Titta

UR Samtiden - Leder rör oss alla

UR Samtiden - Leder rör oss alla

Om UR Samtiden - Leder rör oss alla

Artros och ledvärk är mycket vanligt och drabbar såväl yngre som äldre. Här får du information om de senaste forskningsrönen och vad du själv kan göra för att lindra besvären. Inspelat på Universitetssjukhuset i Lund i samband med Forskningens dag den 6 november 2013. Moderator: Lars Mogensen. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Till första programmet

UR Samtiden - Leder rör oss alla : Alla kan drabbasDela
  1. I år gäller det ledsjukdomar
    och rörelseorganens sjukdomar.

  2. Det är väldigt vanliga sjukdomar.

  3. Många tror att det bara är äldre
    som får ont, men så är det inte-

  4. -utan fler yngre och medelålders
    känner av det.

  5. Jag kan känna när jag kliver
    ur sängen att det gör ont i knäna-

  6. -och i ryggen.

  7. Man försöker träna,
    men så känns det så där ändå.

  8. Jag frågar: Är det nån mer än jag
    här inne som har lite ont?

  9. En här uppe hade lite ont.

  10. Frågan är vilka av oss
    som drabbas av ledsjukdomar.

  11. Ingemar Petersson ska prata om det.

  12. Vi ska få lite bilder
    kring hans ämne.

  13. Rörelseorganens sjukdomar är ett
    samlingsnamn för det som är sjukligt-

  14. -när det gäller muskler, leder,
    skelett, rygg o.s.v.

  15. Vi brukar säga
    att alla kan drabbas av-

  16. -en sjukdom som vi innefattar
    i rörelseorganens sjukdomar.

  17. Gammal, ung och medelålders.
    Och folk i alla länder.

  18. Reumatiska sjukdomar är en undergrupp
    av rörelseorganens sjukdomar.

  19. I Sverige menar vi oftast de
    reumatiska inflammationssjukdomarna.

  20. De som sköts av reumatolog-
    specialister. Men internationellt-

  21. -är även artros en reumatisk sjukdom.

  22. Vi brukar säga att av 100
    drabbas en eller två-

  23. -av en reumatisk inflammatorisk
    led- eller systemsjukdom.

  24. Men det är mellan tio och tjugo på
    hundra som drabbas av artros.

  25. Forskningsframstegen de senaste tjugo
    åren på rörelseorganens sjukdomar-

  26. -gäller vissa delar för hela gruppen.

  27. Det gäller att man kan hitta tecken
    på sjukdomarna i blodprover-

  28. -att använda röntgenbilder på ett
    nytt sätt och annan bilddiagnostik.

  29. Vad gäller läkemedelsbehandlingar-

  30. -har det skett mer för inflamma-
    toriska och reumatiska ledsjukdomar-

  31. -och mindre för artros.

  32. Lunds universitet
    är världsledande när det gäller-

  33. -att diagnostisera sjukdomar
    tidigare.

  34. Även att strukturerat
    ge och utvärdera behandling.

  35. Vi har även aktivt varit med
    när det gäller nya läkemedel-

  36. -som går att använda vid ledgångs-
    reumatism, och reumatiska sjukdomar-

  37. -som ankyloserande spondylit.
    Den nya behandling-

  38. -som vi använt i snart femton år
    kallas biologisk behandling.

  39. Man har molekyler som är riktade mot-

  40. -just de obalanser man har
    i immunsystemet.

  41. De har en tydligare och mer uttalad
    effekt än de gamla läkemedlen.

  42. Men vi har också lärt oss
    använda de gamla läkemedlen bättre.

  43. Därmed är de också viktiga
    att ha kvar för patienterna.

  44. Jag tror att utvecklingen-

  45. -för läkemedel för reumatiska
    och inflammatoriska ledsjukdomar-

  46. -också ska komma artrospatienterna
    till del.

  47. För det området är jag mycket
    hoppfull inför framtiden.

  48. Hulda, född 1896-

  49. -hade ryggmatism, som man sa.

  50. Hulda, min farmor, var som det heter
    på göingska, rätt ofta-

  51. -"melink och abbedonk".

  52. Det betyder att det inte var så bra.

  53. Nån dag var hon "holians bra".

  54. Men hon hade ett kämpigt liv.

  55. Väninnan till familjen,
    Inger, född 1955-

  56. -drabbades av ledgångsreumatism
    vid 50 års ålder.

  57. Hon har också dåliga dagar,
    men hon jobbar heltid-

  58. -den mesta av tiden.

  59. Hon har fått en helt annan diagnos,
    behandling och uppföljning.

  60. Varmt välkomna alla som jag ser
    och alla som jag inte ser.

  61. Min uppgift är att ge
    en kort översikt-

  62. -över reumatiskt
    inflammatoriska ledsjukdomar-

  63. -som kan se ut som här på bilden.

  64. Vem drabbas och hur?
    Alla kan drabbas.

  65. Det här är en bild på patienter
    som levt med en reumatisk ledsjukdom-

  66. -i fem, tio, femton, tjugo, tjugofem,
    trettio, fyrtio år.

  67. De vill visa att de flesta som får
    en reumatisk ledsjukdom i dag-

  68. -kan leva
    ett i stort sett normalt liv.

  69. Vem drabbas och hur?
    Vi vet mycket i dag.

  70. Det finns skillnader
    mellan de olika sjukdomarna.

  71. Ledgångsreumatism, eller reumatoid
    atrtit, förr ryggmatism-

  72. -drabbar fler kvinnor.
    Två av tre som drabbas är kvinnor.

  73. För den reumatiska ryggsjukdomen
    ankyloserande spondylit-

  74. -är tre av fyra
    av dem som drabbas män.

  75. Om vi går tillbaka i tiden,
    är det här nya eller gamla sjukdomar?

  76. En del vet vi, en del vet vi inte.
    Ledgångsreumatism har man studerat-

  77. -genom att studera
    målningar och foton.

  78. Det finns bilder från 1800-talet
    på ledgångsreumatiker.

  79. Reumatisk ryggsjukdom
    är lättare att studera.

  80. Det blir benbryggor
    mellan ryggkotorna.

  81. De finns kvar
    lika länge som skelettet.

  82. De stackars faraonerna
    eller egyptierna-

  83. -kunde drabbas av den här sjukdomen.

  84. Den moderna beskrivningen
    är också från 1800-talet.

  85. Artros,
    som ni får höra mest om i dag-

  86. -har funnits sen Stenåldern.

  87. När man undersökt skelett
    från olika tidsåldrar-

  88. -har man kunnat se att artros
    var en annan sjukdom på Medeltiden.

  89. Då var höftartros vanligare
    än knäartros. I dag är det tvärtom.

  90. Som ni hört finns alla reumatiska
    sjukdomar i hela världen.

  91. Om man drabbas av ledbesvär,
    som är fullständigt normalt-

  92. -när ska man tänka att det kan vara-

  93. -en inflammatorisk
    reumatisk ledsjukdom?

  94. Grundproblemet vid de här sjukdomarna
    är inflammation.

  95. Vi vet alla att inflammation
    är när det är rött.

  96. När det är ömt, varmt, svullet,
    gör ont och inte fungerar.

  97. Smärtor och stelhet i lederna
    är en varningssignal.

  98. Men alla vi som är 55+ vet att det är
    en normal del av morgonrutinen.

  99. Men om ledstelheten sitter i
    flera timmar-

  100. -om man vaknar av dem på natten-

  101. -eller om de gör att man inte kan
    göra det som man brukar göra-

  102. -ska man börja tänka.
    Även om man inte känner igen nåt.

  103. Eller om man blir uttalat trött.

  104. Trötthet är också en gåva
    när man över 55.

  105. Men tänk till om tröttheten
    är annorlunda-

  106. -och om man får symtom
    från andra organ.

  107. En led är uppbyggd av
    att två benbitar möter varandra-

  108. -och det finns broskskivor som vi
    kallar för menisker som stabiliserar.

  109. Det finns muskler och senor
    som överför kraften mellan leden.

  110. Men när det blir inflammation i
    lederna kan det ställa till problem.

  111. När det gäller behandling av
    reumatoid artrit-

  112. -psoriasisartrit och
    reumatisk ryggsjukdom-

  113. -arbetar vi med sjukdomsbromsande
    och symtomlindrande läkemedel.

  114. Många av er har hört talas om
    de nya biologiska läkemedlen.

  115. De är mer riktade-

  116. -mot molekylerna som ställer till
    problem i sjukdomsprocessen.

  117. De är tillverkade på annat sätt.
    Därför betecknas de "biologiska".

  118. Nu ska ni få, tror jag,
    världens kortaste kurs-

  119. -i hur dessa läkemedel
    och immunsystemet fungerar.

  120. Vi har ett immunsystem som ser till
    att mota främmande ämnen-

  121. -det vi kallar antigen.

  122. De motar dem genom att de vita
    blodkropparna bildar antikroppar.

  123. När de bildas,
    bildas andra signalämnen.

  124. Ett av dem heter IL1
    och ett heter TNF Alfa.

  125. Om man får för hög mängd av
    IL1 och TNF Alfa-

  126. -och andra såna signalämnen-

  127. -kan det leda till inflammation
    och ledförstörelse.

  128. Precis det ser vi i
    de reumatiska ledsjukdomarna.

  129. Hur fungerar läkemedlen? Vi lägger
    bromsklossar på signalämnena-

  130. -och dämpar nivån till det normala.
    Glädjande nog-

  131. -leder det till att inflammation
    och ledförstörelse minskar.

  132. Och forskning från universitetet
    i Lund har visat-

  133. -att detta leder till
    att man fungerar bättre-

  134. -mår bättre, har bättre livskvalitet
    och får mindre ledförstörelse.

  135. Patienter som får effektiv behandling
    fungerar bättre i vardagslivet-

  136. -på arbetet och på fritiden.

  137. I dag vet vi att för patienter som
    misstänks ha eller har ledsjukdomar-

  138. -ställer vi diagnos
    och börjar behandla tidigt.

  139. Vi vet att bara det
    ger en bättre prognos.

  140. Behandlingen är tuff på det sättet-

  141. -att vi är aktiva på
    att dämpa inflammationen.

  142. Inte när det gäller biverkningar.
    Nya läkemedel är snällare än gamla.

  143. Täta kontroller och
    medicinjusteringar är viktiga-

  144. -för att nå optimal effekt.

  145. Forskningen vid vårt universitet
    har visat-

  146. -att patienter som får tidig diagnos
    och behandling mår bättre.

  147. Man behöver mindre sjukvård och inte
    byta förstörda leder på samma sätt.

  148. Man kan arbeta mer
    och kostnadsbilden ändras.

  149. Min bild av framtiden för personer
    med reumatiska sjukdomar är ljus.

  150. Tack.

  151. Tack, Ingemar.
    Vad var det din farmor Hulda led av?

  152. "Ryggmatism",
    folketymologi för reumatism.

  153. Hon kände sig "melink och abbedonk".

  154. Jag sa i går att det finns lexikon
    för dem som inte klarar av göingska.

  155. Melink och abbedonk
    sammanfattar känslan väl.

  156. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Alla kan drabbas

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det har skett en revolution i vården av artrospatienter. De flesta kan idag leva ett nära nog normalt liv, berättar Ingmar Petersson, professor i försäkringsmedicin. Tidig diagnos är viktigt och patienter som kommer under behandling snabbt behöver oftast inte vara sjukskrivna. Inspelat 6 november 2013. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Artros, Medicin, Muskler, Myologi, Osteologi, Reumatologi, Rörelseapparaten, Skelett
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Leder rör oss alla

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Leder rör oss alla

Alla kan drabbas

Det har skett en revolution i vården av artrospatienter. De flesta kan idag leva ett nära nog normalt liv, berättar Ingmar Petersson, professor i försäkringsmedicin. Inspelat 6 november 2013. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Leder rör oss alla

Meniskskada, ont i knät och artros

Är du över 50 år är risken en på tre att din menisk är skadad. I de flesta fall upplever personer med en trasig menisk ingen smärta och det beror på att menisken saknar nerver. Smärtan kan i stället uppstå i andra delar, berättar forskaren och epidemiologen Martin Englund. Inspelat 6 november 2013. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?