Titta

Brott och straff

Brott och straff

Om Brott och straff

Varför blir man brottsling? Hur skiljer sig synen på brott och straff i olika länder och hur har det ändrats över tid? Hjälper straff? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, guidar oss genom favelorna i Rio de Janeiro och fängelser i Polen och Sverige. Han besöker även Ronna i Södertälje som har drabbats av kriminella gänguppgörelser. Dessutom träffar vi världens främsta experter inom kriminologi som berättar om den senaste forskningen.

Till första programmet

Brott och straff : Rättsväsendet och barnenMaterialDela
  1. Idag ska vi prata om unga personer som
    begår brott-

  2. -och vad de möter inom rättsväsendet,
    med polis och kriminalvård.

  3. Nu är vi i England för att jämföra.
    - Kan du berätta varför vi åkte hit?

  4. Det brittiska systemet att reagera
    på ungdomsbrott är olikt vårt.

  5. I Sverige är man straffbar
    när man är femton år.

  6. Här ansvarar man för sina brottsliga
    handlingar redan när man är tio.

  7. Det är en av de lägsta
    straffbarhetsåldrarna i Europa.

  8. I Sverige är straffbarhetsåldern 15. Här
    är den 10. Vad tycker du om det?

  9. De flesta tioåringar
    inser inte att de begår brott.

  10. Ett barn som begår ett brott
    behöver hjälp, inte bestraffning.

  11. Till och med en femåring
    vet vad som är fel. Det är rättvist.

  12. De borde inte skiljas från folk
    om de bara är tio år.

  13. Det kanske var en olycka
    och de insåg inte följderna.

  14. När begick du ditt första brott?

  15. Jag var nog sju. Det var snatteri.

  16. Jag är uppväxt
    med en ensamstående mamma.

  17. Pappa avtjänade fängelsestraff
    under min uppväxt.

  18. -Visste du det då?
    -Jag trodde han var fotbollsspelare.

  19. Jag träffade honom på en permission. Han
    hade träningsoverall med siffror.

  20. Jag trodde
    att det var hans matchkläder-

  21. -och att han var en stor spelare,
    för han hade tränarna med sig.

  22. Från brott till straff
    är det en lång väg.

  23. Men för i princip alla
    är det första man möter polisen.

  24. I många fall
    någon från ungdomsroteln.

  25. Jag tänkte visa en typisk plats för där
    det sker narkotikabrottslighet.

  26. Speciellt bland ungdomar.
    Den ligger här nere.

  27. Vi ska gå in mellan buskarna här.

  28. Här har vi en undanskymd plats.
    Du kommer upp hit och kan röka-

  29. -marijuana, hasch och spice.

  30. Sen är det även väldigt vanligt
    att man sniffar sifongas.

  31. Hur skiljer det sig att jobba
    med ungdomar från med vuxna?

  32. När du har fyllt femton år
    så skiljer det sig inte så mycket.

  33. Du är straffmyndig och vi kan vidta
    olika tvångsmedel från polisens sida.

  34. Kroppsvisitation,
    beslag och husrannsakan.

  35. Vi kan gripa och vi
    kan ta till polisstationen och så.

  36. Polisen griper dagligen barn,
    alltså personer mellan 15 och 18 år.

  37. När Max greps var han 15 år och nyss
    utsläppt från ett behandlingshem.

  38. Min flickvän var otrogen med en kille
    som jag gått i skolan med länge.

  39. Jag valde
    att en morgon åka till hans skola.

  40. Jag hade en batong, slet ut honom
    ur klassrummet och började veva.

  41. Han hade en jävla tur att det var
    fem lärare där som grep tag i mig.

  42. Jag slet mig loss, tog bussen hem,
    hämtade en kökskniv-

  43. -och satte mig på busshållplatsen
    för att åka tillbaka.

  44. Då kom en polisbil,
    för min mamma hade ringt polisen.

  45. Han säger:
    "Du är gripen för grov misshandel"-

  46. -"vapenbrott och olaga hot".

  47. Min enda tanke
    var att hugga ihjäl honom.

  48. Hon var min första
    och största kärlek då.

  49. Den gripne körs in hit.
    Grindarna stängs-

  50. -sen förs de in
    till något av våra två förvaringsrum.

  51. Här skriver vi in dem,
    för in dem i vårt datasystem-

  52. -och går igenom deras saker.

  53. Om de är väldigt våldsamma
    och vill slåss-

  54. -har vi ett förvaringsrum.

  55. -Vi ses nästa vecka.
    -Hur länge kan man få sitta här?

  56. Bara medan vi gör i ordning allt.
    Det är ett säkert ställe.

  57. De kan inte skada sig själva-

  58. -eller poliserna
    som går igenom deras tillhörigheter.

  59. Det används bara ibland.

  60. -Hur ung kan man vara?
    -Straffbarhetsåldern är tio år.

  61. Är man under tio
    kan man inte begå ett brott.

  62. -Det händer att ni har tioåringar.
    -Då läser vi upp deras rättigheter.

  63. Här tar vi de gripna personernas
    fingeravtryck.

  64. Vi tar handavtryck
    och även sidornas avtryck.

  65. När folk kikar in genom fönster
    gör de så här.

  66. -Det här är en arrestcell.
    -I vissa celler saknas vatten.

  67. Vissa gripna kan ha bevismaterial
    på fingrar, händer eller i ansiktet.

  68. Det måste vara kvar tills
    kriminalteknikerna kan titta på dem-

  69. -och topsa dem.

  70. Hur länge kan man hållas kvar här?

  71. Om det gäller en utredning
    i 24 timmar.

  72. Om rätten beslutar
    att personen ska häktas-

  73. -förs de över till kriminalvården, som
    är skiljt från polisen.

  74. Hur behandlar man en tioåring annorlunda
    än en tjugoåring?

  75. Överraskande nog har vissa
    tio- och elvaåringar varit här ofta.

  76. Om de har varit här ofta
    tittar vi till dem var 60:e minut.

  77. Men om en tioåring
    aldrig har blivit gripen tidigare-

  78. -tittar vi till dem var 15:e minut.

  79. Tio år är ungt,
    det kan jag hålla med om-

  80. -men vissa av dem vet vad de gör.
    Jag tycker att 15 är rätt gammalt.

  81. Minns du fallet med James Bulger?
    Han mördades av två tioåringar.

  82. Det var inte ett vanligt mord,
    det var fruktansvärt.

  83. Det utfördes av två tioåringar
    som visste vad de gjorde.

  84. Ett välkänt fall, där straffbarhets-
    åldersfrågan ställdes på sin spets-

  85. -är fallet med tvåårige James Bulger-

  86. -som mördades brutalt
    av två tioåriga pojkar.

  87. En av dem sa att de hade planerat
    att röva bort och döda ett barn.

  88. -Det där är jag och det är Robert.
    -Är det du som håller James i handen?

  89. Mordet väckte ilska. Jon Venables och
    Robert Thompson kallades monster.

  90. Det var många demonstrationer.
    Folk ville att de skulle avrättas.

  91. Vissa ansåg att de skulle dödas på samma
    sätt som de dödade James.

  92. De borde hängas.

  93. Premiärministern John Major sa: "Vi
    måste förstå mindre och fördöma mer."

  94. De satt i fängelse tills de fyllt 18.

  95. Då släpptes de med nya identiteter och
    ett "life license".

  96. Det innebär att de måste meddela polisen
    var de är resten av livet.

  97. Om de begår ett brott eller missköter
    sig offentligt fängslas de på nytt.

  98. Vad säger du om ett sånt här fall,
    där två tioåringar begått ett mord?

  99. Man hade gjort annorlunda i Sverige. Det
    hade inte följt dem livet ut.

  100. De hade behandlats
    och släppts ut i samhället.

  101. Vad tycker du om att man låser in dem
    och ger dem livslånga domar?

  102. Det är helt fel. Även om tioåringar
    förefaller förstå vad de gör...

  103. -...så gör de inte det.
    -Varför har vi 15 år som gräns?

  104. Vi har bestämt
    att en 15-åring är mogen nog-

  105. -för att ansvar för sina handlingar,
    inte bara veta vad man gör.

  106. Forskningen visar att hjärnan inte
    är helt utvecklad före 25 års ålder.

  107. -Så när man är tio...
    -Kan man veta vad man gör...

  108. ...men intellektet är outvecklat
    så man inser inte konsekvenserna.

  109. Och man har inte
    fullt utvecklad empati.

  110. Hur många gånger
    har du suttit i arrest?

  111. Jag kan väl tänka mig att det är...
    30, 40 gånger. Minst.

  112. -Vilken typ av brott handlade det om?
    -Allt. Mestadels stöldbrott.

  113. -Hur gammal var du första gången?
    -Jag tror att jag var 16.

  114. Har du aldrig har suttit i en arrest...
    Ångesten studsar in där.

  115. Den tar över totalt.
    Det gäller att vara stark-

  116. -för att inte bryta ihop.

  117. Man lär sig att stänga av känslan. Det
    blir ju det.

  118. Här är vår inskrivningsavdelning
    som även är City polisens arrest.

  119. Alla som blir gripna i centrala
    Stockholm kommer upp hit.

  120. Vi har nära 10 000 inskrivningar
    per år, så det är ett enormt flöde.

  121. Det kan röra sig om 100-200
    inskrivningar på en helg.

  122. Först kommer man till avvisiteringen.
    Här lämnar polisen över den gripne.

  123. Härifrån ansvarar vi sen.

  124. -Hur ofta kommer det in...
    -Jag måste...

  125. Hur ofta kommer det in barn?
    Alltså personer under arton.

  126. Det händer ibland. Under 2012 hade vi
    ungefär 30 barn mellan 15 och 18 år.

  127. Då är det väldigt grova brott för
    att man ska bli gripen och anhållen.

  128. -Hur ung var du första gången?
    -Jag hade fyllt femton.

  129. Då åkte jag in för misshandel,
    olaga hot...

  130. Jag minns inte
    om det var vapenbrott också.

  131. I England sitter man max 24 timmar
    i en arrest. Här är tiden tredubblad.

  132. De här är väldigt slitna. Det är
    en enormt stor genomströmning.

  133. Vi har olika nivåer. Är man stökig får
    man vara i en isoleringscell.

  134. Då är det bara en madrass på golvet.

  135. Arresten är det jobbigaste.
    Du har ingen kontakt med nån.

  136. Du vet inte vad som händer.
    Ångesten tar över.

  137. Allt du har gjort mot din familj. Alla
    nära och kära du har skadat.

  138. Jag var bara en liten jävla skitunge.

  139. Det är på äldre dagar som jag
    har insett vilket skit jävla det är.

  140. "Håll ut, var stark, gola aldrig."
    Det är det viktigaste.

  141. "Fuck aina." Ouch.

  142. -Ja, det är ju inte vår vision.
    -Nej, jag förstår det.

  143. -Vad är det?
    -En bärbar video.

  144. -Förövarna ser att de filmas.
    -Det skyddar dem vi möter och oss.

  145. -Har du en pistol?
    -Nej, vi har inga vapen.

  146. Det skiljer sig från Sverige. Vi har
    ingen kamera, men vi har pistol.

  147. -Vilket är bäst, tycker du?
    -Svenska poliser ska ha kamera.

  148. Sen tror jag att alla poliser
    inte behöver vara beväpnade.

  149. Vårt anrop är Sierra Delta 74.
    Det är den här bilen.

  150. I Sverige är straffbarhetsåldern 15. Här
    är den 10. Vad tycker du om det?

  151. 15 är nog för gammalt. Många barn under
    15 kan skilja på rätt och fel.

  152. En del av dem vi möter
    är tillräckligt ansvariga.

  153. Även i Sverige har barn mördat.

  154. Mellan 1990 och 2011 finns sex fall där
    barn under femton är mördarna.

  155. Det var en leksituation som gick
    så långt att det blev allvar.

  156. Barn under 15 straffas aldrig. Det väcks
    inga åtal och fälls inga domar.

  157. Istället utreder Socialtjänsten
    förövarens behov av skydd och stöd.

  158. Ofta handlar det
    om behandling inom barnpsykiatrin.

  159. -Han kan bli våldsam mot personalen.
    -Kan du ta anropet?

  160. -Vad är det som händer?
    -Vi har fått ett anrop.

  161. Det gällde en man,
    jag vet inte hur gammal han är...

  162. Han har uppträtt våldsamt
    mot vuxna på skolan.

  163. -Hur unga förövare har du mött?
    -De har varit tolv, tretton.

  164. Vilket är det vanligaste brottet?

  165. Det kan vara skadegörelse
    eller antisocialt beteende.

  166. De kan vara ungdomar
    som väsnas eller stör andra boende.

  167. Där är skolan
    men mannen har lämnat platsen.

  168. Jag ska bara gå in
    och kolla hur de mår.

  169. Våldet skedde igår kväll...

  170. Vad gör de då
    med sina unga förövare här i England?

  171. Steve leder ett team som arbetar med
    unga brottslingar och deras familjer.

  172. Vi ska rehabilitera ungdomarna
    efter beslut i rätten.

  173. De måste träffa teamet
    minst en gång i veckan.

  174. De kanske får utegångsförbud
    under vissa tider på dygnet.

  175. Till en viss grad
    behöver vi skydda allmänheten.

  176. Vi måste göra det
    som rätten ålägger oss.

  177. Om ungdomarna inte gör som de ska måste
    de upp i rätten igen.

  178. -Ibland får de fängelsestraff också.
    -Vilken sorts fängelse är det?

  179. Det är en sluten ungdomsanstalt.

  180. Barnen kan inte gå ut och in.

  181. Hur reagerar de på att inte längre vara
    tillsammans med familjen?

  182. Eftersom
    de får bo i en strukturerad miljö-

  183. -brukar de reagera positivt på det, när
    de har gjort sig hemmastadda.

  184. De utvecklas som de ska
    eftersom de möter specialister.

  185. Vet man
    vilka straff som funkar på unga?

  186. Om man med "funkar"
    menar att de inte begår fler brott.

  187. Generellt kan man säga
    att straff inte funkar på unga.

  188. Det som funkar är åtgärder
    som förändrar deras liv.

  189. Det är snarare behandling
    vi talar om.

  190. Efter tre dygn måste en domstol besluta
    om fortsatt frihetsberövande.

  191. Finns det skäl hamnar man i häktet.

  192. Åtal ska väckas senast 14 dagar efter
    häktning, men det blir ofta längre.

  193. Sverige har fått skarp kritik från FN
    och EU för de långa häktningstiderna-

  194. -och framför allt för att man hålls
    isolerad i 23 av dygnets 24 timmar.

  195. FN menar att lång tids isolering
    kan jämställas med tortyr.

  196. Som grym, omänsklig
    och förnedrande behandling.

  197. Men det finns
    en viss rationalitet i det.

  198. Folk ska inte kunna fortsätta med brott,
    förstöra bevis eller fly.

  199. Mot detta står att människor som inte är
    dömda ska betraktas som oskyldiga.

  200. Nu är vi på en häktesavdelning. Här
    hamnar man efter häktesförhandlingen-

  201. -och domstolen har beslutat att man ska
    sitta här till rättegången.

  202. Barnombudsmannen gjorde en rapport 2013
    om frihetsberövade barn.

  203. FN:s specialrapportör mot tortyr
    är glasklar.

  204. Han säger att barn inte får isoleras.
    Men det gör Sverige systematiskt.

  205. -Så här ser ett rum ut.
    -Så här ser ett bostadsrum ut.

  206. Isolering är skadlig för alla
    men den är särskilt skadlig för barn.

  207. De är inte fysiskt och psykiskt mogna
    att bli isolerade.

  208. Det är ju därför
    Sverige får så otroligt skarp kritik.

  209. Jag blev ärligt talat
    psykiskt sjuk därinne.

  210. Jag började tro att mina vänner skulle
    hämta mig på morgonen.

  211. Mina drömmar tog över mitt tänkande.
    Jag trodde att drömmarna var sanning.

  212. Det ställde till problem för mig,
    för jag började bråka med plitarna-

  213. -och sa: "Ni lovade att jag
    skulle få åka iväg och jobba."

  214. De körde mig till rättspsyk.

  215. Jag fick en antipsykotisk spruta
    som fick mig att sova i tre dagar.

  216. Hur länge
    har nån suttit här som längst?

  217. Idag har vi flera personer
    som har suttit i flera år i häkte.

  218. Hur påverkas psyket av att vara på
    en så liten yta under så lång tid?

  219. Det har gjorts forskning, bl.a. här.

  220. Man kom fram till att en fjärdedel av
    dem som sitter här med restriktioner-

  221. -får en sämre utveckling under tid
    på grund av isoleringen.

  222. Forskningen visar bland annat
    att väldigt många anpassar sig-

  223. -men de blir väldigt apatiska.
    De orkar inte längre kämpa.

  224. -Här får man gå en timme om dagen?
    -Ja, det har man rätt till.

  225. Man tänker på självmord.
    Man är beredd att säga vad som helst.

  226. Är man beredd att säga vad som helst-

  227. -kanske man erkänner
    saker man inte har gjort.

  228. Vad innebär det
    att man har restriktioner?

  229. Man får inte kontakta omvärlden.

  230. Man får inte ringa
    eller ta emot besök hur som helst.

  231. Man får inte vistas med andra. Det är
    för att man kan försvåra utredningen.

  232. Man kanske säger vad nån annan
    ska säga i rättegången.

  233. Eller för att skydda brottsoffret.

  234. Man ska inte kunna ringa och hota så att
    den inte vågar fortfölja det här.

  235. Sverige är en bra rättsstat, men
    man har inte anpassat den till unga.

  236. Vi vet inte hur personer som möter vårt
    rättsväsende påverkas.

  237. Men bland annat i England
    jobbar folk med att ta reda på det.

  238. När jag jobbade inom polisen visste vi
    aldrig om åtgärderna fungerade.

  239. Vi gick på känsla och sånt vi gjort
    tidigare. Det var inte vetenskapligt.

  240. Det här projektet
    handlar om våld inom familjen.

  241. Vi matar in förövarens uppgifter
    i en dator.

  242. De delas upp slumpmässigt
    i en behandlingsgrupp-

  243. -och en kontrollgrupp. Kontrollgruppen
    skickas hem.

  244. Behandlingsgruppen måste delta
    i en workshop under två dagar.

  245. Där utvärderar vi deras situation-

  246. -och ger dem olika verktyg
    för att förhindra att de återfaller.

  247. Eftersom de delas upp slumpmässigt
    kan vi följa båda grupperna-

  248. -och se vad som är mest effektivt
    för att förhindra nya brott.

  249. Det känns självklart att de som får
    behandling inte återfaller i brott.

  250. Problemet är att det har visat sig att
    de som inte har fått behandling-

  251. -är de som har återfallit mindre.

  252. I Cambridge Somerville-studien gav man
    unga lagöverträdare behandling-

  253. -och man hade en kontrollgrupp.

  254. De som hade fått behandling
    återföll i större utsträckning.

  255. -Det låter ju vansinnigt!
    -Vi kan inte veta i förtid...

  256. -...om en metod fungerar eller inte.
    -Varför gör vi inte det i Sverige?

  257. Det kan man fråga sig.
    Det finns ett motstånd mot detta.

  258. Man är övertygad om att man redan vet
    hur det fungerar. Det gör man inte.

  259. Det finns starka skäl att misstänka att
    det polis och socialtjänst gör-

  260. -inte alls
    ger de effekter man har tänkt sig.

  261. I bästa fall är det pengaslöseri.
    I värsta fall har skattepengar-

  262. -gått till att skada människor.

  263. Det slutade med
    att jag fastnade inlåst på psyket.

  264. Jag tänkte: "Det här är perfekt,
    nu sover jag bort tiden."

  265. Så jag slogs med personalen för att
    hamna i bältessäng och få sprutan.

  266. När jag kom ut därifrån
    fick jag kontakt med min mamma igen.

  267. Hon hämtade mig från rättspsyk.
    Jag kom hem, duschade och rakade mig.

  268. Sen åkte jag genast iväg
    och började droga igen.

  269. Jag tror
    att jag hann vara hemma i en timme.

  270. Barnombudsmannens
    rapport fick effekt.

  271. Justitieutskottets ordförande kallar
    barnisoleringen en skam för Sverige-

  272. -och säger att frågan
    ska följas upp av utskottet.

  273. Hur som helst. Är man under femton
    i Sverige så kan man inte straffas.

  274. Är man mellan 15 och 18 döms man bara
    till fängelse vid synnerliga skäl.

  275. I stället får man sluten ungdomsvård.

  276. Polisen på ungdomsroteln påminns ofta om
    att det inte behöver gå så långt.

  277. De vill inte ha med oss att göra och
    inte göra sina föräldrar besvikna.

  278. De vill inte hamna i brottsregistret.
    De kanske vill åka utomlands.

  279. Du kan inte åka till USA
    om du har en prick i registret.

  280. -Man kanske inte får ta körkort.
    -Det är mycket som kan vara kört.

  281. -Det är mycket mer än man tror.
    -Det ska man tänka på.

  282. Under mitt sista fängelsestraff
    gick min pappa bort också.

  283. När jag fick komma till kyrkan-

  284. -och gå in sist av alla
    och gå genom den här gången-

  285. -och sätta mig längst fram
    som närmast anhörig...

  286. När de hade tagit av bojorna-

  287. -så kände jag:
    "Fan, det får vara slut med det här."

  288. Det var en sån skam. Min farsa
    hade gått bort och där satt sonen-

  289. -och var transporterad från häktet.

  290. Jag kände att det fick vara nog där.

  291. En tioåring
    kan inte fatta nåt beslut om brott.

  292. Man är definitivt medveten
    om sina handlingar när man är tio.

  293. -Vad har vi lärt oss av resan?
    -Engelsmännen straffar hårdare än vi.

  294. Och det förskräckliga att man
    kan straffas när man är tio år.

  295. Men de utvecklar polisarbetet
    på vetenskapliga grunder mer än vi.

  296. Jag skulle sätta gränsen vid tretton
    om jag fick styra mitt eget land.

  297. Vilket jag säkert
    kommer att göra en dag.

  298. Översättning: Tora Lane Malagón
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rättsväsendet och barnen

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur behandlar vi barn inom rättsväsendet? Vi träffar barnombudsmannen Fredrik Malmberg som är mycket kritisk till att vi i Sverige häktar barn under 18 år. Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg, besöker Storbritannien, där straffrättsåldern är så låg som 10 år. Hur resonerar engelsmännen? Och vilka likheter och skillnader finns mellan svenska och engelska häkten och arrester? Vi hör personer med erfarenhet från gripande, arrest och häkte berättar om sina upplevelser.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Barnbrottslighet, Juridik, Processrätt, Rättsvetenskap, Storbritannien, Straffprocess, Sverige, Ungdomsbrottslingar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Brott och straff

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Brott

Avsnitt 1 av 4

Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker Rio de Janeiro med frågan om vad som gör en människa brottslig. Vad har samhället för inverkan? Invånare och polis i Södertälje pratar om kriminella strukturer och hur de kan förhindras att växa fram.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Straff

Avsnitt 2 av 4

Vilken filosofi och vilka tankar ligger bakom länders olika straffsatser? Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker fängelser i Polen. Polen är det land i Europa som har flest antal fångar, men inte högst brottslighet. Hur hänger det ihop?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Från snatteri till utanförskap

Avsnitt 3 av 4

På en vindlande resa längs gatorna i Bombay reder Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg ut vad som är typiskt för ett liv som kriminell. Är mekanismerna som driver en kriminell karriär olika om man jämför det fattiga Bombay med Sverige?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Rättsväsendet och barnen

Avsnitt 4 av 4

Ser häkten och arrester annorlunda ut i ett land där straffrättsåldern är så låg som 10 år? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, och reportern Elin Norberg besöker Storbritannien för att höra hur man resonerar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Skrämsel

Vi pratar med utgångspunkt i filmen Blair witch project. Vid lanseringen av filmen lekte man medvetet med gränserna mellan verklighet och fiktion för att skapa uppmärksamhet. Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström går också tillbaka i tiden och nystar i det kaos som radiodramat Världarnas krig sägs ha orsakat. Vad är sant och vad var propaganda? Och hur kommer det sig att uppföljaren är mindre känd, trots att den fick långt allvarligare konsekvenser?