Titta

Vår samiska kamp

Vår samiska kamp

Om Vår samiska kamp

Programserie om samernas situation idag, kulturellt och socialt, och som även skildrar samiskt liv ur ett historiskt perspektiv. Vi möter människor från hela Nordkalotten som berättar om sina erfarenheter och om sin kamp för erkännande av den samiska identiteten och kulturen. NRK har under resor i norr undersökt den samiska kulturen och hur unga samer i dag förhåller sig till identitet och arv.

Till första programmet

Vår samiska kamp : Entreprenörernas tidDela
  1. Turisterna strömmar till
    för att uppleva samisk kultur i Finland.

  2. Det är som ett finskt Las Vegas här.

  3. Men längs kusten
    kämpar sjösamerna för att överleva.

  4. Jag kämpar för den rätt jag har
    som same.

  5. På Finnmarksvidda hotas rennäringen
    av nedslaktning.

  6. För mig innebär det
    att jag måste slakta 150 renar.

  7. Kommer samisk yrken att hamna på
    museer, eller blir de kvar i framtiden?

  8. Jag är same, och det är mitt levebröd.

  9. Ante Aikio, restaurangägare
    Levi, Finland

  10. Jag har till exempel en egen
    samisk utställning här på Samiland.

  11. Där visar jag upp
    den samiska kulturen.

  12. Det tycker jag är bra,
    för då kan jag visa upp min kultur-

  13. -och så tjänar jag pengar på det.

  14. Redan i barndomen lärde jag mig
    att man måste jobba, jobba, jobba.

  15. Jag tror att folk har en uppfattning
    om att samer inte orkar jobba-

  16. -utan hellre vill leva på bidrag.

  17. Men så är det inte.

  18. I den samiska kulturen-

  19. -är arbetskulturen mycket stark.

  20. Ante bor och arbetar i Levi, Finlands
    största och populäraste vintersportort.

  21. Hit kommer tusentals turister
    från hela Europa.

  22. Vi är nog de enda samerna här-

  23. -som sysslar med turism-

  24. -men folk har tagit emot oss väl.

  25. Ante driver inte bara ett museum, utan
    även en restaurang med sin pappa.

  26. Niiles-Jouni och flickvännen Anne
    lagar samisk gourmetmat-

  27. -av lax och ren.

  28. Alla samer kan hantera renkött.

  29. Niiles-Jouni Aikio, restaurangägare
    Levi, Finland

  30. Folk från Finland och hela världen
    får se hur vi är-

  31. -och hur en äkta same är.

  32. De får se hur vi levde förr
    och hur vi lever nu.

  33. Ante och hans familj är ursprungligen
    från Enare i norra Finland.

  34. De levde av traditionell renskötsel-

  35. -men konkurrensen
    om naturområdena blev bara större.

  36. Det moderna samhället växte fram,
    med gruvor, vägar och kraftverk.

  37. De tjänade inte nog med pengar-

  38. -och flyttade därför till Levi
    för att satsa på turismen.

  39. När vi kom till Levi startade vi
    vårt första företag-

  40. -som anordnade rensafari.

  41. Vår familj sysslade med det
    i många år-

  42. -innan vi öppnade restaurangen.

  43. Familjen driver
    restaurangen Saamen Kammi-

  44. -och vi har
    ungefär 10 000 gäster varje år.

  45. Det är ett familjeföretag.

  46. Även Antes flickvän jobbar
    på restaurangen - och på museet.

  47. Alla diskuterar dagligen utmaningar-

  48. -för konkurrensen
    om turister i Levi är stenhård.

  49. Det krävs mycket kapital
    till restaurangen-

  50. -och de samarbetar nu
    med Levis mäktigaste hotellägare.

  51. De trodde på familjen Aikios planer.

  52. Hej.

  53. Hej. Hur är läget?

  54. Ante är enveten, kreativ-

  55. -och har en enorm kapacitet
    till att göra många saker samtidigt.

  56. Det är avundsvärt hur mycket
    en så ung man lyckas åstadkomma.

  57. De har diskuterat mycket
    om hur man-

  58. -kan sälja samisk identitet och kultur
    på ett respektfullt sätt.

  59. Hotellägaren menar
    att det måste vara äkta vara.

  60. För oss har det alltid varit viktigt
    att samarbetet med samiska familjer-

  61. -trots att det är kommersiellt-

  62. -sker med verklig respekt
    för samisk tradition och kultur.

  63. Familjens samarbete med hotellet
    är lyckat.

  64. Och varje kväll drar de fullt hus
    på restaurangen.

  65. God kväll,
    ärade Saamen Kammi-gäster.

  66. Jag heter Niiles-Jouni
    och ska leda er till Saamen Kammi.

  67. Det har gått så bra.
    Utlänningarna kommer gärna hit.

  68. De vill gärna se renar, norrsken
    och jultomten.

  69. Och givetvis även samer.

  70. Jag är stolt över att kunna främja
    det samiska och göra det känt.

  71. Det är det absolut viktigaste.

  72. Det visar att det finns människor
    i hela världen som söker efter det här.

  73. De säljer upplevelser och en identitet.

  74. De säljer äkthet.

  75. Eller det turisterna, eller köparna,
    anser vara äkthet.

  76. Men en del är kritiska till att samer
    tjänar pengar på att sälja sin kultur.

  77. -Är de då äkta samer?
    -Vad innebär det att vara äkta same?

  78. De är ju inte mindre samiska,
    men de sysslar inte med renskötsel.

  79. Men de är absolut samiska,
    drivna affärsmän.

  80. Och varför skulle inte ett ursprungsfolk
    få lov att tjäna pengar?

  81. Turismen är lönsam för Antes familj.

  82. Varje sommar åker de till Enare-

  83. -och lever med renhjorden
    på traditionellt sätt.

  84. Jag bor i Levi på vintern-

  85. -men är uppvuxen i Enare
    och där sysslar jag med renskötsel.

  86. Det är mitt enda riktiga hem,
    hemmet i mitt hjärta.

  87. Jag känner mig som mest samisk-

  88. -när jag vallar renhjorden
    på markerna runt Enare.

  89. Då känner jag att vi som samer
    är förbundna med naturen.

  90. Renskötsel, fiske, jakt och jordbruk-

  91. -har varit
    samernas vanligaste näringar.

  92. I strålande solsken drar renen över
    markerna från Kautokeino till renbyn.

  93. Det är kallt,
    så ibland får man använda benen.

  94. Det går framåt
    med många krumsprång.

  95. Rennäringen är grundlagsskyddad
    för knappt 2 000-

  96. -av de uppskattningsvis
    40 000 norska samerna.

  97. I dag är näringen hotad
    och står inför stora utmaningar.

  98. Men en del kämpar för det här livet,
    som börjar i gryningen varje morgon.

  99. Ja, då var det en ny dag.

  100. Klockan är kvart över fem...
    och nu börjar renarna bli oroliga.

  101. Man måste komma ut tidigt
    och se till att de inte sticker iväg.

  102. Det blir inte mycket tid
    till frukost med familjen.

  103. Men maten smakar ju bäst
    ute på fjället.

  104. Jag har fått sytt mig en riktig samisk
    mössa av renskinn och silverräv.

  105. Utan den hade jag nog frusit ihjäl
    för länge sen.

  106. Och på våren...
    I dag är det -25 grader.

  107. Då gäller det att klä på sig bra.
    Tjock dunjacka, bra mössa...

  108. ...bra skor och så upp med blixtlåset.
    Då går vi.

  109. Mikkel Isak
    Eira, Rensame

  110. Mikkel bor i Kautokeino. Tillsammans
    med sin bror har han runt 2 000 renar.

  111. Jag kör runt och kontrollerar
    att hjorden är där den ska vara-

  112. -och ser till
    att ingen ren sticker iväg.

  113. Det är höga driftskostnader.
    Vi lägger mycket pengar på bensin.

  114. Vi måste köpa ny snöskoter varje år.
    Så, det kostar pengar.

  115. Vi kör mellan 10 000 och 15 000
    kilometer per år.

  116. Så vi sliter ut dem på ett år.

  117. Så köp inte en begagnad snöskoter
    av en same.

  118. Det bästa med det här livet är friheten,
    att kunna leva i pakt med naturen.

  119. Och att vara på fjället
    och höra renens bjällror.

  120. Ett fantastiskt liv.

  121. Här är vi när vi vallar renen.
    Enkelt, men med ugn-

  122. -bord och stolar
    och några bänkar att sova på.

  123. Hit kommer vi
    vid femtiden på morgonen.

  124. Vi tänder ugnen och vallar hjorden.
    Sen är det varmt och skönt.

  125. Mikkel har jobbat hela sitt liv här.

  126. Och yrket som renskötare
    har han lärt sig av sina förfäder.

  127. Min pappa, farfar, farfarsfar
    och farfars farfar-

  128. -har jobbat med ren
    i samma områden.

  129. Jag har tur som kommer från en familj
    med lång tradition av renskötsel-

  130. -och som är starkt knuten till den.

  131. Traditionell renskötsel har ju
    förändrats sen min pappa var ung.

  132. Han var nog van vid-

  133. -att leva mycket enkelt
    och inte tänka så långsiktigt som nu.

  134. För att jobba med renskötsel
    måste man nästan vara-

  135. -ekonom, jurist och en bra renskötare.

  136. Det kräver sin man. Vi måste vara
    duktiga på mycket för att klara oss.

  137. Renskötseln har länge kämpat
    mot överbetning.

  138. Det blir regelbundet brist på mat,
    med stora konsekvenser för renarna.

  139. Tusentals renar är så utmattade
    att de snart dör.

  140. Djuren är avmagrade
    och nästan bara skinn och ben.

  141. Då renen inte alltid
    hittar nog med föda-

  142. -får Mikkel hitta på nya, smarta sätt
    att få djuren feta.

  143. Då ska vi öppna den här.

  144. Den är maskinpackad.

  145. Det är ett försök vi gör i år.
    Jag och min bror har hjorden själva.

  146. Vi försöker mata djuren systematiskt.
    På fasta dagar varje vecka.

  147. Jag hoppas att resultatet blir...
    att kalvningen ökar.

  148. Och att kalvarna blir lite större
    och att vi kan producera mer kött.

  149. Vilket i sin tur resulterar i
    mer pengar till oss.

  150. Vi måste tänka ekonomiskt.

  151. Mikkel har upptäckt att några renar
    har villat sig in i en annan hjord.

  152. De måste köras på släde
    tillbaka till sina egna.

  153. Vi kan ta några renar på släden.

  154. En stor utmaning är att myndigheterna
    vill kontrollera antalet renar.

  155. De anser att fjället är överbetat
    och att det inte finns nog med föda.

  156. Därför kommer nya krav och påbud
    som ger Mikkel problem.

  157. Utmaningen med renskötsel är
    att vi har den norska staten-

  158. -som ständigt kommer
    med nya krav på tvångsslakt.

  159. Vi lever i spänning och fruktan-

  160. -och är väldigt nyfikna på
    vad staten ska bestämma.

  161. Här är ett brev
    från Reindriftsforvaltningen.

  162. De har skrivit ett "skrämselbrev"-

  163. -med hårda ord om antalet renar.

  164. Först står det: "Påbud om proportionell
    reducering av antalet renar."

  165. Det innebär tvångsslakt.
    Det fick jag av Reindriftsforvaltningen.

  166. De begär att jag ska slakta lite djur.

  167. För min del innebär det...
    att jag ska slakta 150 renar på tre år.

  168. Det är lite skrämmande att staten ska
    bestämma hur många renar jag har-

  169. -och styra hur jag ska leva mitt liv.

  170. De flesta renskötare är ändå överens
    om att det finns för mycket renar här.

  171. Diskussionen handlar om antalet
    renar, och vem som måste slakta.

  172. Konflikten har pågått i många år
    och tycks omöjlig att lösa.

  173. Stortinget kräver att tvångsslakt ska...

  174. Det strider mot folkrätten
    att minska antalet renar...

  175. Staten anser att födan inte räcker till
    renarna. Många tvingas slakta djur.

  176. Antalet renar
    har sen 1997 varit alltför högt-

  177. -vilket Stortinget inte längre
    kan acceptera.

  178. Renskötsel är uråldrigt och hamnar
    ofta i konflikt med det moderna.

  179. Och medierna uppmärksammar dem.

  180. Enligt forskningen
    har det gett rensamerna dåligt rykte.

  181. Renskötsel
    har alltid framställts negativt.

  182. Den framställs negativt i Nordlys och
    i Dagsrevyen, och i rikstidningarna.

  183. Enligt media präglas renskötseln av
    att den står i vägen för det moderna-

  184. -som kraftverksutbyggnad,
    gruvdrift, och turism.

  185. Renskötseln framställs även
    som en internt konfliktfylld näring.

  186. Strider och stölder uppmärksammas.

  187. Det som inte uppmärksammas
    är det kulturbärande elementet.

  188. Renskötseln gör samerna till ett urfolk-

  189. -då de har en näring
    som går tillbaka tusentals år i tiden.

  190. Jag hoppas verkligen att vi kan nå
    en lösning...som ger lite arbetsro.

  191. En tuff näring
    som har en tuff framtid framför sig.

  192. Så jag hoppas att vi samlade
    kan stå emot och nå bra lösningar-

  193. -så att våra efterkommande
    också kan jobba med renar.

  194. Inte bara rensamerna kämpar
    för sin överlevnad.

  195. Detsamma gäller sjösamerna
    längs kusterna.

  196. Byn Pollen ligger på Stjernøya
    utanför Alta.

  197. Här har sjösamer i generationer
    livnärt sig på fiske och jordbruk.

  198. Nu bor här runt 20 personer. Bland
    dem Tor Mikkola och hans fru Bjørg.

  199. Vi lever ett härligt liv
    och vårt jobb är jättebra.

  200. Startar du den?

  201. Livet ligger på en bra 9:a
    i livskvalitet.

  202. Att få vara ute och fiska med sin fru...

  203. Det är bara så härligt.
    Det är egentligen en bra 10:a.

  204. Tor Mikkola
    Fiskarbonde, Sjösame

  205. Sjösamen i mig,
    sitter till största del i hjärtat.

  206. Det skulle jag säga, för det har med
    min stolthet och min identitet att göra.

  207. En del av det sjösamiska
    är att leva i pakt med naturen-

  208. -och att ta vara på naturen.

  209. Naturen är egentligen vårt bankkonto.

  210. Där ska vi hämta
    våra framtida intäkter.

  211. Tors fru Bjørg är inte sjösame.

  212. Men sen hon flyttade hit
    är hon förälskad i livet som fiskare.

  213. Jag kan inte tänka mig nåt annat. Jag
    vill inte ha ett vanligt jobb i stan-

  214. -med stress och kaos omkring sig.
    Det är inte jag. Det känner jag nu.

  215. Jag är så glad över
    att kunna uppleva det här livet.

  216. Ska vi koka sejen?
    Den är ju fin.

  217. Tor är från Pollen,
    men det var inte självklart-

  218. -att han skulle återvända
    och bilda familj här.

  219. För 40 år sen försökte
    norska myndigheter-

  220. -lägga ner
    det traditionsrika samhället.

  221. Man ansåg att det var för dyrt
    med vägar, telefon och el till ön.

  222. På 70-talet stämplades
    den här bygden som fiskeläger.

  223. Så folk fick 40 000 kronor
    för att flytta härifrån.

  224. Det var ett enormt belopp
    på den tiden.

  225. Men för invånarna var det obegripligt
    att bygden skulle läggas ner.

  226. Många kämpade länge
    för att förbli bosatta.

  227. Ville man bygga ett nytt hus, var det
    nästan omöjligt att få tillstånd.

  228. Det fick Tors mamma
    Jorunn Mikkola uppleva.

  229. Ja, vi fick hålla på i tio år
    innan vi fick bygga.

  230. Vi fick kämpa mot myndigheterna
    i många år.

  231. Många tog emot pengarna
    av myndigheterna, och flyttade.

  232. De som stannade kvar försökte
    anpassa sig till det moderna.

  233. I dag har livet som sjösame
    stora utmaningar.

  234. Även om havet är fullt av fisk
    är priserna låga-

  235. -och lokala fiskgrossister nedlagda.

  236. Tor måste åka långt
    för att leverera fisken.

  237. Här låg det en fiskfabrik
    för ett år sen, som nu är nedlagd.

  238. Så nu måste vi åka
    fyra och en halv timme-

  239. -för att leverera fisken.

  240. För bara några år sen var det
    full fart hos fiskgrossisterna.

  241. Utan grossist är det nästan omöjligt
    att få det lönsamt för kustfiskarna.

  242. Det borde vara ett nationellt ansvar-

  243. -att se till att man kan fortsätta
    med det här yrket.

  244. Pollen på Stjernøya står än en gång
    inför hot om avflyttning.

  245. Om familjens utkomst försvinner, blir
    det svårt att bevara sjösamisk kultur.

  246. Ska samhället acceptera det?

  247. Man kan ju fråga sig
    om det är Norges uppgift-

  248. -att hålla liv i de här små kulturerna.

  249. Ett svar är att Norge har skrivit på
    flera internationella traktater-

  250. -och faktiskt har lovat
    att tillvarata kulturarvet.

  251. Världen och Europa ser på det
    som nåt mer än bara norsk kultur.

  252. Det är en del av världens kulturarv
    som världssamfundet vill värna om.

  253. Vi kan inte tillåta oss att bli
    ett folk som inte har några färger.

  254. För att kunna tillvarata min kultur
    måste man vara nära elementen.

  255. Det som är vår kulturs grund-

  256. -det är det här livet,
    med naturen och den här näringen.

  257. Sjösamernas framtid i Norge
    är osäker.

  258. Men i Finland
    blomstrar den samiska turistnäringen.

  259. Förutom restaurangen har familjen
    Aikio en populär inhägnad med renar.

  260. Niiles-Jouni tar sig också tid till
    att odla sin stora passion - jojken.

  261. Niiles-Jouni har gett ut
    flera cd-skivor med jojk.

  262. Han stod också bakom vinjettmusiken
    till tv-serien om samepojken Ante.

  263. Liksom sin pappa, är Ante kreativ.

  264. I vinter har han skrivit en bok
    om samisk mytologi.

  265. Ett tema som har fascinerat Ante
    i hela hans liv.

  266. MÖRKRET
    HÄNGER ÖVER BERGEN

  267. AIGI, ÄTTLING
    TILL FLYGANDE TROLLKARLAR

  268. Den samiska tron
    har alltid varit viktig för oss.

  269. Det är den första av fem böcker
    om samepojken Aigi-

  270. -som ger sig ut på en spännande resa
    in i en mytisk samisk värld.

  271. Boken har fått stor uppmärksamhet
    i Finland.

  272. Det här hade jag aldrig trott-

  273. -men det kommer mycket bra...
    från den pojken.

  274. Vanligtvis är Ante mest upptagen
    med museet för samisk kultur.

  275. Mycket av tiden visar han runt finska
    och utländska turister i sameparken.

  276. Det har gått bra för mig och min pappa
    här i Levi.

  277. Folk besöker Samiland
    och Saamen Kammi.

  278. Det har varit mycket slit
    för att få till-

  279. -Samiland och Saamen Kammi.

  280. När jag tänker efter-

  281. -tror jag att det är åtta månader sen
    jag hade en ledig dag.

  282. Fler lediga dagar
    blir det nog inte på länge.

  283. Hotellägarna de samarbetar med
    vill bygga världens största skidhotell.

  284. Familjen Aikio är med i projektet.

  285. På hotellets tak ska nedfarter
    prepareras för tusentals skidåkare.

  286. Ante har stora visioner
    för ett nytt Samiland:

  287. En viktig del av hotellets erbjudande
    till turisterna.

  288. När det gäller framtiden,
    ser jag framför mig-

  289. -att vår verksamhet kommer att öka.

  290. Om bara några
    av Antes visioner förverkligas-

  291. -blir de en hisnande hyllning
    av samisk kultur.

  292. Under årens lopp
    kommer de att få tusentals besökare.

  293. Översättning:
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Entreprenörernas tid

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att livnära sig på utövandet av traditionella samiska yrken blir allt svårare. När Ante Aikios familj inte längre kunde försörja sig på rennäringen flyttade de till finska vintersportorten Levi. Där säljer de upplevelser till turister och Ante driver en restaurang och ett samiskt museum. I Norge lever Mikkel Isak Eira av traditionell renskötsel. Myndigheterna menar att det finns för många renar på Finnmarksvidda och Mikkel kan bli tvungen att avliva sina renar. Vid havet, i byn Pollen på Stjernøya, önskar Tor och Bjørg Mikkola att de kan föra traditionerna med fiske vidare till nästa generation. De älskar livet vid havet, men upplever att det blir allt svårare att livnära sig på fisket. Vad blir kvar av den samiska kulturen om samer inte längre kan bedriva rennäring eller fiske?

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Fiske, Rennäring, Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Vår samiska kamp

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Stolt framtid

Avsnitt 1 av 6

Under första delen av 1900-talet sågs den samiska kulturen som mindre värd i Norge. Samerna skulle lära sig att tala norska och leva efter norska seder och bruk. Susann kom i kontakt med sitt samiska arv genom en läxa i skolan. Idag är hon, som många andra, stolt över sitt samiska ursprung.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Kulturens kraft

Avsnitt 2 av 6

Samisk kultur har fått internationellt erkännande under senare tid. Vi möter sångerskan Marit Boine, som använder sin röst för att förmedla stolthet och samiska värderingar, och Simon Marainen som använder jojk i nya sammanhang. Vi träffar också en av skaparna av serien Märät säppikäät.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Entreprenörernas tid

Avsnitt 3 av 6

Under delar av året lever Ante Aikios familj av den samiska kulturen och säljer upplevelser till turister i finska vintersportorten Levi. Men vad väntar i framtiden för de samer som får allt svårare att försörja sig på rennäring och fiske?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Språkets makt

Avsnitt 4 av 6

I dag har samer både rätten och möjligheterna att lära sig sitt modersmål, men möts fortfarande av motstånd. Marja från norska Elgå fick lära sig sydsamiska i skolan tack vare ett projekt om flerspråkighet. Satsningen blev framgångsrik och idag är barnen i Elgå tvåspråkiga.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Rätten till jorden

Avsnitt 5 av 6

Renägaren Niila Inga kan visa på hundraårig användning av jorden i Laevas sameby, men har inga papper på egendomsrätt. Området, som ligger nära Kebnekaise, har rika mineraltillgångar och det finns intresse för att starta en ny gruva. Niila oroar sig för att familjens framtid kan ödeläggas.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Makt och maktlöshet

Avsnitt 6 av 6

På 1990-talet var det stora konflikter i Finnmark och många menade att samerna hade fått för omfattande politisk makt. Vi möter sametingsrepresentanten Marie Therese Aslaksen som blev politiskt engagerad under konflikterna. Vi tittar också närmare på hur naturtillgångar som guld och mineraler påverkar Finnmarksvidda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.