Titta

Människor för ändring

Människor för ändring

Om Människor för ändring

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Till första programmet

Människor för ändring : BT Kemi - väckarklockaMaterialDela
  1. I den lilla staden Teckomatorp
    i Skåne för nästan 40 år sen-

  2. -gräver man upp hundratals tunnor ur
    marken, fulla med giftigt innehåll.

  3. Tunnorna är nedgrävda
    av företaget BT Kemi-

  4. -som driver fabriken mitt i stan.
    Det har pågått år efter år.

  5. Ingen har stoppat det
    fast många har protesterat-

  6. -mot den illaluktande fabriken, och
    försökt larma om missförhållanden.

  7. Som samhällsmedborgare så är det ens
    skyldighet, att om man ser nåt fel-

  8. -så ska jag vidarebefordra det till
    de som har bättre kunskaper om det.

  9. Monica bor med sin familj
    i Teckomatorp.

  10. Hon protesterade mot det-

  11. -som skulle bli
    Sveriges största miljöskandal.

  12. Man kan säga att Monica
    var en väckarklocka för miljön.

  13. Samhället -
    det är du och jag tillsammans.

  14. Vi påverkar varandras liv hela tiden.

  15. Hur vill du att samhället ska se ut?
    Kan du påverka det?

  16. Det här är en berättelse om hur
    människors drömmar och handlingar-

  17. -har gjort skillnad för våra liv.

  18. Tänk om jag skulle göra så här.

  19. I dag vet vi att det är miljöfarligt
    att slänga batterier i naturen.

  20. Vi har blivit mycket bättre
    på att ta hand om vårt avfall.

  21. Vi får ständigt ny kunskap
    om samhället och miljön.

  22. Ofta upptäcker vi saker med kunskap
    och forskning, ibland av ren slump.

  23. Du och jag måste upplysa myndigheter
    och företag om nåt verkar konstigt.

  24. Vi måste liksom larma.

  25. I ett samhälle behövs det personer
    som är väckarklockor-

  26. -om man tror att nånting är fel.
    För 40 år sen kom flera larmsignaler-

  27. -om att vi
    måste vara försiktigare om miljön.

  28. I sydligaste Sverige, i Skåne,
    finns mycket jordbruk och odlingar.

  29. Där ligger orten Teckomatorp, och här
    har Monica bott hela sitt liv.

  30. Hon har sett
    hur staden har förändrats.

  31. Allt har förändrats. På den tiden
    behövde man inte åka in till stan.

  32. Jag är uppväxt med
    att allt fanns i Teckomatorp.

  33. För mig var Teckomatorp idyllen
    som plötsligt blev nånting...

  34. Ja, till slut blev det ju
    ett skräckscenario att bo här.

  35. Den viktigaste arbetsplatsen var
    en sockerfabrik, men den lägger ner-

  36. -och många förlorar jobbet. Då kommer
    en ny typ av industri till staden.

  37. Ett företag som tillverkar
    växtgifter, eller bekämpningsmedel.

  38. Christer forskar om miljöhistoria.

  39. Företaget BT Kemi grundades
    i Teckomatorp i Skåne 1965.

  40. Det är alltså ungefär 50 år sen.
    Det var före jag var född.

  41. Företaget producerade kemikalier-

  42. -som kunde användas som
    bekämpningsmedel för att döda ogräs.

  43. Först tyckte många att det var bra,
    för fabriken var unik i sitt slag.

  44. Det skapade arbetstillfällen, så
    politikerna tyckte att det var bra.

  45. Det vi inte visste var att företaget-

  46. -inte fick etablera sig
    var man ville. De hade sökt sig hit-

  47. -eftersom det fanns en lokal här.

  48. Det här skulle kunna vara perfekt.
    Nu får invånarna jobb igen.

  49. Men det var nånting som inte stämde.

  50. De boende i området
    upplevde ganska snart-

  51. -att det luktade illa från fabriken -
    man tyckte inte om stanken.

  52. Om man hängde ut tvätt så fastnade
    lukten i den. Man luktade BT Kemi.

  53. Folk kunde säga "Du luktar BT".
    "Du luktar bekämpningsmedel."

  54. Så i mycket låga koncentrationer
    så luktade det enormt.

  55. Man såg nån äcklig rök som gick upp,
    som luktade nåt enormt.

  56. Det här är Helena,
    som är kemiprofessor.

  57. Jag vet inte om jag själv
    ens skulle fundera på-

  58. -att ha en kemifabrik
    där man tidigare hade gjort saft.

  59. Det är som att ha
    ett forskningslabb i köket.

  60. Då har man inte den utrustning som
    behövs för att kunna jobba säkert.

  61. Kemikalier är inte farliga i sig.

  62. Många ofarliga vardagssaker
    är gjorda av kemikalier.

  63. Men det BT Kemi skulle göra
    var inte vardagssaker, utan sån kemi-

  64. -där man måste vara noggrann,
    och tänka över risker.

  65. På BT Kemi-fabriken tillverkade man
    fenoxisyror och andra föreningar-

  66. -som är släkt med fenoxisyror.
    Ogräsmedel och en del insektsmedel.

  67. Och sen så vet man inte riktigt
    vad annat som tillverkades där-

  68. -för de var... Det var för länge sen,
    och man kanske inte var så duktig-

  69. -på att göra den kemi
    som man skulle göra.

  70. Många ville köpa växtgift
    mot ogräs och insekter.

  71. Hormoslyr var ett bekämpningsmedel
    som innehöll fenoxisyror-

  72. -och som användes i skogen.
    Men det fanns de som var tveksamma.

  73. -Vad vet du om såna här miljögifter?
    -I stort sett ingenting.

  74. Det gör inte så många andra heller-

  75. -och då bör man kolla upp det mer
    innan man använder det så här mycket.

  76. Miljögruppen har sitt högkvarter
    strax intill Hormoslyr-faten.

  77. Faten bevakas dygnet runt. Med sig
    har miljögruppen 2 000 sympatisörer-

  78. -i norra Hälsingland, som har
    undertecknat namnlistor i protest.

  79. Växtgift - det hörs ju på ordet
    att det är dumt och farligt.

  80. Varför tillverkar man gift
    mot växter?

  81. Tanken är att några växter
    klarar sig, och andra dör.

  82. Vill man att den här växten ska växa-

  83. -men inte de här,
    då får man ju rensa bort ogräset.

  84. I stället för att en massa människor
    ska rensa åkrar och fält från ogräs-

  85. -så utvecklar man kemiska växtgift-

  86. -som ska vara ofarliga för vissa
    växter och dåliga för andra.

  87. Det var det man tillverkade
    på BT Kemi-fabriken i Teckomatorp.

  88. Men nu börjar vattnet i Braån,
    som rinner nära fabriken-

  89. -att lukta illa, och växter dör.

  90. Trädgårdsmästaren Carl Johan Ahl-

  91. -vattnade sina blommor
    med vattnet från ån, och alla dog.

  92. Det bevisades i en rättegång,
    och han fick en liten summa pengar.

  93. Men det finns bekräftat att allt dog.

  94. Vissa blev oroade
    över BT Kemis fabrik.

  95. Andra blev säkert glada
    över att få arbete i Teckomatorp.

  96. Man tänkte man inte på miljön.
    Man var van vid-

  97. -att det luktade på ett speciellt
    sätt. Men Monica är orolig.

  98. Hennes son har problem med allergi
    och är ofta sjuk-

  99. -och när nya grannar får liknande
    problem ser hon ett samband.

  100. När han var gott och väl ett år-

  101. -så bodde vi i villa
    rätt så nära företaget.

  102. Och i det området flyttade det in
    nytt folk från andra kommuner.

  103. Vi började prata lite, och nån sa:
    "Sen vi kom hit"-

  104. -"så har våra barn haft mycket
    förkylningar och allergier."

  105. Sen märker Monica att det händer
    konstiga saker på natten.

  106. Allt avfall
    tog de i tankbilar om nätterna-

  107. -och körde ut till Kävlinge kommun,
    som ligger några kilometer härifrån.

  108. Där tippade de det på nätterna.

  109. Min man och nån till körde efter dem
    och såg det, så det var ju sant.

  110. Jag hade en kusin
    som fick jobb på BT Kemi-

  111. -och hon bekräftade det här,
    för hon såg ju hur det gick till.

  112. Så på så vis så...

  113. Jag fick mer och mer uppgifter
    om att det var så.

  114. Börjar man hälla ut saker så kan man
    få miljöproblem och hälsoproblem.

  115. Och Monica tyckte sig se problem.
    Det var dags att börja ställa frågor-

  116. -och larma om det hon trodde
    höll på att hända: en miljöskandal.

  117. Jag ringde till länsstyrelsen
    och berättade allt jag visste-

  118. -och de visste en del.
    För det finns inga företag-

  119. -som kunde tillverka såna produkter
    utan att det blir avfall.

  120. Var var avfallet? När länsstyrelsen
    var där så fanns det inget.

  121. Varför ifrågasatte inte länsstyrelsen
    var det fanns?

  122. All mänsklig verksamhet
    påverkar miljön på olika sätt.

  123. Människor har alltid
    lämnat ifrån sig ett avfall.

  124. Sån som inte behövs,
    det som blir över.

  125. Alla gör det. När vi går på toaletten
    lämnar vi ett avfall.

  126. När det blir mycket avfall
    på vissa ställen-

  127. -så kan det uppstå problem.

  128. Hur stort vi tycker att problemet är
    ser olika ut i olika tider.

  129. Ett visst avfall kan i en viss tid
    inte upplevas som ett stort problem-

  130. -men i en annan tid
    är det annorlunda.

  131. Så sent som på 1960-talet, ungefär
    samtidigt som BT Kemi grundades-

  132. -så kunde man läsa i skolböcker-

  133. -att utsläpp från industrier inte
    var nåt jättestort problem-

  134. -eftersom det spreds i luften
    och försvann.

  135. Riktigt så
    ser vi inte på saken i dag.

  136. Monica sökte och fick information
    från flera olika människor.

  137. Som kusinen som jobbade på BT Kemi.

  138. De här personerna kan berätta
    och ge information.

  139. De hjälper Monica att larma, att
    vissla. Hon blir en "whistleblower".

  140. Informationen
    ger Monica kraft att protestera-

  141. -med andra i Teckomatorp,
    och sen går hon till pressen.

  142. Måste vi ha en sån så får de bygga en
    där det inte finns folk i närheten-

  143. -och en som ämnad för kemikalier,
    inte för ett gammalt sockerbolag.

  144. Utan massmedia hade jag inte
    fixat det. Många var rädda.

  145. "Vi vill inte vara där. Det kanske
    inte vår arbetsgivare gillar."

  146. Men om man undrar över nåt
    så är det viktigt att ta reda på-

  147. -om man har fel, eller om det är så.
    Och har man rätt-

  148. -och nåt inte står rätt till,
    så får man gå vidare-

  149. -och prata med nån
    som kan det bättre.

  150. Trots protester från de boende säger
    BT Kemi att det inte är nåt farligt.

  151. De höll ett informationsmöte,
    där de skulle berätta om BT Kemi.

  152. Att det inte var farligt,
    och hela den grejen.

  153. Men det var rätt så högljutt.
    Det var indelat i två läger.

  154. Vissa tyckte
    att det var nonsens och tramserier.

  155. De nämnde inte mitt namn, men det
    var jag som förstorade upp det.

  156. Så det var mycket högljutt.

  157. Nu slutar vi röka, supa och köra bil,
    för det är farligt.

  158. Det är en farlig värld,
    men det ska finnas lite balans.

  159. Vi förnekar inte att vi luktar illa-

  160. -men om man jämför det ena med det
    andra så finns det andra risker-

  161. -som man inte står upp för
    och hojtar till för.

  162. Det var lite allmänt...

  163. Alla höll inte med Monica
    och de som protesterade-

  164. -utan tyckte att de överdrev.

  165. Vi har varken halsont eller utslag,
    vi som hanterar det.

  166. Så det är svårt att tro att det kan
    vara så besvärligt som de säger.

  167. Nu gör en av cheferna på BT Kemi
    nåt väldigt konstigt.

  168. Han dricker vatten från fabriken
    som ska innehålla fenoxisyror-

  169. -de kemikalier som fabriken använder
    för att göra växtgifter.

  170. Du brukar dricka fenoxisyror
    som bevis för att de är ofarliga.

  171. Bevisar det nånting annat
    än att man inte dör på fläcken?

  172. Det bevisar att det vatten som vi
    leder ut inte är särskilt giftigt.

  173. Att Lars Foss dricker fenoxisyror
    bevisar ingenting.

  174. Vi vet inte om han verkligen dricker
    fenoxisyror. Vi ser bara pulvret.

  175. Om det är fenoxisyror så visar det
    bara att det inte är farligt just då.

  176. Det säger ingenting om huruvida
    man kan bli sjuk längre fram.

  177. Men för ogräset
    är växtgiftet livsfarligt.

  178. Ett problem med fenoxisyror
    är att de är svåra att kontrollera.

  179. De kan spridas med vatten.

  180. Om det är fenoxisyror
    som han dricker-

  181. -så kanske det inte är direkt
    farligt, men kanske på längre sikt.

  182. Det är risker på längre sikt som
    myndigheter och folk i Teckomatorp-

  183. -till slut börjar oroa sig för.

  184. Teckomatorp -
    en bild av en intressekollision-

  185. -som ni garanterat kommer att få
    uppleva många gånger i framtiden.

  186. Miljövårdarna
    vill stoppa alla utsläpp-

  187. -och kommunen
    får sitta på två stolar samtidigt.

  188. Dels för att behålla arbetsplatsen
    och dels för att behålla invånarna.

  189. Vid den här tiden har många i Sverige
    börjat engagera sig i miljöfrågor.

  190. Protester,
    undersökningar och forskning-

  191. -tvingar myndigheterna
    till en ny utfrågning.

  192. Mötet i Teckomatorp blev en
    enorm anklagelseakt mot BT Kemi-

  193. -eftersom nästan allt som företaget
    beskyllts för drogs upp.

  194. Nu fanns det vattenprover som visade
    att BT Kemi påverkade miljön.

  195. Företaget gick med på att göra fler
    undersökningar, och betala för dem.

  196. Från början var det nog för att det
    var svårt att bli av med avfallet.

  197. Det kostade massor med pengar-

  198. -så det handlade
    om ekonomisk vinning.

  199. Har ni fått igenom alla era krav nu?

  200. Vi har ett stort krav kvar.
    Vi vill inte ha kvar avfallet här-

  201. -eftersom vi inte riktigt vet
    vad det består av.

  202. Det ska bort så fort som möjligt.

  203. Plötsligt en dag så gräver man.

  204. Till slut gav Monicas
    och de andras kamp resultat.

  205. 1977 grävde man upp flera hundra
    tunnor med kemikalier och gifter.

  206. Monica och de andra hade haft rätt.

  207. Vad de sett, känt och upplevt
    var inte hittepå.

  208. Det är inte alltid kul att ha rätt.

  209. Det här blev en skandal.

  210. När det upptäcktes att företaget
    hade grävt ned gifttunnorna-

  211. -så blev många människor
    väldigt upprörda.

  212. Delvis på grund av att man var orolig
    för att man hade blivit förgiftade.

  213. Att man kunde få allvarliga sjukdomar
    på grund av de här miljögifterna.

  214. Man blev också upprörda för att det
    framkom att de som ledde fabriken-

  215. -inte hade talat sanning.

  216. Det fanns inga tillstånd för en
    nedgrävning av sån typ av avfall-

  217. -som vi betraktar
    som miljöfarlig verksamhet.

  218. Har de uppgifter som ni har fått
    från BT Kemi stämt väl med fynden?

  219. Nej, definitivt inte.

  220. -Så bolaget har i princip ljugit?
    -Det ser ut så.

  221. I tunnorna fanns det sånt
    som man inte kunde sälja.

  222. Det hällde man i de här tunnorna.
    Och en del andra restprodukter-

  223. -som ändå blev i de här processerna.
    De har också blandat saker.

  224. Blandar man sånt som man inte riktigt
    vet kan det hända nya reaktioner.

  225. Och det kan påverka
    hur länge tunnorna håller.

  226. Jag trodde inte
    att det var så mycket.

  227. Nån hade sagt att det var
    tio eller femton stycken.

  228. Att det var så här stort var en
    överraskning, och då blir man rädd.

  229. Föroreningar finns ju överallt,
    men det stora problemet här-

  230. -var att man grävde ner det, så det
    kom i vattnet, och man gjorde det-

  231. -på ett osjyst sätt.

  232. Utan tillstånd och allt sånt här,
    för ekonomisk vinning.

  233. Det var det första stora problemet
    i den här historien.

  234. Att det var ohälsosamt
    var ju det som fick mig att reagera.

  235. Är det inte otäckt att stå här
    när ni vet att det är gift?

  236. Vi har arbetat med det i nio år,
    så det går väl ett år till.

  237. Det var en skandal,
    för det var på väldigt stor skala.

  238. Väldigt mycket grävdes ner-

  239. -och hanterades på ett, som vi
    säger i dag, helt oacceptabelt sätt.

  240. Det var väl det som var ögonöppnaren,
    att så här kan vi inte göra.

  241. Man måste tänka efter före.

  242. BT Kemi-chefen sa på mötet att det
    alltid finns risker i samhället.

  243. Man gör ju saker hela tiden som
    kan vara farligt, som att köra bil.

  244. Om jag vill åka skridskor måste jag
    vara säker på att isen håller.

  245. Det är inte värt att ramla i vattnet
    för en skridskotur.

  246. Men när BT Kemi gräver ner gift för
    att slippa betala för hanteringen-

  247. -tar de en stor risk, och utsätter
    människor och miljö för fara.

  248. När företaget grundades 1965
    så fanns det ingen miljölag-

  249. -som talade om vad man fick och inte
    fick göra. Den kom 1969 i Sverige.

  250. Men grunden i lagstiftningen
    var att företagen-

  251. -tillsammans med de myndigheter
    som bestämmer och kontrollerar saker-

  252. -komma överens om
    hur företagen skulle fungera.

  253. Vad man fick släppa ut.
    Och det fanns en överenskommelse-

  254. -om att man
    skulle släppa ut så lite som möjligt.

  255. Det gjorde de flesta företagen, men
    inte alla. BT Kemi gjorde det inte.

  256. Man struntade nog inte i miljön,
    men man visste nog inte riktigt-

  257. -hur miljön påverkades.

  258. Avfallet hanterade de på ett sätt-

  259. -som inte skulle komma på fråga
    i dag, åtminstone inte i Sverige.

  260. På tiden när BT Kemi verkade-

  261. -var det tillåtet att släppa ut
    avloppsvatten rätt ut i vattendragen.

  262. Många industriföretag hade egna
    soptippar på sitt eget område.

  263. Det här har ändrats väldigt mycket
    sen 60- och 70-talet.

  264. Vid den här tiden börjar fler
    och fler människor bry sig om miljön.

  265. På 70-talet har man miljökonferenser
    och man startar miljögrupper-

  266. -och går samman för att protestera
    mot miljöförstörelse.

  267. I Teckomatorp försöker man få BT Kemi
    att ta hand om tunnorna med gifter i.

  268. 1979 hade företaget gått i konkurs.

  269. Pengarna var slut. Så man bestämde
    sig för att spränga fabriken.

  270. Fyra, tre, två, ett...

  271. Nu!

  272. Det var liksom slutet på en epok
    som man inte riktigt kan förstå.

  273. Det var fortfarande en massa gifter
    i marken och runt omkring företaget-

  274. -och de var man tvungen
    att ta reda på.

  275. Egentligen skulle ju fabriken betala
    för att ta hand om allt detta gift-

  276. -men de hade inga pengar kvar.

  277. Den svenska staten fick gå in
    med pengar för att städa upp-

  278. -alla gifter i marken. Men det
    var väldigt svårt att göra det-

  279. -och i dag, nästan 50 år senare, så
    fortsätter man att städa upp giftet.

  280. Det har kostat den svenska staten
    nästan 200 miljoner kronor.

  281. Monica och andra i Teckomatorp oroade
    sig för att gifter och kemikalier-

  282. -läckte ut i marken, åar
    och vattendrag. De hade haft rätt.

  283. Ser man att nån i familjen inte mår
    bra av en sak, så vågar man kämpa.

  284. Som samhällsmedborgare
    så är det ens skyldighet-

  285. -att om jag ser att nåt är fel
    så ska jag vidarebefordra det-

  286. -till såna som har kunskap om det.

  287. Om min granne gör si eller så får jag
    inte bara tänka "Då blir vi ovänner".

  288. Utan då får man gå vidare med det.

  289. Det är viktigt för barn och ungdomar
    att våga berätta om nåt är fel.

  290. Om det är hemma eller i skolan
    eller om det är ens kompisar.

  291. Att inte tänka "Då blir vi ovänner".
    Då får man ta det-

  292. -för i långa loppet
    så vinner man själv.

  293. Det har inte alltid
    varit lätt för Monica.

  294. Den som larmar blir inte alltid
    populär, fast man gör rätt.

  295. Men tack vare Monica och många andras
    kamp så ändrades lagen i Sverige.

  296. Den som begår ett brott mot miljön
    riskerar i dag att hamna i fängelse.

  297. Det är klart
    att det har påverkat mig som person.

  298. Det väl påverkat familjen också-

  299. -men förhoppningsvis inte i negativ
    riktning. Det har ingen sagt.

  300. Även om vi dag har miljölagstiftning
    och bättre kunskap-

  301. -om hur vi ska hantera vårt avfall,
    måste vi fortsätta ta ansvar-

  302. -för vad vi lämnar efter oss. Det är
    alltid bättre att tänka efter före-

  303. -än när det är för sent.

  304. På nåt sätt är min förhoppning
    att man genom att berätta om det-

  305. -förhindrar det i framtiden.

  306. Det man glömmer bort
    kan lätt hända igen.

  307. Alla har ett ansvar, och alla
    är med och förändrar samhället.

  308. Ibland genom nåt så enkelt som att
    titta, lyssna och tänka efter.

  309. Alla samhällen behöver väckarklockor
    som får en att se-

  310. -när nåt dumt händer.

  311. Text: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor när något inte verkar stå rätt till. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från ett företag, BT Kemi i Teckomatorp, efter att hennes son drabbats av svåra allergiska besvär. Hon pratade med sina grannar som drabbats av liknande problem. Hon kände att hon var tvungen att göra något och började undersöka hur farlig växtgifttillverkningen i fabriken egentligen var. Det här blev början på ett uppdagande av Sveriges största miljökatastrofer någonsin.

Ämnen:
Miljö, Samhällskunskap
Ämnesord:
Civilkurage, Företag, Föroreningsfrågor, Miljöfarlig industri, Miljöfrågor, Miljögifter, Naturvetenskap, Skåne, Sverige, Teckomatorp
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Människor för ändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Häxorna - rättssäkerhet

Avsnitt 1 av 8

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men har likväl ett samhälle fyllt av rädslor.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Alfred Nobel - uppfinningar

Avsnitt 2 av 8

Ett samhälle utvecklas genom att nya idéer ständigt föds, och att människors kreativitet förbättrar det som redan finns. Historien om Alfred Nobel är också historien om hur nya uppfinningar förändrade samhället för alltid. Framtidens samhälle står inför stora utmaningar och behöver nya uppfinningar, men hur ska de se ut?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Emigranterna - ett annat liv

Avsnitt 3 av 8

Vad driver människor att ta det stora beslutet om att lämna sitt hemland? För hundra år sedan åkte 1,3 miljoner svenskar till USA och idag kommer många i världen till oss istället. Långdistanslöparen Mustafa Mohamed kom till Lysekil med sin familj och hans liv kom att förändras, för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Selma Lagerlöf - jämlikhet

Avsnitt 4 av 8

För hundra år sen hade kvinnor varken rösträtt eller samma rättigheter i övrigt som män. Men det fanns medborgare som krävde förändring, en av dem var författaren Selma Lagerlöf, som vägrade anpassa sig. I dag har kvinnor och män rösträtt på lika villkor, men är samhället jämlikt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Ådalen - arbetsrätt

Avsnitt 5 av 8

Strejk utbröt i Ådalen till följd av försämrade arbetsvillkor. Under en fredlig demonstration sköts fem människor till döds. Skotten i Ådalen i maj 1931 fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ett ökat stöd för den fackliga kampen och arbetarnas krav på förändring.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Raoul Wallenberg - civilkurage

Avsnitt 6 av 8

Hur kommer det sig att man blir modig och får ett civilkurage, är man tuff redan som liten? Raoul Wallenberg kände ett ansvar som världsmedborgare och valde att resa till Ungern under andra världskriget för att rädda så många judar som möjligt från att mördas av nazister.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

BT Kemi - väckarklocka

Avsnitt 8 av 8

I alla samhällen behövs människor som agerar väckarklockor. Monica Nilsson ifrågasatte utsläppen från en växtgiftfabrik i sin hemstad Teckomatorp, vilket blev början på att en av Sveriges största miljökatastrofer någonsin uppdagades.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Spegelvänd

Vågen

Del 6 av 8. På laboratoriet börjar Karin och hennes kollega Rikard förstå att något mycket allvarligt håller på att hända. Li, Amina och Greger fortsätter sin jakt efter de olika ledtrådarna och plötsligt faller allt på plats.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnradions bokpris

Landet bortom brunnen

Barnjuryn diskuterar den nominerade boken "Landet bortom brunnen" av Douglas Foley. Den handlar om Alva och hennes lillebror. Tre mobbare hotar att göra Alvas lillebror illa. Hennes mamma är död och pappan har gift om sig för snabbt och snart ska hon få ett nytt syskon. Alva är så förtvivlad att hon nästan inte vill leva. Hon och hennes lillebror faller ner i en brunn och hamnar i en okänd värld där Alva tvingas möta sin skräck.