Titta

Familjen

Familjen

Om Familjen

Att vara förälder är att ingå i en spännande, svår och underbar relation tillsammans med en växande liten människa. Samtidigt är man under hela sitt liv barn till någon annan. Föräldraskapet innebär att ständigt pröva sig fram och att hitta sitt eget sätt att vara förälder på. Hur vill jag göra och vilket slags familjekultur vill jag ge mitt barn? Vi möter många olika slags familjer, i olika livsfaser och med olika tankar om hur livet kan levas eller hur det bara blev.

Syfte

Att stärka föräldrar och blivande föräldrar i sin föräldraroll genom att undersöka följande frågeställningar: Vad är kärlek? Vad utgör en familj? Vad gör vi med tiden som bara rusar på? Vilken roll spelar könsrollerna? Vad händer i konflikter och när den riktiga krisen inträffar? Hur hanterar man den ständiga oron och när är man tvungen att börja om? Hur ska man kunna räcka till och känna att man duger? Vilken roll spelar det sociala arvet? Hur är det att bli förälder första gången? Och varför gör frigörelse så ont ibland?

Till första programmet

Familjen : Att börja omDela
  1. Det var som att landa på en ny
    planet. Allt var helt annorlunda.

  2. Jag vill ha tillbaka
    den glada Helén.

  3. Jag vill inte vara
    den där svarta människan.

  4. Det var ett stort beslut att fatta,
    eftersom jag hade barn.

  5. Jag sa: "Så här är mitt liv."
    Jag är ensam och har ingen familj.

  6. Jag kan inte säga när det började
    eller att jag fattade ett beslut-

  7. -utan det växte fram
    att jag inte ville leva så.

  8. När jag varit tvångsomhändertagen
    var det att börja om stort.

  9. Jag bytte namn från Lena till Lo-

  10. -började på Komvux
    och allt var helt inrutat.

  11. Jag hade mat infryst i portioner-

  12. -gick i terapi och på anhörigmöten.

  13. Allt ändrade jag-

  14. -och det var jobbigt. "I dag
    ska jag vara stark och orka heta Lo."

  15. Jag ville ta mig ur mitt missbruk -
    både mitt knark och min ätstördhet.

  16. Har ni varit med om
    att välja själva att börja om?

  17. Jag gör det ganska ofta-

  18. -för jag söker mig till nya miljöer-

  19. -och så fort jag känner mig
    trygg och etablerad-

  20. -vill jag bara börja om från början.

  21. Det kan ha att göra med
    att jag kom till Sverige själv-

  22. -och lärde mig navigera, för jag blir
    otrygg av att det inte händer nåt.

  23. Det kan jag inte hantera, men när det
    är otryggt då är jag skarp.

  24. Det är i yrkeslivet. När det gäller
    familj och plats vill jag vara kvar.

  25. Jag kämpar hårt för relationer.

  26. Vi skilde oss, min man och jag,
    efter 15 års äktenskap.

  27. Det var av många olika skäl-

  28. -men då var han alkoholiserad.
    Det är han inte nu.

  29. På nåt sätt visste jag,
    innan jag hade fattat beslutet-

  30. -att vi skulle skiljas...

  31. Jag kan inte säga när det började
    eller att jag fattade ett beslut-

  32. -utan det växte fram
    att jag inte ville leva så.

  33. Det blev glasklart:
    "Så vill jag inte leva."

  34. Då måste man göra nåt åt det.

  35. Tre gånger har jag börjat om på nytt.

  36. En gång ville jag hänga mig.

  37. En gång kastades jag ut från mitt hem.

  38. Men den sista gången var viktigast.

  39. Jag tyckte inte om mig själv
    eftersom jag är den jag är.

  40. Jag har alltid fått höra av min mamma
    att jag är en värdelös nolla-

  41. -och att jag aldrig kommer att bli nån.

  42. Jag är hopplös,
    och jag är inte värd nånting.

  43. Om de såg en homosexuell person-

  44. -kastade de glåpord och stenar på den.

  45. De visste inte att jag var homosexuell.

  46. Det var onormalt och inte okej.

  47. För mig var det
    bättre att leva på gatan.

  48. Jag sov ibland under broarna
    eller i gamla bilar och på toaletter.

  49. Jag hatade min kropp,
    och jag hatade mig själv.

  50. Jag ville inte vara lesbisk.

  51. Jag hade sex med män för att bli kvitt
    känslorna som jag hade för kvinnor.

  52. Jag hade sex med män tre gånger,
    och varje gång blev jag gravid.

  53. Det är för sent att gråta.

  54. -Sluta pilla och fixa.
    -Jag fixar inte.

  55. Okej.

  56. -Är det bättre?
    -Ja.

  57. Jag såg mig i spegeln
    och övade på att le.

  58. Jag log och smekte mig.

  59. Jag tänkte "Om jag inte gör det"-

  60. -"kommer ilskan som jag bär på..."

  61. "Om jag inte älskar mig själv, hur
    ska jag då kunna älska nån annan"-

  62. -"och respektera nån annan?"

  63. Jag ville inte flytta till Sverige-

  64. -men jag blev kär.

  65. -Tog du curry?
    -Nej.

  66. -Jag brukar sätta den här.
    -Där var den.

  67. Ett år efter att jag träffat Susanne-

  68. -bad hon mig att följa med hit.

  69. Det var ett stort beslut att fatta-

  70. -eftersom jag hade barnen.

  71. Jag sa till dem
    att jag inte kan leva utan dem.

  72. Vi är en familj,
    och vi måste hålla ihop.

  73. De förstod, men det var svårt för dem
    att lämna sina vänner.

  74. -När ska vi äta?
    -Om tio minuter.

  75. Vi vill ha mat! Vi vill ha mat!

  76. Tack vare kärleken
    fattade jag rätt beslut.

  77. Jag har gjort allt
    för att vara den bästa mamman-

  78. -och det är jag. Jag rockar fett!

  79. Om du bråkar med min familj
    bråkar du med mig.

  80. Min man gick bort i cancer
    för ganska många år sen-

  81. -och vi visste att han skulle
    gå bort. Han tog det realistiskt.

  82. Då tänkte jag: "Det blir sorgligt.
    Det blir nog ett sorgeår."

  83. Man måste som levande,
    eller ännu icke död-

  84. -tänka på hur det skulle bli.

  85. "Det blir nog inte så hemskt,
    för jag vet att han ska gå bort"-

  86. -men det går inte att sörja i förväg.

  87. Jag trodde jag visste hur det skulle
    vara, men det var helt annorlunda.

  88. Det var mer omtumlande
    än jag hade trott.

  89. -Blev det ett sorgeår?
    -Det blev många år.

  90. Man har rätt att sörja. Varför
    ska man inte få det om det känns så?

  91. Det gick... Det tog tre-fyra år.

  92. Ni som är unga, friska
    och har småbarnsfamiljer...

  93. Men döden kommer väldigt plötsligt.

  94. Min pappa dog när han var 47 år.
    Det kom så. Kusinernas pappa också.

  95. Död är inte alltid ålderdom, och den
    kommer plötsligare när det är yngre-

  96. -men det skakar om hela ens värld.

  97. Hur har det varit?

  98. Blandat, måste jag säga.

  99. Det har varit mycket bråk i sommar.

  100. -Emil var ganska ledsen sist.
    -Ja.

  101. Ja.

  102. Som du säger, när han berättade sist-

  103. -att han saknade min närvaro...

  104. Jag vet inte riktigt.

  105. Gör du dig redo?

  106. Så. Då kan vi dra.

  107. Han var ganska modig
    som gav sig på dig.

  108. Jag har inte sett honom så ledsen
    som den gången.

  109. Jag vill ha tillbaka den glada Helén.

  110. Jag vill inte vara den svarta
    människan som alltid är arg.

  111. Jag har tänkt kanske mer på dig...

  112. ...och hur det blir
    när du försvinner från honom.

  113. Det har han alltid varit rädd för.

  114. Han är livrädd att jag också ska dö.

  115. Då har han ju ingen.

  116. Jag hörde mamma gråta.

  117. Då gick jag ut och såg henne.

  118. Sen gick jag och försökte sova igen.

  119. Efter en liten stund kom mamma in-

  120. -och sa att pappa hade dött.

  121. Hon satt där.

  122. Jag har fått berättat av mina vänner
    att jag var totalt inne i en bubbla-

  123. -och kom ut ibland därifrån-

  124. -men stack in i den snabbt igen.

  125. Jag åt inte, drack inte.

  126. Jag sov inte.

  127. Hon var i andra rum
    än hon brukade vara.

  128. Hon pratade inte så mycket.

  129. Jag letade efter henne.

  130. Jag tröstade henne.

  131. Jag ville inte visa för Emil
    att jag var ledsen-

  132. -för jag tyckte inte
    att han skulle trösta mig.

  133. Så Emil slutade också gråta.
    Han försökte alltid vara glad.

  134. Han upptäckte när jag var ledsen.
    Jag gömde mig på toaletten och grät.

  135. Då började han vakta mig,
    så jag började duscha på nätterna-

  136. -för att inte störa honom
    med min sorg.

  137. Jag kände mig
    så svart, arg och ilsken.

  138. Han blev inte rädd, men han kände
    att det inte var hans mamma.

  139. Vi började på BUP främst
    för att vi gled ifrån varandra.

  140. -Glad är jag! Jag har liten kropp.
    -Ja.

  141. Tycker du att Kalle hör vad du säger?

  142. Stora, lyssnande öron, va?

  143. Och lite snor, ja.

  144. Fint! Du kan du.

  145. Jag tror att vi sörjde på olika sätt.

  146. Jag kan inte ta på vad det var.

  147. Emil kunde skratta
    och ändå ha en sorg.

  148. Det här vågar du inte.
    Jag har lärt mig det.

  149. Nu måste jag nästan prova.

  150. Gör det! Gör det! Det är jätteenkelt.

  151. -Jag törs inte.
    -Du måste vara i mitten!

  152. -Törs du hoppa ner därifrån, då?
    -Härifrån?

  153. Han vill sörja mer med glädje-

  154. -medan vi vuxna sörjer mer med sorg.

  155. Det börjar han få mig att inse.

  156. Det räcker!

  157. Man kan sakna nån
    fast man är glad.

  158. Din pappa satte på
    massor med spindelnät-

  159. -för det ville inte jag göra.

  160. Jag har fortfarande kvar spindelnätet
    och ringen.

  161. Vi har börjat se framtiden,
    för vi har byggt ett hus som är vårt.

  162. Jag vill inte titta bakåt
    eller framåt, utan leva här och nu-

  163. -och det gör vi så gott vi kan.

  164. Vi ska vara en familj.
    Det är han och jag.

  165. När jag kom till Sverige
    kändes det på ett sätt som att dö.

  166. Allt tog slut:

  167. Alla människor jag kände...

  168. ...alla platser, språk, färger,
    luften - precis allt.

  169. Det var
    som att landa på en ny planet.

  170. Speciellt om man är fem...

  171. Snö hade jag aldrig sett.
    Det var som på mars.

  172. Jag trodde i och för sig
    att det var glass.

  173. -Du tänkte positivt.
    -Jag försökte det.

  174. Du kom ju före dina föräldrar,
    så du låg lite före.

  175. -Ja.
    -Du visste vad snö var.

  176. Exakt. "Gul snö är inte bra."

  177. Det är inte citronglass.

  178. Det blir en märklig roll
    att kunna mer än sina föräldrar-

  179. -men om man byter land
    försvinner en ganska stor del av en-

  180. -och du tvingas att börja om på nytt.

  181. Det var jag, mamma och två systrar.

  182. Vi sålde allt vi hade i Iran.

  183. Sista gången kramade jag mamma och sa
    "Vi ses ju om några dagar".

  184. Men på gränsen mellan Iran och
    Turkiet tappade vi kontakten.

  185. Till slut lyckades jag ta mig fram
    till den första staden i Turkiet.

  186. Sen bodde jag på gatorna där,
    under de gamla, trasiga tågen.

  187. Jag letade efter dem varje dag
    och pratade med vem som helst.

  188. Sen tänkte jag: "Jag har försökt
    i åtta månader, men hittar dem inte."

  189. Jag sa: "Så här är mitt liv."

  190. "Jag är ensam och har ingen familj."

  191. Jag kommer fortfarande ihåg morgonen
    när jag kom till Sverige.

  192. Jag var jättetrött, men försökte
    inte tänka på hur jag kände mig.

  193. Om man inte har nån att prata med
    och bli älskad av-

  194. -är bara tystnaden i livet.

  195. Tystnaden kan vara mörk.

  196. Hej!

  197. Hallå!

  198. Hej!

  199. Hallå!

  200. För sex månader sen träffade jag
    min flickvän på en fest-

  201. -och jag vet inte
    hur man beskriver det-

  202. -så att det blir så fint som möjligt.

  203. Det är det finaste som vi har.

  204. Ska vi åka nånstans nästa helg?

  205. -Titta, så gott.
    -En sked för pappa.

  206. Även om jag hade allt
    räckte det inte.

  207. Jag tänkte mycket på mamma,
    och på nätterna hade jag mardrömmar.

  208. På boendet här i Markaryd-

  209. -skaffade jag ett Facebook-konto-

  210. -och där hittade jag
    mina kompisar i Iran.

  211. De började leta efter min mamma.

  212. Till slut ringde min kompis
    och sa "Jag har hittat din mamma".

  213. Hon kunde inte tro att det var jag
    som pratade med henne.

  214. Hon var chockad.

  215. Det tog ganska lång tid-

  216. -men till slut fick jag hit dem.

  217. Det var svårt att få kontakt med
    mamma, för jag hade ändrats mycket-

  218. -och var inte den lilla pojke
    som hon hade innan.

  219. Jag var en ny person
    med en ny personlighet-

  220. -och man måste bygga upp allt igen.
    En gång till började vi om.

  221. Det är alltid bättre än att ge upp.

  222. Man börjar ju om nästan varje dag.

  223. Jag har också haft en del-

  224. -depressionsår-

  225. -inte av och till,
    men det har funnits skäl.

  226. Ibland kan man skratta åt sig själv.

  227. Jag minns att jag tänkte:
    "Det är ingen mening att leva."

  228. "Det är bara miljöförstöring
    och världen går under."

  229. "Ingen bryr sig om mig, så jag kan
    lika gärna dö. Det är likgiltigt."

  230. "Men då kan man ju lika gärna leva."

  231. Jag hade en liknande tanke i tonåren.
    När jag tänkte ta livet av mig-

  232. -kom jag på: "Tänk om man föds igen.
    Då blir det bara värre."

  233. -Då kanske du föds i en värre kropp.
    -Man kan inte vara säker ens på det!

  234. Du kanske blir ännu fulare,
    och det kanske blir ännu värre.

  235. Men när jag på riktigt
    har varit nära döden-

  236. -har jag fått livskraft. Jag har
    blivit så rädd att jag velat leva.

  237. Översättning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

  238. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att börja om

Avsnitt 8 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad driver en omstart? Vad kan man göra om man fastnat i något, som sorg eller missbruk? Eller om man måste ge sig av hemifrån? Med eller utan familj. Vi möter familjer i Hjällbo, Undersåker och Markaryd där en eller flera familjemedlemmar har haft anledning att starta om. Samtal om familjeliv och om vikten av, och svårigheterna med, att lämna det som är inte är bra och starta på nytt, med Zanyar Adami, tvåbarnspappa och filmregissör; Gunilla Bergström, tvåbarnsmamma, farmor och barnboksförfattare, samt skådespelaren och författaren Lo Kauppi som är både ettbarnsmamma och bonusmamma.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Familjer, Familjesociologi, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Familjen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kärlek

Avsnitt 1 av 12

Vad är kärlek egentligen och hur kan man hålla liv i en parrelation trots allt vardagsbestyr? Vi besöker några familjer i Göteborg, Huddinge och Limhamn som berättar om hur deras vardagsliv ser ut. Samtal om föräldraskap och familjeliv med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Familjeband

Avsnitt 2 av 12

Vad är egentligen en familj och hur förtjänar man titeln förälder? Vi besöker några familjer i Upplands Väsby, Kilafors och Skogås, med barn som av olika skäl inte lever med sina biologiska föräldrar. Samtal om föräldraskap, barndom och olika familjekonstellationer med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Tiden

Avsnitt 3 av 12

Vad lägger vi tid på och hur fria är vi att välja våra liv? Vi besöker familjer i Klockrike, Kalmar och Stockholm för att se hur de planerar sin tid. Samtal om familjeliv och att få tiden att räcka till med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Mamma, pappa, barn

Avsnitt 4 av 12

Varför finns det ofta lägre förväntningar på pappan än på mamman i en familj? Vi besöker familjer i Enskededalen, Klippan och Tumba för att få en inblick i hur de ser på könsroller i föräldraskapet. Samtal med Zanyar Adami, Gunilla Bergström och Lo Kauppi om de egna föräldrarnas roller och hur barndomen format dem som föräldrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Konflikt

Avsnitt 5 av 12

Måste man ha konflikter i en familj? Renar ett gräl, eller gör det bara ont? Samtal om stora och små konflikter i familjelivet med Ann Heberlein, Augustin Erba och Jesper Odelberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kris

Avsnitt 6 av 12

Hur bearbetar man familjekriser och hur påverkas familjemedlemmarna? Vi träffar några familjer som har genomgått olika typer av kriser och får höra hur de hanterat dem. Samtal med Gunilla Bergström, Lo Kauppi och Jonas Modig om olika sorters kriser och bearbetningens faser.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Oro

Avsnitt 7 av 12

Hur kan man hantera den ständiga oro som följer av att vara förälder? Vi träffar familjer som har oron ständigt närvarande på grund av sjukdomar som plötsligt kan förändra tillvaron. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om mod och rädslan för att familjemedlemmar plötsligt ska försvinna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att börja om

Avsnitt 8 av 12

Vad driver en omstart? Vad kan man göra om man fastnat i något, som sorg eller missbruk? Eller om man måste ge sig av hemifrån? Vi möter familjer i Hjällbo, Undersåker och Markaryd där en eller flera familjemedlemmar har haft anledning att starta om. Samtal om vikten av, och svårigheterna med, att lämna det som är inte är bra och starta på nytt med Zanyar Adami, Gunilla Bergström, och Lo Kauppi.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att räcka till

Avsnitt 9 av 12

Vilken roll spelar ens egna föreställningar om vad som är tillräckligt i ett föräldraskap när känslan av otillräcklighet slår till? Vi träffar personer som på olika sätt har tampats med otillräcklighetskänslor. Samtal med Ann Heberlein, Jesper Odelberg och Augustin Erba om att duga och att försonas med tanken på att man ibland inte är sitt bästa jag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Arvet

Avsnitt 10 av 12

Hur kan man bryta ett socialt arv och mönster från barndomen? Och vilsenheten man kan känna om man är adopterad, går den att skingra? Vi träffar personer som vuxit upp i familjer där fysiskt våld och övergrepp har förekommit. De har i vuxen ålder på olika vis följt mönstren från barndomen, men har nu hittat strategier för att hantera sina egna beteenden. Samtal med Gunilla Bergström, tvåbarnsmor, farmor och barnboksförfattare; Lo Kauppi, ettbarnsmor och skådespelare samt Jonas Modig, farfar, förläggare och poet, om arvets betydelse och betydelsen av förebilder.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att få barn

Avsnitt 11 av 12

Hur mycket förändras man av föräldraskap och hur mycket måste man förbereda sig? Eller är det bättre att bara låta det bli som det blir? Vi träffar familjer som väntar barn, som vill ha barn och som består av många barn. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om barnlängtan, barn som bara blir till och om att våga skaffa barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Frigörelse

Avsnitt 12 av 12

Hur påverkar en förälders egen frigörelse synen på barnens? Hur hanterar man separationsångest? Vi träffar olika familjer och pratar om tonåringar som gör uppror, om att vara tillräckligt gammal för att ta ansvar och att flytta hemifrån. Samtal med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr om frigörelse och hur den egna frigörelsen påverkar föräldraskapet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ditt förakt, min vardag

Groningen, Nederländerna

23-åriga universitetsstudenten Ananda och hennes föräldrar bär davidsstjärnan för att visa solidaritet med den judiska befolkningen och som en protest mot den stigande antisemitismen i Nederländerna. Hela familjen är också hängivna anhängare av PVV, Frihetspartiet, ett högerpopulistiskt parti som leds av Geert Wilders. Hur upplevs det av medlemmar i det judiska samfundet?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Ordets makt

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.