Titta

UR Samtiden - Retorikdagen 2013

UR Samtiden - Retorikdagen 2013

Om UR Samtiden - Retorikdagen 2013

Föreläsningar från Stora retorikdagen 2013. Inspelat 13 maj 2013 på Hilton Slussen. Arrangör: Paulsson and Partners AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Retorikdagen 2013 : Att framföra sitt budskap på bästa sättDela
  1. Herregud, så mycket folk.

  2. Jag ångrar att jag sa ja till
    det här. Det gör jag aldrig om.

  3. Nu är jag så nervös
    att jag håller på att bajsa på mig.

  4. Jag har ju ändå mina 77
    powerpoint-bilder som jag ska visa.

  5. -Lennart, kan jag stå här?
    -Nej.

  6. -Jo...
    -Mer in i centrum.

  7. Jag heter Heléne Hedqvist.

  8. Jag ska prata om
    hur man inspirerar sina lyssnare.

  9. Till min hjälp
    har jag 77 powerpoint-bilder.

  10. Jag ska börja med att visa
    den första bilden som jag har gjort.

  11. Den är enkel.
    Man börjar vid startpunkten-

  12. -och går till delivery, variety,
    approach, expression, performance.

  13. Nu ser jag
    att jag har glömt en powerpoint-bild.

  14. Den vill jag gärna visa.
    Jag är strax tillbaka.

  15. Ni kan titta på den här under tiden.
    Jag kommer snart.

  16. Hej.

  17. Nu undrar ni...
    "Vad ska hon nu hitta på?"

  18. Eller?

  19. Härligt. Vi ska
    prata om retorik, framträdande-

  20. -och hur man
    inspirerar sina lyssnare.

  21. Inledningen är viktig.

  22. Vi ska prata om
    inledning, struktur och avslutning.

  23. När jag gör en sån här inledning
    ger jag mig ut på djupt vatten.

  24. Varför då? Jo, för att det tar lång
    tid att återvinna ert förtroende.

  25. Just nu har vi
    en sån här uppförsbacke. Eller?

  26. "Vem är hon egentligen?"

  27. Ni har en inre dialog. Ni tittar
    på mina skor och min klänning.

  28. "Hon har en blomma och utsläppt hår."
    Stämmer det?

  29. Bra, härligt. För då är det avklarat.

  30. Då kan jag
    börja leverera mitt budskap.

  31. Nu kör vi.

  32. Jag heter Heléne Hedqvist
    och blir 45 år den 27 maj.

  33. Ni får gärna skicka en blomma.

  34. Det här är
    en väldigt bra bild av mig.

  35. Nej, oj...

  36. Det här är mina barn, Alicia och
    Angelica. De betyder mycket för mig.

  37. Det här är min bror, Tommy.
    Ni ska få bekanta er mer med honom.

  38. Han betyder också mycket för mig.

  39. Det här är min man, Urban.
    Han ser ganska hård ut-

  40. -men han är väldigt snäll.

  41. Det här är en person som har
    betytt väldigt mycket för mig.

  42. Det är min morfar. Morfar Erik.

  43. Morfar Erik är 98 år.

  44. Han har bland annat lärt mig
    att våga tänka kritiskt-

  45. -och att våga ifrågasätta.

  46. Han har även lärt mig andra saker.

  47. Nu har ni fått en bättre bild av mig.

  48. Vi ska prata om
    inspiration och motivation.

  49. Jag vet att vi har otroligt mycket
    kompetens här i publiken.

  50. Det är jag jätteglad för.
    Jag har stenkoll på vilka ni är.

  51. Ni ska utnyttja er kompetens.
    Jag vill ha interaktivitet.

  52. Jag vill att ni ska ställa frågor.
    - Lennart, var är du?

  53. Stå beredd,
    för jag vill ha en massa frågor.

  54. Ju mer frågor ni ställer,
    desto mer får ni tillbaka.

  55. Ni har tagit ledigt från jobbet
    och avbokat möten-

  56. -för att vara här hos oss.

  57. Retorik handlar väldigt mycket om
    att motsvara förväntningar.

  58. Därför vill jag veta vad ni har
    för förväntningar på den här dagen.

  59. Helst skulle jag vilja
    sätta mig ner med var och en-

  60. -och höra vilka ni är,
    men det har vi inte tid med.

  61. Men det är viktigt att få med sig
    lite förväntningar. Varsågoda.

  62. Vad vill ni ha med er från i dag?

  63. Ingenting? Ingenting.

  64. -Ursäkta mig.
    -Lennart, du är försenad.

  65. Hur kan man presentera siffror
    på ett inspirerande sätt?

  66. Oj, oj.
    Vi passar bollen till Lennart.

  67. Siffror...
    Du jobbar inom ekonomi, antar jag.

  68. Vi återkommer till det.
    Det tar Lennart.

  69. -Andra önskemål?
    -Nåt mer?

  70. -Mats?
    -Jag hör ändå.

  71. Nej, vi måste använda mikrofonen
    så att ljudet når ut.

  72. Hur får man folk som inte
    har tänkt lyssna att lyssna på en?

  73. -Här sitter ju alla och tittar.
    -Hur man vänder en åsikt.

  74. Till exempel en grupp
    som jobbar på en restaurang.

  75. Hur får man deras uppmärksamhet-

  76. -när de sitter och pratar med andra?

  77. -Att fånga uppmärksamhet.
    -Bra.

  78. -Vi tar en till.
    -Mer.

  79. Jag heter Mats.
    Jag vill veta hur man överbrygger-

  80. -vi-och-dem-syndromet
    i olika grupperingar.

  81. -Dialog?
    -Ja, mellan två avdelningar.

  82. Eller till och med
    när barn leker i olika grupperingar.

  83. Hur kan retoriken hjälpa till där?

  84. Nu måste du förtydliga.
    Hur kan man...?

  85. -Överbrygga grupperingar.
    -Okej.

  86. -Lennart, den får du ta.
    -Ja. Här har vi en till fråga.

  87. Hur rolig får man vara på scenen
    och hur kan man bli rolig?

  88. Hur man använder humor
    i presentationer.

  89. Här kommer Rolf.

  90. Hur kan man tolka publiken?
    Finns det några knep?

  91. Att känna av publiken
    eller att hantera publiken?

  92. -Nej, att tolka publiken.
    -Tolka publiken.

  93. Här har vi fler bud. Hinner du med?

  94. Jag vill veta hur man kan bygga-

  95. -relationer
    mellan olika yrkeskategorier.

  96. -Med hjälp av retorik.
    -En parallell till Mats inspel.

  97. -Precis. Nu tar vi en sista.
    -Lotta Spjut från Hälsobyrån.

  98. Jag är intresserad av
    hur vi retoriskt kan...

  99. Om vi har mycket information att ge,
    men vi vill korta ner det.

  100. -Struktur.
    -Ja, att få fram det viktiga.

  101. Ja, struktur.

  102. Finns det nån
    som har nåt som de vill lägga till?

  103. Du måste fånga bollen.

  104. När man föreläser
    om sånt som väcker motstånd-

  105. -hur kan man då få folk att lyssna
    och väcka en konstruktiv dialog?

  106. Det var en liknande fråga
    som vi hade innan.

  107. Lennart har inget bollsinne.
    Vi får ha överseende med det.

  108. Jag vet ju
    att vi har mycket kompetens här.

  109. Vi har två proffsretoriker här.
    Var har vi dem?

  110. Här sitter de.
    Jag blir analyserad i dag.

  111. Är det nån annan här
    som har läst retorik?

  112. Nån som har gått en retorikkurs?
    Bra, här finns en massa kompetens.

  113. Vad betyder "retorik"?

  114. -Konsten att tala.
    -Ja. - Mer?

  115. -Konsten att övertyga.
    -Ja. - Mer?

  116. -Att kommunicera effektivt.
    -Ja. Så kan vi hålla på.

  117. Det finns ingen konkret definition
    av "retorik".

  118. En del tycker att det handlar om
    att lyssna eller att övertyga.

  119. Jag kan stå här
    och artikulera och tala väl.

  120. Men bara för det behöver jag inte
    vara en god retoriker.

  121. Jag kan övertyga dig...
    Vad heter du? Annika?

  122. Vad dåligt jag ser.
    Det är ju du som sitter där.

  123. Jag kan övertyga dig om
    att retorik är nåt bra-

  124. -men jag kanske inte berör dig.

  125. Så länge jag inte berör
    har jag inte lyckats med min retorik.

  126. Retorik handlar alltså om
    att övertyga och beröra.

  127. Det är det som är grejen.

  128. Hur får man då folk att bli berörda?

  129. Vi jobbar fortfarande efter
    den aristoteliska principen.

  130. Nu går retorikerna i gång.

  131. Aristoteles är retorikens fader.

  132. Det är hans princip,
    den aristoteliska principen-

  133. -som vi fortfarande använder oss av,
    2 500 år senare.

  134. Är inte det ganska coolt?

  135. Aristoteles studerade
    männen som talade på gatorna-

  136. -i Aten för 2 500 år sen.

  137. Männen som lyckades fånga
    de största lyssnarskarorna-

  138. -var de som kunde hantera
    den retoriska triangeln.

  139. Den retoriska triangeln...

  140. ...är ett av de verktyg
    som jag vill ge er.

  141. Det handlar om etos.
    Vi ska börja prata om etos.

  142. Etos som begrepp-

  143. -handlar om dig själv som budbärare.

  144. "Vem är jag som ska övertyga?
    Varför ska ni lyssna på mig?"

  145. Etos finns i all kommunikation.

  146. I reklam - vem är budbäraren?
    Vilket etos har budbäraren?

  147. Etos handlar om hur ni presenterar
    er för en grupp som inte känner er.

  148. Vad behöver ni göra för att
    lyfta er själva och skapa förtroende?

  149. Ni ska definitivt inte göra
    som jag gjorde i inledningen.

  150. Komma för sent, vara arrogant-

  151. -och få era lyssnare att känna
    att de stör-

  152. -eller stå bakom fladdrande papper.
    Det är inte bra för etoset.

  153. Min bror tog SM-guld med Brynäs
    förra året, i Gävle.

  154. Nu tänker han: "Måste hon säga det?"

  155. Då tänkte jag:
    "Brorsan tar SM-guld i Gävle..."

  156. "Då är det lämpligt att jag åker dit
    och kör lite retorik med honom."

  157. Varför då?

  158. Jo, det stärker mitt etos
    att plocka in Tommy i Gävle.

  159. I Stockholm går det inte lika bra.

  160. Man kan lyfta sig själv
    genom vilka man känner.

  161. Det är etos.

  162. Den andra aspekten
    i den retoriska triangeln är logos.

  163. Det är vi bra på.

  164. Vi är grymma på logos.

  165. Alldeles för bra.
    Det blir så här mycket.

  166. Logos ska vara tajt.
    Det handlar om din fakta.

  167. Rätt komponerad logos, du presenterar
    dig själv på ett bra sätt-

  168. -och den tredje aspekten
    som Aristoteles pratade om...

  169. Patos.

  170. Vilken känsla vill du förmedla?

  171. De tre delarna...
    Du själv - etos, din fakta - logos-

  172. -och patos - känslan du vill
    förmedla. Det ska man bestämma innan.

  173. Vill jag inspirera, informera
    eller läxa upp nån?

  174. Vad vill jag? Bestäm det innan.

  175. Vi tar väldigt många beslut
    med magkänslan.

  176. "Varför köpte du den?"
    - "Det kändes jättebra."

  177. "Men det stämmer ju inte."
    - "Nej, men det kändes bra då."

  178. Du hade fått patosargumenten
    som gjorde att du tog ett beslut.

  179. Tänk igenom de tre aspekterna nästa
    gång ni förbereder en presentation.

  180. Hur presenterar jag mig själv
    på bästa sätt?

  181. Vilken fakta ska jag ha med mig?
    Det återkommer vi till.

  182. Och vilken känsla
    passar den här målgruppen?

  183. Ha de här tre aspekterna
    som grundpelare.

  184. Men här kommer det viktigaste.

  185. Vad är syftet med presentationen?
    Varför ska jag köra dragningen?

  186. Oftast kan du inte köra samma
    presentation flera gånger på raken.

  187. Vilka ska lyssna?
    Anpassa argumenten efter målgruppen.

  188. Här i dag
    är ni från vitt spridda branscher.

  189. Jag måste anpassa mig. För retoriker
    använder jag ett annat språk.

  190. Jag anpassar mitt språk
    efter målgruppen.

  191. Den retoriska triangeln är det ena
    verktyget jag vill ge er i dag.

  192. Det andra verktyget
    är en struktureringsmall.

  193. Den är mycket bra att ha.

  194. Den är en klassisk disposition.

  195. Den består av en inledning,
    en mittdel och en avslutning.

  196. Hur svårt kan det vara?

  197. Men vad är det för ingredienser
    som jag har i inledningen-

  198. -hur lägger jag upp min argumentation
    och hur avslutar jag?

  199. Inledningen och avslutningen-

  200. -är den flotta förpackningen
    av ert viktiga budskap.

  201. Vi ska titta på vad man ska plocka
    med för aspekter i inledningen-

  202. -för att få den riktigt bra.

  203. Ser alla det här blädderblocket?

  204. Härligt. Jag kör lite gammal stil,
    men det är effektivt.

  205. Börja med en berättelse.
    Man behöver inte börja med sitt namn.

  206. Nu förutsätter vi att det är
    en grupp som inte känner er.

  207. Era lyssnare känner inte er.
    Börja med en berättelse.

  208. Berättelsen har en mycket stark
    funktion i er presentation.

  209. Vad då för berättelse, tänker ni.

  210. Det kan vara en berättelse
    som presenterar er själva, er person.

  211. Det kan även vara
    en argumentativ berättelse.

  212. Inom retoriken
    kallas det för "narratio".

  213. Det kan ni googla sen
    och få lite uppslag.

  214. Har ni några frågor
    om det här med berättelse?

  215. -Ja?
    -Fånga bollen.

  216. Oj. - Lennart, inte så hårt.

  217. Tack, Lennart. - Jag undrar...

  218. Hur lång tid ska man ta
    till berättelsen i inledningen?

  219. Det beror på ditt anförande. En halv
    minut om du har tre minuter på dig.

  220. Det är du som ska övertyga,
    inte dina powerpoint-bilder.

  221. Din berättelse bidrar till
    att din personlighet kommer fram.

  222. Det är personligheten som ska
    övertyga, inte era powerpoint-bilder.

  223. Så jobba på
    en liten berättelse av nåt slag.

  224. "Vet ni,
    i går var jag med om en sak..."

  225. "När jag började jobba
    på det här företaget..." Nåt sånt.

  226. Sen presenterar ni er själva-

  227. -sen kommer tesen, tydligt och klart:
    Det här ska jag prata om.

  228. Mejsla fram er tes i en mening.

  229. Då vet era lyssnare
    vad ni ska prata om.

  230. Jag har skrivit ett exempel här.

  231. Min tes är att alla borde
    få möjlighet att lära sig retorik.

  232. Det är en klar och tydlig tes.

  233. Det ska ni ha med i inledningen.

  234. Eller... "Jag är här
    för att dra företagets nya strategi."

  235. Till det har jag tre huvudargument.

  236. Allt enligt
    den aristoteliska principen.

  237. Argumenten ska stödja min tes.

  238. Då säger ni:
    "Jag har fem, sju, tio aspekter"-

  239. -"som jag måste få fram.
    Jag kan inte bara ha tre."

  240. Jo, det borde funka
    med tre huvudaspekter.

  241. Sen kan ni lägga in de andra viktiga
    sakerna under de tre argumenten.

  242. Då blir det
    tydligt för lyssnarna att följa.

  243. Här är exempel på varför alla
    borde få lära sig retorik.

  244. En vass kommunikation
    leder till framgång.

  245. Du får chansen och möjligheten
    att genomskåda-

  246. -den retorik och kommunikation
    som du utsätts för.

  247. "Jag ser igenom dig.
    Jag är retoriker. Jag kan tekniken."

  248. Säljare... Det ger dig
    en möjlighet att tänka kritiskt.

  249. Det är mycket bra.

  250. Sen får du fram ditt budskap på
    ett bra sätt, och det gör skillnad.

  251. Det var de tre argumenten.

  252. Det var mittdelen.
    Där hade vi tre tydliga aspekter.

  253. Sen är det dags att avsluta.

  254. För ofta hör jag: "Tack,
    det var allt jag hade att säga."

  255. "Okej... Vad var det hon sa?"

  256. Gör en kort sammanfattning.

  257. Knyt an till inledningen.

  258. Det är snyggt att fortsätta
    sin berättelse i avslutningen.

  259. Den som man började med
    i inledningen.

  260. Sen ger ni dem en uppmaning.

  261. Ge era lyssnare nåt
    att gå hem och tänka till kring.

  262. Bestäm innan vad ni vill
    att de ska gå hem och tänka på.

  263. "Det här vill jag att ledningsgruppen
    ska tänka till kring."

  264. Ge dem en uppmaning.

  265. Sen är er snygga presentation klar.
    Ni har haft en bra inledning-

  266. -en väl strukturerad huvuddel
    med tre tydliga argument-

  267. -och en snygg avslutning med
    en sammanfattning och en uppmaning.

  268. Det är i slutet
    som ni ska använda patos.

  269. I slutet använder ni känsloargument.

  270. Anpassa det till målgruppen,
    inte till det du tycker känns bra-

  271. -utan det
    som målgruppen går i gång på.

  272. Är ni med?
    Låter det här bra och vettigt?

  273. Det är den aristoteliska principen,
    och det funkar.

  274. Härligt. Eller...
    Det kan ju vara ett lönesamtal.

  275. Lägg upp lönesamtalet
    enligt dispositionsmallen.

  276. Ha en tes. Varför inte?
    Nästa gång ni löneförhandlar...

  277. "Jag har jobbat här i två år."

  278. "Jag vill ha en lön som
    ligger i linje med min prestation."

  279. Jaha, säger chefen.
    Då radar ni upp era argument.

  280. "Jag har stor kompetens."

  281. "Jag är rådgivare
    till juniorerna som kommer in här."

  282. "Jag bidrar
    till företagets tillväxt."

  283. Då säger chefen: "Jaha,
    men det kostar ju jättemycket."

  284. "Jag vet att det kostar,
    men det får kosta."

  285. "Det kostar att ligga på topp
    och att behålla kompetent personal."

  286. Använd dispositionsmallen.

  287. Bra!

  288. Jag ska lägga till
    ett extra argument.

  289. Det är motargumentet.

  290. Om ni har ett motargument
    som talar mot er tes...

  291. Varför ska ni ha det?

  292. Jo, man förekommer kritikerna.

  293. Motargumentet läggs med fördel in...

  294. Nu ska vi rangordna argumenten.

  295. Här. I en argumentation börjar man
    aldrig med det starkaste kortet.

  296. Aldrig! Börja med
    det näst starkaste, nummer två.

  297. Sen nämner ni ert svagaste kort.
    Det är ju inte svagt-

  298. -men er målgrupp
    kan uppfatta det som ganska svagt.

  299. Sen tar ni motargumentet.
    Här är ni ute på lite tunn is.

  300. Det svagaste och ett motargument.

  301. Men det är viktigt
    för era lyssnare, era kritiker...

  302. De har redan motargumentet,
    så det är bättre att lyfta det själv.

  303. Men självklart har ni
    ett svar på det.

  304. Sen spelar ni det starkaste kortet.

  305. Där har ni
    en klassisk retorisk disposition.

  306. Men det finns
    olika typer av disposition.

  307. Det finns orsaksdisposition,
    kronologisk disposition...

  308. Carolina Neurath kommer
    att prata om det skrivna ordet.

  309. Där använder man ofta
    en kronologisk disposition.

  310. Härligt. Dispositionsmallen
    har vi tryckt upp till er-

  311. -med inledning, mittdel, avslutning
    och vad man ska ha med.

  312. Retorik består av två delar-

  313. -framträdande
    och förberedelser, själva materialet.

  314. Nu är det så att det viktigaste
    i en presentation är framträdandet.

  315. Hur du rör dig på scenen,
    hur du använder din gestik-

  316. -och hur du använder din röst.
    Det är viktigare än det du säger.

  317. Undersökningar visar att 90 procent
    handlar om din röst och din kropp-

  318. -och 10 procent om din fakta.

  319. Då kan det vara bra
    att ha koll på det man ska säga-

  320. -så att man inte säger för mycket
    eller för lite. Tre aspekter...

  321. Vi ska prata mer om framträdande.
    Jag ska ha en dialog med Maria.

  322. Vi ska pumpa henne på
    de bästa tipsen och råden-

  323. -när det gäller hur man rör sig och
    hur man skapar närvaro med publiken.

  324. Hur hanterar man nervositet?
    Såna bra trips... Tips.

  325. Vi ska få tips och råd från Maria.

  326. Nu vill jag avsluta
    med en enkel övning.

  327. Vill nån
    komma upp och presentera sig?

  328. Gud så läskigt!

  329. -Jag kan göra det.
    -Nej, du får inte göra det.

  330. Du är för skicklig. - Vill nån
    komma upp på vår härliga scen?

  331. Varsågod. Kom upp och säg ditt namn.

  332. -Ska jag ha mikrofonbollen?
    -Nej, jag tror att du hörs.

  333. Hej, jag kommer från Tekniska
    högskolans studentkår på KTH.

  334. Tack så mycket.

  335. Gör det en gång till. - Lennart...

  336. Lennart pratade
    om tresekundersregeln.

  337. Det är det tredje verktyget
    som jag vill ge er.

  338. Innan du presenterar dig ska du
    ta in publiken under tre sekunder.

  339. Sen presenterar du dig.
    - Ni ska få se skillnaden.

  340. Hej, jag kommer från Tekniska
    högskolans studentkår på KTH.

  341. Tackar!

  342. Kan vi ta det en gång till?

  343. Ibland får jag feedback...
    Feedback är otroligt viktigt.

  344. Jag får ibland höra
    att jag är väldigt hård-

  345. -men jag är väldigt varm.

  346. Allt jag säger
    säger jag för att jag vill er väl.

  347. Jag vill få dig att växa,
    så bli inte ledsen nu.

  348. Gå fram och stå still.
    Du vandrade runt lite.

  349. Stå stadigt, räkna tyst till tre
    och sen presenterar du dig.

  350. -Okej?
    -Ja.

  351. Hej, jag...

  352. Snyggt!

  353. Så där ja!

  354. -Bra. Kände du nån skillnad?
    -Ja, absolut. Bra tips.

  355. Jag vill att alla tar med sig
    den här galet enkla regeln.

  356. Använd pausering!

  357. Visst var det skillnad?

  358. -Vad gör jag med den här?
    -Lämna den till mig.

  359. Det är det tredje verktyget.
    Använd tresekundersregeln.

  360. Våga ta in publiken och våga
    vara tyst, sen presenterar ni er.

  361. Och när vi pratar om tystnad...

  362. Använd pauseringar
    även under presentationen.

  363. Skriv in dem i manus.
    "Här ska jag göra paus."

  364. Pauseringar är väldigt effektiva
    efter ett viktigt budskap.

  365. Var tyst och låt det sjunka in.

  366. Det är i tystnaden som era lyssnare
    reflekterar över det ni har sagt.

  367. Lägg gärna in en paus i inledningen,
    för i inledningen...

  368. Inledningen är viktigt. Den sätter
    ribban för hela presentationen.

  369. Där är det bra med en paus om man vet
    att man får ett adrenalinpåslag.

  370. "Paus efter
    att jag har sagt det här."

  371. Man andas och sen kör man.

  372. Andningen är viktig
    för att få ner adrenalinnivån.

  373. Brukar ni få adrenalinpåslag
    under presentationer?

  374. Det är konstigt,
    för det bara kommer ibland.

  375. Jag kan också få adrenalinpåslag,
    fast jag vet hur jag ska hantera det.

  376. Under förra årets retorikdag
    hade vi med oss Predrag Petrovic-

  377. -och Martin Ingvar, som är
    bland våra främsta hjärnforskare.

  378. De forskar
    på känslor och beslutsfattande.

  379. Jag frågade Predrag
    om han fick adrenalinpåslag.

  380. Han sa: "Det bara kommer,
    och man vet inte varför."

  381. Men man kan hantera det
    med hjälp av andningen.

  382. Ta ett djupt andetag...
    Och sen kör ni.

  383. Härligt.

  384. Vi hinner faktiskt med
    en övning till.

  385. Jag vill göra en övning
    kring etos, logos och patos.

  386. "Det vill inte jag vara med på."

  387. Ni ska presentera er
    och använda tresekundersregeln.

  388. Ni ska säga tre fakta om en sak-

  389. -och ni ska bestämma er för
    vilken känsla ni vill förmedla.

  390. En person ska göra det.
    Vem vill halshuggas?

  391. Så farligt är det inte,
    det är jättekul. - Varsågod.

  392. Jag skojade bara.
    Det är skitläskigt att stå här uppe.

  393. Jag är
    uppvärmd, laddad och förberedd.

  394. Om jag skulle komma upp från publiken
    skulle jag också bli nervös.

  395. Det handlar om att vara förberedd.

  396. -Vad heter du?
    -Jag heter Linda.

  397. Vad modig du är.
    Du ska få dra ett djur.

  398. Det är inga levande djur.

  399. En giraff. Du kan stå kvar där.

  400. Nu ska du presentera dig själv
    och säga tre saker om giraffen.

  401. Vilken känsla
    vill du förmedla till oss?

  402. -Okej.
    -Upp och improvisera.

  403. -Får jag ge dig feedback sen?
    -Ja, absolut.

  404. -Skulle jag presentera mig?
    -Ja. Nu börjar vi om.

  405. Du går upp, precis som om du ska göra
    en presentation om giraffen.

  406. Hej, allihop. Jag heter Linda Rivera
    Sandwall. Jättekul att vara här.

  407. Jag tänkte berätta om
    den här giraffen, som är en...

  408. Han är tre år, prickig
    och har en lång hals och fina ögon.

  409. -Och känslan...?
    -Den har väldigt fina ögon.

  410. Tack. Det var jättebra.

  411. -Du är modig.
    -Ja, jag måste utmana mig själv.

  412. Ska djuret vara farligt eller snällt?
    Vilken känsla vill du att vi ska få?

  413. -Det ska vara ett snällt djur.
    -Kan du göra om det?

  414. Vi ska be Linda
    att öva på sitt rörelsemönster.

  415. Nu blir det överkurs. Du stod still,
    och det är en stor scen.

  416. För att ta in alla som sitter här
    så ska man röra sig på tre punkter.

  417. Man ska ta in högerflanken,
    mittspelarna och vänsterflanken.

  418. Gör om samma sak,
    förmedla att det är ett snällt djur-

  419. -och öva på rörelse. Varsågod.

  420. -Ska jag börja därifrån?
    -Ja, precis som du gjorde.

  421. Hej, allihop.
    Jag heter Linda Rivera Sandwall.

  422. Jag ska berätta om den här giraffen.
    Han är tre år.

  423. Han heter Hugo. Han är väldigt snäll
    och har fina ögon-

  424. -och bruna hovar.
    Jag gillar honom jättemycket.

  425. -Tack så mycket.
    -Tack. Tack snälla du.

  426. Det där med rörelseschemat
    blev ju inte så bra.

  427. Annars var du jätteduktig.
    Du har en enorm karisma.

  428. Du får med dig... - Kände ni det?

  429. Du behöver inte röra dig så mycket
    för att ta in alla människor här.

  430. Fast du inte lydde mig så
    var det bra. Tack så hemskt mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att framföra sitt budskap på bästa sätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska du övertyga din publik om att det du säger är viktigt att lyssna på? Heléne Hedqvist, framträdandeexpert vid Retorikstudion, ger konkreta tips på hur du ska stå och prata för att nå fram med ditt budskap. Inspelat 13 maj 2013 på Hilton Slussen. Arrangör: Paulsson and Partners AB.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Muntlig framställning, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Retorikdagen 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Retorikdagen 2013

Att framföra sitt budskap på bästa sätt

Hur ska du övertyga din publik om att det du säger är viktigt att lyssna på? Heléne Hedqvist, framträdandeexpert vid Retorikstudion, ger konkreta tips på hur du ska stå och prata för att nå fram med ditt budskap. Inspelat 13 maj 2013 på Hilton Slussen. Arrangör: Paulsson and Partners AB.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Katja Petrowskaja + Aris Fioretos

Född i Kiev och bosatt i Berlin har författaren Katja Petrowskaja debuterat med den hyllade boken "Esther kanske". Hon talar med svenska författaren Aris Fioretos om de olika generationer av Petrowskajas som beskrivs i boken. Inspelat den 25 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.