Titta

Familjen

Familjen

Om Familjen

Att vara förälder är att ingå i en spännande, svår och underbar relation tillsammans med en växande liten människa. Samtidigt är man under hela sitt liv barn till någon annan. Föräldraskapet innebär att ständigt pröva sig fram och att hitta sitt eget sätt att vara förälder på. Hur vill jag göra och vilket slags familjekultur vill jag ge mitt barn? Vi möter många olika slags familjer, i olika livsfaser och med olika tankar om hur livet kan levas eller hur det bara blev.

Syfte

Att stärka föräldrar och blivande föräldrar i sin föräldraroll genom att undersöka följande frågeställningar: Vad är kärlek? Vad utgör en familj? Vad gör vi med tiden som bara rusar på? Vilken roll spelar könsrollerna? Vad händer i konflikter och när den riktiga krisen inträffar? Hur hanterar man den ständiga oron och när är man tvungen att börja om? Hur ska man kunna räcka till och känna att man duger? Vilken roll spelar det sociala arvet? Hur är det att bli förälder första gången? Och varför gör frigörelse så ont ibland?

Till första programmet

Familjen : Att räcka tillDela
  1. Nu räcker det. - Nej, nu räcker det!

  2. Hur kan jag slippa känna
    att jag alltid är misslyckad-

  3. -antingen på jobbet
    eller som förälder?

  4. -Så är det ju.
    -Det får inte bara vara så.

  5. Det är ju en lägesbeskrivning.

  6. Nej, nej, nej!

  7. Det här med att vara i ett stort,
    svart hål där man måste be om hjälp-

  8. -det är ett jättestort steg att ta.

  9. Slangen. Backa. Så, då går vi.

  10. Det är pappa som driver framåt.

  11. Hade inte han sett till att jag fick
    hjälp hade jag bara känt mig dålig.

  12. Jag behöver inte vara perfekt.
    Det viktigaste är att vara där.

  13. Klockan är snart sex.

  14. Markus? Sugrör.

  15. -Vill du ha lite kaffe?
    -Jag vill gärna ha kaffe.

  16. Vad orättvist
    att jag inte kan servera er.

  17. -Nej, men andra är inte roliga.
    -Min förlängda arm gick precis ut.

  18. När jag inte räcker till...

  19. Mitt ex var ensamstående och jag
    kunde ju inte ta hennes dotter jämt.

  20. Hon hade en stödfamilj.

  21. Jag tycker inte
    att man behöver känna sig-

  22. -som en sämre förälder-

  23. -bara för att man måste ta till hjälp
    av andra människor i den situationen.

  24. Det där nog tillämpbart
    på många situationer i livet.

  25. Ibland måste man hantera
    att man inte räcker till-

  26. -och när man har nått den insikten
    måste man inse att man behöver hjälp.

  27. Men det är inte lätt.
    Jag är ensam med min dotter-

  28. -men det har gjort att jag har blivit
    mycket bättre på att be om hjälp.

  29. Det svåraste är inte
    de praktiska sakerna.

  30. Det är annat som är svårare
    när man ska räcka till.

  31. Att kunna lyssna tillräckligt bra
    eller att kunna vägleda.

  32. Det tycker jag är svårare i relation
    till barnen. Och viktigare.

  33. Nånstans måste man inse att man inte
    kan lösa alla problem som barnen har-

  34. -särskilt inte när de är ganska vuxna
    och man inte kan styra deras liv.

  35. "Bli ihop med den tjejen,
    det blir bra."

  36. Det gör min mamma och pappa ännu.

  37. Vissa har inte kommit
    till den insikten.

  38. Men hur mycket måste man?

  39. Hela räcka till-problemet handlar ju
    om att jag har satt ihop en lista-

  40. -med saker
    som jag tycker att jag borde göra.

  41. Hur kan man skapa en lista
    eller en existens-

  42. -där det man kan förvänta sig leva
    upp till är inom rimlighetens gräns?

  43. Man ska ju stå med rosiga kinder
    och baka bullar-

  44. -så barnen får nygräddade bullar-

  45. -och handrullade köttbullar
    med gräddsås och lingonsylt.

  46. Men barnen får makaroner och korv-

  47. -köttbullar och makaroner,
    spaghetti och korv...

  48. Jag vill ha korv med bröd.

  49. När jag fick barn och skulle göra
    pulvermos och mamma bara...

  50. Herman, du bits! Släpp mig.

  51. Man känner pressen.
    Första gången jag fick beröm-

  52. -så var det för att barnen fick
    vällagad mat tre gånger om dagen.

  53. -Nej, nej, nej!
    -Jag ska göra nånting!

  54. Slåss inte.

  55. Känslan av att inte räcka till är som
    att nåt går sönder lite grann i en.

  56. Det är en oerhörd frustration-

  57. -och det är så tabubelagt att vara
    så slut och trött på ungarna.

  58. Det innebär inte
    att man inte älskar dem.

  59. Källaren är fristad för mig.
    Man kommer undan och får...

  60. ...pausa lite.
    Det är svalare och lugnare.

  61. Man kommer undan "mamma,
    mamma, mamma" som är hela tiden.

  62. En gång när det blev för mycket
    sprang jag hit och djupandades.

  63. Det hjälpte inte,
    så då hände det här.

  64. Det var en liten yxa som jag drämde i
    golvet. Då kändes det bättre ett tag.

  65. Sov i ro, min älskling

  66. Tyst och stilla är det nu

  67. Vinden susar sakta blott

  68. Därför slumra nu så gott

  69. Tyst och stilla är det nu

  70. Vinden susar sakta blott

  71. Därför slumra nu så gott

  72. Dags att vakna.

  73. Du?

  74. Kom, kom, kom. Det blir jättebra.

  75. Upp och hoppa. Sätt dig där.

  76. -Vad har du där, blåmes?
    -Det räcker.

  77. -Blåmes... Han hittar en blåmes.
    -Nu räcker det, Herman.

  78. -Jag sa inte till dig.
    -Joho.

  79. -Nähä!
    -Jo!

  80. Nej!

  81. Jo!

  82. Nu räcker det. - Nu räcker det!

  83. Jag såg inte Hermans svårigheter
    förrän jag fick ett till barn.

  84. Inte förrän hon kom såg jag olikheter
    och hur snabbt hon utvecklades.

  85. Herman har en ADHD-diagnos
    som innebär att han är...

  86. ...väldigt intensiv och utåtagerande.

  87. Han tar in alla intryck samtidigt-

  88. -och det blir jättemosigt
    i huvudet på honom.

  89. Du kan inte välja om du inte tittar.

  90. Han har en atypisk autism som gör att
    han försvinner in i sin egen värld-

  91. -eller har begränsad förståelse
    för omvärlden.

  92. Det tar sin tid.
    Det krävs att man är steget före-

  93. -och begränsar intrycken-

  94. -samtidigt som man måste
    vara tålmodig och förstå hans behov.

  95. Nu räcker det. Vi behöver inte
    göra det nu när vi ska i väg.

  96. Jättebra.

  97. Jag vill vara två personer för att
    själv orka med, men det går inte.

  98. Jag ska ju räcka till åt
    ett barn till och åt mig själv också.

  99. Kom nu! Herman, kom nu.
    Lägg av med leksakerna.

  100. Det spelar ingen roll.
    Du kommer för sent.

  101. Det här att vara i ett stort svart
    hål där man måste be om hjälp...

  102. ...det är ett jättestort steg att ta.

  103. -Det räcker nu.
    -Jag måste ha min keps!

  104. -Gå mot dörren och leta efter den!
    -Skrik inte.

  105. Jag söker inte stödfamilj för att jag
    är lat, utan för att jag inte orkar.

  106. Jag har förstått att jag måste
    för mina barns skull.

  107. Det är ingen trevlig mamma de här,
    med jämna mellanrum.

  108. Det finns bra dagar,
    fantastiska dagar...

  109. Men det finns förjävliga dagar.
    Urusla dagar.

  110. Barnen gråter på väg till skolan,
    jag sitter på parkeringen och gråter.

  111. Jag känner ett behov av avlastning,
    för nu funkar det inte längre.

  112. Ja. Och 24 år?
    Och hon jobbar som avbytare, alltså?

  113. Är det andra barn där?

  114. Med liknande problematik?

  115. Hej, mamma. Jag har pratat med dem
    på familjeenheten.

  116. Vi ska träffas till veckan
    helt förutsättningslöst och prata-

  117. -och se hur det funkar.
    Personkemin är jätteviktig.

  118. Jag är jätteglad, jättestressad
    och jätteledsen samtidigt.

  119. Jag är fortfarande ledsen för att jag
    inte kan ta hand om dem som jag vill.

  120. Jag har skuldkänslor för att jag inte
    orkar och kan ta hand om mina barn.

  121. Och jag vet att teoretiskt sett ska
    jag inte känna skam, men det gör jag.

  122. Det är så pass svårt att säga
    att man inte räcker till.

  123. Jag tänkte fråga dig en sak.

  124. Vad skulle du tycka om
    att få bo hos en annan familj ibland?

  125. -Här har jag det bra så det räcker.
    -Det är sant.

  126. Men om du skulle få bo nån natt
    hos en annan familj-

  127. -som orkar leka med dig lite mer
    och orkar gå på badhuset med dig?

  128. Jag vill åka dit i morgon.

  129. -Igen!
    -Nu är det min tur.

  130. Nu är det Hermans tur.

  131. Men är det inte så
    att när man har blivit lite äldre-

  132. -har man gått igenom ett par kriser
    i sitt liv och överlevt.

  133. När man befinner sig i stormens öga
    vet man att man har varit där förut-

  134. -men jag kom ut på andra sidan.

  135. -Det bygger på ditt "track record"?
    -Det bygger på statistik.

  136. Det är nåt tröstande i det.

  137. Tredje barnet är på väg in i tonårs-
    trots där jag inte är värd nånting.

  138. Från att ha varit världens bästa
    mamma till: "Ska du ha den tröjan?"

  139. -Har det börjat?
    -Ja, det har börjat.

  140. Häromdagen fick hon mig
    att byta kläder.

  141. Jag har tagit mig igenom det två
    gånger och överlevt två tonåringar.

  142. -Och de har återvänt.
    -Då är det viktigt att räcka till.

  143. Även i de situationerna. Precis.
    Så man inte blir helt förkrossad.

  144. Min tonårsrevolt pågår nu.

  145. Jag hade ingen möjlighet att göra det
    när mina syskon gjorde det.

  146. Jag har revolterat på senare år.

  147. Men det är ett helt annat program.

  148. Bra självförtroende
    men ingen självkänsla överhuvudtaget.

  149. Man tar alldeles för stora risker
    och struntar i konsekvenserna.

  150. Om det blev bråk tvekade jag inte för
    jag brydde mig inte om polisen kom.

  151. Det kändes som om det inte
    spelade någon roll.

  152. Hej.

  153. Jag kände verkligen
    att jag inte dög till skolarbete.

  154. De såg inte att jag ville,
    men att det inte gick.

  155. Det var frustration
    som byggdes upp under lång tid.

  156. Vissa skär sig i armarna
    och andra får knogarna blodiga.

  157. Det är i princip samma sak.

  158. Jag tror att kroppen stänger av
    samvetet för att underlätta.

  159. Jag slog mina föräldrar,
    och mina syskon också.

  160. Då ska vi se... Tar du tuben?

  161. Slangen. Backa. Så, då går vi.

  162. Det är pappa som har drivit framåt.

  163. Hade inte han sett till att jag
    fick hjälp att göra bra saker-

  164. -så hade jag bara känt mig dålig.

  165. Nu ska vi hämta tändare.

  166. Det känns skönt att veta att nån vill
    en väl och vill få det bra för en.

  167. Funkar den inte? Nu kommer de.

  168. Vart kör de?

  169. Vi ska se om de vänder där.

  170. -Hej!
    -Det är pappa.

  171. Oj!

  172. Ska vi se hur pappa hoppar?

  173. Oj!

  174. Oj.

  175. -Vad har du gjort på dagis i dag?
    -Lekte.

  176. Har du lekt med Meja?

  177. Nu är livet med Elvira.

  178. Nu kretsar livet
    kring oss som familj.

  179. Det är annorlunda mot att vara en
    vanlig tonåring men jag är ingen sån-

  180. -för jag har barn och jobb och boende
    och allt. Det känns som familjelivet.

  181. Ska vi det?
    Pappa ska bara ta av skorna.

  182. -Du får hålla i mig.
    -Kom, då.

  183. Man har fått en helhet att fungera.
    Förut har man kämpat med sig själv.

  184. Jag mådde aldrig bra som liten.
    Det finns inget jag saknar där.

  185. Döda mig inte, men jag känner mig
    orolig för hur jag ska få mina barn-

  186. -att känna att de räcker till,
    och att jag inte-

  187. -med mitt sätt att vara, får dem
    att känna sig otillräckliga.

  188. Under några dagar räknade jag vilken
    sorts kommunikation jag hade med dem-

  189. -och upptäckte till min förskräckelse
    att 90 % av kommunikationen var:

  190. "Gör så här, gör inte så där."

  191. Det var
    en otroligt tråkig upplevelse.

  192. Om 90 % är "Du borde göra så här"
    måste de känna sig otillräckliga.

  193. -Då är det nåt som ska ändras.
    -Precis.

  194. -Jag gör inte det så mycket som du.
    -Jaså?

  195. Min dotter rider och vill tävla.

  196. -Så står man där med ponnymammorna.
    -Ponnymammor?

  197. De är som hockeymammor
    fast med häst och en dotter.

  198. Jag hör de andra mammorna:
    "Räta ryggen! Knip om ordentligt!"

  199. "Ner med hälarna! Tryck på lite."
    Jag blir alldeles...så.

  200. Så håller jag inte på. Jag har
    bevittnat hur ungarna har gått i väg.

  201. Då har min dotter blivit mer: "Varför
    bryr du dig inte om hur det ser ut?"

  202. "Jag vill försöka respektera dig
    och inte att det ska vara en kamp."

  203. Det har jag varit med om
    fast med CP-mammor.

  204. Det är samma sak.

  205. Hockeymammor, ponnymammor och
    CP-mammor. Det är olika genrer.

  206. Vad gör de mammorna, då?

  207. Hon ska leva upp till hur man bäst
    tar hand om ett barn med en CP-skada.

  208. Som en ponnymamma - ungen ska vinna
    alla rosetter. Det blir en livsstil.

  209. Det faller oftast på kvinnans lott
    att ta hand om ett CP-skadat barn.

  210. -Kom, så får jag borsta bort sanden.
    -Hänger du med till rutschkanan?

  211. Min starkaste drivkraft,
    när marken är i gungning...

  212. ...det är att ge mina barn trygghet.

  213. Vi behöver gå hem och äta lite mat.

  214. Klockan är snart sex. Nej!

  215. Som ensamstående mamma kanske man har
    samhällets ögon på sig lite mer.

  216. Jag har ju dåliga dagar,
    och jag tappar humöret ibland.

  217. Men jag vet att det går över. Det går
    inte att ställa barnen "på vänt"-

  218. -utan jag måste ta hand om dem
    oavsett vad som händer.

  219. Det klarar jag.

  220. -Mamma!
    -Ja?

  221. Jag kommer.

  222. Hej! Hur är det? Är det bra?
    Vad har ni gjort i dag?

  223. Jag drabbades av fibromyalgi strax
    efter att min första son föddes.

  224. Sen fick jag min andra son.

  225. När han var nio månader
    märkte vi att han har barnreumatism.

  226. Han hade väldigt ont i benet.

  227. När det händer en sån här sak
    blir det panik-

  228. -och det handlar bara om
    att överleva egentligen.

  229. I dag är ju sjukdomen stabil.

  230. Han har ont ibland,
    men han fungerar bra.

  231. Jag bär ständigt med mig
    att jag måste hitta en balans.

  232. Det är jättelätt att falla in i
    att bara vara förälder.

  233. Jag eller barnen?
    Vems behov ska tillfredsställas?

  234. Det är inte alltid
    de matchar varandra.

  235. Tillfredsställer jag mina egna behov
    så får barnen stå tillbaka.

  236. Men om jag inte gör det så blir jag
    inte en lika bra förälder-

  237. -så mina barn tjänar på
    att jag tar mig egentid.

  238. Det viktigaste är att vara där.

  239. Jag behöver inte vara perfekt.

  240. Jag kan inte vara perfekt, och kan
    inte kräva att barnen är det heller.

  241. Utifrån de förutsättningar jag har
    så gör jag det bästa.

  242. Och gör jag mitt bästa
    så har jag gjort gott nog.

  243. Jag tror på
    att ha en inre dialog med sig själv.

  244. Har jag gjort mitt bästa i dag? Ja,
    givet omständigheterna har jag det.

  245. -Då får det vara bra nog.
    -En sån dialog har jag varje dag.

  246. Eller varje kväll.

  247. -Hur kom du på att ha den dialogen?
    -Jag fick panikångest.

  248. Det är fruktansvärt,
    för man tror att man ska dö.

  249. Sen dess
    har jag börjat prata med mig själv-

  250. -och gå igenom dagen.

  251. Jag ber aftonbön. Det handlar om
    vad jag har gjort i dag.

  252. Vad var jobbigt?
    Kunde jag ha gjort annorlunda?

  253. Ofta kommer jag på att jag inte
    kunde ha gjort på nåt annat sätt.

  254. Jag tror att man måste lära sig
    att vara snäll mot sig själv.

  255. Det är svårt. Ingen är hårdare
    mot mig än vad jag själv är.

  256. Det är inte säkert.
    Det finns många som...

  257. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att räcka till

Avsnitt 9 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför är det så svårt att be om hjälp och vilken roll spelar ens egna föreställningar om vad som är tillräckligt i ett föräldraskap när känslan av otillräcklighet slår till? Vi träffar personer som på olika sätt har tampats med otillräcklighetskänslor i familjeförhållanden. Samtal med Ann Heberlein, trebarnsmor, etikforskare och författare; Jesper Odelberg, bonuspappa och ståuppkomiker samt Augustin Erba, tvåbarnspappa, journalist och författare, om att duga och att försonas med tanken på att man ibland inte är sitt bästa jag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Familjer, Familjesociologi, Föräldraskap, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Familjen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kärlek

Avsnitt 1 av 12

Vad är kärlek egentligen och hur kan man hålla liv i en parrelation trots allt vardagsbestyr? Vi besöker några familjer i Göteborg, Huddinge och Limhamn som berättar om hur deras vardagsliv ser ut. Samtal om föräldraskap och familjeliv med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Familjeband

Avsnitt 2 av 12

Vad är egentligen en familj och hur förtjänar man titeln förälder? Vi besöker några familjer i Upplands Väsby, Kilafors och Skogås, med barn som av olika skäl inte lever med sina biologiska föräldrar. Samtal om föräldraskap, barndom och olika familjekonstellationer med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Tiden

Avsnitt 3 av 12

Vad lägger vi tid på och hur fria är vi att välja våra liv? Vi besöker familjer i Klockrike, Kalmar och Stockholm för att se hur de planerar sin tid. Samtal om familjeliv och att få tiden att räcka till med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Mamma, pappa, barn

Avsnitt 4 av 12

Varför finns det ofta lägre förväntningar på pappan än på mamman i en familj? Vi besöker familjer i Enskededalen, Klippan och Tumba för att få en inblick i hur de ser på könsroller i föräldraskapet. Samtal med Zanyar Adami, Gunilla Bergström och Lo Kauppi om de egna föräldrarnas roller och hur barndomen format dem som föräldrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Konflikt

Avsnitt 5 av 12

Måste man ha konflikter i en familj? Renar ett gräl, eller gör det bara ont? Samtal om stora och små konflikter i familjelivet med Ann Heberlein, Augustin Erba och Jesper Odelberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Kris

Avsnitt 6 av 12

Hur bearbetar man familjekriser och hur påverkas familjemedlemmarna? Vi träffar några familjer som har genomgått olika typer av kriser och får höra hur de hanterat dem. Samtal med Gunilla Bergström, Lo Kauppi och Jonas Modig om olika sorters kriser och bearbetningens faser.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Oro

Avsnitt 7 av 12

Hur kan man hantera den ständiga oro som följer av att vara förälder? Vi träffar familjer som har oron ständigt närvarande på grund av sjukdomar som plötsligt kan förändra tillvaron. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om mod och rädslan för att familjemedlemmar plötsligt ska försvinna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att börja om

Avsnitt 8 av 12

Vad driver en omstart? Vad kan man göra om man fastnat i något, som sorg eller missbruk? Eller om man måste ge sig av hemifrån? Vi möter familjer i Hjällbo, Undersåker och Markaryd där en eller flera familjemedlemmar har haft anledning att starta om. Samtal om vikten av, och svårigheterna med, att lämna det som är inte är bra och starta på nytt med Zanyar Adami, Gunilla Bergström, och Lo Kauppi.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att räcka till

Avsnitt 9 av 12

Vilken roll spelar ens egna föreställningar om vad som är tillräckligt i ett föräldraskap när känslan av otillräcklighet slår till? Vi träffar personer som på olika sätt har tampats med otillräcklighetskänslor. Samtal med Ann Heberlein, Jesper Odelberg och Augustin Erba om att duga och att försonas med tanken på att man ibland inte är sitt bästa jag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Arvet

Avsnitt 10 av 12

Hur kan man bryta ett socialt arv och mönster från barndomen? Och vilsenheten man kan känna om man är adopterad, går den att skingra? Vi träffar personer som vuxit upp i familjer där fysiskt våld och övergrepp har förekommit. De har i vuxen ålder på olika vis följt mönstren från barndomen, men har nu hittat strategier för att hantera sina egna beteenden. Samtal med Gunilla Bergström, tvåbarnsmor, farmor och barnboksförfattare; Lo Kauppi, ettbarnsmor och skådespelare samt Jonas Modig, farfar, förläggare och poet, om arvets betydelse och betydelsen av förebilder.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Att få barn

Avsnitt 11 av 12

Hur mycket förändras man av föräldraskap och hur mycket måste man förbereda sig? Eller är det bättre att bara låta det bli som det blir? Vi träffar familjer som väntar barn, som vill ha barn och som består av många barn. Samtal med Ann Heberlein, Augustin Erba och Bosse Löthén om barnlängtan, barn som bara blir till och om att våga skaffa barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFamiljen

Frigörelse

Avsnitt 12 av 12

Hur påverkar en förälders egen frigörelse synen på barnens? Hur hanterar man separationsångest? Vi träffar olika familjer och pratar om tonåringar som gör uppror, om att vara tillräckligt gammal för att ta ansvar och att flytta hemifrån. Samtal med Lo Kauppi, Zanyar Adami och Katarina Hahr om frigörelse och hur den egna frigörelsen påverkar föräldraskapet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta MiffoTV

Våra kroppar

Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp. Här möter vi människor som gör kontroversiella saker med sig själva. Vi träffar en manlig prostituerad som började sälja sex som femtonåring. Programledarna lär sig fotografera naket och plåtar till slut även sig själva nakna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Rosa Parks - ett rebelliskt liv

Den första december 1955 sätter sig Rosa Parks på bussen hem från jobbet. Varje buss har en del för vita passagerare, en för svarta och däremellan något slags ingenmansland. Parks sätter sig på en plats, men busschauffören ber henne att flytta bak till delen där svarta får sitta. Hon vägrar och polisen tillkallas och griper henne. Montgomerys befolkning startar en bojkott av bussbolaget. En söndag lyfter flera präster bojkotten i sina predikningar. Dagen efter är bussarna tomma. Robert Nilsson Mohammadi, Linda Lane, Gloria Ray Karlmark och Jeanne Theoharis berättar om Rosa Parks kamp för att alla ska vara lika inför lagen.