att den kunde bidra
    till skapandet av en ny organism.

  57. Då visste man att arvsmassan
    i en specialiserad cell-

  58. -går att återställa
    till sitt ursprungsläge.

  59. Men kan man föra tillbaka den direkt
    upp till en pluripotent stamcell?

  60. Det var det som den andra nobel-
    pristagaren, Yamanaka, visade 2006.

  61. Ni ser honom här på bilden.

  62. Han gjorde detta genom att
    föra in fyra gener i en hudcell.

  63. De fyra generna omprogrammerade hud-
    cellen till en pluripotent stamcell.

  64. Det här kallar man
    inducerad pluripotent stamcell.

  65. Den fungerar lika bra som
    en embryonal pluripotent stamcell-

  66. -vilken kan bilda nästan alla
    specialiserade celler i kroppen.

  67. Han publicerade sin upptäckt 2006
    och fick nobelpriset 2012.

  68. Det är bara sex år
    mellan hans upptäckt och nobelpriset-

  69. -vilket visar på vikten av hans
    upptäckt för det medicinska fältet.

  70. Men vad betyder det för patienter?

  71. Jo, det betyder att man har
    den perfekta modellen för cellterapi.

  72. Har man en patient med en neuronal
    degenerativ sjukdom, som Parkinson-

  73. -eller en ryggmärgsskada, eller
    en skada på hjärtat efter en infarkt-

  74. -så tar man ett hudprov från
    patienten, odlar det i en petriskål-

  75. -för in de fyra generna-

  76. -och omprogrammerar hudcellerna
    till patientspecifika stamceller.

  77. Sen kan man mogna ut
    de här pluripotenta stamcellerna-

  78. -till de celler som behövs för att
    reparera skadan hos patienten.

  79. De här är genetiskt identiska
    med patienten-

  80. -så patienten
    kommer inte att stöta bort dem.

  81. Därmed kan man bota patienten.
    Det här är cykeln för cellterapi.

  82. Vad kan man använda dessa stamceller
    till? Vi har nämnt cellterapi-

  83. -men trots intensiv forskning
    saknar vi fortfarande kunskapen-

  84. -att generera funktionsdugliga
    specialiserade celler.

  85. Detta är den stora begränsningen
    för användning av stamcellsterapi.

  86. Trots detta ska jag strax visa
    några lovande exempel på cellterapi.

  87. Ett annat område som har blommat upp
    efter Yamanakas upptäckt-

  88. -är att använda inducerade stamceller
    till att utveckla sjukdomsmodeller-

  89. -utanför kroppen. Det hoppas man får
    betydelse för läkemedelsutvecklingen.

  90. Man gör patientspecifika pluripotenta
    stamceller från olika sjukdomar-

  91. -och får obegränsat med patient-
    material för att studera sjukdomar.

  92. Till sist vill jag också nämna
    stamcellers roll i cancer.

  93. Det har visat sig att många cancer-
    former, som tarm- eller blodcancer-

  94. -drivs av just cancerstamceller.

  95. Vilka sjukdomar
    kan man behandla med stamceller?

  96. Forskare har försökt bota diabetes-

  97. -genom att generera
    insulinproducerande celler-

  98. -just från inducerade stamceller
    som man sen transplanterar tillbaka.

  99. Man försöker bota neuronala sjukdomar
    som Parkinson eller ryggmärgsskador-

  100. -genom att transplantera in friska
    nervceller som genererats i labbet.

  101. På liknande sätt för man in friska
    celler i hjärtat efter hjärtinfarkt.

  102. Men inom de flesta av dessa sjukdomar
    är vi ännu på grundforskningsnivå.

  103. I många fall kan vi inte generera de
    funktionsdugliga celler som behövs.

  104. Dock har man kommit ganska långt
    inom sjukdomar på nervsystemet-

  105. -som t.ex. Parkinson.

  106. Det pågår redan kliniska prövningar
    för att bota ögonsjukdomar-

  107. -genom att transplantera in
    friska celler i ögat.

  108. För blodcancer
    och andra genetiska blodsjukdomar-

  109. -har man en rutinmässig behandling
    med stamceller i kliniken i dag.

  110. Blodstamcellerna finns
    i benmärgen hos en vuxen individ.

  111. Från runt 2 000 stamceller produceras
    det miljarder blodceller varje dag.

  112. Men vid behandling av blodcancer slås
    patientens egna blodstamceller ut-

  113. -via cellgifter eller strålning,
    så man måste föra in nya stamceller.

  114. Det gör man
    genom benmärgstransplantation.

  115. Det är den enda rutinmässiga
    stamcellstransplantationen i dag.

  116. Den utvecklades redan på 1950-talet
    av Donnall Thomas.

  117. Han fick senare nobelpriset
    för sitt arbete, 1990.

  118. Vid transplantationen får man friska
    blodstamceller från en donator-

  119. -via ett benmärgsprov eller
    blodstamceller från navelsträngsblod.

  120. De friska blodstamcellerna
    injiceras i patientens blod.

  121. De vandrar till benmärgen-

  122. -där de sätter sig och återskapar
    blodsystemet i patienten.

  123. Det här räddar tusentals liv
    varje år.

  124. Trots detta kan inte alla behandlas
    med denna terapi i dag.

  125. Det beror dels på att vi inte har
    tillräckligt många donatorer-

  126. -för att kunna hitta matchande
    donatorceller för varje patient-

  127. -så att inte patienten stöter bort
    de friska cellerna.

  128. Det andra är att vi inte har
    tillräckligt många blodstamceller.

  129. I ett navelsträngsblodprov finns inte
    tillräckligt många blodstamceller.

  130. Där försöker vi i laboratorierna på
    Lunds Stamcellscentrum att lära oss-

  131. -att expandera blodstamcellerna
    i en petriskål utanför kroppen.

  132. Vi försöker härma
    de signaler som finns i benmärgen-

  133. -genom att odla blodstamceller på ett
    cellager genererat från benmärgen.

  134. Man skulle också kunna generera
    helt nya blodstamceller-

  135. -från pluripotenta stamceller.
    Det försöker Niels-Bjarne Woods göra.

  136. Vi hoppas att våra resultat ska få
    klinisk betydelse inom 5-10 år.

  137. En annan sjukdom som man försöker
    utveckla cellterapi för här-

  138. -är just Parkinson. Parkinson är ju
    en neuronal degenerativ sjukdom-

  139. -där de dopaminproducerande
    nervcellerna försvinner i hjärnan.

  140. Här i Lund har man lyckats,
    under Malin Parmars ledning-

  141. -att generera dopaminproducerande
    nervceller i laboratoriet-

  142. -från pluripotenta stamceller.

  143. Hon hoppas att man snart
    ska börja transplantera-

  144. -de dopaminproducerande nervcellerna
    till patienter här i Lund.

  145. Ett område där man
    har börjat transplantera celler-

  146. -är för allvarliga ögonsjukdomar
    som leder till blindhet.

  147. I dessa sjukdomar dör epitelcellerna,
    som uppfattar ljus-

  148. -och som sitter här runt synnerven.

  149. I den första studien, från 2011,
    transplanterades två patienter-

  150. -med epitelceller genererade från
    embryonala pluripotenta stamceller.

  151. Det var en säkerhetsstudie
    för att verifiera-

  152. -att epitelcellerna
    inte bildade tumörer inne i ögat.

  153. Studien var lyckad, och nu pågår det
    större studier i både USA och Europa.

  154. Om några år får vi se resultaten.

  155. Det är ett stort steg för användandet
    av pluripotenta stamceller.

  156. Inducerade pluripotenta stamceller
    kan användas för sjukdomsmodeller.

  157. Läkemedelsutvecklingen har fokuserat
    mycket på djurmodeller och cellinjer-

  158. -har inte genererat
    så många nya läkemedel.

  159. Men man tror på den nya tekniken, som
    gör att man kan studera sjukdomar-

  160. -på patienternas egna celler,
    utanför kroppen, i en petriskål.

  161. Man omprogrammerar då sjuka celler
    till pluripotenta stamceller.

  162. Sen kan man mogna ut dem till de
    celler som påverkas av sjukdomen.

  163. De är då genetiskt identiska med den
    patient som sjukdomen uppkommit i.

  164. I och med att man
    kan expandera dessa celler-

  165. -kan man få nästan oändligt med
    material för att studera sjukdomen.

  166. Då kan man dels studera orsaker
    till varför sjukdomen uppkommer-

  167. -dels göra
    stora läkemedelsscreeningar.

  168. Det är stora experiment där man
    testar svaret på tusentals läkemedel-

  169. -på patientens egna celler, som man
    har genererat utanför kroppen.

  170. Det här kan få betydelse framför allt
    för många genetiska sjukdomar.

  171. De kan vara väldigt sällsynta
    och ofta drabbas man i tidig ålder-

  172. -så det kan vara svårt
    att få tag i patientmaterial.

  173. Man har lyckats tillverka
    sjukdomsmodeller-

  174. -för en hel del medfödda genetiska
    sjukdomar, som t.ex. cystisk fibros.

  175. Man har också lyckats göra det
    för förvärvade sjukdomar-

  176. -som diabetes och blodcancer. Vi har
    stora förväntningar på detta område.

  177. Det sista området jag tänkte prata om
    är stamcellers roll i cancer.

  178. I många cancerformer är den stora
    cancermassan underhållen-

  179. -av ett fåtal celler,
    de så kallade cancerstamcellerna.

  180. Problemet i dag är att de läkemedel
    som vi har tillgång till-

  181. -ofta är effektiva på att ta bort
    den stora massan av cancerceller-

  182. -men ineffektiva på
    att ta bort cancerstamcellerna.

  183. Det betyder att många patienter
    får återfall av sin sjukdom.

  184. Vid återfall fungerar tyvärr
    våra läkemedel ofta väldigt dåligt-

  185. -och patienterna
    kan då avlida av sin sjukdom.

  186. Målet i bland annat min grupp,
    där vi studerar blodcancer-

  187. -är att ta reda på varför
    cancerstamcellerna uppkommer-

  188. -och att utveckla läkemedel riktade
    direkt mot cancerstamcellerna.

  189. Tillsammans med
    de konventionella läkemedlen-

  190. -skulle de ta bort alla
    blodcancerceller och bota patienten.

  191. Det sker alltså rutinmässiga
    transplantationer av blodstamceller-

  192. -från friska donatorer, för att bota
    patienter med blodsjukdomar.

  193. Vi har teknologin för att generera
    pluripotenta stamceller-

  194. -från nästan vilken
    vävnadsspecifik cell som helst.

  195. Vi kan mogna ut de pluripotenta stam-
    cellerna till specialiserade celler.

  196. Vi har börjat kliniska prövningar,
    som vid transplantation till ögat.

  197. Men en hel del arbete kvarstår-

  198. -innan vi kan implementera cellterapi
    som rutin i kliniken.

  199. Omprogrammeringstekniken gör också-

  200. -att vi kan utveckla
    patientspecifika sjukdomsmodeller-

  201. -som vi kan använda
    för att studera sjukdomsorsaken-

  202. -och göra läkemedelsscreening.
    Förhoppningsvis leder detta till-

  203. -nya sjukdoms- och patientspecifika
    läkemedel.

  204. I dag gör man pluripotenta stamceller
    från minst 30 allvarliga sjukdomar.

  205. Man gör också läkemedelsscreening-

  206. -på celler genererade från patient-
    specifika pluripotenta stamceller.

  207. Det gäller framför allt
    hjärtmuskelceller och nervceller.

  208. Förhoppningsvis ser vi resultat av
    dessa studier inom en snar framtid.

  209. Här på Lunds Stamcellscentrum är vi
    numer ett tjugotal forskningsgrupper-

  210. -som jobbar
    inom de fält som jag har presenterat.

  211. Jag hoppas ha övertygat er
    om vikten av stamcellsforskning-

  212. -för den framtida sjukvården. Därmed
    tackar jag för er uppmärksamhet.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kan stamceller bota?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Teknologin och metoderna finns, det som behövs är mer arbete, säger stamcellsforskaren Mattias Magnusson, forskare i medicin och genterapi vid Lunds universitet. Han förklarar hur forskningen kring stamceller kan leda till mer effektiva läkemedel mot neurologiska sjukdomar och cancer. Redan idag behandlas diabetes, Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskador, hjärtinfarkt, ögonsjukdomar, leukemi och ärftliga blodsjukdomar med stamceller. Längst har man kommit med sjukdomar i nervsystemet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Anatomi, Biologi, Naturvetenskap, Stamceller, Stamcellsforskning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Kan stamceller bota?

Teknologin och metoderna finns, det som behövs är mer arbete, säger stamcellsforskaren Mattias Magnusson, forskare i medicin och genterapi. Han förklarar hur forskningen kring stamceller kan leda till mer effektiva läkemedel mot neurologiska sjukdomar och cancer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.