Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Stoppa en kriminell karriärDela
  1. I dag handlar det om ifall det går
    att stoppa en kriminell karriär.

  2. Ahmed på Fryshuset sa:

  3. "För såna som mig finns det en vit
    dörr och dit in räcker inte mitt CV."

  4. "Där finns en svart dörr.
    Där finns jobb 24 timmar om dygnet."

  5. En minister kan strunta i offren,
    och bara bry sig om skattebetalarna.

  6. Efter fängelsetiden är det svårt med
    bostad, för man har ingen inkomst.

  7. Man kan inte få eventuellt ekonomiskt
    bistånd om man saknar adress.

  8. Den som har varit dömd har svårare
    att leva ett icke-kriminellt liv.

  9. Vad betyder då det här för hur vi
    ser på personer med komplexa behov?

  10. Vi har tittat på komplexa behov som
    innefattar nåt slags funktionshinder.

  11. Det kan vara kognitiva funktionshinder
    eller psykisk ohälsa.

  12. Och så gick jag rakt in
    i ett gäng med nynazister-

  13. -vilket var väldigt tråkigt
    och väldigt mycket otur, förstås.

  14. Och jag åkte på en brutal misshandel.

  15. "UR Samtiden Tema:
    Stoppa en kriminell karriär".

  16. Varje år utsätts tusentals människor
    för brott.

  17. Det leder till skador och kränkningar
    och kostar enorma summor pengar.

  18. Vilka riskerar att hamna i krimi-
    nalitet och hur förebygger man det?

  19. Först ut är nationalekonomen
    Ingvar Nilsson-

  20. -medförfattare till utredningen
    "Gatuvåldets ekonomi".

  21. Genom att ge brottet ett pris
    blir kostnaderna uppenbara.

  22. Det ger bränsle för åtgärdsprogram.

  23. Inspelningen är från ett seminarium
    arrangerat av Skandia.

  24. Vi vill med den här studien
    fånga effekter av våldet.

  25. Men skälet
    till att ruska om med siffror-

  26. -är att tydligt påvisa att det
    blir för dyrt att inte göra nåt.

  27. Man kan se
    att det som är klokt rent mänskligt-

  28. -som reducerar våldet,
    lidandet och utanförskapet-

  29. -det är också
    ekonomiskt en bra affär.

  30. Vi hoppas att den här studien också
    ska leda till lite klokare beslut.

  31. Ibland ser man det, ibland inte.
    Vi gjorde en intressant reflektion.

  32. Vi har jobbat oerhört intimt
    med socialtjänsten och polisen.

  33. De har varit väldigt generösa.

  34. Men en aktör fick vi aldrig med:
    skolan.

  35. Vi kallade skolan till mötena.
    Skolan kom aldrig.

  36. Det var som om skolan inte såg sig
    som delaktig i problematiken.

  37. Men skolan är huvudleverantör
    av utanförskap.

  38. Skolan har en leveranskvalitet som
    gör att ungefär 13 000 ungar per år-

  39. -lämnar skolan
    för ett livslångt utanförskap.

  40. Det löser man inte genom att
    stänga av mobilen och ta av kepsen.

  41. När man pratar om
    att det blir för dyrt...

  42. Ser ni det vackra barnet till höger?
    Det är mitt barnbarn.

  43. Det är otroligt
    hur lika man kan vara.

  44. Vi kan titta på den lilla killen
    och fundera på han till vänster...

  45. ...som sitter på Österåker, är 33 år
    och har åtta våldsdomar bakom sig.

  46. Han har varit en sån liten kille.
    Vi föds inte med våldsgener.

  47. Vi föds inte med utanförskapet,
    inte i våra gener.

  48. Det är en följd
    av socialiseringsprocesser.

  49. Det vi har försökt göra i studien är
    att följa en sån liten killes resa-

  50. -vi kan kalla honom Sony - in i
    den värsta formen av utanförskap-

  51. -där gängkriminaliteten
    är det yttersta uttrycket.

  52. När den här killen är tio har han
    varit föremål för en mängd insatser.

  53. Bakgrunden kanske är ett sviktande
    föräldrastöd, missbruk hemma-

  54. -psykisk ohälsa hos föräldrarna
    eller nåt annat.

  55. När han är tio år har han kostat
    samhället runt 400 000 i insatser.

  56. Framför allt kommunala kostnader från
    socialtjänsten. Är det mycket pengar?

  57. Om nån satte in 400 000 till mig
    skulle jag tycka att det var mycket.

  58. Men om vi tittar på honom sen,
    nånstans vid nio, tio-

  59. -då lämnar han lågstadiet, går in
    i mellanstadiet och högstadiet-

  60. -och när han är arton har han kostat
    samhället ungefär tre miljoner.

  61. Nu har han varit på institution, han
    har varit HVB-placerad, SiS-placerad-

  62. -han har haft familjehemsplacering
    och mängder av olika stödinsatser.

  63. Det som utmärker insatserna kring
    Sony är att de är fragmenterade-

  64. -tillfälliga, kortsiktiga.

  65. Brist på samverkan samt kortsiktighet
    är nyckelfelen-

  66. -när vi jobbar med de här grabbarna.

  67. Han får passera 18-årsstrecket-

  68. -och då är han en "prospect"
    till nån form av organisation.

  69. Jag lade in Black Cobra här,
    men det kunde ha varit nån annan.

  70. Ni ser accelerationen, eller hur? Det
    är en häftigt accelererande kurva.

  71. Men det här är i vuxen ålder.

  72. När han är 38 år... Vi har i kalkylen
    låtit honom leva i 20 år.

  73. Många orkar inte längre än 20 år.

  74. Då har han utövat en mängd olika
    våld, och vid 38 års ålder-

  75. -har han genererat samhällskostnader
    på 70-80 miljoner. Det är väl mycket?

  76. Mycket av detta är konsekvenserna
    av våldet. Det är hans våldsoffer.

  77. Om ni ser detaljer i bilden-

  78. -ser ni att en av de stora betalarna
    är Försäkringskassan.

  79. Den här killen behöver personlig
    assistans livet ut, och det kostar.

  80. Det kostar pengar för kommunen,
    för sjukvården och för rättsväsendet.

  81. Den här killen kommer vid upprepade
    tillfällen att sitta på kåken.

  82. Det här är hans livshistoria.

  83. Om vi nu tänker oss
    att Sony ingår i en gängstruktur...

  84. Tillsammans med
    före detta gängkriminella-

  85. -har vi skapat ett panorama
    av saker som händer ett gäng-

  86. -i deras våldsutövning under 20 år.
    Sen har vi försökt ta reda på...

  87. Gänget skulle kunna vara Södertälje-
    nätverket, Hells Angels, Bandidos.

  88. Vad kostar ett sånt här gäng under
    en tjugoårsperiod? Runt 600 miljoner.

  89. För 600 miljoner
    skulle vi kunna göra mycket nytta.

  90. Rose-Marie kan säga hur många sociala
    insatsgrupper vi skulle kunna driva.

  91. Ungefär 300 insatsgrupper skulle vi
    kunna skapa för ett enda gäng.

  92. Och det här är ingen naturlag.

  93. Detta är en konsekvens av att vi
    inte fångade Sony när han var åtta-

  94. -gick i plugget, inte satt still
    i skolan, utvisades till korridoren-

  95. -blev hemmasittare, blev "dropout".

  96. Ahmed på Fryshuset sa:

  97. "För såna som mig finns det en vit
    dörr och dit in räcker inte mitt CV."

  98. "Där finns en svart dörr.
    Där finns jobb 24 timmar om dygnet."

  99. "Där finns kriminella handlingar
    att utföra, ofta med våld"-

  100. -"och där är jag alltid välkommen,
    oavsett CV."

  101. Det här är en följd
    av nåt vi gör under skolåldern.

  102. Det är lätt att se våldet som ett
    sjukvårdsproblem eller ett polisiärt.

  103. Jag tänker på nåt som Carin Götblad
    sa i Almedalen. Hon sa om polisen:

  104. "När vi kommer in är det alltid
    för sent. Då har det hänt."

  105. Och då kan man fundera på
    hur resan mot utanförskap ser ut.

  106. Det sker i olika accelererande faser,
    från tidigt.

  107. Det är barnen
    som inte fungerar i dagisgruppen.

  108. Det är pojkarna och flickorna
    som inte kan sitta still i skolan.

  109. Det är barnen som vid tolv års ålder
    går från det stabila mellanstadiet-

  110. -till det stökiga högstadiet
    där man roterar mellan klassrummen.

  111. De som företräder dem med ADHD säger:
    "För våra barn är det en katastrof."

  112. Sen har vi dem som misslyckas
    i inträdet till gymnasieskolan.

  113. Och vi har dem som helt misslyckas
    i skolan. Ungefär 25 %-

  114. -lämnar gymnasiet
    med ofullständiga betyg.

  115. Skulle ni köpa en tjänst där ni
    accepterar 25 % kassa produkter?

  116. Ni fick slänga var fjärde mobil. Den
    acceptansen har vi i skolan i dag.

  117. Nånstans i skolprocessen finns vårt
    kollektiva ansvar för att ungdomar...

  118. För pojkar
    handlar det om våldsutövande-

  119. -flickor hamnar ofta i destruktiva,
    ofta självskadande, beteenden.

  120. Då måste man tänka
    i termer av investering.

  121. Vad händer om vi satsar en slant nu
    för att sänka kostnaden längre fram?

  122. Då säger nån: "Är ni säkra på att
    investeringen ger nån avkastning?"

  123. Men hur gick det egentligen
    med Hallandsåstunneln?

  124. Den senaste kalkylen
    säger 920 % felkalkyl.

  125. Med det inte sagt
    att Hallandsåstunneln är fel-

  126. -men alla investeringar
    innehåller ett riskelement.

  127. Det kan man göra transparent, och
    när vi utbildar kommuner säger vi:

  128. "Gör riskkalkyl. Visa beslutsfattarna
    hur duktiga vi behöver vara."

  129. När vi nu fattar beslut,
    hur ska vi väga saker mot varandra?

  130. Den sociala insatsgruppen i
    Södertälje kostar 2 miljoner kronor.

  131. Den jobbar med dem som riskerar att
    hamna i en kostsam gängkriminalitet.

  132. Där kostar det 100 miljoner.
    Vem som helst kan ju räkna ut-

  133. -att det räcker med
    att man klarar en ungdom på femtio-

  134. -för att man ska ha rott i land
    investeringen. 2 % framgång.

  135. Och vi vet att vi är mycket bättre.

  136. När jag visar såna kalkyler för
    kompisar inom riskkapitalbranschen-

  137. -har de en enda reflektion:
    "Kan man köpa in sig i branschen?"

  138. För avkastningen är extremt hög.
    Jämför 50 gånger pengarna-

  139. -med ert pensionssparande.

  140. Brottsförebyggande rådet anordnade
    Stockholms kriminologisymposium 2013.

  141. Där föreläste David P. Farrington som
    fick Stockholmspriset i kriminologi-

  142. -för forskning om hur man räddar barn
    från att hamna i kriminalitet.

  143. Han identifierar riskfaktorer
    och skyddande faktorer-

  144. -ger exempel på åtgärdsprogram
    och vilka vinster det ger.

  145. Det här är våra befintliga strategier
    för att minska och förebygga brott.

  146. Brottskontroll använder avskräckning,
    oskadliggörande och rehabilitering.

  147. Vi kan använda samhällsprevention-

  148. -där man kan rikta in sig
    på riskfaktorer i samhället.

  149. Situationell prevention minskar
    möjligheter i den fysiska miljön.

  150. Riskfokuserad prevention inriktar sig
    på tidiga risk- och skyddsfaktorer.

  151. Jag ska fokusera på dem utan att
    hävda att andra åtgärder är sämre.

  152. Riskfokuserad prevention
    identifierar riskfaktorer för brott-

  153. -och motverkar dem
    med förebyggande metoder.

  154. Man identifierar även skyddsfaktorer
    och förstärker dem.

  155. Det är en folkhälsometod.

  156. Riskfaktorer för kranskärlssjukdom
    är rökning, fet mat och lite motion-

  157. -så därför uppmanar vi folk att sluta
    röka, äta bättre och motionera mer.

  158. Allt står i min bok "Saving children
    from a life of crime"-

  159. -som gavs ut för sex år sen.

  160. Slutsatsen var att brott kan minskas
    med tidiga insatser mot riskfaktorer.

  161. Vi granskade viktiga riskfaktorer
    på flera olika nivåer-

  162. -och vi granskade effektiva
    interventioner på samma nivåer.

  163. Det visade att alla länder behöver-

  164. -en statlig strategi
    eller myndighet för tidig prevention.

  165. Vad är riskfaktorer för brottslighet?

  166. Individuella faktorer är
    impulsivitet, hyperaktivitet-

  167. -risktagande och låg empati.

  168. Familjefaktorer är
    bristande tillsyn, sträng uppfostran-

  169. -kalla och avvisande föräldrar,
    oengagerade föräldrar-

  170. -övergrepp, brottsliga föräldrar
    och unga föräldrar.

  171. Kamratfaktorer är
    brottsliga syskon eller vänner.

  172. Brottsdrabbade skolor är en risk.

  173. Socioekonomiska faktorer är
    sånt som låg inkomst.

  174. Det finns även samhällsfaktorer.

  175. Vi vet en hel del om riskfaktorer,
    särskilt på individ- och familjenivå.

  176. Vad är skyddsfaktorer? Är de bara
    raka motsatsen till en riskfaktor-

  177. -såtillvida att en skyddsfaktor
    predikterar minskad brottslighet?

  178. Är risk- och skyddsfaktorer
    olika namn på samma begrepp?

  179. Svaret är: inte nödvändigtvis.

  180. För att skilja skyddsfaktorerna
    från "andra änden av skalan"-

  181. -kan man säga "främjande faktor"-

  182. -när en skyddsfaktor
    inte bara är en riskfaktors motsats.

  183. En främjande faktor
    brukar upphäva en riskfaktor.

  184. Om föräldratillsynen predikterar en
    hög brottsrisk i låginkomstfamiljer-

  185. -är familjeinkomst en skyddsfaktor-

  186. -eftersom den upphäver
    riskfaktorn "föräldratillsyn".

  187. Här är ett exempel på en främjande
    faktor utan matchande riskfaktor.

  188. I den låga änden,
    där det står "låg (främjande)"-

  189. -är brottssannolikheten låg,
    men en hög motsvarighet saknas.

  190. Vi kallar det en främjande faktor,
    men inte en riskfaktor.

  191. Det här är ett exempel
    på en skyddsfaktor-

  192. -för den övre, heldragna linjen visar
    vad som sker utan skyddsfaktorer.

  193. När riskfaktorn ökar
    ökar brottssannolikheten.

  194. Den prickade linjen
    visar i stället en skyddsfaktor.

  195. Då har riskfaktorn ingen påverkan.

  196. Skyddsfaktorn upphäver riskfaktorn.

  197. Jag ska kort nämna några effektiva
    program. Ni känner säkert till vissa-

  198. -men jag vill nämna några viktiga-

  199. -som är effektiva för att förebygga
    senare brottslighet.

  200. David Olds program
    ger sjuksköterskestöd.

  201. Mödrar fick slumpvis hembesök under
    graviditeten eller spädbarnsåldern.

  202. De fick gav råd om barnuppfostran,
    näring och spädbarnsutveckling.

  203. Efter 15 år hade experimentbarnen
    gripits hälften så många gånger.

  204. Den största effekten och vinsten
    fanns hos ogifta underklassmödrar.

  205. Enligt den senaste uppföljningen
    hade 25 % av barnen gripits-

  206. -jämfört med 37 % av kontrollbarnen.

  207. Programmet tycks vara
    effektivt och värt kostnaden-

  208. -och jag ska fokusera på det senare.
    Jag vill nämna Schweinharts program-

  209. -för det gav publicitet åt
    kriminologisk kostnadsanalys.

  210. 120 barn fick slumpvis en plats
    i ett förskoleprogram eller inte.

  211. Det ska förbättra
    tankeförmågan och skolprestationer.

  212. Jag har besökt det här programmet.

  213. Det är
    ett "planera-gör-granska"-program.

  214. Barnen planerar vad de ska göra,
    de gör det och granskar det.

  215. Man vill utveckla
    barnens tankeförmåga.

  216. Programmet visade önskvärda effekter.

  217. Vid 27 år hade barnen gripits hälften
    så många gånger som kontrollgruppen.

  218. Den ekonomiska besparingen per barn
    var 88 000 dollar.

  219. Kostnaden per barn var 12 000 dollar.
    Varje satsad dollar sparade in sju.

  220. Det var en sensationell slutsats
    för tjugo år sen.

  221. Det sporrade verkligen folk att göra
    kriminologiska kostnadsanalyser.

  222. Den senaste uppföljningen vid 40 år
    visade att lönsamheten var 17:1-

  223. -vilket sen korrigerades till 16:1,
    men lönsamheten är väldigt hög.

  224. Frances Gardner gjorde
    ett stort brittiskt experiment-

  225. -med "The incredible years",
    ett föräldraträningsprogram.

  226. 153 problembarn i åldern 3-5 år
    från eftersatta stadsdelar-

  227. -hamnade i en experimentgrupp
    eller på väntelistan.

  228. Föräldrarna fick lära sig
    att leka med barnet, att lära barnet-

  229. -att locka fram det bästa i barnet
    med beröm och att dra gränser.

  230. Man ser en avsevärd förbättring
    av barnens uppförandeproblem.

  231. Föräldraträningsstudier visar att de
    är effektiva mot problembeteenden.

  232. Vad vet vi om brottskostnader?

  233. Vilka brottskostnader
    bör man ta med i beräkningen?

  234. De för staten, skattebetalaren,
    offret eller programdeltagaren?

  235. En minister kan strunta i offren,
    och bara bry sig om skattebetalarna.

  236. Vi måste granska olika kategorier
    som mätbara och omätbara kostnader.

  237. Det är mycket lättare att mäta värdet
    av det stulna än offrens lidande-

  238. -men det är viktigt att mäta det.

  239. Vi kan granska kostnader för polis,
    fängelser, villkorliga straff-

  240. -hälsa, sjukvård, skola, välfärd-

  241. -förlorad lön och produktivitet
    samt effekter för nästa generation-

  242. -för förhindrade brott den här
    generationen kan påverka nästa.

  243. Det här är mina kanadensiska studier
    av Augimeris program.

  244. Vi försökte räkna ut vad olika brott
    kostar. Brott är väldigt kostsamma.

  245. Ett inbrott kostar 14 000 dollar.

  246. En stöld kostar 3 700 dollar.
    En bilstöld kostar 12 700 dollar.

  247. När man tar med det stulnas värde,
    lidandet, sjukvården-

  248. -och rättskostnaderna,
    så kostar varje rån 39 000 dollar.

  249. Slutsatsen är
    att brott kostar mycket pengar.

  250. Scott uppskattade
    att utagerande ungdomar år 2001-

  251. -kostade 70 000 pund
    upp till 28 års ålder.

  252. I USA uppskattades
    kostnaden för en högriskyngling-

  253. -vara 2,6-4,4 miljoner dollar.

  254. Slutsatsen är att programmen
    inte behöver vara så framgångsrika-

  255. -för att man ska spara pengar. Om
    kostnaden är 1 000 dollar per barn...

  256. Om man behandlar 1 000 högriskbarn,
    så har man betalat en miljon dollar.

  257. 1 000 dollar gånger 1 000 barn
    kostar en miljon dollar.

  258. Om man räddar ett högriskbarn
    från att bli brottsling-

  259. -med en brottskarriär med drogbruk,
    så sparar man 2,6-4,4 miljoner.

  260. Man behöver rädda ett av tusen barn
    för att göra en vinst.

  261. Många program
    lyckas mycket bättre än så-

  262. -men eftersom brott kostar så mycket
    och program är ganska billiga-

  263. -så krävs det inte mycket
    för att spara pengar.

  264. En riskfaktor är att kriminalitet
    ärvs från föräldrarna.

  265. Barn följer ofta föräldrarnas spår
    när det gäller att begå brott.

  266. Den ärftliga faktorn och stämpling
    leder till dåliga cirklar-

  267. -som ökar risken att bli kriminell.

  268. Intergenerationell överföring är
    att barn beter sig som föräldrarna.

  269. Det gäller alla beteenden-

  270. -som demografiskt beteende:
    om man gifter sig och skiljer sig.

  271. Det kan vara intelligens
    eller hur sportig man är.

  272. Men vi är på Stockholms kriminologi-
    symposium, så jag ska tala om brott.

  273. Intergenerationell överföring
    är något annat än stämpling.

  274. Jag ska förklara hur sambandet är-

  275. -men barn till dömda föräldrar
    har en ökad risk att begå brott.

  276. Om man talar om stämpling...

  277. Om någon blir dömd för ett brott
    ökar det också risken att begå brott.

  278. Det finns två teorier
    för att förklara stämpling.

  279. Den första är att folk börjar
    betrakta sig själva som kriminella.

  280. Identiteten förändras. De bekräftar
    den kriminella stereotypen.

  281. För det andra... Andra, till exempel
    Al Blumstein, har talat om det här:

  282. Hur dömda personer
    har svårare att få jobb.

  283. Efter fängelsetiden är det svårt med
    bostad, för man har ingen inkomst.

  284. Man kan inte få eventuellt ekonomiskt
    bistånd om man saknar adress.

  285. Den som har varit dömd har svårare
    att leva ett icke-kriminellt liv.

  286. Båda de här sakerna händer troligen.
    Det viktigaste att komma ihåg-

  287. -är att stämpling innebär att risken
    för att begå brott efteråt ökar.

  288. Varför koppla ihop stämpling
    och intergenerationell överföring?

  289. Vi ville veta
    om de här två sakerna växelverkar.

  290. Om föräldrarna är dömda,
    har man då samma stämplingseffekt?

  291. Man har ju redan
    en ökad risk för att begå brott.

  292. Eller förstärks effekten?
    Kommer man att begå ännu fler brott?

  293. Jag ska ge er svaret.
    Jag ska förklara vad vi gjorde.

  294. Vi ser en kumulativ effekt.

  295. Om barn till dömda föräldrar själva
    blir dömda, ökar deras brottslighet.

  296. Jag ska visa er hur det ser ut.

  297. Jag ska ta upp tre saker
    från vår forskning:

  298. Hur vi studerade det här och varför
    den temporala sekvensen är viktig.

  299. Sen ska jag visa er
    stämplingseffekten som vi såg.

  300. Och jag ska visa er
    att stämplingseffekten blir extra stark-

  301. -hos barn till dömda föräldrar.

  302. Om man undersöker stämpling-

  303. -måste man ha ett mått på brott. Vi
    använde oss av självrapporterade brott.

  304. Och en tidpunkt för stämplingen krävs.
    Som tur är har vi data från Cambridge.

  305. Vi kunde hitta en grupp människor som
    var ostraffade fram till 19 års ålder.

  306. Vi kände till
    deras självrapporterade brott.

  307. Under nästa period från 19-26 år-

  308. -visste vi om de blev dömda eller inte.

  309. Under den tredje perioden-

  310. -hade en del av gruppen
    en dom från när de var 19-26 år.

  311. Det verkar mycket enkelt, men det är
    viktigt att hålla isär tidsperioderna.

  312. I tidigare forskning såg man ofta
    att de här tidsperioderna slogs ihop.

  313. Om man mäter självrapporterade brott
    och domar under samma period-

  314. -så vet man inte om brotten har ökat
    på grund av domen-

  315. -eller om brotten redan var många
    och det var därför personen blev dömd.

  316. Så därför delar vi upp det
    i tre olika perioder.

  317. Som sagt ser vi en ökad brottslighet
    hos personer som har blivit dömda.

  318. Det finns två kurvor. Den undre är
    gruppen som aldrig har blivit dömda.

  319. Den övre är gruppen
    som dömdes i åldern 19-26.

  320. Den övre börjar högre. Man måste
    kontrollera för självrapporterade brott-

  321. -under den första perioden.

  322. Jag ska visa er
    resultaten från regressionsanalyserna.

  323. Antalet självrapporterade brott
    innan man blir dömd-

  324. -såväl som det faktum att man är dömd
    är viktiga prediktorer-

  325. -för antalet självrapporterade brott
    i åldern 27-32.

  326. Så man ser en stämplingseffekt
    och även-

  327. -att folk med fler självrapporterade
    brott har större risk att bli dömda.

  328. Det är inget nytt,
    många studier har visat det.

  329. Nästa fråga var: Vad händer-

  330. -om barn med en dömd förälder
    själva blir dömda?

  331. Vi gjorde en regressionsanalys-

  332. -för att se sambandet mellan att själv
    ha en dom och att ha dömda föräldrar.

  333. Vi ser ett stort samband.

  334. Regressionskoefficienten är mycket
    hög, och den är mycket signifikant.

  335. Det här visar inte
    vad som faktiskt händer-

  336. -så jag ska visa ett diagram.
    Kurvan för en grupp stiger brant.

  337. Det är de som har dömda föräldrar
    och själva har blivit dömda.

  338. Man ser en stark stämplingseffekt.

  339. De andra grupperna går ner,
    och en ligger kvar på samma nivå.

  340. Det är en intressant observation.
    Man ser en stark kumulativ effekt-

  341. -av att ha en dömd förälder,
    växa upp i en utsatt miljö-

  342. -och sen själv bli dömd.

  343. Om föräldrarna inte har blivit dömda
    ser man ingen stämplingseffekt.

  344. Ni ser att regressionsanalysen...

  345. Det här visade jag er allra först.

  346. Regressionskoefficienten
    för en egen dom var 0,90.

  347. Med interaktionen blir den 0,32
    och inte längre signifikant.

  348. Differentierade stämplingseffekter
    har diskuterats.

  349. Stämpling har inte
    samma påverkan på alla.

  350. Hos vissa ser man en kumulativ effekt,
    hos andra ser man ingen effekt.

  351. Vi studerade sambandet
    med att ha en kriminell familj.

  352. Andra har studerat
    sambandet med utbildningsnivå-

  353. -eller vilken bakgrund man har.

  354. Det är mycket intressant: stämpling
    finns, men det påverkar inte alla.

  355. För att sammanfatta:
    Vi ser en kumulativ nackdel.

  356. Om man växer upp
    med föräldrar som har blivit dömda-

  357. -förknippas det med flera riskfaktorer.
    Det är en intergenerationell överföring.

  358. Föräldrarna är kriminella-

  359. -och barnen växer upp
    i ett sämre område.

  360. Familjerna är större,
    vilket är en riskfaktor.

  361. Barnen har alla de här riskfaktorerna,
    och sen börjar de begå brott.

  362. Vad händer om de blir dömda?
    Då går siffrorna i taket.

  363. Personer med funktionshinder,
    psykiska besvär eller sociala hinder-

  364. -som hamnar hos rättsväsendet
    går ofta in i en ond spiral.

  365. En undersökning som har studerat
    människor med minst två diagnoser-

  366. -försöker svara på riskerna.

  367. Jag ska prata om personer med
    funktionshinder och rättskipningen.

  368. De senaste sex åren har jag
    på University of New South Wales-

  369. -studerat en grupp
    som har olika funktionshinder-

  370. -psykiska besvär och sociala hinder,
    som hamnat hos rättskipningen.

  371. Jag ska prata om
    hur vi ser på den gruppen.

  372. Jag ska berätta om studien.
    Den heter MHDCD:

  373. Psykisk ohälsa och kognitiva funktions-
    hinder i rättskipningssystemet.

  374. Sen ska jag prata om
    hur vi ser på våra data-

  375. -och de problem som uppstår.
    Förhoppningsvis når vi slutsatser.

  376. Jag vill börja med att prata om
    komplexa behov-

  377. -och varför vi använder det begreppet.

  378. När vi började titta
    på personerna i vår studie-

  379. -så visade det sig att många av dem
    hade flera diagnoser.

  380. När man läser i litteraturen
    om diagnoskategorier-

  381. -så pratar man om
    dubbeldiagnoser eller komorbiditet.

  382. Det vi såg i vår grupp var-

  383. -att benämningarna dubbla eller
    enskilda diagnoser är begränsande.

  384. De speglar inte de här personernas liv.

  385. "Dubbeldiagnos" och "komorbiditet"
    förutsätter vissa saker.

  386. Man förutsätter
    att personen har en huvuddiagnos-

  387. -ett psykiskt besvär
    eller ett funktionshinder.

  388. Man förutsätter
    att det bara finns ett eller två besvär.

  389. Men personerna vi studerade
    lider av flera olika saker-

  390. -under olika perioder i livet.

  391. "Dubbeldiagnos" och "komorbiditet"
    förutsätter att problemen är statiska.

  392. Men det vi har kommit fram till är-

  393. -att de här problemen interagerar
    på ett invecklat sett över tid.

  394. Vi försöker hitta
    en mer dynamisk förklaring.

  395. När jag pratar om komplexa behov...

  396. De problem som finns
    hos personer i den här gruppen-

  397. -är psykisk ohälsa
    eller psykiska besvär-

  398. -intellektuella funktionshinder
    eller kognitiva funktionshinder.

  399. Vissa har hjärnskador.

  400. Fysiska funktionshinder.
    Där är hörselnedsättning vanligt.

  401. Personer med
    inlärningssvårigheter, dyslexi...

  402. Det finns många termer för det.
    ADHD och liknande.

  403. Vissa har beteendeproblem.

  404. Språksvårigheter - svårt
    att lära sig språk och kommunicera.

  405. Sen har vi andra faktorer,
    som hemlöshet och fattigdom-

  406. -social isolering och missbruk.
    Man kan lägga till fler kategorier.

  407. Att vara missgynnad som barn
    är en sak. Listan kan bli lång.

  408. Det här är en grupp människor-

  409. -som har ett stort behov av stöd
    från sjukvården och samhället.

  410. När de här personerna
    får kontakt med rättskipningen-

  411. -skapar det en negativ spiral.

  412. Det är inte en enskild sak
    som leder till att de hamnar där.

  413. När vi tittar på de personernas kontakt
    med rättskipningen-

  414. -så är kontakterna täta och de
    begår oftast inga allvarliga brott.

  415. De döms både till fängelsestraff
    och samhällstjänst.

  416. Ett citat från Richard Matthews:

  417. "Man undersöker sällan effekten av
    långvarig kontakt med rättskipningen."

  418. "När man tittar på
    kostnaden för den här cirkulationen"-

  419. -"så dyker inte de här sakerna upp
    när man beräknar kostnadseffektivitet."

  420. När man tittar på
    hur de här personerna rör sig.

  421. Vi ser inte fängelsestraff
    och samhällstjänst som olika alternativ.

  422. Om vi tittar på hela processen
    så kan vi förstå-

  423. -att rättsystemets straff
    förstärker varandra-

  424. -för personer med komplexa behov.

  425. Jag ska sammanfatta det vi har
    kommit fram till om den här gruppen.

  426. Personer med flera besvär får
    kontakt med polisen i en tidig ålder.

  427. De har sämre utbildning.
    De får sämre hjälp från samhället.

  428. Många med intellektuella
    funktionshinder upptäcks inte-

  429. -förrän i fängelset som vuxna.
    De får ingen hjälp som unga.

  430. De har större behov av
    att få hjälp med boende.

  431. Vi ser att den här gruppen
    ofta blir vräkta.

  432. De byter ofta bostad. De har sällan
    nåt att fördriva tiden med.

  433. Få med intellektuellt funktionshinder
    och psykisk ohälsa söker hjälp.

  434. De står ofta inför ungdomsdomstolen-

  435. -och de döms oftare för brott.

  436. De fängslas ofta som unga.

  437. De får korta och många fängelsestraff
    under hela deras livstid.

  438. Så här ser vi på deras liv -
    det är fullt av upprepningar.

  439. Att vara fattig och missgynnad
    leder vidare till annat.

  440. Det är svårt att göra sig
    en föreställning om hur det ser ut.

  441. Men vi ser att de blir insnärjda
    i systemet från det att de är unga.

  442. Vi har inte
    pekat på bakomliggande orsaker-

  443. -men om man som ung är missgynnad
    och kommer i kontakt med polisen-

  444. -och blir fängslad
    och upplever våld och...

  445. Många av dem faller offer för brott.

  446. Vi kan se att de personerna
    oftare drabbas av psykisk ohälsa.

  447. Det är fullt av upprepningar
    och onda cirklar.

  448. Vad betyder då det här för hur vi
    ser på personer med komplexa behov?

  449. Vi har tittat på komplexa behov som
    innefattar nåt slags funktionshinder.

  450. Det kan vara kognitiva funktionshinder
    eller psykisk ohälsa.

  451. Vi har sett att man inte tar tag i
    personernas funktionshinder tidigt.

  452. Med tiden förvärras det-

  453. -och bildar ett nät
    av komplexa ogynnsamma faktorer.

  454. När man kommer in i systemet-

  455. -så är det svårt att ta sig ut.

  456. Vi pratar inte bara
    om en checklista med behov.

  457. Det finns flerdimensionella faktorer-

  458. -som interagerar samtidigt och över tid.

  459. Det är svårt
    att reda ut bakomliggande orsaker.

  460. Men det här samspelet leder till
    att allt förvärras.

  461. Personens liv blir totalt sett sämre-

  462. -än upplevelsen av de enskilda delarna.

  463. Alla aspekter förstärks av varandra
    och ökar personernas sårbarhet.

  464. Vilka problem innebär
    en hög arbetslöshet-

  465. -och hur hänger
    brott och arbetslöshet ihop?

  466. Ekonomen Hans Grönqvist har undersökt
    vad som påverkar brottslighet.

  467. Det här är en karta
    över ungdomsarbetslösheten-

  468. -för personer upp till 25 års ålder
    i Europa.

  469. Vi ser att det finns stora skillnader
    mellan de olika länderna.

  470. Det jag vill visa är
    att ungdomsarbetslösheten är hög-

  471. -och att den har stigit.

  472. Speciellt i länderna runt Medelhavet.

  473. Man är orolig för
    att den höga ungdomsarbetslösheten-

  474. -kan leda till ökad brottslighet.

  475. Det finns flera skäl till den oron.

  476. Arbetslöshet kan
    leda till frustration och ilska-

  477. -som i sin tur leder till våld.

  478. Ekonomer hävdar att arbetslöshet
    leder till en lägre inkomst.

  479. Det innebär att...

  480. Skillnaden mellan inkomster från brott
    och lagliga inkomster minskar.

  481. Då lönar sig brottsligheten,
    enligt den här teorin.

  482. Det finns även andra argument.

  483. Arbetslöshet ger personer
    tid och möjlighet att begå brott.

  484. När man arbetar
    vistas man i en kontrollerad miljö.

  485. Möjligheterna att begå brott är mindre.
    Det här är huvudpunkterna-

  486. -som förklarar varför arbetslöshet
    kan leda till ökad brottslighet.

  487. Det är en viktig politisk fråga.

  488. Om det finns ett samband
    mellan arbetslöshet och brott-

  489. -så skulle samhället tjäna på-

  490. -att investera
    i arbetsträning och utbildning.

  491. Fördelarna kan vara större
    än man vanligtvis hävdar.

  492. När det gäller lönsamhet så kan
    vissa handlingsprogram vara effektiva-

  493. -om nu arbetslöshet leder till
    ökade kostnader för samhället.

  494. Jag hoppar över det här
    och går direkt till resultaten.

  495. Här ser ni en massa siffror.
    Jag ska berätta vad de betyder.

  496. Vi fokuserar på ruta B,
    som jag har ringat in med rött.

  497. Det är mina resultat.

  498. Det visar vilken effekt
    arbetslösheten har på brottslighet.

  499. I spalt ett
    har vi med alla möjliga brott.

  500. I spalt två har
    vi fällande domar för våldsbrott.

  501. I spalt tre har vi sannolikheten för
    att bli fälld för egendomsbrott.

  502. Det vi ser i ruta B...

  503. Vi har tre beräkningar som ligger under
    de traditionella nivåerna.

  504. Beräkningen i spalt ett ska tolkas som-

  505. -att arbetslöshet höjer sannolikheten
    för att bli fälld för brott-

  506. -med strax över 10 %.

  507. I spalt två
    ska beräkningarna tolkas som-

  508. -att bli fälld för ett våldsbrott...

  509. Arbetslöshet ökar risken för
    att bli fälld för våldsbrott med 8 %.

  510. I spalt tre ser vi att arbetslöshet
    ökar sannolikheten för egendomsbrott-

  511. -med strax under 20 %.

  512. Det ligger på 16 %.
    Effekten är alltså stor.

  513. Men om vi tittar på ruta C...

  514. Här ser vi hur
    arbetslöshetens varaktighet påverkar.

  515. Vi har 1-90 dagar, 91-180 dagar-

  516. -och personer som har varit arbetslösa
    i mer än 180 dagar under ett år.

  517. Vi ser att koefficienten ökar
    med arbetslöshetens längd.

  518. Personer som är arbetslösa
    under mer än 180 dagar-

  519. -är ungefär...

  520. För dem ökar risken att bli fälld
    för egendomsbrott med 30 %.

  521. Ju längre arbetslöshet,
    desto större risk för brottslighet.

  522. Jag hoppar över den här bilden.

  523. När jag tittade på
    olika grupper ur befolkningen-

  524. -sorterat efter ålder...

  525. Jag undersökte även
    om effekten skilde sig åt-

  526. -beroende på föräldrarnas status,
    tidigare brott och grundskolebetyg.

  527. Där fanns inga skillnader. Vi har
    samma effekt i alla olika grupper.

  528. Nu ska vi titta på ruta B igen.

  529. Jag tittade på olika mekanismer.

  530. Ekonomer ser inkomst
    som den avgörande mekanismen.

  531. Men det stämmer inte. När vi
    tittar på ruta B i spalt tre ser vi-

  532. -att om vi tar med inkomst under året
    i beräkningarna-

  533. -så förändras inte effekten.

  534. Det visar att inkomst
    inte är en avgörande mekanism-

  535. -som påverkar resultatet. I stället...

  536. När man delar upp brottsligheten...

  537. Jag har information om
    vilka datum brotten begicks.

  538. Jag delade in brotten i vardagar,
    då de flesta vanligtvis jobbar-

  539. -och helger.

  540. Det visar sig att fler egendomsbrott
    begås på vardagar.

  541. Det visar på att mekanismen
    som jag nämnde tidigare...

  542. När man är på jobbet har man inte
    tid och möjlighet att begå brott.

  543. Det är en viktig mekanism.

  544. Ja... Då så. Jag ska sammanfatta.

  545. Jag har studerat sambandet
    mellan arbetslöshet och brott.

  546. Den data jag har använt är
    900 000 personer under en längre tid.

  547. Analysen visar att arbetslöshet
    påverkar brottsligheten.

  548. Försämrad inkomst är inte avgörande.

  549. I stället har arbete
    en effekt som förhindrar brottslighet.

  550. Arbetslöshet har en stor inverkan
    på brottsligheten i Sverige-

  551. -där välfärden är utbyggd och man
    fokuserar på arbetsmarknaden.

  552. Det visar på att effekten
    kan vara större i andra länder.

  553. Men för att identifiera de effekterna...
    Min avhandling visar på...

  554. Den visar på behovet av att använda
    längsgående data på individnivå. Tack.

  555. Ekonomi spelar roll
    för att förhindra brott.

  556. Vad kostar förebyggande åtgärder?
    Vem betalar, och vad leder det till?

  557. För den drabbade är inte kostnaden
    viktigast för att återfå trygghet-

  558. -eller att återupprättas.

  559. Vi hör Mark Levengoods berättelse
    om när han misshandlades grovt.

  560. Mot alla odds
    lyckades jag ta mitt körkort.

  561. Jag blev hemskt förvånad.

  562. På vägen hem till stugan, halv tio,
    talade jag med min bror i telefon.

  563. Han sa: "Inte fick du nåt körkort!"
    Jag försökte övertala honom.

  564. Och så gick jag rakt in
    i ett gäng med nynazister-

  565. -vilket var väldigt tråkigt
    och väldigt mycket otur, förstås.

  566. Och jag åkte på en brutal misshandel.
    Hård och jobbig.

  567. Det var två män som attackerade mig
    med tillhyggen och grejer.

  568. Och... Jag blev väldigt skadad.

  569. Mycket gick sönder. Tänder...
    Det var en riktig misshandel.

  570. Men vad som ju är allra värst
    är att nåt inuti en går sönder.

  571. Och det som går sönder
    är ens världsbild.

  572. För man har fram till dess levt i en
    värld där man inte får slå varandra.

  573. Det finns liksom vissa regler
    som vi alla skriver under på.

  574. Plötsligt står man med
    en väldigt förvirrad inre kompass.

  575. Man vet inte vad som är upp
    och vad som är ner.

  576. Nu hade jag väldigt mycket tur på
    många sätt. När jag väl lyckades...

  577. När killarna drog därifrån hade jag
    min mobiltelefon på mig, det var bra.

  578. Jag var så förvirrad
    att jag inte kom ihåg 112-

  579. -så jag ringde 90 200,
    som är Telias företagsservice.

  580. Men de kunde guida mig rätt.

  581. Det fanns bara två patrullerande
    polisbilar i hela Dalarna-

  582. -men den ena råkade vara
    ett kvarter bort, helt fantastiskt.

  583. Polisen kom dit på ingen tid alls.

  584. Jag hade en sån sanslös tur. Polisen
    visste precis vad de skulle göra.

  585. De behandlade mig så otroligt rätt.

  586. De föste in mig i bilen,
    tog hand om vittnena-

  587. -men de pjoskade inte med mig.
    Inget känslosåsigt alls.

  588. Jag var hemskt chockad. De var
    vänliga, men fasta och bestämda.

  589. De ville till sjukhuset, men det
    ville inte jag. Men vi åkte dit.

  590. Och...

  591. Jag var så väldigt tacksam mot dem,
    för det faktum att de gjorde så rätt-

  592. -tror jag hjälpte mig efteråt
    väldigt mycket.

  593. Tiden efter misshandeln
    var väldigt jobbig.

  594. Man levde i ett känslomässigt kaos.

  595. Precis som de har berättat här
    hamnar man i ett läge där man...

  596. ...inte vet hur allvarligt det är.

  597. Man förstår inte riktigt...
    Man skyller på sig själv.

  598. Jag tänkte att jag fick skylla
    mig själv som gick på gatan så.

  599. Men var skulle jag ha gått annars?
    I diket?

  600. Men när man är mitt inne i det
    så hittar hjärnan inte ut.

  601. Man hamnar
    i en slags mental konsum-åtta.

  602. Hur man än vrider och vänder på det
    är det ändå ens eget fel i slutändan.

  603. Som brottsoffer måste man bli upp-
    rättad. Det kan man inte göra själv.

  604. Därför är det så väldigt viktigt
    att ni som arbetar där man hamnar-

  605. -faktiskt vet vad ni gör.

  606. Jag hade turen att ha ett starkt
    socialt nätverk, vänner och familj.

  607. Ett par dagar efteråt, i Stockholm-

  608. -skulle vi gå på Orups konsert
    på Gröna Lund, men jag ville inte.

  609. Men Jonas tog tag i mig och sa: "Nu
    går vi. Du måste våga dig ut igen."

  610. Det var hemskt att gå ut offentligt.

  611. Folk stirrade på mig,
    för jag såg ju inte klok ut.

  612. Men det var så rätt gjort, att steg
    för steg få återta sin egen värld.

  613. Det var väldigt bra på många sätt.
    För mig var det det.

  614. Sen läckte allt ut i pressen
    och det var jobbigt.

  615. När man är i ett sånt privat läge-

  616. -har man ingen nytta av att
    det exponeras. Det var bara jobbigt.

  617. Jag fick säkert 400 sympatibrev.
    Men man har inte nån nytta av det.

  618. Det som gäller då är nog-

  619. -värme och kärlek och vägledning
    av dem som betyder nåt i ens liv.

  620. Killarna som utförde misshandeln var
    inte de vassaste knivarna i lådan.

  621. De började samla på
    de här löpsedlarna som troféer.

  622. Och det kom till rättegång.

  623. Det var ju intressant. Jag vet inte
    om nån från domstolen sitter här.

  624. Det var otroligt jobbigt. Det som
    var jobbigt var praktiska saker.

  625. Under tiden fram till rättegången
    fick jag hotbrev från deras kompisar.

  626. De var adresserade till
    "Mark Levengood, Stockholm".

  627. Men i rätten såg de protokollen-

  628. -och där står ens namn,
    personnummer och adress allra överst.

  629. Det är en offentlig handling. Ska vi
    ge adressen till dem som hotar mig?

  630. Det blev jag otroligt illa berörd av.

  631. En annan praktisk sak var att
    rättssalen fylldes av deras kompisar-

  632. -så det var en läktare
    av hångrinande människor.

  633. Det är ju inte bra i det läget. Jag
    vet inte hur man kan komma åt det.

  634. Jag hade tur, för domaren var
    en luttrad gammal gubbe som sa:

  635. "Ett ord och jag utrymmer salen."
    Sen var de tysta som lamm.

  636. Killarna blev dömda. Den ena fick ett
    och ett halvt år, den andra tre år.

  637. De överklagade domarna och
    i hovrätten fick de ännu grövre.

  638. Den enda fick fyra år och den andra
    två år. Så de fick sitt straff.

  639. Det är intressant
    från ett brottsofferperspektiv.

  640. När domaren väl lät klubban falla
    och slog fast att det var fel gjort-

  641. -att de inte fick slå mig,
    då återupprättades min inre kompass.

  642. Då blev min värld hel igen.
    Då blev upp upp och ner ner.

  643. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Stoppa en kriminell karriär

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem blir kriminell och hur kan samhället förebygga uppkomsten av brottslighet? Kriminologen David Farrington redovisar sin forskning om att sätta in insatser tidigt i livet. Nationalekonomen Ingvar Nilsson beskriver vilka enorma kostnader det medför att misslyckas med att stoppa våldsbrotten och ett forskarteam från Australien har kommit fram till att personer med funktionsnedsättning som blir omhändertagna av rättsväsendet riskerar att fastna i en ond spiral.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Brottslighet, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Stoppa en kriminell karriär

Hur kan vi förebygga uppkomsten av brottslighet? Kriminologen David Farrington har forskat kring att sätta in insatser tidigt i livet. Nationalekonomen Ingvar Nilsson talar om de samhällskostnader som våldsbrott för med sig.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Oro

Vad oroar du dig för? Är oro bra för något? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.