Titta

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Om UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

En konferens med fokus på att skapa bättre förutsättningar för elever genom vård och hälsa. Föredragen berör bland annat ämnen som utveckling av elevhälsoarbete, att engagera elever i sin egen hälsa, stärka elevers självkänsla samt att motarbeta psykisk ohälsa. Vidare även metoder som kan hjälpa barn vid inlärning genom fysisk aktivitet. Inspelat 6 november 2013 i Celciussalen på Ingenjörshuset i Stockholm. Moderator: Nils Lundin. Arrangör: Gothia fortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Elevhälsa i fokus : Att stärka elevens självkänslaDela
  1. Då har vi förmånen här
    att höra lite grann-

  2. -kring HASP och Förebyggande
    och hälsofrämjande samverkan.

  3. Det är Lisbeth Andersson
    och Mette Olsson som...

  4. Ni har jobbat i Tomelilla i 13 år
    och är båda intresserade av detta.

  5. Ni arbetar dessutom gärna i klasser
    och i grupper på det sättet.

  6. Ni umgås både på jobbet
    och på fritiden.

  7. Ni har med era familjer besökt
    många delar av världen tillsammans.

  8. Nu är ni välkomna
    till den här världen.

  9. Det är en styrka att känna varann väl
    i det här arbetet.

  10. Ni vågar prova nya metoder
    och bolla vilda idéer-

  11. -som har resulterat
    i ett väldigt spännande projekt.

  12. Det har ni beskrivit
    i skriften Elevhälsan-

  13. -som kommer ut fyra gånger per år
    hos Gothia fortbildning.

  14. Det här är nr 3 från 2013 som har
    fokus på nya skollagen i praktiken.

  15. Här presenterar ni ett sätt
    hur man kan jobba på gruppnivå-

  16. -i ett hälsofrämjande och
    förebyggande arbete. Varsågoda.

  17. Vi jobbar på Kastanjeskolan i
    Tomelilla som är en 7-9-skola.

  18. Detta läsår har vi 324 elever.

  19. Vi är 55,5 personal
    fördelat på 63 personer.

  20. Det är
    en ganska hyfsad personaltäthet.

  21. På bilden ser ni vår vackra kastanj
    som står utanför.

  22. Vi tog bilden för några veckor sen
    när den är som bäst.

  23. När vi åkte fanns det inga löv kvar
    efter höststormen.

  24. Vi ska prata om konkret
    och praktiskt arbete-

  25. -som vi jobbar med i klasser
    och kallar HASP.

  26. HASP står för hälsa, arbetsmiljö,
    självförtroende och prestation.

  27. Vi tänker att det hänger ihop.

  28. Det är ett förebyggande arbete
    som har växt fram under sex sju år-

  29. -till det det är idag.

  30. Vid varje hösttermin
    när det kom nya sjuor till vår skola-

  31. -gick vi runt och presenterade oss
    och vårt arbete-

  32. -och övrig personal
    som jobbar med elevhälsa.

  33. Vi började tycka att det var tråkigt
    så vi gjorde lite lektion av det.

  34. Vi gjorde värderingsövningar
    och vi tyckte det var kul.

  35. Och eleverna också.

  36. Det i kombination med att det var
    många brandkårsutryckningar.

  37. Lärarna ville ha hjälp
    med nåt i en klass-

  38. -eller ville
    att vi skulle fixa tjejgrupp.

  39. Då satte vi oss ner
    och funderade på vad vi gör.

  40. Tanken var att ha
    lite mer struktur på det där.

  41. Vi kastade oss över alla
    arbetsuppgifter som kom till oss.

  42. Vi behövde mer struktur
    så vi satte oss ner och skrev.

  43. Tanken var inte att göra mer
    utan ha mer struktur i det vi gör.

  44. Vi skrev ner allt vi gjorde
    och började gruppera det.

  45. Plötsligt sa Mette: "HASP."
    Vem jobbar med det, tänkte jag.

  46. Vi hade grupperat det och hon såg
    de här fyra bokstäverna-

  47. -i hälsa, arbetsmiljö,
    självförtroende, prestation.

  48. Vi har nu jobbat med det hos sjuorna
    och har tre fyra lektioner med dem.

  49. Mentorerna är alltid med
    och finns det andra vuxna-

  50. -som t.ex. resursassistenter
    är de också med.

  51. Vi lägger upp det så
    att det "drabbar" olika ämnen.

  52. Vi har nära samarbete
    med vår studie- och yrkesvägledare-

  53. -vilket vi ska beskriva framöver.

  54. Vi har ju en del politiker
    som styr och ställer med oss.

  55. De senaste åren har mycket handlat-

  56. -om att saker ska vara evidens-
    och manualbaserade.

  57. Vi har sysslat med DISA, COPE, CAP
    och rePULSE och med Ester.

  58. Vi är vana vid
    att jobba med manualer.

  59. Om vi då skulle göra en manual
    för det förebyggande arbetet i klass.

  60. Vad skulle målet vara?

  61. Det var mycket brandkårsutryckningar.

  62. I nån klass bråkade de.
    Där gjorde vi teambuilding-övningar.

  63. I nån klass åt de inte i matsalen.
    Då pratade vi kost och hälsa där.

  64. Klasserna fick bara det som var mest
    akut och inte den samlade bilden.

  65. För att undvika brandkårsutryckningar
    skulle vi systematisera det.

  66. När vi var klara med sjuorna
    skulle de ha baskunskaper i hälsa.

  67. Vi ville inte att elevhälsan skulle
    bli en separat ö i verksamheten.

  68. I vår kommun tillhör vi
    den centrala elevhälsan-

  69. -och jobbar på skolan,
    men har inte rektorn som chef.

  70. Därför är det extra viktigt
    att vi är en del av verksamheten.

  71. Vi ska jobba ihop med personal
    och eleverna ska lära känna oss.

  72. Vi tittade också på vad eleverna
    kunde få ut av detta.

  73. Alla kommer att få ungefär samma
    information och samma övningar.

  74. Vårt huvudintresse är kunskap
    om livsstilsfrågor.

  75. Vi vill skapa en röd tråd
    så de vet nåt om hälsa-

  76. -och hur det påverkar möjligheten
    till bra utbildning och bra arbete.

  77. Ett samband mellan hälsa, arbets-
    miljö, självförtroende, prestation.

  78. Likabehandlingsplanen och planen
    mot kränkningar är viktiga dokument.

  79. Därför har vi alltid samarbets-
    övningar vid dessa tillfällen.

  80. Vi vill lära eleverna att samarbeta
    och uppträda respektfullt mot varann-

  81. -även om de är olika.

  82. Vi funderade också på
    vad vi hade för stöd i det här.

  83. När vi började med HASP tittade vi
    i "Från dubbla spår till elevhälsa".

  84. Elevhälsans uppgift är att samverka
    med övrig personal-

  85. -för att åstadkomma
    en god miljö för lärandet.

  86. Och se till att det blir en god
    allmän utveckling hos eleverna-

  87. -och främja kroppslig, känslomässig
    och social utveckling.

  88. Sen kom skollagen som också ger oss
    stöd att fortsätta arbeta med HASP.

  89. Där står det att elevhälsan ska jobba
    förebyggande och hälsofrämjande.

  90. Vi har också kikat på det preliminära
    nya vägledningsdokumentet.

  91. Och vi känner
    att vi kan fortsätta med HASP.

  92. Vi ska visa vårt lektionsupplägg
    för att ingen ska tro-

  93. -att det är nåt konstigt eller nytt.
    Det är bara vardagsarbete.

  94. Första gången vi träffar åk 7 är det
    vi och studie- och yrkesvägledaren.

  95. Ibland kan skolvärden eller rektorer
    följa med och presentera sig.

  96. Det viktigaste är ju att de vet vilka
    vi är och vad vi sysslar med.

  97. De är kunder hos oss och de ska veta
    vad vi kan hjälpa till med.

  98. Vi informerar inte bara vad vi gör
    utan även deras arbetsuppgifter.

  99. Lisa och jag utbildar elevskydds-
    ombuden och det tycker vi är kul.

  100. Vi berättar om elevskyddsarbetet,
    lite om lagstiftningen-

  101. -och att de har rätt att vara med
    och bestämma från årskurs 7.

  102. De får ha åsikter och vara med
    på skyddsronder.

  103. De är jätteduktiga och ser saker
    som vi inte ser.

  104. De flesta skolor har 30-skyltar.

  105. Det var inget vi bekymrade oss över
    tills eleverna kom och sa:

  106. "De kör jättefort där
    och det finns inga skyltar."

  107. Halva området hade vanlig hastighet,
    men elevskyddsombudet ändrade det.

  108. Vi gör lite reklam för det arbetet.

  109. Vi pratar om matrådet som är ett gäng
    glada och aktiva elever-

  110. -som har insyn i maten som serveras
    och jobbar med vår kostchef.

  111. Hon förklarar för dem synen
    på maten i skolan.

  112. De förklarar att de har ett recept
    från mormor med sig-

  113. -som är mycket godare.
    Och så får man ta och ge.

  114. Hur är miljön i matsalen? Vad finns
    på väggarna? Hur sitter man?

  115. Eleverna är jätteaktiva.

  116. Vi pratar om kamratstöd
    och korridorvärdar.

  117. Vi vill ha fram elever
    som frivilligt vill vara förebilder.

  118. Som vill hjälpa till och titta
    lite extra på hur kamraterna har det.

  119. För arbetet
    mot mobbning sköter vi vuxna.

  120. Om vi säger att de ska göra övningar
    när vi kommer första gången-

  121. -så blir de jätterädda och tänker
    att nån kommer att göra bort sig.

  122. Så första gången vi introducerar
    elevhälsan och HASP berättar vi-

  123. -vad det heter
    och vad bokstäverna står för.

  124. Vi kommer att prata, ge information
    och ha samtal och göra övningar.

  125. Första övningen vi gör är "Trädet".
    Är det nån som känner igen den?

  126. Nej.
    Vi ställer eleverna i en ring.

  127. Och de får stå jättenära så de når
    varandra när de sträcker ut händerna.

  128. De ska kunna ta en hand
    i vardera hand.

  129. Då har vi ett nystan av händer
    och sen ska man lösa uppgiften.

  130. Om en liten stund ska de allihop stå
    så här i ring och hålla i nån-

  131. -utan några knutar eller knölar.

  132. Det kan ta olika lång tid.

  133. Man måste trampa över
    och under varann och krypa lite.

  134. Man måste
    be Putte snurra runt om Kalle.

  135. Det är jättelätt och jättekul.
    De är nära varann och samarbetar.

  136. I temat hälsa börjar vi alltid med
    att rita en glad gubbe på tavlan.

  137. Sen frågar vi eleverna
    vad hälsa är för dem.

  138. De sätter igång
    och är oerhört aktiva.

  139. Alla ord skriver vi på tavlan.

  140. Det är alltid nån som vill provocera
    så de säger rökning.

  141. Då skriver vi det.
    Vi skriver allt som de säger.

  142. Det tar en stund
    och sen är hela whiteboarden full.

  143. Sen gör vi grupper
    och pratar om de ämnena.

  144. Rättare sagt så diskuterar vi. Vad
    vet ni om kost? Hur bör man äta?

  145. Vi ger dem baskunskaper
    i kost, motion, sömn.

  146. Vi pratar om självförtroende och hur
    arbetsklimatet påverkar framgångarna.

  147. Det är innehållet i den lektionen.

  148. Samtidigt har vi en övning
    som kallas "Lapparna".

  149. Vi har lappar i ett kuvert
    där det står olika kroppsdelar.

  150. Hand på axel, till exempel. Sen får
    eleverna bygga klassen till en hög.

  151. Det kan vara lår mot lår
    och rumpa mot rygg.

  152. Då bygger de en hel hög. När de
    tappar första lappen är det över.

  153. Vi räknar ihop det och ser vilken
    sjua som kan bygga flest lappar.

  154. Det tycker de också är jätteroligt.

  155. Vi pratar om fysisk
    och psykosocial arbetsmiljö.

  156. Det finns mycket gratismaterial
    från arbetsmiljöverket.

  157. Den här broschyren
    har vi använt mycket.

  158. Tidigare kunde man beställa den,
    nu får man skriva ut den i PDF.

  159. "Arbetsmiljön i skolan" ligger
    på Arbetsmiljöverkets hemsida.

  160. Den används när vi utbildar
    elevskyddsombud.

  161. De är ofta åttor och nior.

  162. Vi försöker utbilda tidigt på hösten
    så de är på gång-

  163. -när vi nått så här långt i HASP. Ett
    elevskyddsombud är med på lektionen.

  164. De tar ansvar för vissa punkter.

  165. De pratar om hur de jobbar och
    vad de ska fokusera på under läsåret.

  166. Vad de vill förbättra i arbetsmiljön.

  167. Vi har också med decibelörat.

  168. Det är det här som lyser, rött, gult
    och förhoppningsvis grönt.

  169. Så ställer vi in det på
    den nivån det ska vara.

  170. I början säger vi inget,
    men när det närmar sig slutet-

  171. -pratar vi om hur det har varit
    och vilken betydelse det har-

  172. -om ljudnivån är på ett visst sätt.

  173. Vi ber eleverna titta i klassrummet
    och se vad som är bra eller dåligt.

  174. Eleverna är jätteduktiga på det och
    våra elevskyddsombud är fantastiska.

  175. Vi avslutar lektionen med att läsa
    berättelsen "De skånska gässen."

  176. Det handlar om hur djur samarbetar
    och den är väldigt lärorik.

  177. Jag läser den för er.

  178. "Kan vi lära oss nåt
    av de skånska gässen?"

  179. "Varje gås flyger med egna vingar."

  180. "De flyger i V-formation
    som ökar effekten med 71 %"-

  181. -"i jämförelse om de flög ensamma."

  182. "När en ledargås blir trött flyttar
    den bakåt och nån annan tar platsen."

  183. "Gässen skriker bakifrån för att
    heja på de främsta att hålla farten."

  184. "När en gås blir sjuk eller skadad"-

  185. -"lämnar två andra gäss formationen
    för att hjälpa och skydda den."

  186. "De stannar tills gåsen
    kan flyga igen eller dör."

  187. "Av detta kan vi lära
    att vi ska arbeta i samma riktning"-

  188. -"med samma känsla av samhörighet
    för att lättare nå målet"-

  189. -"eftersom vi får draghjälp
    av varandra."

  190. "Låt oss ta vara på
    de skånska gässens insikter."

  191. När vi pratar självförtroende
    har vi två fokus.

  192. Det ena är
    hur man tänker om sig själv.

  193. Vem man är,
    vad man kan, hur viktig man är.

  194. Vårt andra fokus är
    hur man påverkar varandra.

  195. När vi börjar har vi två ballonger.
    Samma färg och samma sort.

  196. Den ena är fylld med helium
    och så här stor ungefär.

  197. Och så har vi en ouppblåst.
    "Jag blåste upp min innan jag kom."

  198. "Det här är min och Lisa får en
    likadan som hon ska blåsa upp."

  199. Vi pratar lite om ballongerna.

  200. De är sjuor och rätt barnsliga
    så de är rätt nyfikna.

  201. Vi jämför och ser att de är lika
    stora och har samma färg.

  202. Men vet vi nåt om innehållet?

  203. "Ja, Lisa blåste upp,
    men du fuskade nog."

  204. Då släpper vi ballongerna.

  205. Då stiger min mot taket
    och Lisas dalar ner mot marken.

  206. Sen diskuterar vi hur själv-
    förtroendet påverkar prestationen.

  207. Om jag tänker: "Nu är det matteprov
    med den läraren, det är svårt."

  208. "Det kommer att gå åt pipan."

  209. Eller om jag tänker: "Jag har ju
    övat. Det kommer att gå jättebra."

  210. Om man står så här inför en klass,
    till exempel, och nån skrattar-

  211. -eller nån skickar lappar istället,
    hur påverkar det mig?

  212. Vi diskuterar hur eget agerande
    och andras påverkar självförtroendet.

  213. Den gången gör vi två övningar.
    Vi har alltid med oss en flaska.

  214. Det här är Lisas övning.
    Hon är mycket vildare än jag.

  215. Hon ställer fram sin flaska på bordet
    och lägger på en sockerbit.

  216. Sen säger jag:
    "Det här är Lisas övning."

  217. "Ni ska lyssna jättenoga
    på instruktionerna."

  218. "Sen funderar ni under övningen
    vad tanken kan vara bakom det här?"

  219. Jag ställer flaskan på en bänk
    långt fram i klassrummet.

  220. Eleverna står på led långt bak
    i klassrummet.

  221. Jag säger att de ska gå fram och
    skjuta bort sockerbiten med fingret.

  222. "Om ni lyckas sätter ni er ner."

  223. "Ni andra ställer er
    längst bak igen."

  224. När hela klassen har gått ett varv
    är det kanske en handfull elever-

  225. -som sitter. De andra
    står längst bak i klassrummet.

  226. Då får de nya instruktioner.
    Jag säger till de som sitter.

  227. De har en uppgift:
    att vara helt tysta.

  228. "Ni andra ska
    skjuta ner sockerbiten..."

  229. "...på samma sätt
    som ni gjorde tidigare."

  230. Den kan inte balansera. Det är
    superenkelt. Sockerbiten ska ner.

  231. Vi vet att alla
    kan skjuta ner sockerbiten.

  232. "Ni ska ha en tanke i huvudet:
    sockerbiten ska ner."

  233. Vi fortsätter övningen
    och jag fyller på med sockerbitar.

  234. Jag upprepar det som ett mantra:
    "Sockerbiten ska ner. Alla kan."

  235. Det är rätt magiskt. Första rundan
    är det fyra fem elever som lyckas.

  236. Men i andra rundan lyckas
    i princip alla.

  237. Vi har sagt att det är bra
    att ha lärare med.

  238. En gång hade vi längst fram i ledet
    en ny, bastant matte- och NO-lärare.

  239. Hon ställde sig först i ledet.
    Jag sa. "Om ni lyckas..."

  240. "Vad då om?
    Det är bara att skjuta ner den."

  241. Hon gick fram och sköt ner den
    och sen tio elever efter henne.

  242. Vi kunde ändå ta en bra diskussion
    om vad som hände.

  243. Men jag tänkte:
    "Nu förstörde hon allt."

  244. Diskussionen blir ganska bred. Nån
    tror att det handlar om precision.

  245. Nån säger att det är koncentration,
    man får inte tänka på annat.

  246. Rätt var det är säger nån:

  247. "Jag skjuter lite så här."

  248. "Kommer det för långt ner
    slår jag mig i fingret."

  249. Eller: "Bakom mig gick han
    och skrattade hela tiden."

  250. Vi pratar om hur man tänker och
    hur andra påverkar prestationen.

  251. Med en mycket enkel övning.

  252. Nu är vi uppvärmda
    och då kör vi svimningsleken.

  253. Nån som har provat den? Ja, nån.

  254. Vi ställer eleverna på rad
    och ger dem varsitt nummer.

  255. Sen ska de röra sig runt i
    klassrummet så nära varandra de kan.

  256. Sen vänder läraren ryggen
    till allihop och läser upp nummer.

  257. Från 1 till 22 om det är 22 elever,
    men i oordning.

  258. När man får sitt nummer uppläst
    ska man svimma.

  259. Bara lite försiktigt.
    Då ska de andra ta tag i eleven.

  260. Det är också
    en sån där fnissig övning-

  261. -men man får fokus på varandra
    och har koll.

  262. Den ende som skadades är sär-
    skolans lärare för honom tappade vi.

  263. Andra gånger har det gått bra
    och det har varit väldigt roligt.

  264. Sen har vi prestationerna.

  265. Då är studie- och yrkesvägledare
    i sitt esse. Det är hennes gång.

  266. Då blir diskussionen
    lite sammanfattande.

  267. Vad påverkar din prestation?
    Då får vi in svar från alla områden.

  268. "Det gick åt pipan på matten
    för då var jag förkyld."

  269. Eller: "Jag kunde
    inte koncentrera mig för fläkten."

  270. "Förra provet gick dåligt
    så nu går det dåligt igen."

  271. Vi pusslar ihop diskussionen kring
    vad som påverkar min prestation idag.

  272. Ibland har vi med den här boken.
    Den har varit väldigt kul.

  273. Det är SISU:s idrottsböcker.

  274. Här finns övningar
    som man gör med lag.

  275. Men det funkar lika bra med klasser.
    Man läser upp olika åsikter-

  276. -och så får eleverna fundera
    och lägga ett kort.

  277. Från ett, stämmer helt,
    till fyra, stämmer inte alls.

  278. Fundera, ta ställning
    och så vänder man på kortet.

  279. "Okej, det stämde inte alls för dig.
    Hur tänkte du?"

  280. "För dig stämde det helt.
    Hur tänkte du?"

  281. Oftast handlar det om klassanda.

  282. Det blir trevliga diskussioner,
    men det tar långt tid.

  283. Ibland får vi ha nån extragång
    för det.

  284. Studie- och yrkesvägledaren
    har en lång diskussion.

  285. Man kommer till nian
    och då ska du börja på gymnasiet-

  286. -sen ska du välja jobb
    och sen ska du ha ditt drömyrke.

  287. Det är många frågor
    om gymnasiet och betyg.

  288. Vi har en övning
    som vi kallar "Drömyrket".

  289. Eleverna får varsin lapp och så får
    de fundera på vad de helst vill göra.

  290. Eller om de har hört om något annat
    yrke som de också vill prova på.

  291. Sen lägger man alla lappar
    i en godisburk.

  292. Det är inte syster så glad i,
    men vi lägger dem i en kolaburk.

  293. Sen får alla dra en lapp.
    Det står kanske "veterinär".

  294. Sen diskuterar vi:
    "Vilken skola behöver jag gå då?"

  295. "Vilka betyg behöver jag? Hur måste
    jag vara? Vad krävs som person?"

  296. Vi djupdyker i yrket
    och avslutar alltid-

  297. -med att se vem i klassen
    som skulle passa till yrket.

  298. Ibland erkänner lappens ägare
    och ibland vill de inte berätta.

  299. Diskussionen pågår efteråt.
    "Jag tror ändå det var du."

  300. Övningen kan man använda
    en hel lektion till.

  301. När de är väldigt engagerade
    klämmer vi till med en omgång till.

  302. Vi dokumenterar
    varje HASP-lektion i PMO.

  303. I vår kommun har PMO
    hand om hela elevhälsan.

  304. När vi har haft en HASP-lektion
    kan rektorer gå in och titta-

  305. -vilka klasser vi har varit i.
    Vi skriver också innehållet.

  306. Vi har tema och en manual.

  307. Vad vi väljer att göra beror lite på
    hur det går på lektionen.

  308. Vi dokumenterar så eleverna inte
    får göra samma sak två gånger.

  309. Vi skriver också ner kommentarer
    och reflektioner från den lektionen-

  310. -för att komma ihåg eller om det är
    nåt vi ska ta med till nästa lektion.

  311. Vi skriver alltså ner
    klassanteckningar i PMO.

  312. När det gäller utvärdering av HASP
    har vi en dröm eller vision om-

  313. -att kunna hitta
    nån struktur även på det.

  314. Det vi ser är att vi nästan inte gör
    några brandkårsutryckningar.

  315. Ibland kommer lärarna i sjuan
    och säger:

  316. "Är det inte dags för HASP-lektion
    i min klass?"

  317. Ibland kommer eleverna:
    "Är det inte vår tur snart?"

  318. Vi känner också att vi har bättre
    kontakt med alla elever på skolan.

  319. Vi lär känna alla eleverna
    på ett annat sätt.

  320. Inte bara de
    som kommer spontant till oss.

  321. Vi känner även de andra eleverna.

  322. Eleverna har också lättare
    att beskriva sin hälsosituation.

  323. Till exempel hos skolsköterskan.

  324. Det kan bero på att de är vana
    att diskutera hälsofrågor-

  325. -men också att de redan känner oss
    när de kommer på besöket.

  326. Sen kommer det nya
    och det är vi småstolta över.

  327. Vi har två skolsköterskor
    och två kuratorer på åk F till 6.

  328. De är nyfikna på HASP.

  329. Vi satte oss ner för två år sen
    och funderade:

  330. Kan man ha HASP
    på låg- och mellanstadiet också?

  331. Det tyckte vi nog att man kunde.
    I ettan skulle man kunna göra det.

  332. Och i femman.
    Det är inget konstigt och inget nytt.

  333. Vi har tänkte igenom det
    som vi gjorde i början.

  334. Kan vi göra en manual av det så vi är
    säkra på att alla får samma sak?

  335. Våra kollegor har valt att lägga
    mycket fokus på fysisk aktivitet.

  336. Hur fysisk aktivitet hänger ihop
    med psykiskt välbefinnande.

  337. Man pratar bas med ettorna
    och träffar dem två gånger.

  338. Vi pratar om att det är viktigt
    att komma i säng i tid och få sömn.

  339. Man hittar stressymptom redan
    hos små barn idag.

  340. Vi pratar mycket om avslappning.

  341. Det är full rulle på eleverna.
    Hur gör man när man slappnar av?

  342. Man kollar när de rör sig.
    Sjuksystrar är specialister på det.

  343. Hur rör de sig?
    Hur kan man tolka det?

  344. Man gör motorikövningar när man
    dansar, hoppar och skuttar ihop.

  345. När alla hoppar på ett ben ser man
    kanske att nån behöver lite hjälp.

  346. Lisa kan det här bättre än jag.
    Man har satt ihop musik-

  347. -med uppgifter som gör
    att man kan kolla motoriken.

  348. Man övar avslappning.

  349. Det gör man med kompismassage.

  350. Man läser en saga för barnen
    och i sagan finns moment-

  351. -där man masserar varandra.

  352. Min kollega på F till 6 är oerhört
    intresserad av mindfulness.

  353. Därför använder man det
    på de små eleverna.

  354. Det går bra bara man pratar om att
    stress ger negativa hälsoeffekter.

  355. Om man slappnar av
    och hittar lugnet mår man bättre.

  356. Det är skivor man har köpt på nätet
    som är anpassat efter åldrarna.

  357. Studie- och yrkesvägledaren
    är med där också.

  358. Hon har en övning
    som heter "Lära för livet."

  359. Det är lite studieteknik
    och lite att titta in i framtiden.

  360. Du kan byta, Lisa.

  361. I årskurs 5 har man också
    två lektioner.

  362. De första två punkterna är studie-
    och yrkesvägledaren som är igång.

  363. Hon pratar studieteknik och språkval.

  364. Språkval har stor betydelse idag.
    Ska man läsa på högskola-

  365. -ger det extra poäng om man har varit
    lite trixig när man väljer språk.

  366. Eleverna undrar över det.

  367. Studie- och yrkesvägledaren
    informerar om det.

  368. Det handlar om att lägga in det
    när man ses tillsammans.

  369. Pubertetsinformation har
    skolsystrarna alltid skött i femman.

  370. Numera informerar skolsköterska
    och skolkurator om det tillsammans.

  371. Ibland räcker två lektioner,
    ibland får man ha fler.

  372. Det är enda gången HASP
    är uppdelat i flickor och pojkar.

  373. Skolsköterskorna säger
    att det måste vara så.

  374. Annars blir det väldigt fnissigt
    och svårt att koncentrera sig.

  375. Man delar eleverna i två grupper.

  376. Man pratar känslor, identitet
    och kärlek och återigen-

  377. -pratar man kost och sömn.

  378. I den åldern är eleverna superaktiva.
    Vi har mycket sport i kommunerna.

  379. Mycket handboll och fotboll.

  380. Därför pratar man mellanmålsförslag.
    De är lite dåliga på att äta.

  381. Återigen gör man mindfulness-
    övningar anpassade till åk 5.

  382. Nu tänker ni: "Hur kunde de ha så
    dålig smak och ha med den bilden?"

  383. -Det såg jag.
    -En där bak tyckte den var snygg.

  384. Men den illustrerar faktiskt HASP.

  385. För god hälsa, god arbetsmiljö
    och gott självförtroende leder-

  386. -till bra prestation och det har vi
    gjort efter att ha gått i mål.

  387. -Tack så mycket.
    -Tack så mycket.

  388. Textning: Karin Hagman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att stärka elevens självkänsla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolkuratorn Metta Olsson och Lisbeth Andersson, utsedd till årets skolsköterska 2012, talar om hur skolsköterskor och kuratorer kan samarbeta framgångsrikt med elevhälsopersonal för att stärka elevers självkänsla och förebygga nedstämdhet. Inspelat 6 november 2013 i Celciussalen på Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolhälsovård, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elevhälsa i fokus

Att stärka elevens självkänsla

Skolkuratorn Metta Olsson och Lisbeth Andersson, utsedd till årets skolsköterska 2012, talar om hur skolsköterskor och kuratorer kan samarbeta framgångsrikt med elevhälsopersonal för att stärka elevers självkänsla. Inspelat 6 november 2013. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.