Titta

UR Samtiden - Hur vet trädet att det är höst?

UR Samtiden - Hur vet trädet att det är höst?Dela
  1. Välkomna, sexorna i Bjurholm,
    till Umeå universitet.

  2. Jag ska berätta för er
    om hur trädet vet att det är höst.

  3. Jag gör det med er
    därför att ni och många andra-

  4. -totalt 18 000 skolelever i Sverige-

  5. -under hösten
    har varit ute och tittat på träd.

  6. Nåt som heter "Höstförsöket" -

  7. -har varit en del av Forskarfredag.

  8. 600 lärare och 18 000 elever-

  9. -har varit ute och sett på
    2 000 träd i Sverige.

  10. De har rapporterat in det
    och tagit foton.

  11. Har ni tagit foton?
    De finns inlagda i datorn.

  12. Allt det här
    har fått en väldig uppmärksamhet.

  13. Jag tittade i höstas
    och googlade på det.

  14. Det hade varit på tv, på radio
    och i tidningar på många ställen-

  15. -att skolelever som ni-

  16. -och barn från dagis och gymnasiet-

  17. -hade varit ute
    och gjort observationer av träd.

  18. Många har torkat blad
    och skickat in dem till oss.

  19. Jag ska berätta nu
    vad vi gör med dem.

  20. Det som jag ska börja prata om
    är hur man blir det man är.

  21. Hur blev du som du är?

  22. Hur blir ett träd
    till ett träd egentligen?

  23. Det är ett tallfrö
    som just har grott.

  24. Det ser ut så.

  25. Hur vet det att det ska bli en tall-

  26. -och inte en gran eller en björk?

  27. Hur vet den att den ska vara
    just på det viset som den är?

  28. Det beror på det som kallas
    arvet och miljön.

  29. Det beror på mamma och pappa,
    men också på andra saker.

  30. Att det gäller människor vet vi.

  31. Vi ser ut ungefär som våra föräldrar.

  32. Om ens föräldrar är mörkhåriga
    blir man oftast mörkhårig, o.s.v.

  33. Det är så för djur och växter-

  34. -och alla människor
    ser ungefär likadana ut.

  35. Vi har ett huvud,
    två armar och två ben.

  36. Allt det styrs
    av det som vi kallar för arvet.

  37. Det avgör mycket hur vi ser ut-

  38. -men annat avgörs inte av arvet,
    som hur bra vi är på ishockey.

  39. Det beror mest på
    hur mycket vi tränar.

  40. En del kan ha föräldrar som har
    bra kroppar för att spela hockey-

  41. -men främst avgörs det av miljön,
    alltså hur mycket vi tränar.

  42. Så är det med allt
    för oss och träden.

  43. Vissa delar av hur vi blir beror på
    arvet, och vissa beror på miljön.

  44. Arvet är nåt som heter gener.

  45. Ni har säkert hört talas om DNA.

  46. På "CSI" hittar de alltid DNA.

  47. Det är en lång tråd
    som växter och djur har i kroppen.

  48. I den långa tråden finns gener,
    som ligger en efter en.

  49. En gen är nåt som gör mRNA
    som till slut blir ett protein-

  50. -och varje protein
    gör en sak i kroppen.

  51. Ett protein gör t.ex. att vi får
    bruna eller blå ögon.

  52. Har man proteinet som gör bruna ögon
    får man bruna ögon-

  53. -men har man inte den genen
    får man blåa ögon i stället.

  54. Det finns bitar i DNA:t som inte är
    gener, utan kallas skräp-DNA.

  55. Det är inte riktigt rätt,
    men en del ligger mellan generna.

  56. På "CSI",
    när de säger "We got this DNA"...

  57. De skapar på en matta
    eller plockar upp nåt-

  58. -tar in det på laboratoriet
    och får upp det på en dataskärm.

  59. Då kan de se vem blodet kommer ifrån.

  60. Man kan göra det med ett hårstrå-

  61. -eller skrapa på insidan av kinden
    och inne i munnen.

  62. Om man tar DNA där kan man se
    vem som har legat på golvet.

  63. Då tittar man på
    bitarna mellan generna-

  64. -för de är olika.
    Du, du och du är helt olika där.

  65. Därför tittar man på de bitarna.

  66. Då ser man vem
    som har släppt hårstrået.

  67. På samma sätt kan vi göra med träd.
    Om jag har ett blad här-

  68. -kan jag lista ut
    vilket träd det är från.

  69. Tittar man på aspar, som vi gör-

  70. -så är deras gener
    otroligt olika varandra.

  71. Ni har ju tittat på träd och vet
    att det är aspar.

  72. De blir inte alltid gula samtidigt
    på hösten. De är olika varandra.

  73. Annars tycker vi förmodligen
    att alla aspar är ungefär likadana.

  74. Det kan vi ju tycka,
    men om man tittar på deras gener-

  75. -är två aspar i skogen-

  76. -lika olika varandra i generna
    som en människa och en schimpans.

  77. Vi tycker att det är två olika arter,
    men just asparna har så...

  78. Två aspar är mer olika varandra
    än vad vi människor är.

  79. Dessutom är det så-

  80. -att en asp eller poppel
    har dubbel så många gener som vi har.

  81. Gener är nåt som vi har.
    En människa har 25 000-30 000 gener-

  82. -men en asp har 40 000-50 000 gener
    som gör nånting för aspen.

  83. Det är faktiskt det första trädet
    som fick alla sina gener kartlagda.

  84. Det är en kollega, och det trädet
    har lika många gener som vi har ihop.

  85. Det är inte mer komplicerat-

  86. -utan den har gjort kopior av allt.

  87. Av varje gen har den en extra kopia-

  88. -som den kanske tar fram
    om det behövs.

  89. Men vi skulle prata om
    hur träd vet att det är höst.

  90. Den här aspen
    växer utanför universitetet.

  91. Den har vi tittat på sen 1999,
    och sett varje år-

  92. -när den har varit grön
    och när bladen har blivit gula.

  93. Varje år startar den på samma dag
    med att bli gul.

  94. Det är den 10 september.

  95. Det kan vara 11 eller 12 september,
    men aldrig 1 eller 20 september.

  96. Det är precist.

  97. Det gör den
    vare sig det är kallt eller varmt-

  98. -för den vet hur lång dagen är.
    På hösten blir dagarna kortare-

  99. -och på sommaren går solen knappt ner
    och på vintern går den knappt upp-

  100. -så från början är dagen 22 timmar,
    men mitt i vintern är den 3 timmar.

  101. Den blir kortare och kortare-

  102. -och trädet vet att när dagen är
    ungefär 14-15 timmar lång-

  103. -ska det bli gult.

  104. Den vet att vissa år-

  105. -kan vara som det här året, 2002-

  106. -då september var jättevarm
    och det kom snö i oktober.

  107. Hade då trädet inte blivit gult
    ett visst datum-

  108. -utan gjort som en del andra träd
    och blivit gult när det blev kallt-

  109. -då skulle bladen ha varit gula här-

  110. -och när det blev kallt
    skulle bladen ha dött och trillat av.

  111. Då hade alla näringsämnen i bladet
    som trädet behöver nästa år-

  112. -ha trillat ner, och träden bredvid
    skulle ha tagit upp dem.

  113. De vill spara på det som de
    har samlat på sig under året.

  114. Därför vet aspar och andra träd
    hur lång dagen är-

  115. -och startar processen då.

  116. Vi...

  117. Vi har först tittat på en asp-

  118. -och lagt tid på olika aspar.

  119. Det här är Sverige, och vi
    har plockat aspar från hela Sverige.

  120. Vi har 120 träd, som vi har
    en uppsättning av utanför Umeå-

  121. -och en annan i Skåne.

  122. Vi kan titta på när de blir gula
    i Skåne och där uppe.

  123. Det har vi gjort i många år,
    och vi är intresserade av-

  124. -vilka gener som hjälper trädet
    att tala om när hösten kommer-

  125. -och vilka gener som gör att en asp
    som växer i Umeå eller Bjurholm-

  126. -börjar bli gul tidigare på hösten
    än en asp som växer i Småland.

  127. Ni har kanske hört talas om
    att människor kan göra DNA-tester.

  128. Man kan skrapa bort lite celler
    från kinden och skicka till företag-

  129. -så kan de tala om att man har
    högre risk att få diabetes-

  130. -eller större risk att bli tjock-

  131. -för det beror lite på generna.

  132. Hur tjock man blir
    beror mest på hur mycket man äter-

  133. -så just hur tjock man blir bestäms
    mest av miljön men lite av generna-

  134. -men annat bestäms mer av generna.

  135. När man ser på om man har stor risk
    för att bli tjock eller sjuk-

  136. -tittar man på generna
    som gör proteiner.

  137. De är viktiga,
    för de gör att vi blir annorlunda.

  138. Då gör man gentester
    och tittar på det.

  139. Likadant har vi gjort med träden.

  140. Vi har redan listat ut,
    från de 100 träden vi hade-

  141. -att vissa gener talar om för trädet-

  142. -att det ska börja bli gult
    tidigare på hösten än andra.

  143. Jag har ett exempel som visar det.

  144. Så här ser...
    Det är en massa bokstäver.

  145. Proteiner är som långa trådar
    av aminosyror-

  146. -och de är olika varandra.

  147. Du har inte exakt likadana som du,
    och därför är ni lite olika.

  148. Nånstans har ni ett protein
    som är lite annorlunda.

  149. Så är det även med träd.

  150. Om de har
    många av E-aminosyran på raken-

  151. -som träd 5 har-

  152. -och man jämför det med träd 3-

  153. -kommer det med fler E att sluta växa
    en vecka tidigare på hösten-

  154. -vara beroende på
    att det har fler E på raken.

  155. Såna tester har vi gjort
    för att lista ut-

  156. -vilka gener som hjälper träden
    att veta att det är höst-

  157. -men vi hade bara sett på 100 träd.

  158. Nu har ni och alla andra skolelever
    tittat på fler träd i landet-

  159. -från norr till söder-

  160. -och det vore spännande
    att titta på generna i de träden.

  161. Därför bad vi er skicka dem till oss.

  162. Vi har fått in en väldans hög
    med kuvert-

  163. -som vi har plockat upp
    och plockat ut blad ur.

  164. Har ni skickat in blad?

  165. Ni har skickat aspblad.

  166. Nehej.
    Då var det tvåorna som gjorde det.

  167. Vi har i alla fall blad
    från en asp i Bjurholm.

  168. På "CSI" kan de bara skrapa lite-

  169. -och ur lite blod får de ut DNA.

  170. Så enkelt är det inte med aspar,
    för de spiller inte DNA.

  171. Vårt DNA trillar ut
    om vi spiller blod-

  172. -men det här måste vi lägga
    i flytande kväve som är -196 grader.

  173. Då blir aspbladet sprött-

  174. -så sen kan man mala det
    så som hon ska göra här.

  175. När det är malet
    kan man hälla på olika lösningar-

  176. -som man gör i "CSI"
    så att DNA:t kommer ut.

  177. Sen centrifugerar man det.

  178. Det tar några timmar.

  179. Man kan göra ett prov på en halv dag
    för ett blad-

  180. -men på en dag
    kan man få DNA från 30-40 aspar.

  181. På tv ser det ut att gå fort.
    De går in på labbet-

  182. -och kommer ut efter en halvtimme.

  183. Riktigt så fort går det inte,
    men man kan hinna på två dagar.

  184. Det är många elever som skickar blad,
    så vi harvar oss igenom det-

  185. -och Karin kommer under februari
    hinna igenom alla 150.

  186. Sen måste vi titta på det
    och lista ut hur generna ser ut.

  187. Då använder man en annan apparat,
    som Ingrid visar.

  188. På plattan finns det
    96 DNA-prover från olika träd.

  189. Hon sätter till några lösningar-

  190. -och stoppar in den i en apparat
    som kör nån timme.

  191. Ut kommer en kurva, där man ser-

  192. -att olika träd får olika toppar.

  193. Det här är gentestet för träden-

  194. -och kan för oss tala om
    vilka gener trädet har.

  195. Eftersom vi vet några gener
    som är med och styr...

  196. De styr inte allt,
    utan många gener samverkar.

  197. 30 olika gener kan skilja mellan träd
    som blir gula tidigt och sent-

  198. -men vi har några som vi känner till-

  199. -och eftersom vi vet att några
    har tittat på en asp i Bjurholm...

  200. Den börjar bli gul-

  201. -den 5 september.

  202. Vi vet hur lång dagen är
    den 5 september-

  203. -för det ser vi i kalendern-

  204. -och den aspen börjar bli gul
    när dagen är 16 timmar lång.

  205. Då kan vi se
    vilka gener just den aspen har-

  206. -som skiljer sig från
    det skolan i Vetlanda har sett.

  207. Där började trädet bli gult
    när dagen var 12 timmar lång.

  208. Hade då dem som gulnade vid 16 timmar
    andra gener-

  209. -än dem som gulnade vid 12 timmar?

  210. Det låter som om bara gener styr-

  211. -men så enkelt är det inte.

  212. Det trädet har vi sett på i många år.

  213. En bit av det har blivit rött-

  214. -och vi insåg för ett par år sen
    att tar man bort barken på en asp...

  215. Vissa träd dör av det,
    men asparna klarar sig-

  216. -men de blir rödare, så vill man ha
    röda aspar kan man ringmärka dem.

  217. Vill man att de ska bli mindre röda
    kan man gödsla dem.

  218. Då håller de sig gröna längre-

  219. -så inte bara generna är med,
    men vi tittar på gener.

  220. Det går bra, eftersom vi vet precis
    hur lång dagen var i Bjurholm-

  221. -en viss dag på året.

  222. Andra saker är svårare att göra.
    Vi försöker t.ex. titta på-

  223. -vilka träd
    som angrips av vilka insekter.

  224. Det är olika insekter
    som äter asplöv.

  225. Det är ju lite skillnader för oss
    i hur lätt vi har att få sjukdomar.

  226. Vissa av oss kan få vinterkräksjuka-

  227. -som kommer varje vinter
    i norra Sverige-

  228. -men vissa av oss får inte det.
    Har ni haft vinterkräksjuka?

  229. Några har det. Hälften av alla
    i Sverige kan inte få det-

  230. -för de har gener
    som gör att de inte kan drabbas.

  231. På samma sätt är det med aspar.
    Vissa smakar...

  232. De har blad
    som det krypet inte tycker om-

  233. -och då äter det inte
    på aspar med vissa gener.

  234. Men det lönar sig inte att ni ser på
    alla insekter som finns på era träd-

  235. -för vi vet inte
    om det finns några insekter där.

  236. För man ihop dem kan man se på det-

  237. -men att se på när de blir gula
    kan även ni observera.

  238. Vi försöker även förstå
    varför olika aspar har olika blad.

  239. Allt det här är aspblad-

  240. -men en del har såna där
    och andra har såna där.

  241. Det beror på vilka gener de har,
    och det studerar vi.

  242. Som bäst
    håller vi på med att försöka-

  243. -preparera DNA från alla de aspblad
    vi har fått in från Sverige.

  244. Vi ska försöka se
    om det är samma gener som vi tror.

  245. De som blir gula tidigt på hösten-

  246. -har nog andra varianter
    än de som blir gula senare.

  247. När vi är klara
    skickar vi ut en rapport-

  248. -och den ska komma innan sommarlovet,
    så att ni ser vad vi har gjort.

  249. Det är jättekul att få...

  250. Vi sitter här på universitetet
    och forskar, och det är bra-

  251. -men att man även kan få hjälp
    av Sveriges skolbarn-

  252. -och att det är viktigt för oss...

  253. Vi kan använda det i vår forskning
    för att begripa mer om trädens gener.

  254. Därför vill jag tacka
    alla elever som har varit med-

  255. -och deras lärare
    som har hjälpt till.

  256. Höstförsöket organiserades av
    föreningen Vetenskap och allmänhet.

  257. Det är SLU och vi på Umeå universitet
    som har haft hand om det.

  258. Pelle och Ingrid
    har tagit hand om DNA:t-

  259. -och även Karin Olofsson.

  260. Tack så mycket!

  261. Textning: Sofie B Granqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Hur vet trädet att det är höst?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nästan exakt samma dag varje år börjar aspens löv att gulna. Men olika aspar väljer olika dagar. Hur går det till? Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet, berättar om trädens gener med utgångspunkt i ett stort experiment som tusentals elever från hela Sverige deltagit i. Han berättar för mellanstadieelever som själva samlat in löv som studeras vid universitetet. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Växter, Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Botanik, Naturvetenskap, Träd, Växtgenetik
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Mer grundskola 4-6 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Din kropp - romani chib/arli

Hjärnan

Hjärnan sköter det mesta som händer i kroppen. Den är som ett kontrollrum som arbetar hela tiden; när vi pratar, rör oss, känner eller tänker. Vad gör de olika delarna av hjärnan? Storhjärnan, lillhjärnan och hela nervsystemet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Hamnskiftarens resa

Västmanland, Närke

Del 6 av 11: Gruvfruns silver. Jim och Ayla blir attackerade med pilbåge, och på en av pilarna finns ett meddelande från en gruvfru i Sala. Med vargarnas hjälp tar de sig österut, mot Sala silvergruva. Men gruvfrun är inte den hon utger sig för att vara. Jim och Ayla blir bestulna på trollboken och jakten för att ta den tillbaka, leder Jim och Ayla till en helt annan tid - 1600-talet och stormaktstiden.