Titta

UR Samtiden - Ung med funktionsnedsättning

UR Samtiden - Ung med funktionsnedsättning

Om UR Samtiden - Ung med funktionsnedsättning

Hur är det att vara ung med funktionsnedsättning? Oscar Svensson, utredare på ungdomsstyrelsen, presenterar resultaten från utredningen Fokus 12. Rapporten bygger på intervjuer och på två stora statistiska undersökningar. Gruppens levnadsvillkor har analyserats utifrån områdena utbildning, arbetsmarknad inflytande, hälsa samt kultur. Inspelat 20 september 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Ung med funktionsnedsättning : En ny rapportDela
  1. Jag ska berätta utifrån rapporten
    "Fokus 12", som finns på vår hemsida.

  2. Medan vi skrev boken samarbetade vi
    också med ett gäng ungdomar-

  3. -som fick beskriva sina erfarenheter.

  4. Vi kastar oss ut i verkligheten innan
    vi går på statistik och såna saker.

  5. Ett exempel på hur det kan vara.
    Vi har även de här på vår hemsida-

  6. -om man
    vill diskutera i personalgrupper.

  7. Jag tänkte ta avstamp
    i den nationella ungdomspolitiken.

  8. Det är en viktig utgångspunkt
    för vår rapport.

  9. I ungdomspolitiken
    finns det två övergripande mål-

  10. -som handlar om att alla unga ska ha
    tillgång till välfärd och inflytande.

  11. När vi gör analyser brukar vi dela
    upp detta i fem olika livsområden-

  12. -eller politikområden:

  13. Utbildning och lärande, arbete och
    försörjning, hälsa och utsatthet-

  14. -inflytande och representation
    och kultur och fritid.

  15. Som ni märker spänner det här över
    väldigt många olika politikområden.

  16. Ungdomspolitiken
    är ju sektorsövergripande.

  17. "Unga" i det här sammanhanget
    är de som är 13-25 år.

  18. Regeringen har definierat dem
    som vår huvudsakliga målgrupp här.

  19. Vi följer upp ungdomspolitiken
    på olika sätt på Ungdomsstyrelsen.

  20. Vi har bland annat rapporten "Ung
    i dag", som kommer i juni varje år.

  21. Undrar man hur det ser ut för unga
    just nu är det en bra ingång.

  22. Vart sjätte eller sjunde år gör vi en
    stor attityd- och värderingsstudie.

  23. Det kommer en ny sån rapport
    i oktober i år.

  24. Den kommer ut ganska sällan, så den
    kan man gärna hålla utkik efter.

  25. Vi gör också ett nedslag varje år
    inom ett område som regeringen utser.

  26. 2011 handlade det om
    ungas boendesituation.

  27. I år handlar det om unga och
    jämställdhet. Den kommer i november.

  28. Förra året handlade det om
    unga med funktionsnedsättning.

  29. Det är lite hur vi följer upp
    de här frågorna på Ungdomsstyrelsen.

  30. Det här är ena benet
    som vi går in i rapporten med.

  31. Det andra benet
    är funktionshinderspolitiken.

  32. Där finns också några huvudmål,
    tre stycken, närmare bestämt.

  33. Det handlar om att skapa en samhälls-
    gemenskap med mångfald som grund.

  34. Det handlar också om att skapa
    full delaktighet i samhället.

  35. Och även jämlikhet i levnadsvillkor
    för alla med funktionsnedsättning.

  36. Det här finns också fastslaget
    i flera andra konventioner:

  37. Barnkonventionen, konventionen
    för de mänskliga rättigheterna-

  38. -och den med särskild inriktning
    på funktionsnedsättning.

  39. Inom det här politikområdet betonar
    man just funktionshindersfrågan.

  40. Att undanröja hinder. Pratar vi
    funktionsnedsättning handlar det om-

  41. -en fysisk, psykisk
    eller intellektuell nedsättning.

  42. Funktionshinder gäller de hinder man
    upplever i relation till samhället.

  43. Det kommer jag att komma in på mer
    längre fram i presentationen.

  44. När vi fick det här uppdraget
    i början av förra året-

  45. -funderade vi på hur vi skulle lösa
    det, genom vilka tillvägagångssätt.

  46. Vi ska spegla många livsområden
    och det blev också en tjock rapport.

  47. Frågan är hur mycket detaljer man kan
    få med och hur man bör belysa detta.

  48. Vi skulle beskriva hur dessa unga har
    det inom de här olika livsområdena.

  49. Vi skulle också lyfta fram goda
    exempel och ge utvecklingsområden-

  50. -d.v.s. beskriva vad man borde göra
    bättre, främst från statens håll.

  51. En fråga som vi diskuterade mycket-

  52. -var hur vi skulle definiera gruppen
    unga med funktionsnedsättning.

  53. Vi har varit ganska öppna
    i vårt angreppssätt-

  54. -och försökt inkludera en stor bredd
    av funktionsnedsättningar.

  55. Men det finns stora begränsningar
    i hur man kan undersöka det här-

  56. -rent statistiskt. Därför
    har vi använt flera olika metoder.

  57. Man måste säga nånting om hur vi
    har gjort i den här utredningen-

  58. -för att se vilken kunskap
    vi utgår från och hur den fungerar.

  59. Vi baserar mycket av utredningen
    på två enkätstudier:

  60. "Ungdomsenkäten", som Ungdoms-
    styrelsen genomför vart tredje år-

  61. -och Statistiska centralbyråns
    undersökning om levnadsförhållanden.

  62. Utifrån dem har vi definierat gruppen
    unga med funktionsnedsättning.

  63. Men det finns stora variationer
    i den gruppen, och inom forskningen-

  64. -är det ofta fokus
    på nån enskild funktionsnedsättning.

  65. Där fördjupas bilden,
    så vi har kompletterat med det.

  66. Vi har också samarbetat med bl.a.
    Nätverket unga för tillgänglighet-

  67. -som samlar en rad
    ungdomsorganisationer inom området.

  68. Det är utgångspunkterna för studien.

  69. Bara en bild till
    innan vi kommer in på resultaten.

  70. Man är ju utredare.
    Man vill ju visa grunderna först.

  71. Presentationstekniskt sett är det nog
    fel, men jag kör den här stilen.

  72. Här ser vi hur vi definierar gruppen
    i Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät.

  73. Man har fått svara på om man har
    nån typ av funktionsnedsättning.

  74. De här funktionsnedsättningarna finns
    representerade i sammanställningen.

  75. Det spänner över lite olika områden.

  76. Och om vi tittar på vad Statistiska
    centralbyrån har i sin enkät-

  77. -så är det några som överensstämmer,
    men de har färre.

  78. Vi kanske kommer in på det senare-

  79. -att det här inte täcker in alla
    olika typer av funktionsnedsättning.

  80. SCB har senare jobbat med hur man
    kan förbättra undersökningarna.

  81. Men det här är det vi har utgått
    ifrån, och här ser ni i alla fall-

  82. -några av de funktionsnedsättningar
    som det handlar om.

  83. Omkring 15 % av ungdomsgruppen
    i respektive undersökning-

  84. -har nån typ av funktionsnedsättning,
    lite grovt sett.

  85. Vi går igenom de fem livsområdena och
    börjar med utbildning och lärande.

  86. Och vad vi ser för huvudsakliga
    resultat inom de områdena.

  87. Jag ska använda få diagram,
    så ni behöver inte vara oroliga.

  88. Vi kommer att skicka ut dem
    i efterhand också.

  89. Det här är högsta avslutade
    utbildning i gruppen 23-29 år-

  90. -alltså en ålder där många kanske
    har hunnit avsluta högskolestudier-

  91. -universitetsstudier.

  92. Staplarna till vänster är de som
    inte har nån funktionsnedsättning.

  93. De gula i mitten är de som
    har en funktionsnedsättning.

  94. Sen har vi de som
    har en funktionsnedsättning-

  95. -och även uppger att de har svårt
    att delta i vissa sammanhang.

  96. Man upplever alltså
    ett funktionshinder.

  97. Vi kan titta på stapeln
    för eftergymnasial utbildning.

  98. Bland dem som inte har nån funktions-
    nedsättning är det drygt 40 %.

  99. Sen är det en allt lägre andel
    av dem med funktionsnedsättning-

  100. -som har genomgått
    en eftergymnasial utbildning.

  101. Det omvända blir ju att de som inte
    har högre än grundskoleutbildning...

  102. Det är ungefär 30 % bland dem som
    upplever ett funktionshinder.

  103. Den här bilden kan man fundera mycket
    kring. Vad beror det här på?

  104. Handlar det om
    vilken kapacitet man har som individ-

  105. -eller handlar det om i vilken mån
    skolan och andra aktörer-

  106. -skapar lärandemiljöer som gör
    att alla kan nå sin fulla potential?

  107. När vi tittar på våra resultat
    lutar det åt det senare svaret.

  108. Att skapa en skola som fungerar för
    alla de här eleverna är en utmaning.

  109. Vi utgår mycket från vad unga uppger,
    hur de ser på sin studiesituation.

  110. Oavsett om det handlar om
    utbildningens kvalitet-

  111. -relationen till lärare och andra
    elever eller hur man trivs i skolan-

  112. -uppger de här ungdomarna att de har
    det sämre än sina jämnåriga kamrater.

  113. Jag lyfte ut några områden. Man är
    mindre nöjd med sin skolsituation.

  114. Andelen som är ganska eller mycket
    missnöjd bland dessa unga är 21 %.

  115. Det är 8 % bland övriga unga, så det
    är nästan tre gånger så vanligt.

  116. Det är dubbelt så vanligt att känna
    sig otrygg i skolan, 13 % känner så-

  117. -jämfört med 6 % bland övriga unga.

  118. Så här ser det ut
    på område efter område.

  119. Folkhälsoinstitutet
    tittade på det här med mobbning.

  120. 16 % av unga med funktionsnedsättning
    har blivit utsatta för detta-

  121. -jämfört med 6 % bland övriga unga.

  122. Vi har även varit i kontakt med bl.a.
    Skolverket och Skolinspektionen-

  123. -och om man
    tittar på deras rapporter-

  124. -ser man att man i skolan fokuserar
    mycket på individens förutsättningar.

  125. Det är mer sällsynt
    att man systematiskt jobbar med-

  126. -att lägga upp
    arbetet med dessa grupper-

  127. -och hur man ska möta
    de här personerna på ett bra sätt.

  128. Det här är ju en dagsaktuell fråga-

  129. -just det här med rätten till
    särskilt stöd om man inte når målen.

  130. Det är en kritik som Skolinspektionen
    ofta riktar mot skolor.

  131. Många unga med funktionsnedsättning
    drabbas av detta.

  132. Vad gäller arbetet mot kränkningar
    finns det också utvecklingsbehov.

  133. Jag kommer att återkomma till det
    när det gäller utvecklingsområden.

  134. Vi har tittat på skolan. Om vi nu
    går vidare i etableringsprocessen:

  135. Hur ser det ut på arbetsmarknaden?
    Situationen i skolan återspeglas här.

  136. Det är en högre andel arbetslösa och
    långtidsarbetslösa i den här gruppen.

  137. Bland dem som har ett arbete är det
    en större oro för att bli arbetslös.

  138. Det är 34 %,
    jämfört med 24 % bland övriga unga.

  139. Unga har alltså generellt en sån oro,
    men det är högre för den här gruppen.

  140. Tittar vi på dem som har aktivitets-
    ersättning från Försäkringskassan-

  141. -alltså de som har en mer varaktig
    nedsättning och inte kan arbeta-

  142. -så har den gruppen vuxit mycket
    de senaste tio åren.

  143. Försäkringskassan presenterade
    en rapport som också visade på-

  144. -situationen för de här ungdomarna.

  145. Den var ganska självkritisk,
    Försäkringskassans rapport.

  146. Det visar på att etableringen för de
    här grupperna är bra mycket svårare-

  147. -än för övriga unga.

  148. Det finns mer att säga om det,
    men jag försöker sammanfatta här-

  149. -för att hinna igenom alla områden.

  150. Vi ser en större svårighet att betala
    räkningar inom den här gruppen.

  151. Vi ställer en fråga som handlar om
    förmågan att betala löpande utgifter.

  152. Det kan handla om hyran t.ex.

  153. Bland unga med funktionsnedsättning
    är det 33 %-

  154. -som har haft svårigheter med det
    flera gånger under året.

  155. Det är 13 % bland övriga unga,
    så även där ser man stor skillnad.

  156. Det är också vanligare att ta emot
    ekonomiskt stöd från samhället.

  157. Det är också vanligare att bo kvar
    hemma under en längre tid.

  158. Här har vi tittat på gruppen
    18-30 år, ett ganska stort spann.

  159. Ungefär 30 % av dem med funktions-
    nedsättning har då flyttat hemifrån.

  160. Bland övriga unga är det nästan 70 %-

  161. -så där är det också en stor skillnad
    mellan de här två grupperna.

  162. Det är också vanligare att man
    är missnöjd med sin boendesituation.

  163. Det var lite om etableringsfrågorna.
    Jag tänkte visa en film-

  164. -som anknyter både till utbildning
    och området hälsa och utsatthet.

  165. Återigen en stark berättelse.

  166. Om vi går vidare till frågan
    om just hälsa och utsatthet-

  167. -så är det det område
    där vi ser störst skillnader.

  168. Ofta är det alarmerande siffror för
    hur man har det i den här gruppen.

  169. En inledande fråga är hur man själv
    ser på sitt allmänna hälsotillstånd.

  170. Här är den gula stapeln
    de som har en funktionsnedsättning-

  171. -och den röda är de som
    inte har en funktionsnedsättning.

  172. Tittar vi på den röda ser vi att de
    flesta unga tycker sig ha det bra.

  173. Drygt 80 %.

  174. Det är en ganska liten andel som
    tycker att det är dåligt, 3-4 %.

  175. Bland dem med funktionsnedsättning
    är det en betydligt högre andel-

  176. -som upplever att de har ganska
    eller mycket dålig hälsa, 16-17 %.

  177. Det finns mer konkreta sätt att mäta
    det här som vi också har använt.

  178. Vi försöker fånga det här med hälsa
    och välbefinnande på lite olika sätt.

  179. Det är fem gånger så vanligt
    att vara missnöjd med sitt liv.

  180. 21 % bland unga med funktions-
    nedsättning och 4 % bland övriga.

  181. Det är väldigt höga nivåer här.

  182. När det gäller stressrelaterade
    symptom som magont och sömnproblem-

  183. -är det också mycket vanligare
    bland unga med funktionsnedsättning.

  184. Ungdomsstyrelsen fick nyligen
    som särskilt utredningsuppdrag-

  185. -att titta mer på det här
    fram till 2015.

  186. De unga som upplever stressrelaterade
    symptom och lättare psykisk ohälsa-

  187. -vad står det för, hur upplever
    de sin vardag? Det ska vi undersöka.

  188. När det gäller utsatthet ser vi att
    man i högre utsträckning är otrygg-

  189. -och utsatt för mobbning och hot.
    Även misshandel är vanligare-

  190. -för de här grupperna.

  191. De som uppger att de blivit utsatta
    för misshandel det senaste året-

  192. -är 14 % bland unga med funktions-
    nedsättning och 5 % bland övriga.

  193. Det är en högre andel killar
    än tjejer som är utsatta för detta.

  194. Det är samma nivåer för frågan om man
    är nöjd med sina kompisrelationer.

  195. Det är 14 % som är missnöjda
    med sina kompisrelationer-

  196. -jämfört med 5 % bland övriga unga.

  197. Oavsett hur vi mäter -
    hälsa, utsatthet, välbefinnande-

  198. -är det betydligt högre nivåer här
    som inte är nöjda och inte mår bra.

  199. Vi frågade också
    hur man ser på sin framtid.

  200. Nästan 8 % har en pessimistisk syn på
    sin framtid, 2 % bland övriga unga.

  201. Det är väldigt tydliga siffror som vi
    kommer med i den här rapporten.

  202. Jag går vidare till nästa område.

  203. Vi ska diskutera med representanter
    från ungdomsorganisationer-

  204. -och sen kommer vi att lämna utrymme
    för frågor. Skriv gärna ner frågor.

  205. Ska man lyfta fram
    nånting positivt från rapporten-

  206. -kan man titta på det här med
    inflytande och representation.

  207. Vi har tittat på i vilken mån man
    är engagerad i politiska frågor-

  208. -och om man upplever möjligheter
    att vara med och påverka politiken.

  209. Vi ser att det är ungefär
    lika stort intresse för politik.

  210. Det finns vissa skillnader,
    men det är ganska likt.

  211. Det är nåt positivt
    som man kan lyfta.

  212. Vi har velat titta på inflytande
    och representation lite bredare.

  213. Det finns rapporter
    från Socialstyrelsen-

  214. -som tittar på vilket inflytande
    man har över det stöd man får.

  215. Där finns det
    en del övrigt att önska.

  216. Det gäller även inflytande i skolan.

  217. Det är också utvecklingsområden vad
    gäller inflytande och delaktighet.

  218. Specialpedagogiska skolmyndigheten
    har ett utvecklingsuppdrag 2011-2013.

  219. De ska höja delaktigheten
    inom de här grupperna.

  220. Det kan handla om möjligheter att
    vara med på alla moment i idrotten.

  221. Det fungerar inte alltid
    som det borde.

  222. Det kan också handla om studieresor,
    utflykter-

  223. -och den mer traditionella
    undervisningen.

  224. Hur väl funkar det?
    Är det pedagogiskt tillgängligt?

  225. Sen har vi sett, vad gäller
    intresset för samhällsfrågor-

  226. -att det är något lägre nivåer
    i den här gruppen.

  227. Det finns mycket mer att säga
    om inflytande och representation-

  228. -men det här är några indikationer.

  229. Det sista och femte området, då,
    kultur och fritid.

  230. Där ser man att man
    är något mindre aktiv på sin fritid.

  231. Men när det gäller kulturutövande,
    som att skriva eller spela musik-

  232. -är det inte så stora skillnader
    mellan grupperna.

  233. När det gäller motion och idrottande
    ser vi betydligt större skillnader.

  234. Man ser i uppföljningen
    av kommunala anläggningar o.s.v.-

  235. -att tillgängligheten
    inte alltid är tillräckligt bra.

  236. Där kan man lyfta fram hur stor andel
    som inte är aktiva i nån idrott alls.

  237. Det är runt 15 % som aldrig idrottar
    bland unga med funktionsnedsättning-

  238. -och runt 6 % bland övriga unga,
    så det är en högre inaktivitet.

  239. Något mindre deltagande
    i föreningslivet.

  240. De exakta siffrorna finns i rapporten
    om man vill titta på det.

  241. Att inte delta i en fritidsaktivitet
    av rädsla för att bli dåligt bemött.

  242. Det är 29 % bland unga med funktions-
    nedsättning och 12 % bland övriga.

  243. Det är vanligare att man inte känner
    sig välkommen i olika verksamheter.

  244. Jag kommer att återkomma med lite
    utvecklingsförslag gällande detta.

  245. Ska man summera, då, en del kring
    det som jag har sagt hittills.

  246. Det är sämre levnadsvillkor
    inom alla fem områden-

  247. -men framför allt när det gäller
    etableringen i skola och arbetsliv.

  248. Det andra området, som är det mest
    alarmerande, är hälsa och utsatthet.

  249. Man ser också att de olika områdena
    påverkar varandra.

  250. Det har vi märkt när vi intervjuat
    unga, i vardagen flyter allt ihop.

  251. Ett exempel är en tjej med dyslexi-

  252. -som lade ner mycket tid utanför
    skolan för att klara sina studier.

  253. Då har man ju begränsade möjligheter
    att göra nånting annat på sin fritid.

  254. Är man glutenintolerant kanske man
    måste lägga mycket pengar på dyr mat-

  255. -och det påverkar vad man kan göra,
    rent ekonomiskt.

  256. Har man råd att engagera sig
    i föreningar eller gå på bio?

  257. Den ekonomiska situationen
    påverkar alltså också olika områden.

  258. Man kan också lyfta fram det här med
    goda exempel som nämndes tidigare.

  259. Vi har samlat dem i ett särskilt
    kapitel under de fem olika områdena.

  260. Är en kommun intresserad av hur man
    kan jobba med arbetsmarknadsfrågor-

  261. -finns det en del spännande exempel
    där. Sveriges kommuner och landsting-

  262. -prioriterar fritidsområdet för
    unga med funktionsnedsättning i år.

  263. De ger kunskapsstöd till kommuner,
    så dem kan man vända sig till.

  264. Staten har en funktionshinders-
    politisk strategi fram till 2016.

  265. Myndigheten Handisam följer upp det.
    "Hur är läget?" heter deras rapport.

  266. "Mycket görs, goda exempel" - det
    kanske är en för glad beskrivning.

  267. De konstaterar ganska krasst att om
    man ska nå upp till målen för 2016-

  268. -behöver både staten, myndigheter
    och kommuner öka takten ordentligt.

  269. Utifrån vad vi har fått fram kan man
    inte säga att de mål har uppnåtts-

  270. -som jag nämnde inom ungdoms- och
    funktionshinderspolitiken.

  271. En annan sak som man funderar på
    som utredare av dessa frågor är ju...

  272. Vi har grupperat unga i unga
    med och utan funktionsnedsättning.

  273. Det statistiska underlaget är så
    litet att vi inte kan säga nåt om-

  274. -skillnader mellan personer med
    olika typer av funktionsnedsättning.

  275. Också en sån sak som att dela in
    ungdomsgruppen i olika grupper...

  276. Det finns mycket som förenar unga
    med och utan funktionsnedsättning.

  277. I åldern 13-25 år finns det
    många frågor som är gemensamma-

  278. -som handlar om identitet,
    vuxenblivande o.s.v.

  279. Jag tänkte visa
    en film som visar mycket på det.

  280. Vi gjorde de här filmerna tillsammans
    med Unga berättar och tio ungdomar.

  281. De fick spåna filmidéer,
    vilka erfarenheter de ville beskriva.

  282. Den här filmen visar en erfarenhet
    som alla var inne på från början.

  283. Det handlar om att vara en del
    av gruppen, vara som alla andra.

  284. Så vi visar den filmen också.

  285. Som sagt, de här filmerna är väldigt
    talande för hur det kan vara-

  286. -och hur man upplever detta.

  287. Jag tänkte säga nånting om vilka
    utvecklingsområden som vi pekade ut.

  288. Vi har ganska stora utmaningar här-

  289. -i och med att det är så stora
    skillnader och många olika områden.

  290. Så det vi tänkte
    när vi spånade på de här förslagen-

  291. -var att inrikta oss på
    processer som är i gång politiskt.

  292. Om man kan rikta om dem så att de
    blir bättre för den här gruppen.

  293. I nåt fall var det helt nya förslag,
    men det var lite så vi tänkte.

  294. Vi pekar på utvecklingsområden som
    anknyter till de olika livsområdena-

  295. -så det blev några stycken till slut.

  296. Vi kan börja med skolområdesfrågorna.

  297. Vi kom fram till att hälsoområdet
    uppvisade så stora skillnader-

  298. -att vi borde inrikta oss särskilt
    på det, men det är inte så enkelt.

  299. Men man borde kunna rikta särskilt
    fokus på det här inom elevhälsan.

  300. Vi presenterade det här
    i slutet av 2012-

  301. -och Skolverket har nu en stor
    satsning på gång för elevhälsan.

  302. Det handlar om 600-700 miljoner-

  303. -för att förstärka elevhälsan
    kunskapsmässigt och med personal.

  304. De ska nu prioritera personer
    med funktionsnedsättning särskilt.

  305. Man kunde ha ett mer normkritiskt
    förhållningssätt inom idrotten.

  306. Det handlar ju mycket om att alla ska
    kunna vara med i alla situationer-

  307. -och att skapa förståelse
    inom hela elevgruppen.

  308. Det finns ett flerfaldigt syfte här,
    dels att alla ska kunna vara med-

  309. -dels att visa på vad man kan göra
    på fritiden som rör fysisk aktivitet.

  310. Vi såg ju också att man inte var
    lika aktiv på fritiden i idrott.

  311. Förstärkt arbete mot diskriminering.
    Det har funnits ett förslag-

  312. -om att göra bristande tillgänglighet
    till en diskrimineringsgrund.

  313. Det borde man kunna skynda på.

  314. Utveckla skolornas arbete
    mot kränkande behandling.

  315. Utsattheten var ju högre
    i den här gruppen.

  316. Man kan väva in det här tydligare
    i det arbete som finns.

  317. Se till att skolor ger elever som har
    behov av särskilt stöd det stödet.

  318. Skolinspektionen
    har ju fått ökade möjligheter-

  319. -att utkräva sanktioner mot skolor,
    men det kanske också krävs stimulans-

  320. -för att skolorna
    ska kunna ge det här stödet.

  321. Och hur länge ska man ge det här
    stödet och i vilken omfattning?

  322. Utbildningsnivåerna
    är ju lägre i de här grupperna.

  323. Som det är formulerat nu ska man
    få stöd att klara godkändnivån.

  324. Samtidigt står det att man ska kunna
    utvecklas så långt som möjligt.

  325. Det särskilda stödet är för att man
    ska kunna nå de grundläggande målen-

  326. -så man kanske ska kunna få stöd
    som sträcker sig längre än så.

  327. Vi har några saker som handlar om
    anknytning till arbetsmarknaden.

  328. Alla studie- och yrkesvägledare
    bör ha kompetens-

  329. -i vilka möjligheter som finns
    för unga med funktionsnedsättning.

  330. Vilka råd kan man ge?

  331. En satsning pågår inom Skolverket,
    för studie- och yrkesvägledare.

  332. Vi kommer att delta i några
    konferenser kring den här frågan.

  333. Man kan också förstärka kopplingen
    mellan utbildning och arbete.

  334. Man kan jobba mer med praktik.

  335. Det handlar om att stärka de unga,
    att de får vara på en arbetsplats-

  336. -men också att höja kompetensen
    hos arbetsgivare.

  337. Att de får möta de här personerna och
    se hur det fungerar i arbetsmiljön.

  338. Det finns
    väldigt mycket outnyttjad potential.

  339. Vissa arbetsgivare är bättre än andra
    på att ta till sig det här-

  340. -och öppna upp sin verksamhet.

  341. Nånting som jag inte har sagt nåt om
    är den högre utbildningens roll.

  342. När man har utrett villkoren för unga
    med funktionsnedsättning i skolan-

  343. -har man tittat på gymnasiesärskolan-

  344. -och andra skolformer som finns
    för en del av de här ungdomarna.

  345. När det gäller högskolan
    är det inte lika problematiserat.

  346. Allt fler högskolestudenter har en
    funktionsnedsättning och får stöd-

  347. -men man har inte följt upp
    hur väl stödet fungerar.

  348. Ett annat exempel är uppföljningen
    av funktionshinderspolitiken.

  349. Alla skolmyndigheter är med,
    men ingen representant för högskolan.

  350. Det är också nåt att fundera på, så
    att detta med högskolestudier stärks.

  351. Sista sliden med utvecklingsområden
    som vi pekar på.

  352. Många förslag handlar om
    att förbättra det offentligas stöd-

  353. -men man kan också stärka individen.
    Det mötte vi i intervjuerna-

  354. -att de unga och deras föräldrar
    själva får strida väldigt mycket-

  355. -bland annat i skolan.

  356. Man skulle kunna förstärka
    ungas och föräldrars kunskap.

  357. Det kan finnas
    lokala ombudsmannafunktioner-

  358. -som ger en mer samlad ingång till
    den kunskap och det stöd som finns-

  359. -och vilka krav man kan ställa
    på olika aktörer.

  360. Mötesplatser på fritiden.

  361. Många uppgav att de avstått från
    att besöka en fritidsverksamhet-

  362. -av rädsla att bli dåligt bemött.
    Vi jobbar mycket med de här frågorna.

  363. Vi har ett uppdrag som handlar om
    mötesplatser för unga HBT-personer.

  364. Homo-, bi- och transpersoner.

  365. Där utbildar vi
    personal i fritidsverksamheter.

  366. Man kunde tänka sig nåt liknande
    för unga med funktionsnedsättning.

  367. Vi ser i vår dialog
    med Sveriges kommuner och landsting-

  368. -att möjligheterna varierar
    beroende på vilken kommun man bor i.

  369. Stockholms stad har ett projekt
    som heter Fritid för alla.

  370. Där handlar det om
    att skapa en gemensam webbportal.

  371. Det är Stockholms stad
    och flera kringliggande kommuner-

  372. -som deltar i det här för att samla
    verksamheter med särskild inriktning.

  373. Inte ens Stockholms stad anser att de
    själva kan möta de behov som finns.

  374. Så där finns det
    en del att göra också.

  375. En annan fråga är den om färdtjänst
    och kollektivtrafik.

  376. Det är ofta de äldre som är i fokus
    när man tittar på färdtjänst.

  377. Man borde kunna utreda det
    mer ur ett ungdomsperspektiv.

  378. Vi har också lyft-

  379. -att den statistik som vi utgår från
    ger möjlighet för vissa analyser-

  380. -men också innebär begränsningar
    som man inte kommer ifrån.

  381. Det här med enkäter t.ex. - alla har
    inte möjlighet att besvara en enkät.

  382. Men också det här med att skildra
    variationer inom den här gruppen.

  383. Också den statistik som Statistiska
    centralbyrån framställer...

  384. Vi fick slå ihop resultat från 3-4 år
    för att få tillräckligt underlag.

  385. Då blir det ju svårt
    att följa utvecklingen.

  386. Får den här politiken nåt resultat
    under t.ex. en femårsperiod?

  387. Även när det gäller uppföljningen ser
    man alltså viss utvecklingspotential.

  388. Som jag sa finns rapporten
    att ladda ner från vår hemsida.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

En ny rapport

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur är det att vara ung med funktionsnedsättning? Oscar Svensson, utredare på ungdomsstyrelsen, presenterar resultaten från utredningen Fokus 12. Rapporten bygger på intervjuer med funktionshindrade ungdomar och på två stora statistiska undersökningar. Gruppens levnadsvillkor har analyserats utifrån områdena utbildning, arbetsmarknad inflytande, hälsa samt kultur. Inspelat 20 september 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Levnadsförhållanden, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Ungdomar med funktionsnedsättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ung med funktionsnedsättning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ung med funktionsnedsättning

En ny rapport

Hur är det att vara ung med funktionsnedsättning? Oscar Svensson, utredare på ungdomsstyrelsen, presenterar resultaten från utredningen Fokus 12. Gruppens levnadsvillkor har analyserats utifrån områdena utbildning, arbetsmarknad inflytande, hälsa samt kultur. Inspelat 20 september 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.