Titta

Familjen

Familjen

Om Familjen

Att vara förälder är att ingå i en spännande, svår och underbar relation tillsammans med en växande liten människa. Samtidigt är man under hela sitt liv barn till någon annan. Föräldraskapet innebär att ständigt pröva sig fram och att hitta sitt eget sätt att vara förälder på. Hur vill jag göra och vilket slags familjekultur vill jag ge mitt barn? Vi möter många olika slags familjer, i olika livsfaser och med olika tankar om hur livet kan levas eller hur det bara blev.

Syfte

Att stärka föräldrar och blivande föräldrar i sin föräldraroll genom att undersöka följande frågeställningar: Vad är kärlek? Vad utgör en familj? Vad gör vi med tiden som bara rusar på? Vilken roll spelar könsrollerna? Vad händer i konflikter och när den riktiga krisen inträffar? Hur hanterar man den ständiga oron och när är man tvungen att börja om? Hur ska man kunna räcka till och känna att man duger? Vilken roll spelar det sociala arvet? Hur är det att bli förälder första gången? Och varför gör frigörelse så ont ibland?

Till första programmet

Familjen : KrisDela
  1. Jag får försöka stå ut.
    Det kanske går över.

  2. Jag ringer och pratar med dig.
    Varför jag gråter?

  3. Då sa jag: "Har någon dött?"
    Då ringde jag en taxi...

  4. Alla visste om tsunamin.
    Man behövde inte förklara.

  5. Det blev mer och mer luddigt.
    Vad är det för fel på barnet?

  6. Jag svek Linnea.

  7. Jag har ingen aning om varför jag
    dricker, men jag vet att det tär.

  8. Hur har ni hanterat...

  9. Jag har märkt att när det har
    varit en överraskande kris...

  10. Min pappa dog hemma
    när han var 47 år.

  11. Vi försökte få in honom
    på alkoholmottagningen.

  12. De skickade hem honom
    för att han var full.

  13. Vi var ju rädda för att han skulle dö
    och sen dog han hemma.

  14. När det väl hände på riktigt
    blev det ändå en verklig kris.

  15. Då upptäckte jag
    att mitt sätt att bete mig-

  16. -är att jag upprepar vad det är
    som har hänt om och om igen.

  17. Du går igenom situationen.
    Du måste upprepa.

  18. "Du ringde mig då."
    "Då sa jag: 'Har någon dött?'"

  19. "Ja." "Då ringde jag efter en taxi."
    "Nej, först ringde jag dit..."

  20. "Sen tog de pappa." "Du försökte
    åka med, men han var redan död."

  21. Mitt sätt att hålla mig klok...

  22. Det känner jag igen
    från när min make gick bort.

  23. Jag räknade timme för timme. "Vad gjorde
    jag då? Hämtade en mango."

  24. "Den orkade han inte äta."
    "Sen låg jag och läste i en tidning."

  25. Om och om igen.
    Det kanske hör krisen till.

  26. Att man vill komma ihåg
    de sista dygnen som hade varit innan.

  27. Jag stod i en tambur hos en släkting
    på ett kalas när samtalet kom.

  28. Sen reagerade vi ganska olika.

  29. En av Jakobs bröder och jag
    tittade varandra i ögonen.

  30. Vi förstod genast att vi var
    övertygade om att Jakob var död.

  31. Medan min fru och den andra brodern
    hade bestämt sig för att han fanns.

  32. Jakob hittades överhuvudtaget inte
    förrän många veckor senare.

  33. Vi började vänja oss vid tanken
    att det skulle förbli så.

  34. Att havet var en grav och att Jakob
    hade försvunnit som en sjöman.

  35. Sen hittade de honom och han
    kunde identifieras med tandkort.

  36. Vi hade olika faser.
    Det hade vi fortsättningsvis också.

  37. Man ska komma ihåg
    att man reagerar olika.

  38. Att genomgå kriser i en familj-

  39. -där man är stark och svag
    i olika faser...

  40. Alla gör inte samma sak hela tiden.
    Man växlar lite grann i det där.

  41. Jag vill bli kopplad till
    Johanna Petterson på Socialen.

  42. Okej, då vet jag läget.
    Kan man lämna ett meddelande?

  43. Tack, hej.

  44. Han var ju liksom guden bland
    alla pappor. Alla älskade honom.

  45. Man har varit så tajt med honom.
    Det har varit ens förebild i livet.

  46. Helt plötsligt så...

  47. Jag kommer ihåg en sak.
    Min son ringde mig på jobbet-

  48. -och bad mig komma hem till garaget.
    Jag kommer och han öppnar garaget.

  49. Hela golvet är täckt med flaskor-

  50. -och ölburkar och vindunkar,
    och allt är tomt.

  51. Då säger han: "Pappa, det här har du
    druckit de sista tre månaderna."

  52. Jag sa: "Nej, vi har haft fester.
    Det var annat folk här."

  53. Jag ljög, och han visste om det.

  54. Ivar, sjutton. Ett, sju.

  55. Jag har olika knep.
    Jag har försökt att blockera nummer.

  56. Jag har döpt om min kontakt
    till "svara inte".

  57. Det är ingen mening att svara.
    Då får han ett slags bekräftelse.

  58. Att han kan fortsätta köra sitt race.
    I stället för att stöta ifrån:

  59. "Det här är inte okej.
    Du måste ta tag i ditt liv."

  60. Det är en kyla som är... Ja, is.

  61. De vet ju att jag vill vara
    en närvarande pappa.

  62. Jag vill vara det
    efter två, tre dagars nykterhet.

  63. De vill att det ska gå minst
    tre-fyra veckor innan de svarar.

  64. Det är skitjobbigt.

  65. På grund av återfallet så har de
    tagit nycklarna till lägenheten.

  66. Med all rätt, för de tycker
    att jag ska ner på botten ordentligt.

  67. Då vill de inte
    att jag ska dricka i lägenheten.

  68. Det är en av de största
    anledningarna till att sluta.

  69. Att man inte har någon kvar längre,
    inte ens sin familj.

  70. Att saknaden blir så pass stor
    att man verkligen tar tag i det.

  71. Så fort det blir morgon efter
    att jag har druckit, så går jag.

  72. Jag går överallt.
    Det är sträckor på 1,5-2 mil...

  73. ...bara för att få bort ångesten.

  74. Jag ringer och pratar med dig.

  75. Varför jag gråter?

  76. Skit samma.

  77. Nej, det har inte hänt någonting.
    Jag ville bara börja nyktra till.

  78. Om vi säger så här...
    Jag åkte till Örebro och slogs.

  79. Och drack.

  80. Kommer du hem i helgen till Västerås?
    Jag undrade bara.

  81. Vi hörs sen. Hej då.

  82. Jag känner för en gångs skull
    lite rädsla för att träffa honom.

  83. Han har stöttat mig så mycket
    under resans gång.

  84. Även han börjar tröttna.

  85. Han undrar ju
    vem fan jag egentligen är.

  86. Det säger han rakt ut. I dag
    har jag faktiskt inget svar på det.

  87. Det går ju att laga en relation.

  88. Men det sker inte på en dag.

  89. Han har en väldigt lång väg tillbaka.

  90. -Tjena! Hur gick tentan?
    -Den gick bra.

  91. -Den gick bra.
    -Okej.

  92. -Skönt att se dig.
    -Detsamma.

  93. -Du ser lite sliten ut.
    -Gör jag?

  94. Det är inte så mycket positivt snack.
    Det tar energi. Det är inte kul.

  95. -Det är faktiskt inte roligt.
    -Nej. Jag måste ju bort från det här.

  96. Jag har så mycket roligare
    utan alkohol.

  97. Jag har ingen aning om
    varför jag dricker.

  98. Jag har ju sagt att det är mycket
    på jobbet. Jag hittar på ursäkter.

  99. Jag har kommit till insikt. Det är
    skitsnack att jag vill ha det lugnt.

  100. Jävla massa trams.
    Men jag vet också att det tär.

  101. Och så... Ja.

  102. -Jag ska fixa det.
    -Jag vet inte vad du ska göra.

  103. -Jag får skylla mig själv.
    -Ja.

  104. -Vinterdäck?
    -Inte än.

  105. -Ska du fixa det i dag?
    -Ja.

  106. Okej. Sköt om dig nu, grabben.
    Hälsa alla från mig. Kör försiktigt.

  107. Vi ses sen. Ha det så gott. Hej då!

  108. Vi kommer alltid att ha honom
    som vår pappa så länge han lever.

  109. Man kommer aldrig att ge upp hoppet.

  110. Min dotter, som föddes 1972...

  111. På den tiden fanns inte ordet autism,
    inte som ett särskilt handikapp.

  112. Det jag kunde hitta på biblioteken
    om autism och psykotiska barn...

  113. Det stod att kalla,
    intellektuella mödrar-

  114. -var särskilt benägna
    att föda såna barn.

  115. -Stod det så?
    -Ja, det var ganska vedertaget.

  116. Det var innan serotonin och allt
    som hjärnforskarna upptäckte.

  117. Jag levde de närmaste åren,
    tills hon var tretton år, i tanken:

  118. "Innerst inne ska du veta, att du
    är en kall, intellektuell mor."

  119. Tyvärr är jag det också.
    I alla fall intellektuell!

  120. Men då hände detta underbara.
    Det är gräsligt att säga det nu.

  121. Då kröp det fram
    att hon hade en fysisk hjärnskada-

  122. -och autistiska tendenser.
    De där tendenserna kände vi ju till.

  123. Men hon avskydde inte kontakt.
    Hon brydde sig inte om kontakt.

  124. Då fattade jag att det inte bara
    kan vara jag som är en kall mor.

  125. Tur att forskningen går framåt.

  126. Tänk hur många kvinnor som har levt
    med det och nästan har gått under.

  127. Fruktansvärt.
    Stod det någonting om papporna?

  128. De var inte med i bilden,
    i stort sett!

  129. Vi har ju vanföreställningar nu som
    kommer att revideras på olika sätt.

  130. Det som är tänkvärt är
    hur försiktig man borde vara-

  131. -med att skuldbelägga andra
    på det sättet.

  132. Vilken skada de gjorde
    som formulerade detta för dig.

  133. Jag svek Linnea.

  134. Att rasera någonting går ganska fort,
    men att bygga upp förtroendet igen...

  135. Vi har alltid haft en bra relation,
    sen hon var liten.

  136. Vi är ganska lika varandra.

  137. Det kom smygande.
    Hon ville inte gå till skolan.

  138. Ser du där uppe? Hur mycket löv
    som helst som täpper till stupröret.

  139. Då kan det bli...

  140. Vi förstod inte vad det var,
    om det var trots eller nåt.

  141. Vi kontaktade skolan. De var
    helt oförstående, för hon var duktig.

  142. Hon hade kamrater.

  143. Linnea ville inte prata om det.
    Hon kunde inte prata om det.

  144. Vi gick hos psykologen
    var fjortonde dag.

  145. Men det hände egentligen ingenting.

  146. Ingenting hjälpte.
    Vad vi än gjorde så blev det fel.

  147. Vi pratade inte med varandra.
    Jag nådde inte henne.

  148. Man ifrågasatte ju sitt föräldraskap.
    "Vad gör vi fel som föräldrar?"

  149. "Vad gör jag för fel som pappa? Vi får
    inte i väg henne till skolan."

  150. Den här maktlösheten...
    Man har frågat psykologen om hjälp.

  151. Man har pratat
    med goda vänner och allting.

  152. Vi får höra att barnet har skolplikt.
    "Absolut, men hur hårt ska vi gå?"

  153. "Det ska väl inte vara så svårt? Det
    är väl bara att få henne att gå upp."

  154. En gång släpade jag henne. Jag tog
    tag i henne och gick ut till bilen.

  155. Hon börjar gråta. Hon får en
    panikartad ångest och börjar skrika.

  156. "Hjälp! Hjälp! Pappa tar mig!"

  157. Vi lyckades till slut,
    för hon gav upp.

  158. Där fick vår relation en riktig törn.

  159. I hennes ögon begick jag
    ett övergrepp på henne.

  160. Jag kommer inte ihåg
    hur mycket köttfärs jag hade här.

  161. Då börjar jag med den.

  162. Vändningen i det här kom
    när Linnea hamnade på Fjällenskolan.

  163. Den läraren sa till oss tidigt-

  164. -att man måste försöka göra
    en ordentlig utredning.

  165. Det tog väl tre eller fyra dagar.
    "Hon har ju Aspergers syndrom!"

  166. Då föll ju alla bitar på plats.
    Då började man förstå. Klockrent.

  167. Det är ju så med Linnea att hon...
    Ibland så funkar det bara inte.

  168. Vissa dagar är hon på sitt rum.

  169. Hon vill komma ner,
    men hon kan inte.

  170. I dag är en sån dag
    när det inte funkar.

  171. Då låter vi henne vara där.

  172. Nu kan vi prata med varandra.

  173. Vi kan umgås, hon och jag.
    På hennes villkor, naturligtvis.

  174. Gärna när det är fotboll på tv.
    Då vill hon komma ner och prata.

  175. Det är bara att gilla läget
    och ta chansen. Det måste man göra.

  176. Det går sakta,
    men det går åt rätt håll.

  177. Vart det bär,
    det får framtiden utvisa.

  178. Men jag tror och hoppas att vi är
    på rätt väg. Både som familj-

  179. -och min och Linneas relation.
    Att den är på rätt väg.

  180. En kris kan antingen
    förstöra eller utveckla.

  181. Jag hade tur
    som fick utvecklas i min kris.

  182. Jag har fått blomma och fått gå
    på teaterhögskola och Komvux.

  183. Lärare och psykoterapi, allt.
    Det finns många som inte får det.

  184. -De knyter sig i stället.
    -De fastnar.

  185. De hamnar i stället på Hinseberg.

  186. Det är väldigt hårfint
    hur man hanterar det.

  187. Ni i er familj hanterade er kris
    genom att bli starkare.

  188. Det är svårt att veta
    vad som är det ena och det andra.

  189. Starkare har man kanske blivit.

  190. På ett sätt kan man säga att om
    man har gått igenom en riktig smäll-

  191. -antingen om den är utifrån
    eller av inre skäl...

  192. Man är oskyddad. De som aldrig
    har haft motgångar i livet-

  193. -och aldrig har upplevt
    något riktigt otäckt...

  194. -De är på något vis väldigt utsatta.
    -Lite utanför.

  195. Så länge man går oskyddad och inte
    har erfarenhet av något besvärligt-

  196. -är det ju klart att man har
    en erfarenhet som fattas.

  197. Då vet man inte hur det ska gå.
    Det är farligt.

  198. Det var några tjejer och killar
    som var ett gäng.

  199. De trodde att de var
    mycket coolare än alla andra.

  200. Antagligen trodde de att jag
    skulle bli som de och mobba andra.

  201. Jag hade inte bestämt mig om jag
    skulle vara ensam eller mobba andra.

  202. Men jag vill verkligen inte mobba.
    Det är inte en sån person jag är.

  203. Då sa jag: "Det här är inte bra.
    Jag tänker inte vara med längre."

  204. Då blev jag ensam på rasten.

  205. Då började de mobba mig.

  206. "Du är så konstig. Du är så äcklig.
    Du har inga vänner."

  207. Jag tänkte att jag får försöka
    att stå ut. Det kanske går över.

  208. Jag la mig och försökte sova,
    men det gick inte.

  209. När jag kom till skolan, var det
    värre än jag trodde. Varje dag.

  210. Ibland slog de mig.

  211. Så fort jag försökte vara trevlig
    mot dem, så blev de elaka.

  212. "Kan du inte bara hänga dig själv?"

  213. "Det skulle bli bättre i skolan om du
    inte fanns. Alla skulle må bra då."

  214. Ju mer de sa, desto mer
    kändes det som om det blev sant.

  215. "Tänk om jag är konstig! Tänk om
    jag är äcklig! Tänk om jag är ful!"

  216. "Tänk om det vore bättre
    om jag gick och dog?"

  217. Jag ristade in "Hate me" på min arm.

  218. Först trodde mamma
    att jag skrev med en penna.

  219. När hon ville kolla närmare på det blev
    hon jättearg.

  220. Men jag skulle nog nästan
    kunna riva av hela min arm-

  221. -för jag var så himla arg
    och ledsen på samma gång.

  222. -Hej.
    -Nu är matte här.

  223. -Hur har du haft det i skolan?
    -Bra.

  224. När mamma sa att jag inte
    skulle gå tillbaka till skolan-

  225. -blev jag väldigt glad
    och jag kunde sova igen.

  226. Hej, det är Tintin.

  227. Jag förstår liksom inte
    hur det kan förändras så mycket-

  228. -bara genom att byta skola.

  229. Kan vi göra någonting i morgon,
    typ efter skolan?

  230. Det är skönt att det är över nu.

  231. Men man glömmer aldrig.

  232. Har man nu gått igenom det här,
    vi kan säga att det var din pappa...

  233. Det är precis som att
    efter en ordentlig smäll...

  234. "Det här kan jag...
    Det kan aldrig bli värre."

  235. "Därför blir jag lugn nu.
    Värre än så här kan det aldrig bli."

  236. -Det kan det i och för sig alltid.
    -Men då upplever man det inte så.

  237. Att en gång ha gått igenom en grej-

  238. -är en erfarenhet
    som är enormt stärkande.

  239. Kanske inte stärkande,
    men lugnande.

  240. "Har jag klarat det,
    då kan jag ta emot vad ni vill!"

  241. Textning: Daria Lodygowska
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kris

Avsnitt 6 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur bearbetar man familjekriser och hur påverkas familjemedlemmarna? Vi träffar några familjer som har genomgått olika typer av kriser och får höra hur de hanterat dem. Samtal med Gunilla Bergström, tvåbarnsmor, farmoder och barnboksförfattare; Lo Kauppi, ettbarnsmor, skådespelare och författare samt Jonas Modig, trebarnsfar, farfar och poet om kriser. De vrider och vänder på dilemman kring olika sorters kriser, bearbetningens faser och delger varandra insikter av erfarenheter från att familjemedlemmar dött eller barn haft det svårt.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Alkoholism, Familjer, Familjesociologi, Mobbning, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Familjen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kärlek

Avsnitt 1 av 12

Vad är kärlek egentligen och hur kan man hålla liv i en parrelation trots allt vardagsbestyr? Vi besöker några familjer i Göteborg, Huddinge och Limhamn som berättar om hur deras vardagsliv ser ut. Samtal om föräldraskap och familjeliv med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Familjeband

Avsnitt 2 av 12

Vad är egentligen en familj och hur förtjänar man titeln förälder? Vi besöker några familjer i Upplands Väsby, Kilafors och Skogås, med barn som av olika skäl inte lever med sina biologiska föräldrar. Samtal om föräldraskap, barndom och olika familjekonstellationer med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Tiden

Avsnitt 3 av 12

Vad lägger vi tid på och hur fria är vi att välja våra liv? Vi besöker familjer i Klockrike, Kalmar och Stockholm för att se hur de planerar sin tid. Samtal om familjeliv och att få tiden att räcka till med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Mamma, pappa, barn

Avsnitt 4 av 12

Varför finns det ofta lägre förväntningar på pappan än på mamman i en familj? Vi besöker familjer i Enskededalen, Klippan och Tumba för att få en inblick i hur de ser på könsroller i föräldraskapet. Samtal med Zanyar Adami, Gunilla Bergström och Lo Kauppi om de egna föräldrarnas roller och hur barndomen format dem som föräldrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Konflikt

Avsnitt 5 av 12

Måste man ha konflikter i en familj? Renar ett gräl, eller gör det bara ont? Samtal om stora och små konflikter i familjelivet med Ann Heberlein, Augustin Erba och Jesper Odelberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kris

Avsnitt 6 av 12

Hur bearbetar man familjekriser och hur påverkas familjemedlemmarna? Vi träffar några familjer som har genomgått olika typer av kriser och får höra hur de hanterat dem. Samtal med Gunilla Bergström, Lo Kauppi och Jonas Modig om olika sorters kriser och bearbetningens faser.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Oro

Avsnitt 7 av 12

Hur kan man hantera den ständiga oro som följer av att vara förälder? Vi träffar familjer som har oron ständigt närvarande på grund av sjukdomar som plötsligt kan förändra tillvaron. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om mod och rädslan för att familjemedlemmar plötsligt ska försvinna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att börja om

Avsnitt 8 av 12

Vad driver en omstart? Vad kan man göra om man fastnat i något, som sorg eller missbruk? Eller om man måste ge sig av hemifrån? Vi möter familjer i Hjällbo, Undersåker och Markaryd där en eller flera familjemedlemmar har haft anledning att starta om. Samtal om vikten av, och svårigheterna med, att lämna det som är inte är bra och starta på nytt med Zanyar Adami, Gunilla Bergström, och Lo Kauppi.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att räcka till

Avsnitt 9 av 12

Vilken roll spelar ens egna föreställningar om vad som är tillräckligt i ett föräldraskap när känslan av otillräcklighet slår till? Vi träffar personer som på olika sätt har tampats med otillräcklighetskänslor. Samtal med Ann Heberlein, Jesper Odelberg och Augustin Erba om att duga och att försonas med tanken på att man ibland inte är sitt bästa jag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Arvet

Avsnitt 10 av 12

Hur kan man bryta ett socialt arv och mönster från barndomen? Och vilsenheten man kan känna om man är adopterad, går den att skingra? Vi träffar personer som vuxit upp i familjer där fysiskt våld och övergrepp har förekommit. De har i vuxen ålder på olika vis följt mönstren från barndomen, men har nu hittat strategier för att hantera sina egna beteenden. Samtal med Gunilla Bergström, tvåbarnsmor, farmor och barnboksförfattare; Lo Kauppi, ettbarnsmor och skådespelare samt Jonas Modig, farfar, förläggare och poet, om arvets betydelse och betydelsen av förebilder.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att få barn

Avsnitt 11 av 12

Hur mycket förändras man av föräldraskap och hur mycket måste man förbereda sig? Eller är det bättre att bara låta det bli som det blir? Vi träffar familjer som väntar barn, som vill ha barn och som består av många barn. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om barnlängtan, barn som bara blir till och om att våga skaffa barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Frigörelse

Avsnitt 12 av 12

Hur påverkar en förälders egen frigörelse synen på barnens? Hur hanterar man separationsångest? Vi träffar olika familjer och pratar om tonåringar som gör uppror, om att vara tillräckligt gammal för att ta ansvar och att flytta hemifrån. Samtal med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr om frigörelse och hur den egna frigörelsen påverkar föräldraskapet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lite om mänskliga rättigheter

Om rätten till religionsfrihet

Varför har människan behov av att tro? Medverkande: David Thurfjell, religionsprofessor; Syster Monika, Birgittasystrarna, Vadstena och Malin Isaksson, universitetslektor i folkrätt. Programledare: Sebastian Pawlowski och Nancy Delic.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mod

Linn

Linn blev gravid vid 15 års ålder och beslöt sig för att behålla barnet. Många runt omkring henne försökte påverka hennes beslut, både handgripligen och i form av näthat. Ingenting kunde dock få Linn att ändra sig och idag lever hon tillsammans med sin son.