Titta

Människor för ändring

Människor för ändring

Om Människor för ändring

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Till första programmet

Människor för ändring : Alfred Nobel - uppfinningarMaterialDela
  1. Här sitter en av Europas rikaste män.

  2. Han heter Alfred Nobel,
    och är känd i hela världen.

  3. Han har uppfunnit dynamiten
    och blivit jätterik.

  4. Men egentligen
    vill han skriva dikter.

  5. Att uppfinna och skapa blev hans liv.
    Han kunde inte sluta.

  6. Man kan alltid hitta på nya saker.
    Allt går att förbättra.

  7. Prylar, idéer, tankar-

  8. -konst och teknik. Allt.

  9. Men en uppfinning var svår
    också för Alfred.

  10. Hur ska det kunna bli fred på jorden?

  11. Samhället,
    det är du och jag tillsammans.

  12. Vi påverkar varandras liv hela tiden.

  13. Hur vill du att samhället ska se ut?

  14. Kan du påverka det?

  15. Människors drömmar och handlingar
    har gjort skillnad för våra liv.

  16. Här delas Nobels fredspris ut.
    Ett av de fem pris-

  17. -till de vetenskapsmän, som
    tillfört mänskligheten störst nytta.

  18. Så skrev Alfred Nobel i sitt
    testamente för över 100 år sen.

  19. Alfred blev rik
    på sina uppfinningar.

  20. Uppfinnare har alltid funnits. En
    uppfinnare kan se ut som du och jag.

  21. En som ser ett problem,
    nåt vi behöver i vår vardag.

  22. Här är exempel på saker
    där svenska uppfinnare har varit med.

  23. Skiftnyckeln-

  24. -det sfäriska kullagret, pappersmassa
    till bland annat tidningar-

  25. -kylskåpet-

  26. -tetran-

  27. -datormusen, blixtlåset-

  28. -trepunktsbältet
    och sedelutmatningssystemet.

  29. En uppfinning kan vara vad som helst.
    Vissa kan man tjäna pengar på.

  30. Alfred Nobel var uppfinnare
    under 1800-talet.

  31. Han gjorde framgångsrika produkter,
    som såldes över hela världen-

  32. -och gjorde honom rik.

  33. Det började för nästan 200 år sen
    i ett ganska fattigt Stockholm.

  34. Carl-Johan jobbar på Nobelmuseet.

  35. Vi befinner oss mitt i Stockholm-

  36. -och bakom mig, i kvarteret
    som vi ser, föddes Alfred Nobel-

  37. -21 oktober 1833.

  38. Då såg det helt annorlunda ut. Huset
    de bodde i finns inte längre kvar.

  39. Det revs ungefär 100 år
    efter Alfreds födelse.

  40. De flesta vet kanske inte
    att han bodde här.

  41. Men det finns en minnestavla
    i trapphuset. Där finns en skylt-

  42. -som berättar att det var här en
    av de mest kända svenskarna föddes.

  43. Det fanns inga bilar, inga tåg,
    inga telefoner-

  44. -ingen elektricitet, inget rinnande
    vatten, så allt var annorlunda.

  45. Man eldade i vedspisar
    och tände oljelampor på kvällarna.

  46. Det var ett annorlunda liv.

  47. När Alfred föds går pappans företag
    så dåligt att det går i konkurs.

  48. Hela familjen drabbas,
    och de får det mycket sämre.

  49. När man läser om
    hur han var som barn-

  50. -säger man
    att han var ganska sjuklig-

  51. -och inte lekte med de andra barnen.

  52. Han satt hemma
    och han var mammas favorit.

  53. Han gick bara några terminer i skolan
    i Sverige-

  54. -innan de flyttade till
    Sankt Petersburg. Där var han duktig-

  55. -och hade höga betyg,
    och han trivdes bra i skolan.

  56. När Alfred är nio år bestämmer pappa-

  57. -att de ska flytta
    till Sankt Petersburg.

  58. Där har han en fabrik
    som tillverkar minor åt militären.

  59. Sankt Petersburg var en storstad-

  60. -och där bodde många fler människor
    än i Stockholm.

  61. Familjen kunde flytta in
    i ett hus med tjänstefolk.

  62. Det var en enorm förändring
    för Alfred.

  63. Pappan vill att barnen
    ska få en bra utbildning.

  64. När det går bra
    kan han betala privatlärare.

  65. Alfred lär sig
    till och med fem språk.

  66. Det har han nytta av när han som
    sjuttonåring åker på en lång resa.

  67. Han besöker länder i Europa
    och åker ända till USA.

  68. Det var ovanligt att resa så långt
    på den tiden.

  69. När pappa Immanuel skickar ut Alfred
    på den här resan-

  70. -så är ett syfte att han
    ska samla på sig kunskap, nya idéer-

  71. -träffa vetenskapsmän
    och besöka laboratorier-

  72. -för att få med sig den här kunskapen
    tillbaka till Sankt Petersburg.

  73. Man kunde ha nytta av dem i företaget
    som Immanuel har med sina söner.

  74. När Alfred kommer tillbaka till
    Sankt Petersburg, går det jättebra-

  75. -för det företag som pappan har.

  76. De tillverkar undervattensminor
    åt försvarsmakten-

  77. -men har även
    börjat göra andra saker.

  78. Man kan anställa många människor
    och man tjänar mycket pengar.

  79. Men plötsligt vänder allt.

  80. Ryssland dras in i ett krig.
    Den ryska tsaren dör.

  81. Plötsligt får man
    inga beställningar längre.

  82. Det är en katastrof, och efter
    några år går företaget i konkurs.

  83. Det är andra konkursen för Immanuel.

  84. Familjen bestämmer sig för
    att flytta tillbaka till Stockholm.

  85. Familjen arbetade med sprängämnen.
    Det var moderna uppfinningar då.

  86. För att en uppfinning ska bli
    en produkt behöver den ett patent.

  87. Det här är Sara, som hjälper företag
    att ta tillvara på idéer.

  88. Patent är ett slags ensamrätt
    för dig som uppfinnare.

  89. Det är bara du som får bestämma
    hur den lösningen ska användas.

  90. Det här patentet ger dig
    den här ensamrätten i 20 år.

  91. Du kan utveckla uppfinningen till nåt
    människor är beredda att betala för.

  92. På det sättet kan du få tillbaka
    en del pengar som du har satsat.

  93. Patent är viktigt för Nobels företag-

  94. -eftersom de sysslade med
    det som var ny och modern teknik.

  95. Ungefär som appar. Många vill komma
    på roliga appar och sen sälja dem.

  96. Men innan man säljer måste man hålla
    idéerna hemliga, som att paxa nåt.

  97. Här i Stockholm hyrde Alfreds pappa
    Heleneborgs malmgård-

  98. -som var billig och låg utanför stan.

  99. Nu kan de börja tillverka det
    farliga sprängämnet nitroglycerin.

  100. Alfred har själv beskrivit första
    gången han kom i kontakt med det.

  101. Det var hans lärare,
    som var professor i kemi-

  102. -som visade honom och hans pappa
    nitroglycerinet för första gången.

  103. Alfred beskriver hur läraren
    häller ut några droppar på en bänk.

  104. Sen slår han med en hammare
    på vätskan.

  105. När hammaren träffar bänken
    exploderar nitroglycerinet.

  106. Det här blev han fascinerad av.

  107. Han blev jätteintresserad och
    lade det på minnet för framtiden.

  108. Det räcker med att skvimpa till
    vätskan för att den ska explodera.

  109. Alfred ville göra det säkrare.

  110. Han för ner en tändhatt i vätskan.

  111. När den exploderar,
    exploderar även nitroglycerinet.

  112. Med tändhatten
    blir sprängning säkrare.

  113. I Stockholm sprängde man under
    Södermalm och använde sprängoljan.

  114. På sommaren fick Alfred ett brev
    från sin bror Robert.

  115. Han skrev: "Lägg av med uppfinnandet.
    Det för bara olyckor med sig."

  116. När man tänker på vad som sen hände,
    känns brevet olycksbådande.

  117. 3 september, som var en lördag,
    skedde en fruktansvärd olycka.

  118. Alfred hade fått stora beställningar
    på sprängolja från ett företag-

  119. -som jobbade med gruvor, och
    ett företag som sprängde tunnlar.

  120. Produktionen av sprängolja
    var i full gång där ute.

  121. I laboratoriet, bredvid det stora
    huset, höll Emil och hans kompis på-

  122. -att tillverka nitroglycerin.

  123. Alfred själv
    befann sig i huvudbyggnaden.

  124. Kl. 10.30
    hördes en fruktansvärd smäll.

  125. Hela laboratoriet flög i luften.

  126. Alfred faller till golvet,
    men får bara några skråmor.

  127. Det gick inte lika bra för alla.

  128. Fem personer dog i olyckan.

  129. En av dem var Alfreds lillebror Emil.

  130. Människor undrade vad som hade hänt.

  131. Man såg en rökpelare
    som kom bortifrån Södermalm.

  132. De som bodde i närheten misstänkte
    att det kom från Alfreds fabrik.

  133. Många blev oroliga och undrade-

  134. -vad det var man tillverkade
    där på Heleneborg.

  135. En tragedi för familjen Nobel.

  136. Arga och rädda stockholmare,
    olyckor, explosioner och sprängämnen.

  137. Varför höll man på med sånt här?

  138. Människor har huggit, hackat, slitit
    och pinats för att bryta malm-

  139. -spränga tunnlar,
    bygga hus och broar.

  140. I Kina uppfinner man krutet, men det
    passar bäst till vapen och kanoner.

  141. På 1800-talet, när Alfred lever,
    byggs det ännu mer.

  142. Ännu mer sten måste sprängas.

  143. Alfred lyckades förbättra
    det farliga nitroglycerinet-

  144. -till nåt som kallades sprängolja.
    Ett viktigt framsteg.

  145. Men efter smällen förstod alla
    att det fortfarande var riskabelt.

  146. Nobel fick
    inte fortsätta tillverkningen.

  147. Eftersom han inte fick ha sin fabrik-

  148. -inne i centrala delar av Stockholm,
    tvingades han söka sig utanför stan.

  149. Han skaffade sig en stor pråm-

  150. -och han fortsatte helt enkelt
    sitt arbete ute på Mälaren.

  151. Men en båt räckte inte.

  152. Hela världen ville ha sprängämnen.
    Alfred behövde en stor fabrik.

  153. Han hittar en plats i Vinterviken,
    på lagom avstånd från människor.

  154. Det är lugn och stilla.

  155. Men för 150 år sen
    kunde det ha kommit in en båt-

  156. -för att hämta sprängolja
    och dynamit.

  157. En stor fördel var
    att det låg nära vattnet.

  158. Intresset för sprängämnena
    ökade ju hela tiden.

  159. Det hade att göra med-

  160. -att man började bygga järnvägar,
    tunnlar och gruvor.

  161. Många ville ha ett sprängmedel,
    som var säkert och explosivt.

  162. Världens första sprängämnesfabrik.

  163. Alfred fortsätter tillverkningen
    i Stockholm och i Europa.

  164. Man kunde inte transportera
    sprängämnen på tåg hur som helst.

  165. Det var för farligt.

  166. Ville han sälja sprängämnen-

  167. -fick han starta en fabrik
    i just det landet.

  168. Alla vill ha moderna sprängämnen,
    och särskilt militären.

  169. Alfred Nobel uppfann ju sprängmedel,
    som kom att användas i krig.

  170. Samtidigt var han en fredsälskare,
    och har ju instiftat ett fredspris.

  171. En uppfinning
    är inte bra eller dålig-

  172. -utan det beror ju på
    hur vi människor använder den.

  173. En kniv kan exempelvis användas för
    att bota nån genom en operation-

  174. -men kan också användas för att döda.

  175. Internet kan användas för
    att kalla ihop människor-

  176. -för att leta upp saknade personer.
    Men det kan också förstöra liv-

  177. -genom att man hänger ut bilder
    av nån, som man inte vill ska synas.

  178. Det mesta kan användas på dåliga
    sätt, men vi är ansvariga för-

  179. -hur vi använder en uppfinning.

  180. Alfred Nobel fick uppleva
    den negativa sidan av uppfinningar-

  181. -när hans bror dog.

  182. Trots det fortsatte Alfred
    med den farliga tillverkningen-

  183. -bland annat i Vinterviken.

  184. Det var farligt
    att jobba med det här-

  185. -och det skedde många olyckor här
    och på andra fabriker.

  186. Den första olyckan här skedde
    några år efter verksamhetsstarten.

  187. Fjorton människor dog-

  188. -och sen skedde det olyckor
    med jämna mellanrum-

  189. -under de 50 år man hade fabriken
    här ute i Vinterviken.

  190. Nu gör Alfred
    några viktiga uppfinningar.

  191. Om man blandade nitroglycerinet
    med en sorts bergmjöl från jorden-

  192. -fick man ett säkrare sprängmedel.

  193. Nobel hade uppfunnit dynamiten.

  194. Med dynamiten
    går företaget ännu bättre.

  195. För de som arbetade med att
    framställa, frakta och använda det-

  196. -gav hans uppfinningar upphov
    till enorma förändringar.

  197. Plötsligt behövde de inte riskera
    livet, som man hade gjort tidigare.

  198. Hans företag skapade ju väldigt
    många sysselsättningstillfällen.

  199. Många jobb helt enkelt.
    Familjer fick bättre möjligheter-

  200. -att försörja sig
    och skapa ett bättre liv.

  201. Uppfinningar kan användas
    till dåliga saker-

  202. -men det finns de
    som enbart skapar liv.

  203. Ett favoritexempel är en liten påse,
    men inte vilken påse som helst.

  204. Den har kemikalier i sig. Vad gör
    den? Man kissar och bajsar i den.

  205. När man gräver ner den
    blir det helt odlingsbar jord.

  206. Man kan odla grönsaker
    och rotfrukter i jorden.

  207. Påsen säljs i fattiga länder,
    och kvinnorna som säljer den-

  208. -får behålla en del av det här
    som sin egen lön.

  209. De kan på så sätt köpa mat,
    de kan köpa kläder, sjukvård-

  210. -och utbildning till familjen.

  211. Den här lilla påsen med kemikalierna-

  212. -är en del av ett system som
    gör världen bättre för människor.

  213. En sån här uppfinning-

  214. -började med att en uppfinnare
    såg ett behov och kom på en lösning.

  215. En svensk uppfinning för att minska
    spridning av smitta och sjukdom.

  216. Uppfinnare ser ett behov och använder
    kunskap för att tillverka en sak.

  217. Uppfinningar är problemlösning,
    och den är i sin tur kreativitet.

  218. Utan de som tänkte nytt hade
    vi suttit i grottor i våra djurhudar-

  219. -och inte haft vare sig dataspel
    eller varmvatten inomhus.

  220. Uppfinningar och kreativitet
    är ju grunden för hela samhället.

  221. När Alfred växte upp var det inte
    självklart att han skulle uppfinna.

  222. Han hade en annan dröm
    som lockade ännu mer.

  223. Han ville nämligen bli poet.

  224. Han tyckte om att läsa och han var
    duktig på språk. Han kunde fem språk.

  225. Förutom svenska kunde han engelska,
    ryska, franska och tyska.

  226. Han skrev egna dikter på engelska.

  227. Det här var jätteviktigt för honom.
    Det var en dröm han hade.

  228. Men Alfreds pappa tyckte inte
    att man skulle syssla med kultur.

  229. Det var inget man kunde leva på-

  230. -så Alfred blev uppfinnare, men
    levde med en dröm om dikt och kultur.

  231. När han är i 40-årsåldern går hans
    företag jättebra. Han jobbar mycket-

  232. -det är många resor
    och han skriver många brev.

  233. Han skriver 20-30 brev om dagen.

  234. Han har ingen sekreterare, men
    till slut blir det för mycket jobb.

  235. Han behöver hjälp, och sätter in
    en annons i en tidning i Wien-

  236. -och annonserar efter en sekreterare.

  237. Hon som svarar heter Bertha.

  238. Alfred tycker om henne, men hon
    lämnar honom för att gifta sig.

  239. Bertha och Alfred har kontakt med
    varann efter det att hon har slutat.

  240. De skriver brev till varann
    under hela Alfreds liv.

  241. Hon blir en viktig person i hans liv.

  242. Bertha von Suttner
    blir engagerad i fredsrörelsen.

  243. Hon blir en fredskämpe
    och skriver en känd bok-

  244. -som heter "Ner med vapnen!".

  245. I breven mellan Alfred och Bertha-

  246. -diskuterar de många frågor om
    hur man ska kunna skapa fred.

  247. De har inte samma åsikter-

  248. -men Alfred tycker att Bertha är en
    intressant person att diskutera med.

  249. Alfred var känd
    som sprängämnesuppfinnaren.

  250. Tidningar skrev att han tjänade
    pengar på krig, men han var brevvän-

  251. -med Bertha, som var pacifist.
    En som var emot krig.

  252. Han blev kanske till slut inspirerad
    av Bertha von Suttners engagemang-

  253. -och övertygades om att fredsrörelsen
    verkligen kan skapa fred.

  254. Om han blev inspirerad av Bertha,
    så syns det bäst i hans testamente.

  255. Ett av de fem priserna
    ska gå till den som är för fred.

  256. En krutgubbe som är brevvän med en
    pacifist är tecken på kreativitet.

  257. Att man vågar vara öppen
    för nya idéer.

  258. Han funderade över fredsrörelsen.

  259. Man måste tänka på ett sätt
    som ingen har gjort.

  260. Man måste hitta nya lösningar.
    Det är viktigt-

  261. -att inte bara snöa in
    på en viss kunskap.

  262. Kreativiteten utvecklas när
    vi kombinerar många av våra sinnen.

  263. När vi till exempel kombinerar matte-

  264. -med dikter.

  265. Alfred Nobel var inte bara
    uppfinnare. Han ville bli författare-

  266. -och han skrev poesi.

  267. Leonardo da Vinci var både
    en av världens största konstnärer-

  268. -och en av de största uppfinnarna
    när det gäller tekniska lösningar.

  269. Det är bra att försöka odla
    båda de här sidorna av sig själv-

  270. -för det skapar kreativitet.

  271. Alfred verkar ha många sidor.

  272. Dikt, teknik, uppfinnare
    och fabriksägare.

  273. Samtidigt var han intresserad
    av kultur, och gillade författare.

  274. Alfred startar flera fabriker.
    Han reser härs och tvärs-

  275. -och sköter inte sin kropp.
    Men han fortsätter göra uppfinningar.

  276. Han kan aldrig sluta tänka på det.

  277. Det finns ett känt citat av honom.

  278. "Blir det bara nåt av en
    av flera hundra idéer, är jag nöjd."

  279. Han ser hela tiden problem
    han vill lösa. Båt i aluminium-

  280. -och den första växelcykeln. Grejer
    som inte blir några världssuccéer.

  281. Alla möjliga uppfinningar.

  282. Men de uppfinningar
    som blir framgångsrika saker-

  283. -är som vanligt spränggummi...

  284. ...spränggelé...

  285. ...och röksvagt krut.

  286. Vilken krutgubbe.

  287. Alfred gifte sig aldrig.

  288. Han levde själv i Frankrike.

  289. 27 november 1895, ungefär ett år
    innan Alfred Nobel dör-

  290. -skriver han sitt testamente. Det är
    nog världens mest kända testamente.

  291. Han berättar vad han vill
    att hans pengar ska användas till.

  292. Han har tjänat ihop
    en enorm förmögenhet.

  293. Han har 33 miljoner, vilket i dagens
    penningvärde är en jättesumma.

  294. Han vill ge bort huvuddelen
    av pengarna som prispengar-

  295. -till de personer som har gjort
    mänskligheten den största nyttan.

  296. Han vill ha fem priskategorier.

  297. Han vill ha ett pris i fysik, ett i
    kemi, ett i fysiologi eller medicin-

  298. -ett pris i litteratur
    och ett pris i fred.

  299. Sista tiden bor han i Sanremo,
    vid Medelhavet i norra Italien.

  300. I ett stort hus i ett varmt klimat,
    och med ett kemilaboratorium.

  301. Där bor och arbetar han
    fram till sin död 1896.

  302. Han dör ensam.

  303. Uppfinningarna gjorde stor nytta, men
    han visste att de användes i krig.

  304. "Jag blir allt mer filosofisk
    ju mer jag hör kanonerna dåna."

  305. "Ju mer jag ser blodet flyta, desto
    mer drömmer jag om en evig fred."

  306. Så skriver han själv. Han blev kanske
    tveksam till krigsuppfinningarna.

  307. Han förstod att pengarna han tjänade
    också kom från militären.

  308. En svår utmaning för en uppfinnare
    är ju hur man skapar fred på jorden.

  309. Framtidens stora uppfinningar
    och lösningar på våra problem-

  310. -kräver drömmar-

  311. -och det kräver stora tankar om-

  312. -att våga prova saker som vi
    överhuvudtaget inte har vågat tänka.

  313. Alfred såg behovet av fred
    när han skrev sitt testamente.

  314. Femte året priset delas ut, får hans
    vän Bertha von Suttner fredspriset.

  315. Det hade nog gjort
    krutgubben Alfred glad.

  316. Textning: Karolina Gustafsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Alfred Nobels liv är berättelsen om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Nya arbetstillfällen skapades och gav möjligheter att effektivisera och förändra livsvillkoren för samhället och människorna. Men är alla nya uppfinningar enbart av godo? Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ser de ut och hur skapar man dem? Nobels fredspris blev ett av Alfred Nobels sätt att vara med och bidra till för att förändra världen och framtiden.

Ämnen:
Samhällskunskap, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Nobel, Alfred, 1833-1896, Samhällsförändring, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Teknik, Uppfinnare, Uppfinningar
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Människor för ändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men har likväl ett samhälle fyllt av rädslor.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Historien om Alfred Nobel är också historien om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ska de se ut?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sedan åkte 1,3 miljoner svenskar till USA och idag kommer många i världen till oss istället. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf, som vägrade anpassa sig. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Strejk utbröt i Ådalen till följd av försämrade arbetsvillkor. Under en fredlig demonstration sköts fem människor till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från en växtgiftfabrik i sin hemstad Teckomatorp, vilket blev början på att en av Sveriges största miljökatastrofer någonsin uppdagades.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaDröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Grundlagarna

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, Jenny Madestam, statsvetare, och journalisten Martin Schibbye medverkar. Programmet är teckenspråkstolkat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Militären tog över skolan

Elvaåriga Ramadi om hur terrorrörelsen IS gjorde en militärbas av hans skola. Är det tillåtet att attackera skolor i krig? En folkrättsexpert berättar vad det är för regler som gäller i krig. Och så handlar det om att vara flicka i Afghanistan och bli hindrad att gå till skolan av talibaner. Programmet är en del av Musikhjälpen 2016.

Fråga oss