Titta

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Om UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Finansinspektionen (FI), Pensionsmyndigheten och Sveriges fem största pensionärsorganisationer vill stärka äldres kunskap om privatekonomi. "Tryggare ekonomi på äldre dar" tar upp frågor som budget, betala, spara, seniorlån, bank på internet, skatter, konsumenträtt och familjejuridik. Genom elva olika föreläsningar informeras vi om hur vi som pensionärer eller blivande pensionärer bör tänka när det gäller ekonomiska frågor. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar : Tillgångar på äldre darDela
  1. De som har fyllt 65 är de som har
    mest pengar i Sverige.

  2. Känns det bra? Och de har mest
    erfarenhet av sina pengar.

  3. Man har drömmar och 20-30 år kvar
    som man ska använda pengarna på.

  4. Men nu finns nya sparmöjligheter
    och funderingar på hur vi kan spara.

  5. Jag går in på erfarenheter,
    tips och trix-

  6. -för att ta hand om pengarna
    ännu bättre åren som är kvar-

  7. -och kanske ge pengarna
    som blir över till barnbarnen.

  8. Det är inte vanligt längre, men blir
    det så har vi tankar där också.

  9. Det här är en övergripande bild
    om vad vi ska prata om.

  10. Pengarna i dag, hur de växer.

  11. Spar-malen är en filur
    som jag hittat på själv.

  12. Jag ska förklara
    vad det handlar om.

  13. Hur vi kan få ut mer
    och skänka till barnbarnen-

  14. -eller nån annan, t.ex. Röda korset.
    Hur ska man tänka då?

  15. Det tänkte jag gå igenom i dag.

  16. Först en tillbakablick.
    Vi samlar alla på oss pengar.

  17. Vid 50-55 händer nåt häftigt i livet.

  18. Vi får mycket bättre ekonomi.
    Då kan vi också ta hand om pengarna.

  19. En 20- eller 30-åring
    har inte samma möjligheter.

  20. Så här ser det ut. Vi tänker oss en
    ekonomi som går både plus och minus.

  21. Vi börjar vid noll års ålder,
    då föds de flesta människor.

  22. I början finansierar föräldrar
    söndriga cyklar och trasiga byxor.

  23. Vid ungefär sjutton börjar vi jobba.

  24. Sjuttonåringar är bland Sveriges
    rikaste. om man frågar de själva.

  25. Men vid 26-27 års ålder händer nåt
    dramatiskt i livet.

  26. Man blir kär. Det får ödesdigra
    konsekvenser för privatekonomin.

  27. Barn kostar pengar.

  28. Barnvagnar, husvagnar, villor,
    bilar, kombibilar.

  29. Dyra resor. En massa kostnader.

  30. Kvinnor vid 46 och män vid 48
    når sin ekonomiska botten.

  31. Men vi föder barn allt senare, så nån
    i dag når den kanske snarare vid 55.

  32. Men det går utför.
    Vid 50 ungefär kan man säga:

  33. "Grattis.
    Nu börjar livet om på nytt."

  34. Vid 50 går vi plus för första gången
    på länge.

  35. Vid 65 är vi ofta rika som troll.

  36. Lönen har varit bättre än tidigare.

  37. Vi har bättre koll på
    vad saker kostar.

  38. Sen har vi en ekonomi
    som vi håller i-

  39. -från 65-årsdagen
    och tar hand om den i 20-30 år.

  40. Jag ska tala om den här perioden
    när vi har pengar på hög-

  41. -och vill spara och använda dem.
    Det är en lång period.

  42. Då kan vi ta hand om dem lite extra
    och vara kritiska mot banken.

  43. Pruta på fonder o.s.v.

  44. Sen har kvinnor inte
    samma möjligheter som män.

  45. Mäns ekonomi blir bättre efter 70.
    De har för mycket pengar.

  46. Vi gifter oss mer i den här åldern.

  47. Kanske kärlek i sen ålder,
    men också att det hjälper ekonomin.

  48. Kort sagt: Det är perfekt just nu.
    Ni känner att ni har bra läge.

  49. Jag ska gå in på hur man kan
    ta hand om pengarna ännu bättre.

  50. Först en snabbanalys:
    Vad har vi för pengar?

  51. Tittar vi på svenskarnas pengaförråd
    är sparkonto störst.

  52. Det är jättemånga nollor.

  53. Sen har vi sverigefonder, räntefonder
    och en liten del aktier.

  54. Så här ser det ut.
    Är det bra eller dåligt? Ganska bra.

  55. Vet ni hur mycket det här ger i ränta
    varje år i snitt för en svensk?

  56. 3,5 procent. Är det bra?
    Som ett bra sparkonto.

  57. Men det spökar i kulisserna.

  58. Tittar vi på pengarna skulle vi vilja
    ha lite ordning i skafferiet.

  59. Så vi inte bara har lite överallt-

  60. -och så blev det två procents
    avkastning eller ingenting.

  61. Jag ska försöka hjälpa er
    städa i skafferiet.

  62. En enkel uppdelning vore att dela upp
    vad de ger i ränta per år.

  63. Sparkonton ger 0,7 i dag. Bland-
    fonder ger kanske 3 eller 4 procent.

  64. Globalfonder ger 5 eller 6,
    Sverigefonder ger 8, aktier likaså.

  65. Det är ett sätt att se ingredienserna
    i vårt sparskafferi.

  66. Bilden ser logisk ut.
    Det saknas säkert sparformer här.

  67. Guldfonder eller silveraktier...
    Men det här är de stora.

  68. De här är ändå för många. Det är
    svårt att hålla reda på gaspedalerna.

  69. Men så där ser det ut.
    Dessutom varierar det-

  70. -ju längre bort åt höger vi hamnar.
    Då varierar värdet mer.

  71. En blandfond kan variera
    plus/minus 5 procent.

  72. En aktiefond kanske plus/minus 10.
    Aktier kanske mer än det.

  73. Upp och ner beroende på
    hur ekonomin utvecklas.

  74. Om vi ska städa
    kan vi enkelt uttryckt säga-

  75. -att vi har en plånbok
    med pengar vi ska använda snart.

  76. Vi har också ett skafferi
    när vi känner:

  77. "Nu har den inlagda rödbetsfonden..."

  78. Eller vad som nu är extra moget
    i skafferiet.

  79. Den ska vi plocka fram. Det kan vara
    blandfonder eller globalfonder.

  80. Om vi sparar på lång sikt
    kan vi jämföra det med en trädgård.

  81. Vi skördar inte varje vecka,
    men förhoppningsvis varje år.

  82. Över flera år kan vi vara säkra på
    att fylla källaren.

  83. Kallar vi det för nåt enkelt
    är "bank" det vi har i plånboken.

  84. Räntor och sparkonton
    är banksparande.

  85. Det andra är börs- eller bolags-
    sparande. Det är våra två sparformer.

  86. I ena fallet får vi en ränta
    som Riksbanken bestämmer.

  87. I det andra har vi bolag som växer
    och bygger lastbilar eller hus.

  88. Säljer de fler hus ökar värdet,
    säljer de färre minskar det.

  89. Det är de två modellerna vi har att
    spela med när vi talar om sparande.

  90. Jag vill städa bort några andra
    sparformer. Räntefonder, t.ex.

  91. Det är som ett sparkonto,
    men är ett fondpaket.

  92. Ska vi göra det enkelt
    kan vi ta bort den just nu.

  93. Ni kan ha kvar dem, men det är enk-
    lare att jobba med dessa legobitar.

  94. Blandfonder behöver vi inte heller
    om vi ska göra det enkelt för oss.

  95. Aktier har inte många svenskar.

  96. Man får ändå köra bil och gå på bio.

  97. Sverigefonder beskriver bra
    vad många svenskar har.

  98. Sverigefonder, globalfonder och spar-
    konto är de enklaste legobitarna.

  99. Kan vi hantera dem
    får vi ut mer av våra pengar.

  100. Vi suddar bort de andra.

  101. Det finns tusen andra sparformer
    också, som jag också suddar bort.

  102. Så här ser det ut i dag: Svenskarna
    har 55-60 procent av sitt sparande-

  103. -i räntefonder, på sparkonton eller
    motsvarande räntetunga sparformer-

  104. -i plånboken. Redo att köpa en ny
    diskmaskin eller vad det nu må vara.

  105. Det skulle bli 60 diskmaskiner
    per person om vi måste handla.

  106. Vi har bra beredskap
    om svenska diskmaskiner går sönder.

  107. Lite för mycket, kanske. Jag kommer
    till tankar kring det också.

  108. Sen har vi globalfonder
    och sverigefonder.

  109. Det ger ungefär 3,5 procent-

  110. -om vi talar om
    vad vi får ut av vårt sparande.

  111. Man kan tycka att det är bra.

  112. Men man kan fundera på hur man kan
    få mer utan att chansa mer.

  113. Utan bara arbeta bättre med dem.

  114. En sak har vi glömt
    som nån viskade förut.

  115. Inflation. Ett väldigt svårt ord,
    precis som multiplikation.

  116. Det är spar-malen i skafferiet
    som tar lite av värdet på pengarna.

  117. I praktiken
    handlar det om prisökning.

  118. Priserna stiger och vår hundralapp
    i plånboken stiger inte.

  119. Kaffet blir lite dyrare varje år.
    Så funkar samhället.

  120. Samhället vill att vi ska behöva
    flytta runt pengarna.

  121. Samhället vill
    att vi använder pengarna mer.

  122. "Glöm dem inte som Joakim von Anka,
    försök använda dem."

  123. Det är det som samhället säger.
    Spar-malen kallar jag den.

  124. Vilken effekt har spar-malen? I snitt
    vill Riksbanken ha en spar-mal-

  125. -som tar två procent varje år. Det är
    hemskt om man har mycket pengar.

  126. Det är jättebra om man har köpt
    villa, då blir bolånen billigare.

  127. 3,5 procent fick vi på pappret-

  128. -men är i praktiken
    bara 1,5 procent i handen.

  129. Om vi har en hundralapp har vi
    efter ett år 101,50 att handla för.

  130. På tio år har hundralappen fallit
    till 87 kronor-

  131. -och efter tjugo år har vi bara
    75 kronor i handen.

  132. Om vi inte har valt att spara dem.
    Speciellt unga glömmer det.

  133. Och inflation är ett svårt ord.
    Få förklarar det.

  134. Det som det säger är att sparkontot
    bara kompenserar oss för inflationen.

  135. Vi får lika mycket kilo kaffe för
    pengen efter tio eller tjugo år.

  136. Men inte mer. Det är
    en tråkig sparform egentligen.

  137. Vad kan vi göra? Nu tittar vi framåt.

  138. Jo, en procent låter inte så mycket.

  139. Men det blir väldigt mycket. Efter
    tio år blir det ungefär tio procent.

  140. Efter 20 år nästan 23 procent.

  141. Sparar vi en procent bättre
    får vi fort mycket mer i plånboken.

  142. Med fem procents sparande efter tjugo
    år har vi 2,5 gånger mer pengar.

  143. Åtta procents sparande efter tjugo år
    ger fem gånger mer pengar.

  144. Även om man inte ska spara
    alla pengar under tio år-

  145. -kan man tänka: "Har jag pengar
    jag inte ska använda?"

  146. "Då kanske jag ska leta efter
    den extra procenten."

  147. Men så kommer spar-malen
    och tar lite av våra pengar.

  148. Plötsligt växer allt under en eller
    två procent nästan ingenting.

  149. Men det finns lösningar,
    så vi kör vidare.

  150. Så där har alternativet sett ut
    de senaste tjugo åren: börsen.

  151. Den stabila räntan
    eller nånting som varierar.

  152. Vi ska inte ha allt på räntor
    eller på börsen.

  153. Vi måste hitta ett sätt att hantera
    dessa frågor så vi är bekväma.

  154. Det finns enkla svar.

  155. Det första svaret gäller
    balansen i vårt sparande.

  156. Bankmän talar ofta om allokering.

  157. Men vi talar om balansen.

  158. Hur mycket pengar har vi i
    skafferiet, alltså globalfonderna?

  159. Hur mycket har vi i trädgården
    i form av sverigefonder eller aktier?

  160. I dag har vi mer på sparkontot
    och mindre i fonder.

  161. Om vi bara skulle ändra balansen och
    bara ha hälften på sparkontot-

  162. -och i stället för 1 500 miljarder
    bara ha 750 miljarder-

  163. -eller 25 diskmaskiner
    redo att inhandla på sparkontot.

  164. Då skulle sparandet
    kanske se ut så här:

  165. Om vi flyttar över hälften till
    globalfonderna får vi 3,5 procent-

  166. -i avkastning per år.

  167. Och vi har fortfarande
    en rejäl pott med räntevärden-

  168. -för att kunna resa eller ordna
    en tand som har gått sönder.

  169. Om vi sparar så
    skulle vi få mer av våra pengar.

  170. Och bankerna skulle tjäna mindre.
    Balansen är-

  171. -det viktigaste första steget.
    Då får vi två procent mer per år-

  172. -tjugo procent på tio år
    och ännu mer på längre sikt.

  173. Bara en bättre balans.

  174. Det var första steget.

  175. Jag glömde säga en sak, egentligen.

  176. Pengarna jag ska ha de närmaste
    ett eller två åren-

  177. -har jag i plånboken eller på
    sparkontot. I ränteförpackningen.

  178. Ska jag spara i tre, fyra år
    väljer jag globalfonder.

  179. Ska jag spara ännu längre
    kan jag välja sverigefonder.

  180. Jag sparar pengarna utifrån hur länge
    det är kvar tills jag använder dem.

  181. Jag letar inte efter äpplen i träd-
    gården i januari, utan i september.

  182. Det är samma sak här.

  183. Utifrån när vi ska använda dem väljer
    vi sparform. Summan är oviktig.

  184. Utan när ska du använda pengarna?

  185. Om tre år?
    Då är kanske globalfonder bäst.

  186. Så här vill jag balansera sparandet
    när man är 65.

  187. Då har man kanske pengar för fem år
    i plånboken.

  188. Pengarna om fem, femton år
    har jag i globalfonder.

  189. Pengar för ännu senare
    kan jag ha i en sverigefond.

  190. Då har sparandet bra balans i början-

  191. -och växer
    utifrån när jag ska använda det.

  192. Jag tar inte fram allt bröd
    ur frysen-

  193. -på söndag morgon, utan sparar
    till resten av veckan.

  194. Det är samma sak här:
    Portionera ut pengarna över tid.

  195. Plånboken de närmaste fem åren. Då
    vet vi vad vi har att röra oss med.

  196. Är man ung räcker det kanske med
    närmaste två åren av räntepengarna-

  197. -eftersom man jobbar
    och har lönen som buffert.

  198. Har man pension har man
    en tydligare bild över ekonomin.

  199. Då känns fem år tryggare.

  200. När man blir äldre, säg 65-

  201. -kanske man väljer
    att ha de första fem åren...

  202. Tioårsperspektivet också,
    globalfonder.

  203. Man tar kanske bort sverigefonden.

  204. Man har mer och mer i räntor
    ju äldre man blir.

  205. Men att ha hälften i räntor som många
    har vid 65 tror jag är för mycket.

  206. Så mycket pengar använder vi inte
    de första åren av vår pension.

  207. Jag tror att vi glömmer bort att vi
    ska ha kul vid 67 och 72 också.

  208. Så skulle jag spara mina pengar.

  209. Var det en begriplig bild?
    Hålla balansen även framåt.

  210. Okej. När vi tittar på
    vad vi har i sparkontovärden-

  211. -vad finns det att fundera på
    när vi väljer sparkonto?

  212. Det finns tre enkla saker
    att tänka på.

  213. Leta efter ett sparkonto som ger mer.
    0,7 procent har snittsvensken.

  214. Hoppas ni har mer, leta annars.

  215. Räntan är ju pressad
    nu i februari 2014.

  216. Sikta på runt 1,5 procent.

  217. Ring runt till bankerna och jämför.

  218. Fråga om de har insättningsgaranti.
    Om de gör nåt dumt eller konstigt-

  219. -garanterar staten upp till
    900 000 kronor. Mycket pengar.

  220. Ibland hör jag: "Lås in pengarna
    i två tre år så får du högre ränta."

  221. Men pengarna hade vi för att vi ska
    använda dem. Ska vi då låsa in dem?

  222. Då måste vi ha
    ännu mer på sparkontot.

  223. Lås bara in det du vet
    att du inte ska använda på två år.

  224. Så du inte låser in pengar och inte
    kan använda dem och måste ta sms-lån.

  225. Nej... Det var sparkontot.
    Globalfonder. Vad kan vi tänka där?

  226. Globalfonder innehåller
    alla världens företag.

  227. SKF, Astra, men även Peking Telecom
    och Safari Telecom-

  228. -eller ett sydafrikanskt ölbolag.
    Alla är där.

  229. Så det gör inget
    om SKF går i konkurs.

  230. Man sparar i så många företag
    att om ett går i konkurs-

  231. -om det nu heter Ford eller... Vad
    har vi för känt bolag? Mercedes.

  232. Chevrolet eller Shell eller BP.

  233. Det märks inte, för det är
    en så liten del av sparandet.

  234. Globalfonden är
    den tryggaste aktiefonden.

  235. Förutom att den är bred och praktisk
    ska ni även tänka på priset.

  236. Billiga globalfonder
    kostar mellan 0,2 och 0,4.

  237. Snittsvensken i dag betalar 1,5.

  238. Ni kan lätt pruta 75 procent.
    Här är det mellandagsrea året runt.

  239. Branschen glömmer bara
    att förklara det.

  240. Leta efter billiga fonder.
    Många ger 0,4.

  241. Undvik kontoavgifter. Har ni
    kapitalförsäkring eller ett konto-

  242. -se till att det kostar 0 kronor.
    Det är roligare att betala.

  243. Isk-konto finns det nåt som heter.
    Det är ett konto som ger lägre skatt.

  244. Det passar aktiefonder
    som ska växa i några år.

  245. Då får vi ungefär
    en procent lägre skatt per år.

  246. Vi har en procent i skatt,
    men en procent lägre skatt.

  247. Isk-kontot är två år gammalt.

  248. Det ger låg skatt på sparpengar
    som växer längre.

  249. Det passar för aktiefonder
    och aktier.

  250. Om vi jämför med t.ex.
    30 procents-kontot-

  251. -eller 30 procents skatt på
    ett aktie- eller fondkonto-

  252. -ger Isk-kontot dig mellan
    10-15 procent mer i handen.

  253. Efter bara tio år.

  254. Kanske 1,5 procent mer får vi för att
    vi väljer en billigare skatt.

  255. Det startade för att
    man ville kittla svenska folket-

  256. -att kräva mer av sitt sparande.

  257. Då har man hittat på
    den här modellen.

  258. Ett svårt namn: investerarsparkonto.

  259. Men tänk bara att det ger lite extra
    pengar i fickan.

  260. De 3,5 procenten kan man höja.

  261. Först flyttade vi ju balansen-

  262. -till mer globalfonder så vi fick 3,5
    procents avkastning per år i ränta.

  263. Man får en procent till bara genom
    att välja bättre skatt.

  264. Nu är vi uppe på 4,5 procent.
    Jämfört med grannen-

  265. -som har allt på sparkontot
    och inget Isk.

  266. Det var mittenpotten.

  267. Sen har vi potten
    för sex, sju år framåt.

  268. Där har vi utmärkta sverigefonder.

  269. De är inte bra
    för att de heter Sverige-

  270. -utan det är mycket export
    till hela världen.

  271. Från Scania till Ericsson.

  272. Sverigefonden är mycket export och
    letar efter bra tillväxtområden.

  273. De är häftiga.

  274. Vad ska vi tänka på när vi väljer
    den? Jo, billiga sverigefonder.

  275. Det finns de som kostar 0,3-0,4.

  276. Man kan kräva 75 procents rabatt.
    Då får ni mer i fickan.

  277. Undvik kontoavgifter
    och ta ett Isk-konto.

  278. Ungefär som man ska tänka
    när man sparar i sverigefonder.

  279. Jag får ofta frågan om man ska flytta
    en sverigefond med vinster från 1984-

  280. -och har 78 eller 128 procents vinst
    på den. Ska man verkligen flytta den?

  281. Då måste man betala skatt.
    Men nån gång måste man det.

  282. Det känns jättejobbigt att erkänna.

  283. Man kan inte ge bort skatten till
    barnbarnen hur länge som helst.

  284. Hellre betala skatt i dag
    och sen ha Isk-konto med lägre skatt.

  285. Det är som att städa trappan och sen
    leva med lägre skatt framöver.

  286. Fördelen är att man kan byta till
    en billigare sverigefond-

  287. -än de gamla sverigefonderna.
    Man sänker skatten och avgiften.

  288. Det blir bra. Så tänker jag.

  289. Vi har valt tillväxtfond, eller träd-
    gårdsfond för att spara på lång sikt.

  290. Det var det sparandet jag tänkte gå
    igenom som gäller er egen ekonomi.

  291. För 50 år sen ville många svenskar
    spara och gneta och kämpa-

  292. -för att ge pengar till barnen.
    Då var samhället inte så generöst.

  293. I dag är samhället generösare.
    Vi är bättre utbildade och jämlikare.

  294. Det är tuffare att bli äldre.
    Många ger inte barnen pengar längre.

  295. Men möjligheten finns.
    Jag vill ge tips om det också.

  296. Den enkla bilden är att barnbarnen
    har ett sparande som är ännu längre.

  297. De sparar i 20-30 år.

  298. De ska inte använda pengarna
    när de fyller tio eller sjutton-

  299. -utan vill att pengarna ska växa
    till kanske en lägenhet.

  300. Körkort vill dagens ungdomar inte ha,
    de ska ha koll på sin mobiltelefon.

  301. Vad ska vi spara i?
    Sverigefonder är bra.

  302. Men även tillväxtfonder
    för länder längre bort.

  303. Kina, Brasilien, Indien
    eller Afrika.

  304. Länder som växer så det knakar.
    De varierar mer i värde-

  305. -men där sparar jag mer av pengarna
    till mina barn.

  306. En ekonomi som jag tror blir bra
    på den sikt de själva har.

  307. Annars passar Isk-konto
    för dem också.

  308. Avgifterna är lite högre. En billig
    tillväxtfond kostar 0,8-0,9.

  309. Man kan blanda sverige- och tillväxt-
    fonder för att få bra sparande-

  310. -och hålla nere avgifterna
    med låg kontoavgift.

  311. De var de tankar jag hade för att få
    bättre koll på pengarna.

  312. Få en bättre balans, bättre avgifter-

  313. -och få ut mer i slutänden
    så det blir roligare.

  314. Ha inte allt på bankkontot.
    Det känns enkelt.

  315. Men ska man inte använda pengarna på
    fem år finns det bättre sparformer.

  316. Plocka inte frukten i januari.
    Låt den växa till september.

  317. Vi har utbildningar
    för olika målgrupper.

  318. Du brukar ge tips
    till varje målgrupp.

  319. Vad ska pensionärer välja för
    sparformer om du bara får välja två?

  320. Pensionärer är duktiga på bankkonton,
    så det hoppar vi över.

  321. De sparformer jag tänker på är
    billiga globalfonder.

  322. Där kan ni hitta mer pengar
    för era pengar.

  323. Har ni sverigefonder, fortsätt med
    det. Kanske såna som är billigare.

  324. Det finns många dyra fonder.

  325. Om jag läst på rätt om sparpengar
    är det så-

  326. -att de flesta pensionärer
    har pengarna på banken.

  327. Snittsvensken har hälften där.
    Pensionärer mer.

  328. Vad händer med de pengarna?
    Hur förräntar de sig-

  329. -med tanke på inflationen
    och räntan i dag?

  330. Snittsvensken har på sparkontot 0,7.
    i ränta.

  331. Inflationen ligger där omkring också.
    De följs åt.

  332. Egentligen får vi ingenting i
    praktiken för pengarna på banken.

  333. Det är banken som tjänar pengar.
    När räntan stiger till två-

  334. -har prisökningarna nog också gjort
    det. Vi trampar lika mycket vatten.

  335. Vi har ingen förtjänst av att spara
    på banken även om det kan kännas så.

  336. Ränta på ränta-effekten blir ju...

  337. -Vet alla vad det är?
    -Förklara det annars.

  338. Man kan förklara med
    matematiska formler.

  339. Men en bättre variant, som även mina
    döttrar förstår, är två kaniner.

  340. Om de får växa i lugn och ro
    är de plötsligt fem kaniner.

  341. Får de vara i fred i ytterligare
    några månader är det tjugo till.

  342. Det är en fantastisk kanin-effekt.

  343. Exakt samma effekt kan vi få med våra
    pengar, om vi inte håller isär dem.

  344. Har man ett sparkonto
    fortsätter det att vara två kaniner.

  345. Men om vi bara skaffar oss
    en aning tillväxt-

  346. -får vi mycket kaniner på kontot.

  347. -Det är ränta på ränta.
    -Pedagogiskt förklarat!

  348. -Jag tror att även söner fattar det.
    -Tror du? Jag har aldrig prövat.

  349. Det ska jag pröva på mina. Hur många
    svenskar har upptäckt Isk-kontot?

  350. 600 000.
    Isk-kontot växer så det knakar.

  351. Ytterligare 600 000 säger
    att de ska öppna.

  352. De är nog dubbelt så många om ett år.
    Nu är ekonomin intressant-

  353. -så då öppnar nog fler.

  354. Folk säljer också gamla, dyra fonder
    och väljer Isk inte bara för skatten-

  355. -utan också för att få lägre avgift.

  356. Är det svårt att öppna ett Isk-konto?
    Hur gör man?

  357. Man trycker "klick"
    och så har man öppnat. Så är det.

  358. Man lämnar ofta bara personnumret
    och får...

  359. I går berättade jag att över
    en miljon svenskar inte är digitala.

  360. Men många vill förvalta sina
    sparpengar på ett bra sätt.

  361. Hur öppnar man ett Isk-konto om man
    inte har tillgång till en dator?

  362. Då får man antingen öppna dörren
    och gå in på banken-

  363. -eller ta upp telefonen och ringa.
    Det går så lätt.

  364. Man har inte sett mycket reklam för
    Isk-kontot. Vad beror det på?

  365. Jag har en bra gissning:
    Bankerna får inte ha avgifter på det.

  366. Då har banken ingen anledning
    att sälja det.

  367. Det är som att sälja korv
    som man inte fått avgift för.

  368. Några banker har blivit bättre, men
    de flesta har glömt att prata om det.

  369. Bra att man är tydlig med vad ett
    Isk-konto är, så alla förstår.

  370. Skulle man be om nåt gratis från
    banken går personen och tar en kaffe.

  371. Men stå på er.

  372. Frågor från deltagarna?
    Där har vi en.

  373. Då fortsätter jag med
    det här med...Isk hette det, ja.

  374. Finns det nackdelar
    och kan man ha det i flera banker?

  375. Sen undrar jag
    om du vill säga nåt om indexfonder.

  376. Det finns en nackdel som framför allt
    farbröder brukar påpeka.

  377. Man kan inte kvitta
    vinster mot förluster.

  378. Om man har en förlust på en vecka,
    en månad eller ett år...

  379. ...då kan man kvitta på Skatteverket.

  380. Om du har samma vinst, samma förlust.

  381. Det känns som skatteplanering.

  382. Men med Isk-kontot
    ordnas det automatiskt.

  383. Man behöver inte ens skicka in
    en deklaration.

  384. Om man vill trixa kan man tycka att
    det är kul, men man tjänar inget.

  385. Det går plus minus noll ändå.
    Det argumentet köper jag inte.

  386. På Isk-kontot kan man ta ut pengarna
    när man vill. Men spara dem i tre år.

  387. Spara inte i en vecka. Då får man nog
    mer skatter än vinster.

  388. Det andra var om indexfonder.
    Jag kan upprepa frågan.

  389. Kan man ha Isk-konto på flera banker?

  390. Isk-konto finns på nästan alla banker
    och det går lätt att flytta.

  391. Du får ha ett Isk-konto på bank A, B
    och C och flytta hur mycket du vill.

  392. Det finns inget tvång
    att vara på samma bank hela livet.

  393. Jag har bolån på en,
    betalar på en annan-

  394. -sparar på en tredje
    och har pension på en fjärde.

  395. Jag är lite specialist på Isk.
    Jag har öppnat två.

  396. När jag ska prata för åldringar är
    det bra att jag vet hur det går till.

  397. Jag gick till banken
    och hade ingen dator.

  398. Det gick utmärkt att teckna det.

  399. Men nu blev jag nyfiken när du sa-

  400. -att är man en trogen bankkund
    som de flesta äldre är-

  401. -då kan man väl inte pruta
    på förvaltningsavgiften-

  402. -när det gäller olika fonder?

  403. Det finns nog inte i min värld
    att jag skulle kunna säga det.

  404. Det finns i din värld. Det är bara
    att säga: "Hej, farbror bankman."

  405. "Jag vill ha en billigare fond
    än den du erbjudit mig."

  406. Så där. Prova, det funkar.

  407. Alla banker
    har inte billigare fonder.

  408. Handelsbanken har en billig
    sverigefond, SEB en billig europa...

  409. Nu pratar du om sverigefonder?

  410. Ja. Och i praktiken kan du ha
    en Nordea-fond hos Swedbank.

  411. Det finns ingen lag som säger
    att de inte får ha det.

  412. De vill ju
    att köper Nordea hos Nordea.

  413. Men du kan ha vilka fonder du vill
    var du vill.

  414. Bara du som kund kan ställa krav och
    säga:

  415. "Får jag inte ha Swedbank-fonderna
    hos er är jag inte med."

  416. -Det är bra att kaxa upp, då.
    -Att vara trogen kund...

  417. ...får man inte mycket betalt för
    i Sverige.

  418. Efter Claes kommer
    ett avsnitt om fonder.

  419. Då får ni lära er ett bra verktyg-

  420. -där man kan jämföra och hitta fonder
    inom samma kategori.

  421. Vi ska visa hur det kan skilja i
    avgifterna. Det är nästa avsnitt.

  422. -Nån mer fråga?
    -Vi hade en indexfondfråga.

  423. -Upprepa frågan så kan jag ta den.
    -Jag måste komma med mikrofonen.

  424. Annars upprepar jag frågan.
    Vad det är för nåt?

  425. -Indexfonder är kanske nästa avsnitt?
    -Ja.

  426. Det är lågprisfonder. Det sköts
    automatiskt och håller ner priserna.

  427. Om man tittar tre år tillbaka, så av
    tjugo aktivt förvaltade fonder-

  428. -har nitton misslyckats.
    Indexfonder har varit bättre.

  429. Det är svårare än nånsin
    för en förvaltare att lyckas i dag.

  430. På 80-talet var många duktiga,
    i dag är det svårare.

  431. Därför väljer jag gärna indexfonder.

  432. Vad är din kommentar om aktieobliga-
    tioner som marknadsförs mycket?

  433. Och förklara certifikat för mig.

  434. Vad är det och är det intressant?

  435. Aktieobligationer först.
    Vissa svenskar får telefonsamtal.

  436. Man har sett i taxeringskalendern
    att Knutsson missat en miljon.

  437. "Honom måste vi hjälpa."

  438. Då ringer de och säljer saker
    som de själva tjänar pengar på.

  439. Aktieobligationer är "covered call"
    eller "auto call"...

  440. Det finns begrepp som tar timmar
    att förklara och längre att förstå.

  441. Så jag säger: Undvik dem.
    De är knepiga-

  442. -och det är svårt att förutse
    om det blir nåt.

  443. Ett sparkonto är lätt att förutse.

  444. Globalfonder ger i snitt fem procent.
    Ha sparformer man förstår.

  445. Det är som att ha exotiska kryddor
    och aldrig använda dem.

  446. Det misstaget har jag gjort själv.
    Jag hade åtta kaprisburkar hemma.

  447. Min fru slängde några.

  448. Man ska ha det
    som man förstår sig på att använda.

  449. Undvik dem, tycker jag.

  450. Certifikat är att man handlar för
    en liten del av sparformen.

  451. Man kan ha certifikat i olja,
    kakao eller kaffebönor.

  452. Ett papper som representerar
    nåt annat.

  453. Då kommer man åt sånt som inte finns
    i aktier eller på Konsum.

  454. Men det behöver inte vanligt folk
    spara i. Ha de enkla sparformerna.

  455. Det kan ju vara kul att lära sig
    en ny sparform.

  456. Men det är mer på skoj än på allvar.

  457. -Okej, Claes.
    -Ring, mejla, skriv.

  458. Sparbroschyren tar upp
    allting som Claes berättat om.

  459. Den är väldigt läsvärd.
    Många lönsamma tips i den.

  460. -Tack Claes för att du kom hit i dag.
    -På återseende.

  461. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Tillgångar på äldre dar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sparekonomen Claes Hemberg ger råd om hur man som äldre kan göra det bästa av sina tillgångar. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Pensionärer, Privatekonomi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i UR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Tillgångar på äldre dar

Sparekonomen Claes Hemberg ger råd om hur man som äldre kan göra det bästa av sina tillgångar. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Automatiseringens tidevarv

Kan tekniken ge oss mer fri tid?

När datorer och robotar hanterar alltfler av våra arbetsuppgifter kan man fråga sig varför vi människor behöver jobba så mycket som vi gör. En av 1930-talets viktigaste nationalekonomer, John Maynard Keynes, förutspådde att teknikutvecklingen skulle göra det möjligt att sänka arbetsveckan till 15 timmar år 2000. Varför blev det inte så?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mod

Selma

Ända sedan Selma var liten har hon haft en muslimsk tro. Lika länge har människor dömt henne för den tron. Hon tar oss med till sitt enda frirum, moskén. Där får vi vara med under hennes bön då hon ventilerar allt det som är jobbigt.