Titta

Människor för ändring

Människor för ändring

Om Människor för ändring

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Till första programmet

Människor för ändring : Selma Lagerlöf - jämlikhetMaterialDela
  1. Alla kan göra skillnad, och alla får
    göra skillnad - till och med kvinnor.

  2. Det sista kanske låter självklart
    men så har det inte alltid varit.

  3. Jag brukar tänka: Om du vill förändra
    världen måste du börja med dig själv.

  4. Och Selma Lagerlöf var en förebild.

  5. Hon vågade bryta mot alla åsikter om
    hur en kvinna skulle vara.

  6. Det var väldigt modigt.

  7. Samhället är du och jag tillsammans.

  8. Vi påverkar varandras liv hela tiden.

  9. Hur vill du att samhället ska se ut?
    Kan du påverka det?

  10. Det handlar om hur människors drömmar
    har gjort skillnad för våra liv.

  11. Tänk om du var en populär författare,
    tjänade pengar och fick priser.

  12. Sen använde du ditt kändisskap
    till att kämpa mot förtryck.

  13. Det här kanske inte låter
    så konstigt nu.

  14. Men när Selma Lagerlöf
    gjorde det för hundra år sen-

  15. -var det konstigt
    och gjorde många upprörda.

  16. För hundra år sen
    skulle inte kvinnor göra sånt.

  17. Selma blev världskänd och
    kämpade för jämlikhet trots sitt kön.

  18. Selma Lagerlöf
    föddes 1858 i Värmland.

  19. Här föddes hon.
    Gården heter Mårbacka.

  20. Hon växte upp och slutade även
    sitt liv på den här gården.

  21. Men däremellan
    hann hon med väldigt mycket.

  22. Selma gillade att leka med sina
    fem syskon. Men hon hade ett problem.

  23. Hon föddes med ett höftfel.

  24. Ibland kunde hon
    inte ens gå på benet.

  25. Det här är Lena som är guide
    på Mårbacka. I dag är det museum.

  26. Lena sitter i huset där Selma föddes.

  27. På den tiden fanns även Selmas farmor
    i huset.

  28. Eftersom hon hade höftfel så orkade
    hon inte leka med syskonen jämt.

  29. Då gick hon in till farmor-

  30. -och farmor
    berättade mycket historier.

  31. Mycket sagor och spökhistorier...

  32. Fort kilade han. Jag förstod inte
    vart han skulle ta vägen.

  33. Han kanske hörde mig - han kanske
    blev rädd. Och då fick jag se katten.

  34. För att bota Selmas höftproblem-

  35. -skickade Selmas föräldrar henne
    till Stockholm på sjukgymnastik.

  36. Hon bor hos moster och morbror
    och tränar upp höften.

  37. Det som är fantastiskt med
    att bo i Stockholm är-

  38. -att man får gå
    på teater och på opera.

  39. Hon är ofta där och ser
    de mest fantastiska uppsättningar.

  40. Och sen åker hon hem
    och berättar om dem-

  41. -och tycker att man ska spela teater
    på Mårbacka.

  42. Tillbaka på Mårbacka gör Selma
    dockteater med sin syster Gerda.

  43. Tillsammans gör de
    små föreställningar.

  44. Det här är en av dockorna
    som de gjorde.

  45. Selma skrev naturligtvis historierna.
    Och Gerda gjorde dockorna-

  46. -framför allt sydde hon
    för hon var väldigt duktig på att sy.

  47. Då trodde man att det var skillnad på
    vad flickor och pojkar kunde göra.

  48. Om man var från en fin familj skulle
    flickor baka och pojkar studera.

  49. För ungefär 100 år sen
    invigdes det här huset.

  50. Sveriges riksdagshus var färdigt 1905
    men då var det bara män som satt här.

  51. Det var bara män som fick rösta och
    det var bara män man kunde rösta på.

  52. I dag får alla, oavsett kön, rösta.

  53. Här sitter flera kvinnor. Hälften av
    Sveriges ministrar är kvinnor-

  54. -en av dem är Birgitta,
    Sveriges EU- och demokratiminister.

  55. Birgitta har läst Selmas romaner men
    tror att hon är viktig av flera skäl.

  56. Bilden av hur kvinnor
    skulle bete sig var strängare förr.

  57. Det fanns mycket mera fasta ramar
    för hur man skulle vara.

  58. Flickor fick inte så mycket
    utbildning. De skulle gifta sig.

  59. Så de hade inte mycket utbildning. De
    fick lära sig geografi och historia.

  60. Och lite språk. Men sen skulle man
    helst lära sig det här med bakning-

  61. -och laga mat, sy och brodera.

  62. Och Selma avskydde allt sånt,
    framför allt att sy och brodera.

  63. Selma ville läsa,
    skriva och lära sig nya saker.

  64. Och varje jul önskade sig Selma
    böcker och inget annat.

  65. Men hennes föräldrar tyckte
    att det fanns nyttigare saker.

  66. En julafton när hon är tio år
    har familjen bestämt sig för-

  67. -att hon ska få nyttiga saker,
    inte bara böcker.

  68. Så de ger henne bara sysaker -
    syskrin och brodernålar.

  69. Hon tycker att det är världens sämsta
    jul. Och så finns det ett paket kvar.

  70. Hon ser att det är en bok, och den
    är till henne. Hon river upp den.

  71. Hon kan ligga och läsa hela natten.

  72. Hon slår upp boken och ser
    att den är på franska.

  73. Hon har läst franska en termin.

  74. "Il était..."

  75. Hon är envis och tar sitt lexikon
    och sätter sig.

  76. Det tar en timme
    att tyda första meningen.

  77. Den var: "Det var en gång en kung."

  78. "...une fois un roi."

  79. Och sen ligger hon hela jullovet och
    översätter den här boken.

  80. "Det var en gång en kung."

  81. Selma träffar på en dam
    som heter Eva Fryxell.

  82. Hon hör Selma på ett bröllop och
    förstår att hon är bra på att skriva.

  83. Hon säger:
    "Du måste ägna dig åt att skriva."

  84. "Och då behöver du en utbildning."

  85. Det här är en viktig sak i
    Selmas liv. Och hon börjar prata om-

  86. -att hon ska få utbilda sig. Men det
    var inte riktigt okej på den tiden.

  87. Det fanns personer
    i Selmas omgivning-

  88. -som uppmuntrade henne
    att söka nya vägar.

  89. I dag finns det fler möjligheter för
    människor att göra avvikande saker.

  90. Det är lättare att bryta mönster.

  91. Du kan plugga vad du vill,
    oavsett om du är tjej eller kille.

  92. Och liksom Selma behöver du varken
    lyda traditioner eller föräldrar.

  93. Du kan välja att leva och vara med
    människor som delar dina värderingar.

  94. Jag tror att det handlar om
    att ha människor runt omkring sig-

  95. -det kan vara föräldrar
    eller kompisar, som tror på en.

  96. Att våga ta åt sig när man får beröm
    och att sätta upp mål för sig själv-

  97. -att hitta saker som man är bra på
    och att våga vara stolt över det.

  98. Selma bestämmer sig för att studera.
    Det gillar inte hennes pappa.

  99. Selmas pappa vill att hon
    ska stanna hemma och sköta hushållet.

  100. De blir ovänner och Selmas pappa vill
    inte ge henne pengar till studier.

  101. Hon grälar med sin pappa om det här-

  102. -och till slut är det en av bröderna
    som lånar henne pengar.

  103. Hon åker till Stockholm och utbildar
    sig på Högre lärarinneseminariet-

  104. -och sen arbetar hon som lärare
    i tio år i Landskrona i Skåne.

  105. Jag tror att hon hade en stark vilja
    och ett gott självförtroende-

  106. -som jag tror var ovanligt
    för en kvinna på den tiden.

  107. I en tid då kvinnor skulle vara
    väldigt snälla, inte ta plats-

  108. -inte arbeta och inte ens fick rösta,
    var hon nåt annat.

  109. Hon vågade bryta mot åsikterna om
    hur en kvinna skulle vara.

  110. Flickor hade inte så mycket att
    säga till om. Man fick inte rösta-

  111. -bestämma vem som skulle bestämma.
    Flickor fick inte heller utbilda sig.

  112. De skulle stanna hemma.
    Det tycker hon är orättvist.

  113. Hon har några i sin omgivning som
    säger att flickor också ska få jobba.

  114. Och de ska få jobba med det de vill,
    tycker Selma.

  115. Det finns alltid sätt
    att signalera vad man tycker.

  116. Man kan klä sig konstigt,
    sminka sig konstigt-

  117. -eller ha märken och tecken som visar
    att man inte vill anpassa sig.

  118. På Selmas tid skulle alla kvinnor
    ha långt hår. Det här är tio lärare.

  119. Alla är kvinnor och
    alla har långt hår - alla utom Selma.

  120. Hon står upp näst längst till
    vänster. Hennes frisyr är annorlunda.

  121. Man undrar vad de andra tyckte. De är
    hennes kollegor och var nog snälla.

  122. Men de flesta blev upprörda
    över en kvinna med kort frisyr.

  123. De som är mest tuffa -
    de vågar klippa sig så extremt kort.

  124. De skulle visa att de jobbade för att
    kvinnor skulle få göra det de ville-

  125. -och att de skulle få vara med
    och rösta.

  126. Men hon skriver hem till mamma:

  127. "Gissa om de glor på mig
    här i Landskrona?"

  128. Nu har Selma skaffat sig
    en konstig frisyr, tyckte man då.

  129. Hon jobbar som lärare, hon har
    studerat och vägrat lyda sin pappa.

  130. Man kan säga att Selma lever sitt liv
    som en feminist. Vad är feminism?

  131. Det handlar om att se att vi lever
    i ett samhälle som inte är rättvist-

  132. -att tjejer och killar
    behandlas på olika sätt-

  133. -och att man vill göra nåt åt det.
    Då är man feminist.

  134. Det kan vara att ens pappa
    får högre lön än ens mamma-

  135. -fast de har arbetat lika länge
    och har samma utbildning.

  136. Och att man tycker att det är fel.

  137. Jag tror att kvinnor
    och män är mer lika än olika.

  138. Däremot behandlas inte
    tjejer och killar lika.

  139. Det är ett mycket starkare tryck på
    tjejer att vara söta och snälla-

  140. -än det är på killar. Att se de här
    sakerna och vilja göra skillnad...

  141. För att vara jämlik
    är det viktigt att tjäna pengar.

  142. Om du tjänar pengar är det din lön
    som du bestämmer över.

  143. På Selmas tid hade en gift kvinna-

  144. -inte självklar rätt till de pengar
    hon tjänade. De tillhörde hennes man.

  145. Selma fick kämpa, både med att vara
    självständig och att få skriva.

  146. Hon ville berätta. Det var det
    som drev henne hela tiden-

  147. -att hon ville skriva ner
    berättelserna som hon hade inom sig.

  148. Hennes skrivarlust
    fungerade som en motor för henne.

  149. När Selma utbildade sig till lärare
    ville hon skriva en bok-

  150. -om det gamla Värmland,
    men hon fick inte till den.

  151. När hon var lärare i Landskrona
    läste hon i en tidning-

  152. -att de skulle ha en novelltävling.

  153. Så hon jobbar på dagarna
    och skriver på nätterna.

  154. De som har haft Selma som lärare
    berättade att hon kom sent-

  155. -och att hon hade bläck på fingrarna.

  156. Men det berodde på att hon satt
    och skrev på boken på nätterna.

  157. Selma vinner tävlingen
    och får 5 000 kronor.

  158. Det gör att hon kan skriva klart
    romanen "Gösta Berlings saga".

  159. Den handlar om människor
    som Selma kände som barn-

  160. -men framför allt bygger boken på
    historierna som farmor berättade.

  161. Den blev en succé så småningom-

  162. -och hon kan sluta som lärare
    och jobba som författare på heltid.

  163. Och när Selma blir författare träffar
    hon andra som också lever annorlunda.

  164. Hon har hittat kompisar som delar
    hennes värderingar och drömmar.

  165. Hon träffar människor
    som är med i engagemanget-

  166. -för att kvinnor
    ska få vara med och bestämma.

  167. Hon träffar människor
    som öppnar upp ögonen på henne-

  168. -så hon ser de här orättvisorna.

  169. Selma tjänar pengar som författare
    och kan bestämma över sitt liv.

  170. Hon kan nästan leva som hon själv
    vill. Hon åker på en lång resa.

  171. I ett halvår reser hon genom Europa
    och ner till Mellanöstern.

  172. Här är några bilder
    som Selma tog på sin resa.

  173. Det var ovanligt
    att en kvinna reste så långt.

  174. Och det var konstigt
    att en kvinna reste utan sin man.

  175. Att Selma var ogift
    ansågs som konstigt.

  176. Selma reste i sällskap med vänner
    och med Sophie.

  177. Sophie är kvinnan med svart hatt.
    Selma var förälskad i Sophie-

  178. -men att vilja ha en kärleksrelation
    med nån av samma kön var komplicerat.

  179. Sånt var hemligt, olagligt. Men i dag
    får man gifta sig med vem som helst.

  180. Selma höll sina känslor hemliga
    och gifte sig aldrig.

  181. Huvudmålet för resan var Jerusalem.

  182. Här sitter Selma
    och tittar ut över ett landskap.

  183. Hennes älskade Sophie har tagit
    bilden. Selma sitter bortvänd.

  184. Kanske tänker hon på nästa bok.

  185. Den ska få namnet "Jerusalem" och
    göra henne känd över hela världen.

  186. Kanske funderar Selma på
    om hon måste leva ensam-

  187. -bara för att hon vill leva
    med en kvinna.

  188. Efter att "Jerusalem" blev en succé
    i Sverige och utomlands-

  189. -blir livet annorlunda för Selma.
    Hon kan göra nästan vad hon vill.

  190. Selma fick i uppdrag
    att skriva en lärobok.

  191. Den skulle innehålla geografi,
    zoologi och historia.

  192. Och eftersom Selma hade varit lärare
    frågade man om hon ville skriva den-

  193. -och det ville hon.
    Så hon skriver på "Nils Holgersson".

  194. Hon kommer på
    att hon ska skriva en äventyrsbok.

  195. Men man är inte riktigt nöjd med
    boken, för hon gör ganska många fel.

  196. Man tar bort den från skolan
    och så blir den en läsebok.

  197. Och det är den boken som är mest känd
    av alla Selmas böcker.

  198. Selma gick sin egen väg. Boken blev
    "Nils Holgerssons underbara resa"-

  199. -den saga hon själv ville höra.

  200. Många manliga författare tyckte
    att hon var en barnboksförfattare-

  201. -och såna kunde inte få Nobelpris.
    Men det fick hon.

  202. 1909 får Selma Lagerlöf Nobelpriset
    i litteratur som första svensk.

  203. Hon känner så småningom att hon
    är faktiskt den som får Nobelpriset.

  204. Och då är det många som
    ändrar uppfattning om hennes böcker.

  205. Och hon får pengar så
    att hon kan köpa tillbaka Mårbacka.

  206. Selmas mamma
    hade tvingats sälja Mårbacka.

  207. Selma ville köpa tillbaka
    barndomshemmet.

  208. Nu har hon pengar. Hon köper tillbaka
    gården och bygger ut den.

  209. Det ska bli ett annorlunda Mårbacka,
    som är nytt och modernt.

  210. Det var få kvinnor som arbetade,
    tjänade pengar och var framgångsrika.

  211. Och allt det här gjorde Selma.

  212. Hon skrev böcker,
    och hon höjde rösten politiskt sett.

  213. Hon bröt mot allt som
    en traditionell kvinna skulle vara.

  214. När hon flyttar tillbaka till
    Mårbacka vill hon skriva böcker.

  215. Hon har ett trettiotal anställda
    som jobbar på Mårbacka.

  216. De tar hand om jordbruket,
    trädgården, köket och huset-

  217. -så hon kan ägna sig åt att skriva.

  218. Man tycker om Selma,
    för hon är mån om de som jobbar här.

  219. Man har lite mer i lön
    här på Mårbacka.

  220. Selma vill göra Mårbacka till
    en bättre och mer rättvis värld.

  221. Den drömmen kostade pengar.

  222. Selmas böcker fick betala
    verksamheten på Mårbacka.

  223. Samtidigt har Selma blivit känd
    och många kommer till Mårbacka-

  224. -för att se platsen där hon har
    kommit på flera av sina berättelser.

  225. Det kommer turister, för Selma
    var en mega-kändis på sin tid-

  226. -vilket vi inte förstår i dag.
    Men Selma var världsberömd.

  227. Det kommer många gäster.
    Selma startar ett café och en butik-

  228. -och hon har en bensinpump, för hon
    vet att turisterna behöver bensin.

  229. Selma gillar nya saker. Bil var nåt
    nytt. Och kvinnor skulle inte ha bil-

  230. -men det struntar Selma i.
    Hon skaffar flera stycken.

  231. Film är också nåt nytt och spännande.
    Flera av Selmas böcker blir film.

  232. Selma var nymodig, men framför allt
    vill hon få män och kvinnor-

  233. -att bry sig om rösträttsfrågan.

  234. Hon engagerar sig för kvinnors rätt
    att få rösta. Selma var modern.

  235. Hon var duktig på att organisera sig.

  236. Hon såg till att ha starka nätverk.

  237. Det bildades hundratals föreningar
    runt om i Sverige-

  238. -för kvinnors rätt att få rösta.
    Hon blev en symbol för dem.

  239. 1909 fick de flesta män i Sverige
    rätt att rösta.

  240. I dag är det obegripligt varför inte
    kvinnor skulle ha samma rätt.

  241. Selma var en av dem som propagerade
    för att kvinnor är jämlika med män.

  242. Pärmarna innehåller underskrifter
    från personer-

  243. -som tycker att kvinnor ska få rösta.

  244. 1911 är Selma med och anordnar
    en rösträttskonferens.

  245. Men det är först 1921
    som kvinnor får rätt att rösta.

  246. Det var en stor seger
    för kvinnorättsrörelsen.

  247. Det är jätteviktigt att alla ges
    chansen att påverka och förändra-

  248. -och där är rösträtten den mest
    tydliga symbolen för att ha makt.

  249. Den är lika för alla medborgare
    som har uppnått en viss ålder.

  250. Det spelar ingen roll vilket kön
    du har eller var du kommer ifrån.

  251. Det låter självklart, men på Selmas
    tid kämpade kvinnor för jämlikhet.

  252. När Selma var liten stöttades hon
    att våga.

  253. Nu är Selma stark
    och kan ge stöd till andra kvinnor.

  254. Selma blev kommunpolitiker. Här
    sitter hon tillsammans med de andra-

  255. -som bestämde i Östra Ämtervik.

  256. Det är bara män och så Selma.

  257. En liten förändring
    i en värld där män bestämmer.

  258. Selma har ju banat vägen för att
    kvinnor som jag kunde bli politiker.

  259. Sverige har inte haft
    nån kvinnlig statsminister-

  260. -men vi är fler kvinnor än män
    i den regering som jag sitter i.

  261. Jag tycker att hennes sociala
    engagemang är starkt i böckerna-

  262. -flickor som tvingas prostituera sig,
    barn som inte får gå i skolan.

  263. Hon speglar ett fattigsverige
    som många av oss-

  264. -känner till genom vår egen släkt.

  265. Hon hade uppnått
    sin dröm att få tillbaka Mårbacka.

  266. Hon hade framför allt följt drömmen
    om att skriva böcker.

  267. Hon fick respekt, vilket hon
    inte alltid fick när hon var barn.

  268. Hon var den här "låghalta saken"
    som man såg över axeln på.

  269. Så hon var nog rätt nöjd
    med sitt liv.

  270. Jag brukar tänka: Om du vill förändra
    världen får du börja med dig själv.

  271. Där var Selma Lagerlöf
    en fantastisk förebild.

  272. Hon stod upp för det hon trodde på
    och det kan vi alla göra.

  273. Selma Lagerlöf ville bli författare.

  274. Hennes dröm gjorde henne världsberömd
    och var med och förändrade Sverige.

  275. Den fick henne att leva annorlunda
    och visa andra att det var möjligt.

  276. Selmas liv och handlingar
    gjorde skillnad för oss i dag.

  277. För i dag är det en självklarhet att
    kvinnor får rösta och utbilda sig.

  278. I dag är det nästan lika självklart
    att alla kan leva precis som de vill.

  279. Glöm inte bort det.

  280. Textning: Tove Falk
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf. Hon vägrade anpassa sig och trotsade konventioner på många sätt. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt? EU-minister Birgitta Ohlsson berättar hur Selma Lagerlöf gjort det möjligt för henne att kunna vara politiker i dagens samhälle.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Demokrati, Genusfrågor, Historia, Jämlikhet, Jämställdhet, Kvinnlig rösträtt, Lagerlöf, Selma, 1858-1940, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap, Sverige, Sveriges historia, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Människor för ändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men har likväl ett samhälle fyllt av rädslor.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Historien om Alfred Nobel är också historien om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ska de se ut?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sedan åkte 1,3 miljoner svenskar till USA och idag kommer många i världen till oss istället. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf, som vägrade anpassa sig. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Strejk utbröt i Ådalen till följd av försämrade arbetsvillkor. Under en fredlig demonstration sköts fem människor till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från en växtgiftfabrik i sin hemstad Teckomatorp, vilket blev början på att en av Sveriges största miljökatastrofer någonsin uppdagades.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Odens rike

Tor tävlar med jättarna

Tor blir lurad av kungen över jättarna och lär sig att allt inte är vad det ser ut att vara. Lena läser vad som står på en runsten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Historiedepartementet

Gustav II Adolf

Departementssekreterare Gustavsson lyckas flytta Anna och Johan framåt i tiden. Barnen hamnar i ett mycket dimmigt Lützen, mitt i Tyskland. De får möta Kung Gustav II Adolf och uppleva hans sista dag i livet. Lyckas barnen upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?