Titta

Människor för ändring

Människor för ändring

Om Människor för ändring

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Till första programmet

Människor för ändring : Ådalen - arbetsrättMaterialDela
  1. På det här klassfotot sitter Ernst,
    7 år.

  2. Han sitter på gräset,
    bredvid han som har mössa.

  3. Men kort efter att fotografiet togs
    ändrades allt för Ernst.

  4. Hans pappa blev skjuten till döds
    i en demonstration.

  5. Det var ingen som dömdes för
    mordet på min pappa.

  6. En sak som många som var med
    har berättat för mig-

  7. -var att det var den största
    demonstration man varit del av.

  8. Man hade aldrig sett
    en större demonstration.

  9. Vad fan skulle de skjuta för?
    Alla var ju obeväpnade.

  10. Skotten vid demonstrationen i Ådalen
    dödade fem personer.

  11. Allt förändras för Ernst
    när hans pappa dör.

  12. Men händelsen förändrade även
    samhället på ett sätt som syns i dag.

  13. Samhället, det är du och jag.

  14. Tillsammans.

  15. Vi påverkar varandras liv hela tiden.

  16. Hur vill du att samhället ska se ut?

  17. Kan du påverka det?
    Det här är en berättelse om-

  18. -hur människors drömmar och
    handlingar gjort skillnad.

  19. I dag när man arbetar
    räknar man med vissa självklarheter.

  20. T.ex. när man blir gammal och slutar
    jobba ska man få pension.

  21. Om man blir arbetslös
    ska samhället ge en pengar.

  22. Och självklart
    ska man få ta semester.

  23. De här rättigheterna kan variera
    från yrke till yrke.

  24. Men för drygt 80 år sen
    var det helt annorlunda.

  25. Semester om man var arbetare
    på 1920-talet? Aldrig.

  26. Semester, pension och andra
    rättigheter som gäller för arbetare-

  27. -och arbetsgivare
    har man kommit överens om.

  28. Men det har inte varit självklart
    vad som ska gälla.

  29. Det har varit mycket bråk
    om hur det ska se ut.

  30. I dag finns det sätt att mötas
    och lösa såna konflikter.

  31. Men i slutet av 1920-talet
    var det annorlunda.

  32. Arbetarna hade få rättigheter.

  33. Deras kamp ledde till konflikter
    som blev strejker och lockouter.

  34. Alltså att arbetare vägrade jobba och
    fabriksägare stängde ute arbetare.

  35. Det blev så oroligt vid strejkerna-

  36. -att militären sändes ut
    för att hålla ordning.

  37. De sköt ihjäl fem personer
    vid en fredlig demonstration.

  38. Så här började kampen om
    pension och semester.

  39. En av dem som dog vid demonstrationen
    var Viktor, pappa till Ernst.

  40. Det här är Ernst.
    Han bor fortfarande i Ådalen.

  41. Mitt i Sverige i Norrland.

  42. Det rinner en stor älv genom Ådalen.
    Ångermanälven.

  43. Nu ser det stilla ut. Men när Ernst
    var 7 år var det fullt av liv.

  44. Båtar åkte upp och ner längs älven.

  45. Tusentals människor arbetade här.

  46. Nästan allt arbete
    handlade om skog och träd.

  47. Träd höggs ner
    och transporterades på älven.

  48. I fabriker processades träden för att
    bli till papper, trä och timmer.

  49. Skogen och träden gjorde
    att många fick arbete i Ådalen.

  50. Ernsts pappa Viktor
    jobbade i fabriker.

  51. Min pappa kom hit
    i början av 1900-talet.

  52. Och jag har för mig
    att det var fyra personer-

  53. -som vandrade hit för de hade inte
    tillräckligt med försörjning.

  54. Då blev de kvar här.

  55. Ernsts pappa kommer till Ådalen
    där det finns jobb.

  56. Han träffar Ester
    och de skaffar flera barn.

  57. Ett av barnen är Ernst.

  58. Många familjer flyttade till Ådalen.

  59. Uppfinningar hade gjort att färre
    behövdes inom jordbruket.

  60. Sjukvården utvecklades
    och fler kunde äta sig mätta.

  61. Sånt gör
    att det finns fler som kan arbeta.

  62. Precis som då söker sig folk även nu
    dit där de hoppas få jobb.

  63. Hit till Stockholm flyttar många.
    Att flytta i hopp om att få arbete-

  64. -är lika vanligt i dag som
    när Ernsts pappa kom till Ådalen.

  65. Han var en så snäll gubbe.

  66. Han skulle alltid ha mig med
    på fotbollen.

  67. Då fick jag sitta på...
    en liten grej på ramen.

  68. Det hade väl alla gubbar och tanter
    här som åkte på fotboll.

  69. Det var som om man hade bil
    på den tiden.

  70. Som de flesta arbetare hade Ernsts
    pappa Viktor inte råd med bil.

  71. Att bli skjutsad på cykelramen är ett
    av få minnen Ernst har av sin pappa.

  72. Arbetarna fick göra
    sånt som var gratis.

  73. Som t.ex. att fiska.

  74. Pinne, fiskelina, krok och lite mask
    var ju allt man behövde.

  75. Och så en sjö. Eller Ångermanälven.

  76. Ernst växte upp i en arbetarfamilj.

  77. Där ägde man inte mycket. Samma sak
    gällde de flesta av hans kompisar.

  78. Bara några få barn hade leksaker
    och kanske pengar.

  79. I dag har många barn fler leksaker.
    Men ännu finns skillnader-

  80. -mellan föräldrar som har gott om
    pengar och inte har det.

  81. Men varför flyttade många
    just till Ådalen?

  82. Roger är professor-

  83. -och har studerat den stora
    demonstrationen i Ådalen 1931.

  84. Under den här tiden
    fram till 1930-talet-

  85. -är det här ett av de områden
    i Sverige som utvecklas snabbast.

  86. Där blir det mest sågverk
    och massaindustri.

  87. Hit flyttar man från hela landet
    för att arbeta.

  88. Det är här arbetena finns.

  89. Folk känner att man bor i
    en del av Sverige där det händer nåt.

  90. Ernsts familj bor i en lägenhet som
    tillhör fabriken där Viktor arbetar.

  91. Det var vanligt på den tiden.

  92. När en vissla ljuder
    börjar arbetsdagen.

  93. Jag tror att de började halv sju
    på den tiden.

  94. De som hade dagtid.
    Sen var det ju skift.

  95. Jag var ju bara 7 år
    när han gick bort.

  96. Så...man hade väl inte så mycket tid
    med honom.

  97. Ernst hann inte träffa Viktor mycket.
    Viktor jobbade sex dagar i veckan.

  98. Hade Ernst varit fjorton år hade han
    också kunnat få jobba, som Göte.

  99. Det är han som sitter här.

  100. När Göte var 14 år
    arbetade han redan i Ådalen.

  101. När jag var 14 år
    jobbade jag för fullt.

  102. På varv.

  103. Där vi byggde båtar.

  104. Jag fick jobba
    med dem som var fullvuxna.

  105. Viktor, Göte och tusentals arbetare
    i Ådalen ville ha högre lön.

  106. Och framför allt trygg anställning.
    Fabriksägarna gick inte med på det.

  107. Att man tycker så olika
    leder till konflikt och bråk.

  108. Tack så mycket. Tack.

  109. Fabriksägarna vill ha låga löner
    för att tillverka billiga varor.

  110. När jag köpt falafeln betalar jag
    självklart för ingredienserna.

  111. Men jag har också betalat lön
    till personalen och skatt.

  112. Skatten på falafeln är liten,
    men viktig för personalen.

  113. Då får de hjälp om de blir arbetslösa
    eller går i pension.

  114. Så här såg det inte ut när Viktor
    arbetade i början på 1930-talet.

  115. Sverige var kanske
    det land i hela världen-

  116. -där människor hade mest konflikter
    på sina arbetsplatser-

  117. -av alla länder.

  118. Där man på olika sätt försökte
    förbättra sina levnadsvillkor.

  119. Med levnadsvillkor menar jag
    att man har mat på bordet-

  120. -att man har en inkomst nästa dag
    och att man känner sig trygg.

  121. Man hade långa arbetsdagar
    och arbetade sex dagar i veckan.

  122. Det som vi tar som självklart med
    semester fanns inte då.

  123. På det viset
    var det ett mycket hårdare liv.

  124. Viktor jobbade långa dagar
    och även lördagar.

  125. Han arbetade också för
    att arbetarna skulle få högre lön-

  126. -färre arbetsdagar och mer trygghet.

  127. Men trots slit och konflikter
    fanns det glädjeämnen.

  128. Man kunde rösta, lyssna på radio
    och träffa människor.

  129. Sverige började bli modernt.
    En fabriksarbetare i Ådalen-

  130. -kunde träffa folk från andra delar
    av Sverige och världen.

  131. En båt kunde vara på väg till
    ett annat land.

  132. Tänk om man kunde få jobb på den
    och åka med.

  133. Tänk om man träffade nån
    som talade främmande språk.

  134. Tänk om man kunde få se världen,
    fast man var fattig.

  135. Vad jag har fått berättat av
    äldre människor här i Ådalen-

  136. -var det människor överallt.

  137. Det syns också
    om man tittar längs Ångermanälven.

  138. Den är pålad under långa sträckor.
    Det betyder att där låg det båtar.

  139. Det var livlig trafik här.
    Inte så konstigt-

  140. -eftersom man sålde varorna som man
    producerade till hela världen.

  141. Ernsts föräldrar gillade att dansa.

  142. Kanske var det en stund
    när de kunde drömma sig bort-

  143. -mot en tryggare framtid.

  144. När Ådalen blomstrade som mest
    var det en ganska rik bygd.

  145. Men det betyder ju inte
    att rikedomarna fördelades lika-

  146. -mellan dem som fanns i bygden.

  147. Inkomstskillnaderna i Sverige 1931
    var väldigt stora.

  148. Arbetarna tjänade mycket lite pengar-

  149. -och kunde aldrig äta
    så fint som på den här bilden.

  150. Men i Ådalen fanns det jobb. Då kunde
    bl.a. Viktor försörja sin familj.

  151. Det här var väldigt bra.

  152. Ända fram tills världshandeln
    bryter ihop-

  153. -med den stora kraschen i USA 1929.

  154. Då bryter hela världshandeln samman.

  155. Man slutar handla i världen.

  156. Ingen köper varorna.

  157. Börskraschen i USA 1929
    var en stor, ekonomisk kris-

  158. -med miljoner arbetslösa
    över hela världen i flera år.

  159. I Ådalen försökte ägarna då göra trä
    och pappersmassa billigare.

  160. Det enklaste var då
    att sänka lönerna ännu mer.

  161. De hade ju sänkt lönen.

  162. För jobbarna med fem öre,
    tror jag det var på den tiden.

  163. Fem öre var mycket pengar då.

  164. Det gick inte jobbarna med på.

  165. Fem öre i timmen, berättar Göte.
    Det är som om man i dag-

  166. -skulle sänka en väldigt låg
    månadslön med flera hundralappar.

  167. Arbetarna vägrade jobba
    om de inte fick behålla samma lön.

  168. I många av konflikterna
    på arbetsplatserna-

  169. -tog fabriksägarna till sin hjälp
    nåt som kallas strejkbrytare.

  170. Arbetare som gick in
    och bröt strejken.

  171. Då blev de som strejkade
    mycket upprörda.

  172. De hade ju
    nästan ingen mat på bordet.

  173. Man tyckte att de som var strejk-
    brytare tog brödet ur munnen på dem-

  174. -och deras familjer.

  175. Strejkbrytare. Att bryta en strejk.

  176. Det är som att bryta nåt
    man har kommit överens om.

  177. Om fyra personer är överens om att
    bära nåt tungt, och en går i väg-

  178. -blir det jättetungt
    för de tre som är kvar.

  179. Överenskommelsen i Ådalen gällde
    att alla skulle strejka.

  180. Det här är en strejkbrytare i Ådalen.

  181. En arbetare
    som gick med på lägre lön.

  182. Kanske för att han inte hade familj
    och barn att ta hand om.

  183. Han ser nästan rädd ut. Han kanske
    förstår att strejkarna menar allvar.

  184. Ska alla få det bättre
    måste man ställa upp för varandra.

  185. Alla var ju rädda för
    att bli arbetslösa.

  186. I dag får man hjälp
    om man blir arbetslös.

  187. Man ställs inte helt utan pengar.

  188. 1920-1931 var det stora kravet
    från arbetarna-

  189. -att man skulle få hjälp från
    samhället om man blev arbetslös.

  190. Hotet om arbetslöshet hängde i
    luften. Det var spänt i Ådalen.

  191. Men det skulle bli ännu värre.

  192. 1931 reagerade samhället
    genom att ta militären till hjälp.

  193. Militären fanns för att hjälpa
    polisen hålla ordning.

  194. Myndigheterna var oroliga för
    att arbetarna inte skulle lyda.

  195. Dagen före demonstrationen-

  196. -försökte några arbetare tvinga bort
    och hota strejkbrytare-

  197. -som arbetade i hamnen.

  198. Strejkande arbetare
    och strejkbrytare bråkade.

  199. På natten kom militären.

  200. Det finns också tydliga rapporter
    från en del militärer i Ådalen.

  201. Bl.a. överstelöjtnant Fahlström.
    Befälhavare över truppen som kom hit.

  202. Han föreslår en annan lösning på
    problemet med demonstranterna.

  203. Man placerar en kulspruta på en last-
    bil och backar mot demonstranterna.

  204. Då kan man skjuta fritt.

  205. Det här är annorlunda mot
    hur det är nu i Sverige.

  206. Men för många i världen
    ser det fortfarande ut så här.

  207. I många länder ser militären
    landets befolkning som fiender.

  208. Sverige var under lång tid
    väldigt konfliktfyllt.

  209. Allting ställs på sin spets i Ådalen.

  210. Det är Kristi himmelsfärdsdag.
    Alla arbetare är lediga.

  211. Stämningen är spänd, men hoppfull.
    Men när dagen är slut är tio skjutna.

  212. Fem av dem är döda.
    En av dem är Ernsts pappa Viktor.

  213. Den 14 maj, Kristi himmelsfärdsdag-

  214. -strömmar folk hit
    för att hålla möte.

  215. Nån ropar: "Vi ställer upp
    ett demonstrationståg till Lunde."

  216. Plötsligt ställer människor upp
    spontant på landsvägen.

  217. Det går tre fanor i täten
    och en orkester går med och spelar.

  218. Arbetarna tågar på led.
    Det blir ett långt tåg.

  219. Det är så mycket folk
    att bilen får svårt att ta sig förbi.

  220. Längst fram
    går demonstranter med fanor.

  221. Det som de flesta berättar
    som var med är nog-

  222. -att hela stämningen lugnar ner sig
    när man går i tåget.

  223. Plötsligt känner man
    att man nog ändå kan påverka.

  224. "Vi är så många.
    Nu måste de väl ändå lyssna."

  225. Demonstrationer var vanliga på
    den här tiden i Sverige, och roliga.

  226. Ingen visste ju
    hur illa det skulle sluta nu.

  227. Göte, som var 13 år den dagen,
    var en av alla som var nyfikna.

  228. Det var fint väder.
    Väldigt fint väder.

  229. Det var röda fanor
    och så sjöng de ju.

  230. Och klädseln,
    det var ju kostym på den tiden.

  231. Kostym och slips hade ju de flesta.

  232. De flesta som demonstrerade var män,
    som Ernsts pappa Viktor.

  233. Hemma väntade mamma Ester i finkläder
    för på kvällen skulle det bli fest.

  234. Viktor och Ester
    längtade till dansen.

  235. De visste inte att kvällen
    skulle bli helt annorlunda.

  236. Det finns bara två foton
    från demonstrationen.

  237. Båda är tagna före skotten.

  238. På de bilderna ser det lugnt ut.
    Men längre fram fanns militären.

  239. Det skapade oro.

  240. Stämningen var tryckt hela tiden.

  241. Man väntade ju...

  242. ...på vad som skulle hända.

  243. Troligen var militären rädd för
    att det var för mycket folk.

  244. Att de skulle gå till anfall.

  245. Då vete fasen hur det hade gått.
    Det var ju tusentals människor.

  246. Militären blev säkert överraskad av
    antalet människor i demonstrationen.

  247. Slumpen gjorde att Viktor gick långt
    fram och att kulorna träffade honom.

  248. Det var precis så att han bara hade
    kunnat gå ett steg bakom.

  249. Strax före klockan tre kommer
    demonstrationståget hitåt.

  250. Och så kom demonstrationståget-

  251. -ner mot Lunde.

  252. Det möttes av fyra ryttare.

  253. Ryttarpatrullen rider mot dem
    och ropar: "Halt, i lagens namn!"

  254. Demonstranterna ropar:
    "Landsvägen är fri! Gå undan!"

  255. Några kastar sten
    mot ryttarpatrullen.

  256. En av de yngre demonstranterna,
    John Westling-

  257. -sänker fanan
    mot sergeant Rasks häst.

  258. Militären blir rädd, för de tror att
    en av demonstranterna har en pistol.

  259. En fladdrande fana,
    en häst som är rädd-

  260. -och en militär som känner sig hotad.
    Nu händer allt snabbt.

  261. Det skjuts flera skott.
    Bara de närmaste ser vad som händer.

  262. -Och det ska bli ännu värre.
    -Det har visat sig vara fel.

  263. Ingen hotade Rask med en pistol.

  264. Men följden blev att också Rask
    avfyrade sin pistol.

  265. Mellan tio och tolv skott
    avfyras mot demonstranterna.

  266. Här faller också
    de två första demonstranterna.

  267. Rytteriet var ju chanslöst-

  268. -emot massan som kom.

  269. Ner längs den här vägen kommer
    den flyende ryttarpatrullen-

  270. -skjutande med sina pistoler.

  271. Den militära truppen hör skotten
    från ryttarna och hästarna som flyr.

  272. Precis bakom här står den militäre
    befälhavaren kapten Mesterton.

  273. Han ropar tre gånger: "Halt i lagens
    namn, annars skjuts här skarpt!"

  274. Men de flesta av demonstranterna hör
    inget och ser inte truppen bakom här.

  275. Då öppnar truppen eld.

  276. Bara en kort, kanske...

  277. ...fyra, fem sekunder.

  278. Här dödas tre av demonstranterna.

  279. Här såras fyra av demonstranterna.

  280. Ra-ta-ta-ta. Ra-ta-ta-ta.

  281. En av demonstranterna som dör
    är Viktor Eriksson.

  282. Ernst Erikssons pappa.

  283. Det var bara ra-ta-ta-ta.
    Och så var det slut.

  284. De sköt ju inte med gevären.

  285. De hade ju kulsprutor.

  286. En kulspruta som Göte beskriver
    kan skjuta åtta skott per sekund.

  287. Det blir 40 skott på fem sekunder.

  288. Fem människor låg döda.
    En av dem var Ernsts pappa Viktor.

  289. Nåt sånt hade aldrig hänt förut.

  290. Än i dag
    har inget liknande hänt i Sverige.

  291. Vad fan skulle de skjuta för?

  292. Alla var ju obeväpnade.

  293. Skotten i Ådalen
    blev väldigt uppmärksammade.

  294. I arbetarnas tidningar står det att
    man anföll fredliga demonstranter.

  295. Tidningarna
    som försvarade fabriksägarna skrev-

  296. -att militären var hotad.

  297. Begravningstågen för de döda blir
    nästan större än demonstrationen.

  298. Hela Sverige var i chock.
    I Ådalen var det kanske värst.

  299. När Viktor var död
    kunde hans familj inte bo kvar-

  300. -eftersom lägenheten
    tillhörde fabriksägaren.

  301. Ganska snart
    insåg nog de flesta ändå-

  302. -att man på nåt sätt
    måste börja samarbeta.

  303. Man kan inte fortsätta använda
    militär mot demonstrerande arbetare.

  304. Man kan inte fortsätta med konflikter
    hela tiden kring arbetet.

  305. Man kan inte byta regering varje år.

  306. Sverige måste bli
    ett stabilare samhälle-

  307. -där alla medborgare känner
    att de är med.

  308. Det blev ju faktiskt bättre
    för arbetarna.

  309. Man gav bidrag till arbetslösa
    för första gången.

  310. Man startade en reform där man gav
    pension till äldre människor.

  311. Plötsligt stod man inte helt
    utan stöd när man blev gammal.

  312. Man startade hjälp till barnfamiljer.

  313. Kanske små reformer i början, men
    det visade folk vart man var på väg.

  314. Den stora demonstrationen i Ådalen
    påverkade framför allt människor-

  315. -att välja de partier som ville
    förändra samhället i riksdagsvalet.

  316. Det var ingen som dömdes
    för mordet på min pappa.

  317. Ingen döms för mord, men militären
    förbjuds vid demonstrationer.

  318. Ernst började jobba
    när han var 12 år.

  319. När han var tretton kunde han köpa
    det han drömt om: en egen cykel.

  320. I dag är Ernst pensionär
    och får pengar av samhället: pension.

  321. Att arbetare skulle ha pension
    var ett av kraven på 30-talet.

  322. Viktor och de andra demonstranterna
    gjorde skillnad.

  323. Deras drömmar om ett annat samhälle
    är en självklar del i vårt liv i dag.

  324. Men för Ernst var priset högt. För-
    hoppningsvis händer inget sånt igen.

  325. Från att ha varit kanske det land
    i Europa med mest konflikter-

  326. -blev Sverige det land i Europa
    med minst konflikter.

  327. På fabriker och på arbetsmarknaden.
    Man kan också fråga sig-

  328. -vad de som dog gjorde för skillnad.

  329. Då tänker jag nog så här:

  330. Det här stora sorgetåget
    med 25 000 människor-

  331. -var bilden av de döda.

  332. Nånstans är alltid
    det yttersta offret döden.

  333. Det är också bilden människor har av
    hur det går-

  334. -när man driver det här
    alldeles för långt.

  335. På det viset har de döda också
    en berättelse genom sin död.

  336. Berättelsen om ett samhälle
    som man absolut inte vill ha.

  337. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle skapade massor av jobb och många människor valde att flytta från jordbruksbygd till nya arbetstillfällen. Vid börskraschen i USA 1929 påverkades hela samhällsekonomin och fick till följd att arbetsgivarna i Ådalen ville sänka arbetarnas löner drastiskt. Strejk utbröt och militärer skickades till Ådalen för att hålla ordning. Under en fredlig demonstration hände plötsligt det ofattbara som chockade ett helt land, fem människor sköts till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Fackföreningsrörelsen, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Strejker, Sverige, Västernorrlands län, Ådalshändelserna, Sverige, 1931
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Människor för ändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men har likväl ett samhälle fyllt av rädslor.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Historien om Alfred Nobel är också historien om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ska de se ut?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sedan åkte 1,3 miljoner svenskar till USA och idag kommer många i världen till oss istället. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf, som vägrade anpassa sig. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Strejk utbröt i Ådalen till följd av försämrade arbetsvillkor. Under en fredlig demonstration sköts fem människor till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från en växtgiftfabrik i sin hemstad Teckomatorp, vilket blev början på att en av Sveriges största miljökatastrofer någonsin uppdagades.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Uppdrag skolväg

To i Laos

Tolvåriga Tos skolresa varar i flera dagar. Skolan ligger så långt bort från Tos hem att han måste sova sover över där i veckorna. To klarar sig själv medan han bor på skolan men tycker inte om att vara borta från sina föräldrar fem dagar åt gången. Under veckorna på skolan drömmer To om att bli polis och bekämpa droghandeln.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Stora ord

Om jämlikhet med Uma

Uma Lindström ville köpa en t-shirt och blev tvungen att gå till killavdelningen. Hon reagerade på hur kläderna var uppdelade och skrev ett brev till ledningen. Hon fick svar men var inte nöjd. Uma berättar vad hon tycker att jämlikhet är. Medverkande skådespelare: David Hofvander, Agnes Sjölund, Jörgen Thorsson och Jan Ärfström.