Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Nya regler för bostadsbyggande och bättre infrastrukturDela
  1. Ingen hittar ju på
    lagstiftning för att trilskas-

  2. -men den goda avsikten har ibland
    blivit den goda lösningens fiende.

  3. -Hej och välkommen.
    -Tack så mycket.

  4. Du har skrivit "Nya regler
    för ökat bostadsbyggande..."

  5. -"...och bättre infrastruktur".
    -Tillsammans med två kollegor.

  6. Thomas Kalbro och Hans Lind
    på Kungliga tekniska högskolan.

  7. Det här handlar om bostäder och
    transporter. Var bor du själv?

  8. Deltid i Kiruna och deltid
    på Södermalm i Stockholm.

  9. Hur långt har du till arbetet då?

  10. -Antingen 5 km eller 130 mil.
    -Så du vet vad transport betyder?

  11. Ja, och jag vet hur viktig den är
    för att en stad ska fungera.

  12. Hur stort är behovet av nya bostäder
    i Stockholm, Göteborg och Malmö?

  13. Anledningen till boken är att vi tre
    jobbar med infrastrukturfrågor-

  14. -och att Stockholm mår dåligt p.g.a.
    brist på bostäder och infrastruktur.

  15. Det här har
    allvarliga samhällsproblem-

  16. -och därför ville vi skriva av oss
    allt som vi vet.

  17. Så boken uppstod ur vrede
    över sakernas tillstånd i dag.

  18. -Och då vill man göra nåt.
    -Ja.

  19. Som forskarna kan man vara nöjd med
    att bara sitta på sin kammare-

  20. -men vi har ambitionen på Teknis att
    bidra till debatten och utvecklingen.

  21. Är problemet lika stort
    i Göteborg och Malmö?

  22. Inte lika stort, men det är stort.

  23. Alla storstäder som växer
    har problem med bostadsförsörjningen-

  24. -och med hur man knyter ihop
    transporter och bostäder.

  25. Men problemen är värst i Stockholm
    eftersom vi växer så snabbt.

  26. Ni hävdar att orsaken till att det
    byggs så lite är krångliga regler.

  27. Hur blev det så?

  28. Reglerna har nog ofta tillkommit
    med de bästa av intentioner.

  29. Vare sig vi pratar om medborgar-
    deltagande, överklagandeprocesser-

  30. -eller länsstyrelsen
    som ska bevaka nationella intressen.

  31. Ingen hittar ju på
    lagstiftning för att trilskas-

  32. -men den goda avsikten har ibland
    blivit den goda lösningens fiende.

  33. Systemet är i dag så tungrott
    att från det att man får en idé-

  34. -kan det ta tio-femton år
    innan det är på plats.

  35. Och det klarar inte tillväxten.
    Effekterna på regionen blir så stora-

  36. -av att inte göra nånting fort.

  37. Ni skriver att det var nåt på
    70-talet som orsakade regelsystemet.

  38. Det fanns ju...

  39. ...rörelser i tiden som handlade om
    att man ska ha demokrati.

  40. Folk ska kunna
    se och besvära sig över planer.

  41. Men när man sätter det i system får
    det en annan effekt än den avsedda.

  42. Självklart ska folk bli informerade
    och kunna lägga synpunkter.

  43. Men i dag fungerar systemet så...

  44. ...att den som har fingerfärdighet
    och lite juridisk kunskap...

  45. ...kan få vilket beslut som helst
    att dra ut på tiden...

  46. ...genom att i olika lägen av
    processen överklaga och besvära sig.

  47. -Så var det inte tänkt.
    -Är det inte bra med engagemang?

  48. Det är underbart.

  49. I min Kiruna-del
    skriver jag om vikten av dialoger.

  50. Men de ska föras på rätt sätt.
    Vi ska nå dem som faktiskt berörs.

  51. Vi har tittat på de kommunala
    samrådsprocesser som finns.

  52. Vilka är det som går på mötena
    som kommunen anordnar?

  53. Det finns en överrepresentation
    för äldre personer-

  54. -företrädelsevis män
    och alltid etniskt svenska.

  55. -Såna som du, helt enkelt.
    -Ja, och vi är inte representativa.

  56. Beror det inte på
    att de har tid att engagera sig?

  57. Många av de boende kanske är glada
    att nån går på mötena i deras ställe.

  58. Rent teoretiskt, ja-

  59. -men vi har kollat upp det här för
    att se hur representativa de är-

  60. -och det är de inte alls. Tittar du
    på kommunbefolkningen i snitt-

  61. -är det kolossal skillnad
    vad gäller ålder och kön.

  62. Etniskt ursprung
    spelar också stor roll.

  63. Om vi ska slå vakt
    om medborgardeltagandet-

  64. -måste vi
    få in medborgarnas synpunkt.

  65. För de självutsedda ledarna
    representerar ofta särintressen.

  66. Ni skriver att det spritt sig
    nån stämning av-

  67. -"inte på min bakgård.
    Jag vill inte ha den nya vägen."

  68. Men det är väl de som bor nära-

  69. -som vet vad det finns för kultur-
    värden. Varför får inte de skrika?

  70. De ska självklart få skrika, men
    de får inte vara den enda rösten.

  71. För om vi bara går på de som bor
    närmast skulle inget alls byggas.

  72. Ingen vill ha ett nytt hus som
    skymmer eller en väg som bullrar.

  73. Utan det vi måste göra
    är att lyssna på många röster.

  74. Bostadsbyggandet är ett exempel.

  75. Alla säger att konsekvensen av
    att inte bygga fler bostäder-

  76. -betyder mycket
    både socialt och ekonomiskt.

  77. Men om ingen vill ha dem? Det blir
    fel att bara lyssna på de boende.

  78. Vi har försökt lyssna på olika
    grupper som bor på olika ställen.

  79. De som bor precis i närheten
    säger alltid nej.

  80. De hänvisar alltid
    till nån skalbagge-

  81. -eller nåt annat unikt, och
    att deras miljö är särskilt speciell.

  82. "Bygg gärna bostäder men inte här."
    Samma argument går igen.

  83. Men folk vill gärna ha mer bostäder.

  84. Bostäder
    kan ju betyda bättre service.

  85. Ni har elva skarpa förslag i boken.

  86. Det viktigaste förslaget var att
    avskaffa det kommunala planmonopolet.

  87. Det är inte det viktigaste
    men ett av de viktigare.

  88. Ett problem
    i de tillväxande regionerna i dag-

  89. -är att kommunerna inte tar ansvar
    för bostadsförsörjningen.

  90. Tittar vi på Stockholm som exempel
    kan vi se-

  91. -att det finns kommuner som bygger
    men även kommuner i utmärkta lägen-

  92. -som i princip inte bygger alls.
    Och varför gör man inte det?

  93. Jo, för vilka är det som inte klarar
    att fixa en bostad själv?

  94. Har man pengar köper man sig in-

  95. -men lärare, poliser och
    sjuksköterskor kan inte det.

  96. De har medelmåttig inkomst-

  97. -och kanske har barn och
    efterfrågar barnomsorg och skola.

  98. Så för kommunen
    blir de en förlustaffär.

  99. Och därför låter vissa bli att bygga.

  100. Vilka kommuner tänker du på?

  101. Vi ska inte peka ut dem här och nu.

  102. -Lidingö och Danderyd.
    -Statistiskt sett byggs det lite där.

  103. Är det rimligt, om vi har nåt
    som alla säger är viktigt-

  104. -för Stockholms utveckling,
    tillväxt och sociala välfärd?

  105. Varför ska vissa kommuner
    kunna åka snålskjuts på andra?

  106. Du skriver också att de som är med
    och ska bygga, som byggföretagen-

  107. -de ska också vara med och bestämma.
    Varför?

  108. Därför att det som i dag
    försenar processen-

  109. -är att
    man fattar beslut om att bygga-

  110. -sen när processen börjar rulla-

  111. -då kommer kommunen med miljökrav-

  112. -och senare
    arkitektoniska krav och trafikkrav.

  113. När kraven kommer i sekvens efter
    varandra stoppar processen upp-

  114. -och ibland säger byggherren då
    att den inte klarar miljökraven-

  115. -eller trafikkraven,
    och så stoppar projektet upp.

  116. Det vi menar är att man redan
    från början ska ha en dialog-

  117. -och säga vad man har
    för ambitioner med området.

  118. Vilka människor ska bo här
    och vilka gröna kvalitéer ska vi ha?

  119. Man för en dialog med byggherren om
    vad som är rimligt och avtalar det.

  120. Sen kan processen rulla i gång,
    och då går det snabbare.

  121. Och så slipper vi att byggherrar får
    markanvisning och sen inte bygger.

  122. -Mer makt åt byggherrarna.
    -Nej. Mer dialog.

  123. De har ändå makten. Passar inte
    galoschen så lämnar de projektet-

  124. -och då har vi tappat tre år
    till ingen nytta.

  125. Makten är viktig. Kommunen har makten
    att bestämma om ett projekt-

  126. -och ska ha ett intresse
    att bevaka i det här.

  127. Men kommunen kan aldrig diktera
    villkoren för den som ska investera.

  128. Man måste förstå att man behöver
    samarbeta för att nå lösningar.

  129. Ni skriver så här också, och
    nu är jag inne på strandskyddet:

  130. "...att prova nya regelsystem
    för nybyggnadsområden..."

  131. "...t.ex.
    när det gäller strandskyddet."

  132. Ska det bli mer tillåtet
    att bygga nära stränderna?

  133. Ja. Självklart.
    Det är fullkomligt självklart.

  134. Om du skulle peka ut ett antal
    platser i Sverige som är trevliga-

  135. -skulle du peka ut
    en massa små orter.

  136. Då kan jag peka ut en jättetrevlig
    ort: Torekov i Båstad kommun.

  137. Där är det inte en enda byggnad
    längs kustremsan runt Torekov.

  138. Det är ett av de mest exklusiva
    fritidsområdena i Sverige.

  139. Rika människor och även andra
    kan åka dit och njuta.

  140. Det hade ju inte haft
    samma attraktionskraft annars.

  141. Förslaget är inte att bygga överallt.
    Stockholms skärgård är ett exempel.

  142. Där har vi obebyggda, långa sträckor,
    och dem ska vi inte bebygga.

  143. Men det jag menar när jag pratar om
    bebyggelse vid vatten-

  144. -är att om vi tittar på våra städer
    så ligger många vid vatten.

  145. Att de är uppskattade
    beror ofta på vattnet.

  146. Det problematiska är när folk med
    pengar vill privatisera vattnet.

  147. Oavsett om vi tittar på Västra hamnen
    eller Hammarby sjöstad-

  148. -är att områdena
    har blivit populära hos folk-

  149. -tack vare bebyggelsen där.

  150. Jag hoppas inte att det kan tolkas-

  151. -som att vi vill exploatera
    varenda strandremsa.

  152. I stora delar av landet skulle man
    häpna över den här diskussionen.

  153. I Kiruna har vi 700 sjöar på 23 000
    invånare. Det finns mycket strand.

  154. Så inte privatisera stränderna,
    men gärna bygga lite närmare.

  155. Ni vill också röja upp
    bland riksintressena.

  156. -Är det nationalstadsparken?
    -Nej, för sjutton gubbar!

  157. Det finns många riksintressen
    som vi ska slå vakt om på alla sätt.

  158. I dag kan ett antal myndigheter
    inrätta riksintressen.

  159. Det här ökar i lavinartad hastighet.

  160. Kiruna har en yta som Halland,
    Skåne och Blekinge tillsammans.

  161. 80 procent av kommunens yta
    täcks av riksintressen:

  162. Rennäring, friluftsliv, naturvård,
    gruvdrift och vindkraft.

  163. Det blir ju ingenting kvar.

  164. Till slut finns det ingen plats kvar
    för riksintresset att bo.

  165. Vi måste fundera på vad
    det verkligen är som måste bevaras.

  166. Ni föreslår kompensation till
    förlorarna när man förtätar stan.

  167. Ni talar om att kompensera
    för utebliven utsikt.

  168. Kan du ge fler exempel
    som skulle funka?

  169. Kompensation kan ju fungera
    om nån stänger av ett grönområde.

  170. Om man inser att en väg eller järnväg
    måste dras i en stad-

  171. -och då stänger av ett grönområde
    tycker vi att man ska fundera över-

  172. -hur man kan kompensera människor
    för förlusten i deras miljö.

  173. I dag för folk en ändlös kamp
    där de överklagar och besvärar sig.

  174. Som regel förlorar man efter ett
    antal år, och då får man ingenting.

  175. Kompensationen kan ju vara
    att fråga folk-

  176. -hur man skulle kunna övervinna
    hindret som vägen utgör.

  177. Man skulle kunna bygga
    en tunnel eller en bro.

  178. Skulle det vara utsikten är det
    rimligt att kompensera med pengar.

  179. "Vi vet att vi stör utsikten över
    skogsdungen från din balkong."

  180. Den som har pengar kan alltså... Och
    jag tänker på byggföretagen också.

  181. Det har funnits
    ett råd som har suttit...

  182. Ni har haft en referensgrupp, och
    den består mest av fastighetsbolag.

  183. Fast Sveriges Kommuner och Landsting
    och Trafikverket har varit med-

  184. -så byggarna har inte bullrat mest.

  185. Men ändå, jag måste ställa frågan:

  186. Men det blir ju ändå
    de som har pengar-

  187. -som kan köpa sig frihet
    att genomföra sina planer.

  188. Hur ska man undvika att det går
    på tvärs med allmänintresset?

  189. Om man ställer upp
    krav på kompensation-

  190. -så blir inte
    alla projekt genomförda.

  191. Om jag bygger ett hus
    utanför ditt hus-

  192. -och du säger
    att du vill ha X antal kronor-

  193. -om då den som ska bygga inte
    har råd med det får han inte bygga.

  194. Om man inte har råd med en tunnel
    blir det ingen järnväg.

  195. Det är grundtanken i kompensationen.

  196. Det betyder att svaga aktörer,
    som ett trafikverk utan pengar-

  197. -eller en byggherre på marginalen,
    inte kan bygga.

  198. Men det man vinner är att
    de som drabbas av en försämring-

  199. -för många gånger
    är en försämring ofrånkomlig...

  200. Bygger jag nånting utanför
    så förstör jag utsikten.

  201. Bygger jag en järnväg så drabbas
    nån av bullret. De bör kompenseras.

  202. Det är lättare
    när ekonomiska värden förstörs.

  203. "Du förstör det här grönområdet."

  204. Ja, då kan man fundera ut
    en kompensation.

  205. Nåt djurliv påverkas. Kan jag
    kompensera på nåt annat sätt?

  206. -Tack så mycket.
    -Tack själv.

  207. Att det var så
    att alla var arga på oss.

  208. "Kritisera inte oss.
    Det finns mycket större skurkar."

  209. Då skulle jag nog gärna vilja...

  210. Nej, jag vill inte byta yrke.
    Då pensionerar jag mig hellre.

  211. Jag är Göran Cars,
    född med ett intresse för Lego-

  212. -som sen har gått via Meccano-

  213. -lärare i samhällsplanering
    och nu planerare i Kiruna.

  214. Textning: Markus Svensson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nya regler för bostadsbyggande och bättre infrastruktur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Göran Cars och medförfattare synar bristerna i vår infrastruktur. Befolkningen ökar snabbt i Sveriges tillväxtregioner och behovet av bostäder är stort. Men vad behöver göras. I "Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur" tas ett helhetsperspektiv på det svenska systemet för planering och genomförande av bostads- och infrastrukturbyggande. Olika aktörers roller analyseras, och elva förslag för en effektivare planprocess för bostäder och infrastruktur presenteras. Författarna är professorer vid Kungliga Tekniska Högskolan. Intervjuare: Anita Kratz.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor, Teknik > Byggnadsteknik, Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Bostadsmarknaden, Bostadsplanering, Bostadspolitik, Förvaltning, Infrastruktur, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Barn far illa!

När samhället brister i skydd av barn görs ofta enskilda socialarbetare till syndabockar, något som sällan är fruktbart enligt socionomen och familjeterapeuten Madeleine Cocozza. Orsaken till problemen måste istället sökas i faktorer som organisation, kompetens, befogenheter och metoder. Intervjuare: Per Enerud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Vi ska heta "Syrian hope"

Hur gör man för att få folk att förstå vad det egentligen är som händer i Syrien? Radia, Malak och Marwa har startat föreningen ”Syrian Hope” som på olika sätt försöker väcka folks medvetenhet. Men att få folk att engagera sig och göra något är inte alltid så lätt.

Fråga oss