Titta

Familjen

Familjen

Om Familjen

Att vara förälder är att ingå i en spännande, svår och underbar relation tillsammans med en växande liten människa. Samtidigt är man under hela sitt liv barn till någon annan. Föräldraskapet innebär att ständigt pröva sig fram och att hitta sitt eget sätt att vara förälder på. Hur vill jag göra och vilket slags familjekultur vill jag ge mitt barn? Vi möter många olika slags familjer, i olika livsfaser och med olika tankar om hur livet kan levas eller hur det bara blev.

Syfte

Att stärka föräldrar och blivande föräldrar i sin föräldraroll genom att undersöka följande frågeställningar: Vad är kärlek? Vad utgör en familj? Vad gör vi med tiden som bara rusar på? Vilken roll spelar könsrollerna? Vad händer i konflikter och när den riktiga krisen inträffar? Hur hanterar man den ständiga oron och när är man tvungen att börja om? Hur ska man kunna räcka till och känna att man duger? Vilken roll spelar det sociala arvet? Hur är det att bli förälder första gången? Och varför gör frigörelse så ont ibland?

Till första programmet

Familjen : KärlekDela
  1. Och så lunchar vi på tisdagar.

  2. Det här är jättegott.
    Det är mysigt att luncha med dig.

  3. Dami.

  4. Älskar du mig?

  5. Luther betraktade äktenskapet
    som ett företag.

  6. I så fall har du gått i konkurs.

  7. Ja, på många sätt. En skilsmässa
    innebär konkurser på olika sätt.

  8. -Dami.
    -Ja, jag vet!

  9. Jag älskar när ni kommer och kramas.

  10. Jag känner mig som en amatör här,
    för ni har ju betat av-

  11. -ett antal relationer.
    Särskilt Bosse.

  12. Det låter som om jag är någon...

  13. Ja, men du har fem barn
    med tre olika kvinnor.

  14. Och antagligen några relationer till.

  15. Det var mer innan jag blev pappa.

  16. Jag har levt ett lugnare liv
    under de åren.

  17. Man kan fundera på olika sätt
    kring det här med kärlek.

  18. Har man lyckats?
    Är man bra eller dålig på det?

  19. Ett livslångt äktenskap låter fint-

  20. -men det kan också innehålla
    ett mått av feghet.

  21. Att bryta upp behöver inte betyda
    att man inte klarar av relationer.

  22. Det kan också handla om
    att man ställer krav.

  23. Jag kan känna, när jag ser relationer
    runt om mig-

  24. -med människor som har barn,
    hus och sommarhus-

  25. -är att det blir så mycket projekt.
    Som om de driver ett företag.

  26. Jag har ju själv brutit upp
    från ett tjugoårigt äktenskap.

  27. Varför var det så viktigt att stanna
    kvar i något mindre bra?

  28. Man måste också säga...
    Om man nu ska ta grunden-

  29. -i Luthers, som du säger,
    syn på äktenskapet som ett företag.

  30. Folk har olika idéer kring företag.

  31. En del säger att om man inte har gått
    i konkurs tio gånger-

  32. -har man inte tagit några risker.

  33. Men det är en lite...
    Vad ska man kalla det för?

  34. En lite stram syn på äktenskapet,
    och på kärleken.

  35. Frågan måste vara:
    Vad är kärlek egentligen?

  36. Det finns olika sorters kärlek. Du
    kan känna en kärlek till en partner.

  37. -Den är speciell.
    -Men vad är den?

  38. Kärlek kan ses som en stark känsla av
    sympati och välvilja till den andra.

  39. Den andras vilja och väl är lika
    viktig, eller viktigare, än ens egen.

  40. Den definitionen fungerar på kärleken
    man känner för barnen och partnern.

  41. I kärleken till partnern
    tillkommer erotik-

  42. -men i grunden är det
    samma typ av känsla.

  43. Det är en bra definition.

  44. Man bryr sig om någon annan
    lika mycket, eller mer, än sig själv.

  45. Det är fint.

  46. Säg om du tycker att du lämnar
    eller hämtar för mycket.

  47. Är det okej att jag inte hämtar
    varje dag?

  48. Det vet du att det är.

  49. Vi kämpar vidare, Peter.

  50. -Vi kämpar vidare efter sjutton år.
    -Ja, det gör vi.

  51. -Barnen nu måste vi gå och lägga oss.
    -Ja.

  52. -Nu ska vi lägga oss.
    -Jag ska hämta tandborstarna.

  53. Här, Julius.

  54. Hej, min vän. Vill du ha välling?

  55. Isak.

  56. Extrakläder till Julius.
    Och Isaks ryggsäck med läxan.

  57. De slutar en timme tidigare i dag.

  58. Vi tyckte båda att det var
    en katastrof att få barn.

  59. Det var en svår förlossning,
    och han hade kolik och han skrek.

  60. Ingenting var lätt.
    Allting var bara kaos.

  61. Allt bara sprack. Jag hade höga
    förväntningar på hur det skulle bli.

  62. "Nu är vi redo." Det blev ett nytt
    liv, men inte som vi hade tänkt oss.

  63. Det sägs att andra barnet är lätt,
    men det var nästan ännu värre.

  64. Båda jag och Peter var helt slut.

  65. Jag var helt fokuserad på barnen.

  66. Peter mådde inte bra,
    och krävde jättemycket av mig.

  67. Han ville ha kärlek,
    och jag räckte inte till.

  68. Det blev en väldig frustration. Han
    fick inte mig, jag räckte inte till.

  69. Vi gled ifrån varandra så här.

  70. Vi stod och skrek på varandra.
    Barnen skrek, och vi skrek.

  71. Det var katastrof i flera år.

  72. Jag är en dubbelnatur. När det kommer
    till jobbet och att prestera-

  73. -har jag alltid varit stark,
    för där hämtar jag kraft.

  74. Det som händer i mig när jag börjar
    jobba, det är som att äta godis.

  75. Det blir snabba sockerkickar.

  76. Man får en direkt bekräftelse.

  77. Med familjen vet man inte hur det
    blir förrän långt efteråt.

  78. Om tjugo år... Det beror på hur
    mycket de behöver gå i terapi sen.

  79. Jag vet inte om jag är en bra mamma,
    men jag är bra på mitt jobb.

  80. Hinner vi bygga något i helgen
    i stugan?

  81. Det ska vi nog hinna.

  82. Det blir ju aldrig klart.

  83. Du fixar allt som är jobbigt för mig.

  84. Jag har tänkt på det. Du kanske
    efterlyser mer egentid med mig.

  85. Att vi ska vara tillsammans
    utan barn. Det är så svårt.

  86. Ska vi boka in ett restaurangbesök i
    veckan? Eller är det bra som det är?

  87. Och så lunchar vi på tisdagar.

  88. Det här är jättegott.
    Det är mysigt att luncha med dig.

  89. Det har tagit tid att fatta det,
    att det är du som är viktig.

  90. För mig har annat varit viktigt.
    Du har varit som en möbel i mitt liv.

  91. -Du finns ju alltid där.
    -Du har sagt det. Jag räknas inte.

  92. Vi träffas varje dag.
    Varför ska jag anstränga mig med dig?

  93. Nu har jag insett
    att det kanske man får göra, då.

  94. Peter är verkligen en fighter.
    Jag är inte det.

  95. Jag har varit ganska ego i
    förhållandet. Det är jag och barnen.

  96. Mamma är hemma.

  97. Jag älskar när ni kommer och kramas.

  98. -Hej, Peter.
    -Hej.

  99. -Vad gör du?
    -Mormorskyckling.

  100. Isak. - Dig har jag hälsat på.
    - Hej, Isak.

  101. Man kan tycka att Kicki fokuserar
    för mycket på sitt.

  102. Men det gäller att prata, prata,
    prata...och förstå varandra.

  103. -Vad ska du göra, mamma?
    -Jag måste skriva ett mejl.

  104. Okej. Ett mejl.

  105. -Den här, den teckningen.
    -Vad fin den var.

  106. Ibland blir man besviken.
    Det blir väl alla.

  107. Förr var det mer: "Åh, ska du sitta
    med datorn? Jag vill prata."

  108. -Vad gör du?
    -Kom.

  109. Jag började göra mina saker
    på mina villkor.

  110. Då började jag förstå henne bättre.

  111. Det är viktigt att hitta
    det man tycker om.

  112. Jag tycker om att spela,
    eller att vara med familjen.

  113. Man måste hitta lite tid
    för varje sak.

  114. Det bästa är när vi sitter i soffan
    och gör varsin grej, i varsin bubbla.

  115. Vi tillåter varandra att göra det.
    Barnen kommer och går.

  116. Det blir mer naturligt
    än när en sitter så här-

  117. -och den andra väntar:
    "När är du klar?"

  118. Vi börjar hitta det. Det blir friare,
    och jag blir nyfiken på Peter.

  119. Det är en dröm hos många att man vill
    ha någon som man både kan pussa på-

  120. -och prata om nästan
    allting viktigt med.

  121. Och om man har lite kunskap
    om sig själv inser nog de flesta...

  122. Alltså om man är sann i sin insikt
    och vågar se vem man verkligen är.

  123. De bra sakerna kan jag behålla, de
    dåliga sakerna kanske bör förändras.

  124. Om man ser så på sig själv så
    kan man se så på den andra så.

  125. Man måste gå in med en realistisk syn
    att det här faktiskt är en människa.

  126. "Hur bra är jag själv, då?"
    kan man tänka utan att bli mesig.

  127. Jag tänker på det här med barnen.

  128. Relationer tar ofta slut inom tre år
    efter att man har fått barn.

  129. Nästa stora skilsmässotid är
    när barnen flyttar hemifrån.

  130. Det är en jätteomställning
    i en relation när man får barn.

  131. Jag blev med barn när jag och pappan
    hade känt varandra i två veckor.

  132. Hela vår relation har präglats av
    barn. Det kom tre efter varandra.

  133. Så jag har aldrig upplevt skillnaden,
    men folk pratar ju om den.

  134. Båda sakerna du nämnde, att vilja
    pussa på och prata med varandra-

  135. -upplever folk som ett problem,
    för barnen tar så mycket tid.

  136. Så hur man tar hand om
    sin relation...

  137. Jag tänker så att barn till stor del
    har varit ett kitt i mitt äktenskap.

  138. Det som har gjort
    att vi har hållit ihop.

  139. Jag har alltid, tillsammans med
    barnens pappa, kunnat se på barnen-

  140. -och tänka att de är fantastiska.

  141. Den största sorgen i en skilsmässa är
    att det får man aldrig med nån annan.

  142. Den känslan borde människor
    ta vara på mycket mer.

  143. Det är så stort.

  144. Det handlar om att man måste bygga
    en relation-

  145. -där man inte bara är föräldrar.
    Man behåller sin relation.

  146. Det är lätt att prioritera bort det
    i småbarnsåren.

  147. Sedan är det en praktisk fråga.
    Om man har en ojämlik...

  148. Att många skiljer sig de första
    tre åren är inte så konstigt.

  149. De flesta pappor stannar inte hemma
    med sina ungar, knappt första veckan.

  150. De går tillbaka till sitt vanliga
    jobb, och allt är precis som vanligt.

  151. Förutom att partnern
    är lite tröttare och lite surare.

  152. För mamman hemma
    är det en helt ny värld.

  153. En lever kvar i sin gamla värld,
    och en upptäcker något helt nytt.

  154. Det blir självklart en påfrestning
    för alla relationer.

  155. Jag har tänkt på det. Män kan ha
    en sorts distansförhållande-

  156. -till sina egna barn.
    Och egentligen tycker...

  157. Om man ska återgå till det du sa.

  158. Luthers definition av äktenskapet var
    att det var som ett företag.

  159. Om den ena kollegan jobbar övertid-

  160. -och den andra gör allt som vanligt
    och tar sina kaffepauser-

  161. -kommer företaget inte att gå bra.

  162. -Det är inte bra för arbetsklimatet.
    -Nej, just det.

  163. Förutsättningen för att kärleken
    ska leva är att man är solidarisk.

  164. Att man är lojala och ställer upp på
    varandra. Annars blir det svårt.

  165. Vi träffades 1991.

  166. Första tiden är äventyrlig
    och kittlande.

  167. Jag önskar att alla fick uppleva
    en sådan tid vi hade då, med glädje.

  168. Givetvis sorg också. Det kändes
    som om man var världsmästare.

  169. Ingenting kunde såra en,
    bara man hade varandra.

  170. Vi hade ganska tydliga avsikter
    att inte skaffa barn.

  171. Vi tillhörde dem som nästan föraktade
    andra par-

  172. -och hur mycket de gav upp
    för sina barn.

  173. Jag var starkt emot det.

  174. Men vi kom givetvis till den punkten,
    vi också.

  175. Moa var väldigt dålig i början.

  176. Vi for in och ut på sjukhuset.

  177. Vi fick veta att vår dotter
    hade cystisk fibros.

  178. Då blev man ju oerhört ledsen,
    besviken, arg och förbannad.

  179. Vi blev inte mer sammansvetsade då.

  180. Åsa blev lite av en lejonhona.

  181. Hon var med Moa dygnet runt.

  182. Medicineringen och rehabiliteringen
    är rätt omfattande.

  183. Hon skötte det fullt ut.

  184. Jag hade inget intresse av att rota
    i det och vara alltför delaktig.

  185. Ingen kunde göra det bättre än Åsa.

  186. Det grodde ett missnöje i oss båda.

  187. Vi hade ingen romantik,
    vi hade inget liv tillsammans.

  188. Man blir två redskap.

  189. Bägaren var på väg att rinna över.
    Till slut gjorde den det.

  190. Jag träffade en annan kvinna.

  191. Då beslutade vi gemensamt
    att jag skulle flytta hemifrån.

  192. Det kändes jobbigt.

  193. Att lämna dem i sticket.
    Så kändes det.

  194. Att ge en annan relation en ärlig
    chans kändes inte heller rätt.

  195. Familjen är i min värld viktig.

  196. Tiden när jag bodde ensam
    var oerhört mörk.

  197. Jag kände över huvud taget ingen
    glädje när jag stängde dörren om mig.

  198. Jag har bara mig själv att skylla-

  199. -och det gör det inte lättare.

  200. Vi beslutade att försöka igen.

  201. Jag och Åsa kunde inte se
    att våra liv skulle bli bättre-

  202. -om vi valde att ta steget fullt ut
    och leva separata liv.

  203. Så jag flyttade hem.

  204. -Bra, gumman.
    -En, två, tre, fyra, fem...

  205. I dag har vi gått igenom
    en situation som...

  206. Vi kanske inte har blivit stärkta
    av den.

  207. Kanske har vi blivit sårade
    och lite svagare.

  208. 30, ja. Kan du hoppa tio till?

  209. Men att vi ändå är där vi är-

  210. -borgar kanske för
    att det blir bättre framöver.

  211. I dag respekterar vi varandra.
    Vi är bra vänner.

  212. De bitarna som man kanske saknar
    hos en vän-

  213. -är väl det man hade i början
    när man träffades. Den intima biten.

  214. Det är möjligt att det kan komma.

  215. Titta, jag lagade bananen.

  216. Du får den.

  217. Efter tjugo års äktenskap
    har jag lärt mig att man måste vilja.

  218. Varje dag måste jag vilja välja
    att vara med dig.

  219. Det kanske låter oerhört kravfyllt.

  220. Jag tycker inte alls
    att det är konstigt.

  221. Jag har ju skilt mig ett par gånger,
    som sagt.

  222. Jag har nog inte skilt mig tio år
    för sent.

  223. I värsta fall kanske två år för sent.

  224. Det är aldrig lätt, men det har
    alltid känts som det vettigaste.

  225. Att sedan ge sig in
    och skaffa barn igen, det...

  226. Det är modigt.

  227. Det är klart att man vågar.

  228. Jag känner mig som någon sorts
    schlagerlåt när det gäller sådant.

  229. Jag är hellre lite ledsen ett tag-

  230. -än att jag inte vågar älska.

  231. Jag är så fånig att jag tycker
    att kärlek är det största som finns.

  232. Darth Vader har skjutit nu.

  233. Kom igen, vi ska åka
    till Darth Vaders skepp.

  234. Är vi framme? Nu är vi framme.

  235. Vi måste klättra upp på bron.
    Vänta på mig.

  236. -Minou.
    -Jag kommer.

  237. Det som är bra med Dami
    är att han är kärleksfull.

  238. Han hjälper mig ibland,
    och han är kul att leka med.

  239. Jag tycker inte om när han stör mig.
    Han gör mycket ljud.

  240. Det kan låta som om Star Wars kommer.

  241. Han kan låta som en dinosaurie,
    eller typ...ett skrik bara.

  242. Det är jobbigt.

  243. Dami.

  244. Älskar du mig?

  245. -Dami.
    -Ja, jag vet!

  246. Man förstår inte riktigt,
    för han är autistisk.

  247. Men han är min bror-

  248. -och då bryr man sig inte om
    ifall man inte förstår.

  249. Man älskar dem i alla fall.

  250. Mår du bra, Dami?

  251. Mamma, jag ska bada.

  252. Jag är rädd att han ska skada sig.
    Skada sig ordentligt.

  253. Vi var i badhuset
    när han var fyra år.

  254. Han var ju inte så duktig på
    att simma.

  255. Då höll han på att sjunka
    i den inte jättedjupa poolen.

  256. Då fick jag hoppa i och ta honom.

  257. Jag är ganska rädd för
    att det ska hända igen.

  258. Stopp! Du är så körd.

  259. Det blir komplicerat att träffa någon
    när man har barn sedan tidigare.

  260. Där är kommunikationen viktig.

  261. Textning: Maya Danielsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kärlek

Avsnitt 1 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är kärlek egentligen och hur kan man hålla liv i en parrelation trots allt vardagsbestyr? Blir det tråkigt eller rent av enklare om man som Luther betraktar äktenskapet som ett företag? Vilken roll spelar jämställdhet och att dela lika på tiden med barnen för att kärleken ska leva stark? Vi besöker några familjer i Göteborg, Huddinge och Limhamn som berättar om hur deras vardagsliv ser ut. Samtal om äkta kärlek och familjeliv med Ann Heberlein, trebarnsmor, etikforskare, och författare; Augustin Erba, tvåbarnsfar, journalist och författare och Bosse Löthén, fembarnsfar, journalist och musiker.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Familjesociologi, Föräldraskap, Parrelationer, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Familjen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kärlek

Avsnitt 1 av 12

Vad är kärlek egentligen och hur kan man hålla liv i en parrelation trots allt vardagsbestyr? Vi besöker några familjer i Göteborg, Huddinge och Limhamn som berättar om hur deras vardagsliv ser ut. Samtal om föräldraskap och familjeliv med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Familjeband

Avsnitt 2 av 12

Vad är egentligen en familj och hur förtjänar man titeln förälder? Vi besöker några familjer i Upplands Väsby, Kilafors och Skogås, med barn som av olika skäl inte lever med sina biologiska föräldrar. Samtal om föräldraskap, barndom och olika familjekonstellationer med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Tiden

Avsnitt 3 av 12

Vad lägger vi tid på och hur fria är vi att välja våra liv? Vi besöker familjer i Klockrike, Kalmar och Stockholm för att se hur de planerar sin tid. Samtal om familjeliv och att få tiden att räcka till med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Mamma, pappa, barn

Avsnitt 4 av 12

Varför finns det ofta lägre förväntningar på pappan än på mamman i en familj? Vi besöker familjer i Enskededalen, Klippan och Tumba för att få en inblick i hur de ser på könsroller i föräldraskapet. Samtal med Zanyar Adami, Gunilla Bergström och Lo Kauppi om de egna föräldrarnas roller och hur barndomen format dem som föräldrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Konflikt

Avsnitt 5 av 12

Måste man ha konflikter i en familj? Renar ett gräl, eller gör det bara ont? Samtal om stora och små konflikter i familjelivet med Ann Heberlein, Augustin Erba och Jesper Odelberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kris

Avsnitt 6 av 12

Hur bearbetar man familjekriser och hur påverkas familjemedlemmarna? Vi träffar några familjer som har genomgått olika typer av kriser och får höra hur de hanterat dem. Samtal med Gunilla Bergström, Lo Kauppi och Jonas Modig om olika sorters kriser och bearbetningens faser.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Oro

Avsnitt 7 av 12

Hur kan man hantera den ständiga oro som följer av att vara förälder? Vi träffar familjer som har oron ständigt närvarande på grund av sjukdomar som plötsligt kan förändra tillvaron. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om mod och rädslan för att familjemedlemmar plötsligt ska försvinna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att börja om

Avsnitt 8 av 12

Vad driver en omstart? Vad kan man göra om man fastnat i något, som sorg eller missbruk? Eller om man måste ge sig av hemifrån? Vi möter familjer i Hjällbo, Undersåker och Markaryd där en eller flera familjemedlemmar har haft anledning att starta om. Samtal om vikten av, och svårigheterna med, att lämna det som är inte är bra och starta på nytt med Zanyar Adami, Gunilla Bergström, och Lo Kauppi.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att räcka till

Avsnitt 9 av 12

Vilken roll spelar ens egna föreställningar om vad som är tillräckligt i ett föräldraskap när känslan av otillräcklighet slår till? Vi träffar personer som på olika sätt har tampats med otillräcklighetskänslor. Samtal med Ann Heberlein, Jesper Odelberg och Augustin Erba om att duga och att försonas med tanken på att man ibland inte är sitt bästa jag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Arvet

Avsnitt 10 av 12

Hur kan man bryta ett socialt arv och mönster från barndomen? Och vilsenheten man kan känna om man är adopterad, går den att skingra? Vi träffar personer som vuxit upp i familjer där fysiskt våld och övergrepp har förekommit. De har i vuxen ålder på olika vis följt mönstren från barndomen, men har nu hittat strategier för att hantera sina egna beteenden. Samtal med Gunilla Bergström, tvåbarnsmor, farmor och barnboksförfattare; Lo Kauppi, ettbarnsmor och skådespelare samt Jonas Modig, farfar, förläggare och poet, om arvets betydelse och betydelsen av förebilder.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att få barn

Avsnitt 11 av 12

Hur mycket förändras man av föräldraskap och hur mycket måste man förbereda sig? Eller är det bättre att bara låta det bli som det blir? Vi träffar familjer som väntar barn, som vill ha barn och som består av många barn. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om barnlängtan, barn som bara blir till och om att våga skaffa barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Frigörelse

Avsnitt 12 av 12

Hur påverkar en förälders egen frigörelse synen på barnens? Hur hanterar man separationsångest? Vi träffar olika familjer och pratar om tonåringar som gör uppror, om att vara tillräckligt gammal för att ta ansvar och att flytta hemifrån. Samtal med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr om frigörelse och hur den egna frigörelsen påverkar föräldraskapet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyanländ

Vilka räknas som anhöriga?

Om asylreglerna i Sverige. Vilka människor räknas som mina anhöriga enligt svenska asylregler? Och vart kan jag ansöka om familjeåterförening? Sam Safinia intervjuar asylrättsadvokat Ignacio Vita.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Bakom slöjan

Den marockanska sociologen Fatima Mernissi tolkade Koranen feministiskt och blev en ikon för muslimska kvinnors frigörelse. Hon stack också hål på myten om den västerländska kvinnans frihet. Jonas Svensson, professor i islamologi, berättar om hennes tolkning av islam, som skiljer sig rejält från de traditionella tolkningarna. Mikaela Lundahl, doktor i idé- och lärdomshistoria, berättar om boken "Shahrazad reser västerut" som Merinissi skrev efter att hon reagerat på hur västerländska män ser ut när de uttalar ordet harem.