Titta

Människor för ändring

Människor för ändring

Om Människor för ändring

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Till första programmet

Människor för ändring : Emigranterna - ett annat livMaterialDela
  1. Tänk om din familj
    sålde allt ni hade-

  2. -packade det som gick att bära
    och flyttade till ett helt nytt land.

  3. Killen på fotografiet är Joel. När
    han var nio år gjorde hans familj så.

  4. De sålde allt, reste tusentals mil
    och kom aldrig tillbaka till Sverige.

  5. De emigrerade till Amerika och
    hoppades att livet skulle bli bättre.

  6. Emigrationen var för många den första
    möjligheten att påverka sina liv-

  7. -att förändra sina liv.

  8. Det var för hundra år sen.
    Men människor flyttar fortfarande.

  9. Skillnaden är att i dag är det många
    som vill flytta hit till Sverige.

  10. Min mamma var en fighter.

  11. Hon ville att vi skulle ha
    möjligheten att bli vad vi ville-

  12. -lära oss svenska,
    komma in i samhället-

  13. -och helt enkelt ge oss möjligheter.

  14. Samhället,
    det är du och jag tillsammans.

  15. Vi påverkar varandras liv hela tiden.

  16. Hur vill du att samhället ska se ut?

  17. Kan du påverka det?

  18. Det här är en berättelse
    om hur människors drömmar-

  19. -gjort skillnad för våra liv.

  20. Människor har alltid rest
    och flyttat till olika platser.

  21. Man kan vilja komma bort från
    nånting, flytta från en ofrihet.

  22. Eller så har man flyttat till nånting
    man önskar sig - ett bättre liv.

  23. Om man lämnar det land man bor i
    kallas det att emigrera.

  24. Om man kommer till ett land för att
    bo där kallas det att immigrera.

  25. Under en period för hundra år sen
    flyttade 1,3 miljoner från Sverige-

  26. -framför allt till Amerika.

  27. Vad händer med ett land
    när människor flyttar?

  28. Och framför allt - vad var det
    alla miljoner människor ville lämna?

  29. Det här är Kristin, som forskar på
    Svenska migrationscentret i Karlstad.

  30. Om vi skulle åka tillbaka till 1903-

  31. -skulle vi tycka att det var
    fruktansvärt smutsigt och fattigt.

  32. Det var nog många som tyckte
    att Sverige var lite "bakom".

  33. Det var inte hit man ville flytta.
    Man ville flytta från Sverige.

  34. Sverige var ett emigrationsland.

  35. Vi skickade ut fler emigranter
    än folk som flyttade hit.

  36. Några av dem som ville emigrera till
    Amerika var Joel och hans familj.

  37. Men hur såg livet de ville lämna ut?

  38. Joel och familjen bodde i det här
    huset innan de flyttade till Amerika.

  39. Det var ett rätt stort hus.
    De hade sex kor och en häst.

  40. Grannstugan hade bara två kor.

  41. I det här huset bodde nio personer.

  42. Joel, hans fem syskon,
    mamma och pappa och farfar.

  43. Joel hade också en bror, Gottfrid,
    som dog innan de lämnade Sverige.

  44. När de bestämde sig för
    att flytta till Amerika 1903-

  45. -så sålde de huset och packade ihop
    det de skulle ha med sig.

  46. De kom aldrig tillbaka till Sverige.

  47. Sverige höll på att förändras.
    Nästan alla hade jobbat i jordbruket-

  48. -men nya maskiner gjorde det osäkert
    om man kunde få jobb.

  49. Sen var det en grej som lockade.

  50. Att arbeta och få lön.

  51. När man jobbade i jordbruket
    fick man inte alltid betalt i pengar.

  52. Man kunde få betalt
    med mat och husrum.

  53. Men om man fick en lön kunde man
    själv välja vad man skulle köpa.

  54. Om man jobbar på en mataffär skulle
    det ju vara okej att få mat som lön.

  55. Vi måste ju äta. Men hur ska man
    till exempel kunna köpa kläder?

  56. Jo, genom att man får lön i pengar.

  57. Att få sin lön i pengar
    kändes som en frihet.

  58. Man kan inte betala vantar med mat.

  59. Jordbrukssverige var den gamla
    världen, Amerika var den moderna.

  60. Det fanns en spänning,
    en dröm om ett annat liv.

  61. Det livet kanske fanns i Amerika.

  62. Man tyckte nog att man levde
    i en modern tid, en väldigt ny tid.

  63. Det är inte så att de tänkte
    att de levde förr i tiden.

  64. Väldigt mycket av det nya
    kom från Amerika.

  65. Emigrationen var för många den första
    möjligheten att påverka sina liv-

  66. -att förändra sina liv.

  67. Tidigare föddes man som bondson,
    blev bonde och dog som fattig bonde-

  68. -och en son blev också fattig bonde.

  69. Men åkte man till USA kunde man tjäna
    ihop pengar, man kunde bli rikare-

  70. -man kunde kanske ge sina barn en
    utbildning och få andra möjligheter.

  71. Det hade man inte haft förut.
    Man var fast i det här systemet.

  72. Man kunde inte förbättra sina liv.

  73. Hur kunde Joels familj veta
    hur det var i Amerika?

  74. Hur visste de att det var bättre där?

  75. Man får vykort och brev
    från folk som har emigrerat-

  76. -som berättar om allt som händer
    i USA och hur bra det är där-

  77. -och hur mycket pengar man kan tjäna.

  78. Det finns också annonser i tidningen.

  79. Rederier som vill frakta emigranter
    till Amerika försöker locka folk-

  80. -och berättar kanske lite för fint
    om hur bra allt är i USA.

  81. Du har också agenter som försöker
    värva emigranter och sälja biljetter.

  82. Det här är fotografier som emigranter
    har skickat hem till Sverige.

  83. Släkt och vänner
    i väldigt fina kläder.

  84. Det kanske var första gången man såg
    sin släkt på ett sånt fotografi.

  85. Det var ett fotografi
    från det moderna Amerika.

  86. Men skrev man verkligen hem till
    Sverige för att överdriva och skryta?

  87. Släkt och kompisar
    kanske var rädda för att oroa.

  88. De ville lugna
    och säga att allt är bra.

  89. Hur ofta berättar man
    om nåt dåligt man har gjort?

  90. Man berättar väl oftast
    om nånting man har gjort bra?

  91. När man skriver hem från USA-

  92. -så vill man kanske inte beskriva
    alla sina problem så mycket.

  93. Man vill inte att de ska bekymra sig,
    så man berättar det som är bra.

  94. Sen är det ju större sannolikhet
    att de som har lyckats skriver hem-

  95. -och att de åker hem-

  96. -och visar vilka snygga kläder de har
    och hur väl de har lyckats i USA.

  97. De som man inte så ofta hör om
    är de som inte lyckades alls.

  98. Det var en del som inte fick jobb
    när det var hög arbetslöshet i USA.

  99. De kom inte in
    i det amerikanska samhället-

  100. -lärde sig inte engelska
    och fick problem.

  101. Det är inte så roligt
    att skriva hem och berätta om det.

  102. Det var riskabelt
    att lämna allting och emigrera.

  103. Joels farbror har en gård i Amerika.
    Han skriver till Sverige och lockar.

  104. Men det måste ändå ha varit svårt
    att ta ett beslut.

  105. De lämnade efter att farfadern dog-

  106. -så antingen har farfadern
    varit emot att de ska emigrera-

  107. -eller så har de stannat hemma
    för att ta hand om honom.

  108. Vi vet också
    att Joels farbror Alfred-

  109. -hade emigrerat innan
    och hade en gård i Pennsylvania.

  110. Det sägs att det var han
    som lockade över familjen-

  111. -och att de kunde jobba på hans gård.

  112. De var med i Missionsförbundet.
    Det var inte ovanligt-

  113. -att folk som tillhörde andra kyrkor
    än statskyrkan valde att emigrera.

  114. USA var frihetens land-

  115. -och där fick man utöva sin tro
    som man ville.

  116. Joel och hans familj har bestämt sig.

  117. Vid en annan tid i en annan del
    av världen finns en åttaårig kille.

  118. Hans familj är också på väg
    att lämna sitt hemland.

  119. Jag fick reda på det av mamma.

  120. Hon sa att vi skulle flytta till
    ett annat land som hette Sverige-

  121. -och jag visste inget om det landet.

  122. Jag kunde inte ett ord svenska, så
    det var svårt att ta in i det läget.

  123. Det här är Mustafa,
    långdistanslöpare som bor i Göteborg.

  124. Hans mamma tog samma svåra beslut
    som Joels familj.

  125. Att lämna sin släkt, sina vänner
    och sitt hemland.

  126. Mustafa var åtta år när hans mamma
    gifte sig med en svensk man.

  127. Samtidigt blir det oroligt i Somalia.

  128. Det var blandade känslor. Jag ville
    komma i väg, för det blev värre.

  129. Jag hade hört smällar på nätterna,
    även på dagarna.

  130. Kriget började komma i gång.

  131. Samtidigt var det jobbigt
    att lämna det livet man kände till-

  132. -med mormor, moster, familjen,
    kompisar.

  133. Det var blandade känslor
    att komma i väg.

  134. När vi kom till flygplatsen visste
    vi inte om vi skulle komma i väg.

  135. Då hade inbördeskriget
    kommit i gång mer och mer.

  136. Vi satt i timmar
    och väntade på att få komma i väg.

  137. Mustafa gör sig klar
    för sin första flygresa.

  138. 90 år tidigare,
    och kanske lika nervös-

  139. -håller Joel på att packa
    inför sin långa Atlantöverfärd.

  140. Det är en stor risk man tar när man
    väljer att lämna det liv som man har.

  141. Man hoppas väldigt starkt på
    att det är nåt bättre som väntar-

  142. -på andra sidan Atlanten.

  143. Joels familj hade ett mål.
    Hans farbror bodde redan i Amerika.

  144. Det liknar Mustafas resmål.

  145. Hans mamma hade gift sig
    med en man som bodde i Sverige.

  146. De skulle till Kane i Pennsylvania
    där farbrodern Alfred bodde.

  147. När de hade bestämt sig för att åka,
    fått biljetter-

  148. -sålt sina ägodelar och packat,
    så begav de sig från Lungsund.

  149. De fick säga hej då till alla
    som de aldrig kommer att se igen.

  150. Sen åkte de till Karlstad,
    därifrån åkte de tåg till Göteborg.

  151. Sen fick man kanske vänta nån natt
    i Göteborg på ett emigranthotell-

  152. -innan man tog båten över
    från Göteborg till England-

  153. -på de beryktade Nordsjöskeppen.

  154. När de kom till England
    tog de tåget över till Liverpool-

  155. -och därifrån gick
    det stora Amerikaskeppet.

  156. Tänk att resa på en båt i tolv dagar,
    nästan två veckor.

  157. I dag är det vanligare att resa långt
    och i så fall med flygplan.

  158. Joel hade aldrig rest så här långt.

  159. Mustafa hade inte heller
    rest så här långt tidigare.

  160. När jag gick på planet...
    Det första var mer nyfikenheten.

  161. Bara att sitta på ett plan, det hade
    jag aldrig gjort. De kom in med mat.

  162. Även om det var
    lite annorlunda smaker-

  163. -så var det ändå spännande.

  164. Var man en familj som åkte
    hade man kanske en hytt-

  165. -medan tjejer och män sov i sovsalar.

  166. Det var där man skulle vara hela
    överfarten. Det fanns matsalar.

  167. De luktade inte alltid så bra.

  168. Det fanns en beskrivning på att det
    stod en man och önskade välkommen-

  169. -och han hade en trasa
    som han växelvis snöt näsan med-

  170. -och växelvis torkade av tallrikarna
    efter dem som hade ätit.

  171. Om båten kom till New York såg
    emigranterna statyn Frihetsgudinnan-

  172. -symbolen för möjligheternas Amerika.

  173. Man gick i land på Ellis Island och
    mötte de amerikanska myndigheterna.

  174. Man skulle gå igenom
    olika kontroller.

  175. De ville kolla att man inte hade
    smittsamma sjukdomar.

  176. Man kollade ögonen,
    de kollade hjärtat och lungorna.

  177. De skulle värdera
    om du var sinnessjuk.

  178. Ansåg de att du var sinnessjuk
    kunde de skicka tillbaka dig.

  179. Hade du nåt handikapp
    fick du bevisa att du kunde jobba.

  180. Var du gammal
    kunde du bli hemskickad-

  181. -om du inte kunde visa
    att du hade nån som tog hand om dig.

  182. De amerikanska myndigheterna
    hade hårda regler-

  183. -för att de ville ha bra arbetskraft.
    Många vill in i Amerika.

  184. Det började bli en dragkamp mellan
    länder om den bästa arbetskraften.

  185. I New York möttes emigranterna
    av en annorlunda värld-

  186. -än den de var vana vid i Sverige.

  187. Det var en riktig chock för många.

  188. Man kommer från landsbygden
    i Värmland eller Småland i Sverige-

  189. -och sen kommer man till New York
    med höga hus och många människor-

  190. -och ett tempo som är annorlunda
    än det man är van vid.

  191. Jag tror att väldigt många
    kanske blev lite skrämda.

  192. Det här är också nåt helt annat.

  193. Mustafa hade aldrig sett Sverige
    eller en liten ort som Lysekil.

  194. Det blev en stor omställning-

  195. -ungefär som det var att flytta från
    landet till huvudstaden Mogadishu.

  196. Det blev en ännu större omställning
    att flytta till Sverige.

  197. Språket, maten, vädret...
    Det var så mycket som var nytt.

  198. Jag hade sett vita människor-

  199. -men det var ändå lite annorlunda-

  200. -att se så många vita människor
    på en och samma gång.

  201. Det första Mustafa fick kämpa med
    var att lära sig ett nytt språk.

  202. Svenska.

  203. Det var svårt
    när man inte kunde göra sig förstådd.

  204. Det första jag lärde mig var:
    "Mamma är inte hemma, kommer snart."

  205. När jag svarade i telefon eller nån
    ringde på dörren och sökte mamma.

  206. Man försökte lära sig olika fraser.

  207. Successivt kom jag in i samhället.

  208. Fotbollen var en fördel
    när jag inte förstod de andra barnen.

  209. Fotboll kunde man spela ändå. Man
    behöver inte kommunicera så mycket.

  210. Men hur gick det
    för Joel och hans familj i Amerika?

  211. Det vi vet är att 1910 har både
    farbror Alfred och Joels familj-

  212. -flyttat från Kane, så det blev inte
    så bra som de hade hoppats.

  213. Joels pappa Anders blev väldigt
    besviken på USA över huvud taget.

  214. Han lärde sig aldrig engelska,
    han blev aldrig medborgare.

  215. Han dog 1912
    efter att ha varit i USA i nio år.

  216. Joel berättade att hans pappa
    dog av ett brustet hjärta-

  217. -för han saknade Sverige
    och ångrade flytten till USA.

  218. För Joels pappa i Amerika
    kanske språket blev ett problem.

  219. Han hade sin bror där
    och lärde sig inte engelska.

  220. Språk är ett väldigt bra sätt
    att bli kompis med ett nytt land.

  221. Barn som emigrerar med sina föräldrar
    har inte valt att flytta-

  222. -men deras liv påverkas mycket
    av föräldrarnas val att emigrera.

  223. Vi ser i många emigrantfamiljer
    att barnen får en viktig roll-

  224. -för barn är anpassningsbara,
    de lär sig språket väldigt snabbt-

  225. -och kommer in i samhället, medan det
    ofta är svårare för föräldrarna.

  226. Det påverkade oss alla tre olika.
    Jag, min storebror, min mamma.

  227. Jag tror att jag hade det lättast.

  228. Det är svårare att lära sig ett språk
    när man är vuxen.

  229. Ofta kan det vara omöjligt. Några lär
    sig aldrig språket i det nya landet.

  230. Barnen får då hjälpa sina föräldrar
    och översätta och vara med som tolk.

  231. Det kan vara pinsamt
    om föräldern ska till läkaren-

  232. -och man måste sitta med och
    översätta mellan läkare och förälder.

  233. Man får också förklara för
    föräldrarna hur samhället fungerar-

  234. -och hjälpa dem med dagliga saker.

  235. Vi var den enda somaliska familjen
    i Lysekil-

  236. -vilket tvingade mig
    att lära mig svenska snabbare-

  237. -och det gjorde att jag kunde
    komma in i samhället snabbare.

  238. Jag har märkt att folk
    som kommer till ett nytt land...

  239. En del stärker tradition och kultur
    som de har haft i sitt hemland.

  240. Jag har märkt det på svenskar
    som jag har träffat i andra länder-

  241. -men även på somalier
    som kommer till Sverige.

  242. Jag kollade på bilder
    från tiden i Somalia.

  243. På 80-talet och 90-talet,
    när jag var ung-

  244. -såg jag väldigt få kvinnor
    som hade sjal och täckte håret.

  245. Det förekom förstås,
    men jag har sett fler i Sverige-

  246. -och jag tror att det är vanligt
    att man stärker när allt är så nytt.

  247. Man stärker sin identitet
    och sina traditioner ännu mer.

  248. Min mamma som inte hade sjal
    i Somalia har det nu.

  249. Jag tror
    att det blir ännu viktigare här.

  250. Joels pappa blev aldrig amerikan-

  251. -men Joel blev en del
    av det amerikanska samhället.

  252. Fast det var inte så lätt.

  253. Joel jobbar i ett sågbruk som ung-

  254. -och förlorar i en olycka
    alla fingrar på högra handen-

  255. -och tre fingrar på vänster hand,
    så han har bara tumme och pekfinger.

  256. 1917 jobbar han som chaufför
    med sin handstump och två fingrar.

  257. Senare får han ett jobb i industrin,
    han jobbar på fabrik-

  258. -som han hade resten av sitt liv.

  259. Han ville åka tillbaka till Sverige-

  260. -men det fick han aldrig råd med.

  261. Om vi tittar på andra pojkar-

  262. -som bodde kvar i Värmland
    och vad de har gjort i sina liv-

  263. -så har de jobbat i skogen på vintern
    och i jordbruket på sommaren.

  264. Joel fick ett rätt bra liv i USA.

  265. Trots att han hade förlorat fingrarna
    och kanske hade lite svårt med det-

  266. -så hade han ett bra jobb,
    han var gift och hade två barn.

  267. Han var nog rätt nöjd med sitt liv i
    USA, även om det var svårt i början.

  268. Framför allt levde Joel ett
    annorlunda liv. Han blev inte rik-

  269. -men kanske var det tillräckligt
    att bli fabriksarbetare i Amerika.

  270. Mustafas liv blev också annorlunda.

  271. Han fick nåt
    han bara kunde drömma om i Somalia.

  272. Utbildning är en del.

  273. Det hade vi inte fått om vi hade
    varit i Somalia i inbördeskriget.

  274. Där finns det så mycket annat
    att tänka på än att utbilda sig.

  275. Eftersom jag har fått
    så bra möjligheter här i Sverige-

  276. -jämfört med mina släktingar
    i Somalia-

  277. -så känner jag ett visst ansvar,
    en skyldighet-

  278. -att ta vara på möjligheterna.

  279. Att inte slänga bort chanserna-

  280. -för det finns så många
    som gärna hade bytt plats med mig.

  281. När jag började med löpningen märktes
    det snabbt att jag var duktig på det.

  282. Det har känts naturligt
    att tävla för Sverige-

  283. -med tanke på att jag har bott här
    och är svensk medborgare.

  284. Jag har inte tänkt
    att jag borde tävla för Somalia.

  285. Det finns ingen förening, ingen
    som kan hjälpa mig med den biten.

  286. Mustafa lämnar Somalia och
    tar med sig förmågor och kunskaper.

  287. Han blir en framgångsrik idrottsman
    i Sverige.

  288. Man kan undra om inte Somalia
    hade velat ha kvar en duktig löpare.

  289. Eller om inte Sverige saknade Joels
    familj för att behålla arbetskraften.

  290. Alla människor är ju en tillgång.

  291. Från mitten av 1800-talet till 1930-

  292. -emigrerade 1,3 miljoner människor
    från Sverige.

  293. De flesta åkte till USA.

  294. Ungefär en tredjedel av den svenska
    befolkningen flyttade till USA.

  295. Det här berörde
    de allra flesta i Sverige.

  296. De flesta kände till
    nån som valde att emigrera.

  297. Det berör också staten-

  298. -för man börjar bli lite rädd för att
    för många människor lämnar Sverige.

  299. Man behöver ju folk. Även om det
    hade varit stor befolkningsväxt-

  300. -så behövs det folk för att jobba
    i Sverige och driva landet.

  301. De som bestämde i Sverige
    ville stoppa utflyttningen-

  302. -och började fundera på vad man kunde
    göra för att få människor att stanna.

  303. I början på 1900-talet grundades
    Nationalföreningen mot emigrationen-

  304. -som jobbade för
    att hålla folk i Sverige.

  305. På 1900-talet blir det också
    svårare förhållanden i USA.

  306. Det blir strängare lagar
    kring immigration.

  307. De vill inte ha så många människor,
    så det blir svårare att emigrera.

  308. Framtiden ser bättre ut i Sverige,
    så fler väljer att stanna hemma.

  309. Det behövs människor som jobbar,
    pluggar och skapar i alla länder.

  310. Det är det som bygger ett samhälle.

  311. För Joel var Amerika modernt
    och kunde locka med jobb.

  312. Hans familj vågade emigrera.
    Joel blev 84 år gammal.

  313. Hans dotter Eleanor är 81 år gammal
    och bor i Florida.

  314. "Hello, Disa!
    Jag heter Eleanor Pinder"-

  315. -"och jag är dotter till Joel
    som emigrerade till Amerika."

  316. "Joel berättade att hans pappa
    dog av brustet hjärta"-

  317. -"eftersom hans liv
    inte alls blivit det han hoppades."

  318. När 1,3 miljoner svenskar emigrerar-

  319. -finns det minst 1,3 miljoner
    grunder till det.

  320. När det inte finns några möjligheter
    att förändra sin livssituation-

  321. -så kan man flytta, inom ett land
    eller mellan olika länder.

  322. Så har människor gjort i alla tider
    för att få arbete, tjäna pengar-

  323. -och kunna försörja sina familjer.

  324. Man kan flytta från nåt
    eller flytta till nåt man önskar.

  325. Jag flyttade till nåt.

  326. Den person jag är är en summa av mitt
    liv i Somalia och mitt liv i Sverige.

  327. En produkt av de här två tillsammans.

  328. Precis som Mustafa är summan
    av hans liv i Somalia och Sverige-

  329. -så är Joel och hans dotter Eleanor
    en summa av Sverige och Amerika.

  330. De har förändrats. Somalia, Amerika
    och Sverige har också förändrats.

  331. Av de människor
    som immigrerade och emigrerade.

  332. Alla är en blandning av platser
    man föds på, platser man lämnar-

  333. -och platser man flyttar till.

  334. Textning: Agnes Frändén
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sen hade 1,3 miljoner svenskar utvandrat till Amerika. Idag är det många i världen som flyttar till Sverige och skapar ett nytt liv här. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Emigranter, Emigration, Historia, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Människor för ändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men har likväl ett samhälle fyllt av rädslor.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Historien om Alfred Nobel är också historien om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ska de se ut?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sedan åkte 1,3 miljoner svenskar till USA och idag kommer många i världen till oss istället. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf, som vägrade anpassa sig. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Strejk utbröt i Ådalen till följd av försämrade arbetsvillkor. Under en fredlig demonstration sköts fem människor till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från en växtgiftfabrik i sin hemstad Teckomatorp, vilket blev början på att en av Sveriges största miljökatastrofer någonsin uppdagades.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En rolig historia - syntolkat

Kommunikationens historia

Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över hur man skickade meddelanden till varandra förr i tiden. Hade Facebook fungerat på medeltiden? Och varför började man plötsligt skicka massor av brev på 1800-talet? Ann och Henrik färdas till stenåldern för att testa grottmålningar och till Mesopotamien där kilskriften uppfanns. När Gustav II Adolf dog 1632 tog det sex veckor för budet om hans död att nå Stockholm. Vad höll den budbäraren på med egentligen? Henrik och Ann undersöker också hur postväsendet växte fram och testar 1800-talets uppfinningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Hamnskiftarens resa

Västmanland, Närke

Del 6 av 11: Gruvfruns silver. Jim och Ayla blir attackerade med pilbåge, och på en av pilarna finns ett meddelande från en gruvfru i Sala. Med vargarnas hjälp tar de sig österut, mot Sala silvergruva. Men gruvfrun är inte den hon utger sig för att vara. Jim och Ayla blir bestulna på trollboken och jakten för att ta den tillbaka, leder Jim och Ayla till en helt annan tid - 1600-talet och stormaktstiden.