Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Vårt samhälle står inför stora utmaningar. Global uppvärmning, demografiska förändringar, främlingsfientlighet, brist på naturresurser, vatten och energi är bara några av dem. Handling baserad på kunskap är det som kommer krävas för att kunna möta dessa utmaningar. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet arrangerar tillsammans en dag när det senaste i forskningen presenteras. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar : Så påverkas vår miljö av läkemedelDela
  1. För inte så länge sen fick jag veta-

  2. -hur antibiotika som släpps ut
    i vattendrag bidrar till resistens.

  3. Nu har jag börjat förstå
    att utsläpp av ångestdämpande medel-

  4. -också ställer till det
    för både fiskar och människor.

  5. Micael Jonsson är forskare i ekologi
    på Umeå universitet. Varsågod.

  6. Titeln på mitt föredrag är
    "Hur påverkar läkemedel vår miljö?"-

  7. -och jag ska inte besvara frågan-

  8. -för vi vet lite om vilka effekter
    medicinresterna har på miljön-

  9. -trots att de har läckt ut i miljön
    i minst 50 år.

  10. Det finns mycket kvar att ta reda på.

  11. Jag ska fokusera på en studie-

  12. -som Tomas Brodin, Jonatan Klaminder
    Jerker Fick och jag publicerade

  13. -för ett år sen.

  14. Jag ska även ge en bakgrund
    för att belysa problematiken.

  15. Det finns
    3 000-6 000 läkemedel globalt-

  16. -och 1 200 i Sverige,
    så det är stora antal.

  17. Läkemedlen tas in
    i milligram eller gram per dag-

  18. -och alla läkemedel
    har genomgått ordentliga tester-

  19. -för att visa om de är giftiga
    för miljö, djur och människa.

  20. De har inte en direkt giftig effekt,
    om man äter dem eller de släpps ut-

  21. -kanske om man äter för mycket.

  22. Bara i Sverige konsumeras det-

  23. -mer än 1 000 ton mediciner per år.

  24. Det är mycket.

  25. Här är en bild på vad som sker
    med mediciner som vi konsumerar.

  26. Medicinresterna hamnar till slut-

  27. -nästan alltid i vattendrag.

  28. En del medicinrester
    går direkt från tillverkningen.

  29. Fabriker som tillverkar mediciner
    släpper ut rester i vattendrag-

  30. -men det går även till försäljning
    och till brukande människor och djur.

  31. Läkemedel för husdjur
    är en ökande marknad.

  32. Dessutom är nästan alla läkemedel
    designade för att vara stabila.

  33. De måste bibehålla sin struktur
    för att vara verkande.

  34. De är också designade
    för att passera snabbt genom kroppen.

  35. De passerar genom kroppen,
    hamnar i avloppssystemet-

  36. -är fortfarande stabila
    och kommer till reningsverk-

  37. -och de har inte teknologin att rena
    vatten från såna ämnen.

  38. Dels har det inte ansetts nödvändigt,
    och dels är det en stor kostnad.

  39. Det innebär att medicinresterna
    går rakt ut i miljön-

  40. -där de fortfarande fungerar som de
    skulle göra i människan eller djuret.

  41. Alla stegen slutar
    i vattenrecipienten-

  42. -det akvatiska system
    som tar emot avloppsvattnet.

  43. Men man har hittat läkemedelsrester
    ända ute i Östersjön.

  44. I de undersökningar man har gjort...

  45. Jag representerar Jerker Fick
    från kemiska institutionen-

  46. -som undersöker
    var man hittar läkemedelsrester.

  47. Man har hittat
    200-300 olika läkemedel i miljön-

  48. -så det är en hel del,
    och man upptäcker nya hela tiden.

  49. Det är låga koncentrationer
    på nanogram till mikrogram per liter-

  50. -och man har hittat det
    på land också.

  51. Det är ett globalt problem.

  52. I utvecklingsländer
    har de råd med medicinering-

  53. -och det är bra, men de har inte
    kommit ikapp med vattenreningen-

  54. -så medicinresterna
    åker rakt ut i miljön utan rening.

  55. Det är ett globalt problem
    för att det är så globalt-

  56. -för att man vet lite och för att det
    kan påverka biologiska system.

  57. Jag ska fokusera på bensodiazepiner,
    en grupp mediciner-

  58. -som upptäcktes 1955
    och lanserades 1960.

  59. De har funnits i ett halvt sekel-

  60. -och spridits i naturen sen 60-talet.

  61. Det är 20-25 läkemedel
    som används som ångestdämpande-

  62. -mot muskelkramper, sömnstörningar
    och som lugnande medel.

  63. Den globala förbrukningen
    är 300 ton per år.

  64. Alla bensodiazepinerna
    binder till GABA-receptorn i hjärnan.

  65. Därför blir man påverkad av medicinen
    även om man inte har ett tillstånd.

  66. Man behöver inte vara sjuk,
    utan alla som tar det blir lugnare.

  67. Man behöver inte vara sjuk
    för att det ska ha en effekt.

  68. Men alla vattenlevande
    vertebrater eller ryggradsdjur-

  69. -har också GABA-receptorer-

  70. -och man hittar bensodiazepinerna
    i vattendrag.

  71. Kan då fisk påverkas av mediciner
    som kan vara ångestdämpande-

  72. -på samma vis som människor påverkas?
    Det är en intressant fråga-

  73. -för beteende hos djur är viktigt.

  74. Det avgör deras "fitness"-

  75. -hur de överlever
    och deras förmåga att reproducera.

  76. En förändring kan ha stor påverkan-

  77. -på en individ, en art
    eller ett ekosystem.

  78. Det finns dessutom,
    framförallt inom beteendeekologin-

  79. -utarbetade protokoll för att mäta
    förändringar djurs beteenden.

  80. Den grupp som jag är del av
    och som publicerade artikeln-

  81. -har olika kompetenser-

  82. -och en av oss
    är specialist på beteendeekologi.

  83. Med all vår samlade kunskap
    ville vi titta på-

  84. -om beteendeförändrande mediciner
    påverkar fisk.

  85. För att göra det valde vi
    abborren som studieorganism.

  86. Den är vanligt förekommande
    i Europa och Asien-

  87. -och det finns närbesläktade arter
    i hela världen.

  88. Den är lätt att ha i laboratoriemiljö
    även om det är en naturlig art.

  89. Det finns sebrafisk och guppy-

  90. -men de har inte samma relevans-

  91. -för våra ekosystem.

  92. Dessutom har den
    en intermediär position i födovävar-

  93. -så den både äter på bytesdjur-

  94. -och äts av rovdjur
    högre upp i näringskedjan.

  95. Den har effekt både uppåt och nedåt-

  96. -och kan därför ha stora konsekvenser
    för hela ekosystemet.

  97. Som medicin valde vi Oxazepam-

  98. -en bensodiazepin
    med ångestdämpande effekt.

  99. Det är den medicin som oftast används
    i Sverige som ångestdämpande.

  100. Vi hade två behandlingar:
    en låg koncentration-

  101. -på den nivå som man har hittat
    i naturliga system-

  102. -och en hög koncentration
    som fortfarande är rätt låg.

  103. Jag kommer till det strax.

  104. Några abborrar blev inte medicinerade
    utan fick vara i rent vatten-

  105. -några abborrar var exponerade för
    1,8 mikrogram av Oxazepam-

  106. -och det är koncentrationer
    som man hittat i naturliga system.

  107. För att ni ska förstå
    hur låg koncentration det är-

  108. -för man kanske blir orolig
    och undrar om man kan äta abborre-

  109. -men om en abborre har varit
    i 1,8 mikrogram Oxazepam-

  110. -måste en person äta 4 ton abborre-

  111. -för att få i sig
    motsvarigheten till ett piller.

  112. Det gör det intressant att testa.

  113. Den högre koncentrationen
    med 910 mikrogram-

  114. -är fortfarande ganska låg,
    fast högre än i naturliga system.

  115. Innan två grupper
    exponerades för medicin-

  116. -testades alla abborrars beteende.
    Vi hade 25 abborrar per behandling-

  117. -för att kunna mäta det statistiskt.

  118. De beteenden vi såg på var aktivitet-

  119. -som var antal simrörelser som var
    längre än 2,5 cm under 600 sek.

  120. All testning filmades-

  121. -så att vi kunde gå igenom dem
    och få mått på de olika beteendena.

  122. Det andra beteendet var våghalsighet,
    och det är hur lång tid det tar-

  123. -innan en individ törs utforska
    okända miljöer som kan vara farliga.

  124. Vi hade små abborrar
    som var knappt 10 cm-

  125. -och såna är generellt rädda av sig.

  126. De törs inte gå ut i en okänd miljö,
    för det kan finnas en stor fisk där.

  127. Här har vi ett litet gömsle
    där vi satte ner abborren.

  128. Sen drog vi upp luckan, så att den
    fick simma ut om den ville.

  129. Vi hade en kamera som filmade allt.

  130. Det tredje beteendet
    var sällskaplighet.

  131. Många fiskar, framförallt abborren
    och absolut små abborrar-

  132. -är stimfiskar. De är sociala djur-

  133. -för de tjänar på att vara i grupp.
    De kan då undvika predatorer.

  134. Vi tittade på sällskaplighet-

  135. -alltså om en ensam individ som vi
    satte in i mitten på ett akvarium-

  136. -attraherades av en grupp individer.
    Vi hade en glasskiva här-

  137. -som separerade dem
    från den ensamma individen.

  138. Den delen hade tre abborrar
    och den delen hade ingen abborre.

  139. Vi såg på hur den ensamma abborren
    förhöll sig i relation till de andra.

  140. För att mäta det gjorde vi en skala-

  141. -så en social abborre
    fick en hög siffra-

  142. -och en asocial abborre
    fick en hög negativ siffra.

  143. Sen exponerade vi abborrarna-

  144. -för hög eller låg koncentration
    eller ingen alls.

  145. Sen testade vi beteendet igen.

  146. Dessutom, för att få en mer ekologisk
    relevans till beteendeförändringar-

  147. -testade vi om deras jaktförmåga
    påverkades av medicinering.

  148. Då hade vi dem i akvarier
    som vi filmade.

  149. Som bytesdjur hade vi ett kräftdjur
    som heter Daphnia-

  150. -en liten hoppkräfta.

  151. Vi satte i 20 hoppkräftor
    i en del av ett akvarium-

  152. -abborren i den andra delen
    och en glasskiva som vi hissade upp.

  153. Vi såg hur lång tid det tog abborren-

  154. -att äta första, tionde
    och sista planktonet-

  155. -som ett mått på deras jaktframgång.

  156. Jag ska inte visa en massa tabeller,
    för det är ointressant-

  157. -men resultaten var att de blev
    mer aktiva och mer våghalsiga-

  158. -men mer asociala-

  159. -om de var exponerade
    för medicinerna-

  160. -jämfört med innan de blev det.

  161. Jag ska visa en film.

  162. Det är en film på våghalsighet.

  163. Vi satte ner fisken i gömslet där,
    och sen kunde de simma ut.

  164. Det här är
    en abborre som inte fått medicin.

  165. Det händer inte mycket.

  166. Ingen av abborrarna
    som inte var medicinerade-

  167. -torde sig ut. Det är naturligt.

  168. De är så rädda av sig att de
    inte törs ge sig ut i okänd miljö.

  169. Här har vi en film på en abborre-

  170. -som blev exponerad
    för medicinrester.

  171. Där går luckan upp, och den simmar ut
    med en gång, helt obekymrad.

  172. Alla abborrar som utsatts för medicin
    vågade sig ut-

  173. -jämfört med ingen
    om de inte hade exponerats.

  174. Vad spelar förändringarna för roll?

  175. De blir mer aktiva och därmed
    blir de bättre jägare och äter mer-

  176. -men de får högre exponering
    för rovdjur som större fiskar.

  177. De är mer våghalsiga,
    vilket innebär högre aktivitet-

  178. -och högre spridning.
    De törs utforska okänd miljö.

  179. De blir mer exponerade för rovdjur.

  180. Att de blir mindre sociala innebär,
    speciellt för fiskar i stim-

  181. -att de får sämre skydd mot rovdjur-

  182. -och svårare att hitta en partner.

  183. Vi hittade också resultat
    som stämmer med det jag just sa:

  184. De åt hoppkräftor i en snabbare takt-

  185. -och i våra analyser förklarades det-

  186. -av att de hade en högre aktivitet
    eftersom de var mer våghalsiga.

  187. Jag ska visa en film om det.

  188. Först har vi en abborre
    som inte har medicinerats-

  189. -som kan äta kräftdjur.
    Ni ser dem här.

  190. Den här verkar vara relativt obrydd.

  191. I nästa film har vi
    en medicinerad abborre.

  192. Nu får ni hänga med,
    för den är glupsk.

  193. Den var helt obrydd
    och bara käkade på i full fart.

  194. Det var en stor effekt.

  195. Normalt analyserar man resultaten
    och väntar på signifikanstest-

  196. -men det gick att se med blotta ögat
    att det var en stor effekt.

  197. Det var den ekologiska effekten.

  198. Det här är svårt
    att studera i laboratorium-

  199. -och sen extrapolera resultaten-

  200. -men man kan spekulera lite.
    Om man har ett enkelt system-

  201. -med en abborre, en hoppkräfta
    och en alg-

  202. -där hoppkräftan äter alger
    och abborren hoppkräftan-

  203. -och man tillsätter medicin
    så som vi har gjort-

  204. -kan det bli så
    att abborren får en större effekt-

  205. -för att den äter mer av hoppkräftan.

  206. Det innebär att algerna kan öka-

  207. -för det finns inte
    lika många hoppkräftor som äter dem.

  208. Om man får högre algtillväxt-

  209. -kan det leda till mer algblomning.

  210. Det är en ekologisk effekt
    om medicinrester är viktiga.

  211. I förlängningen leder algblomning
    till förändrade, syrefattiga miljöer-

  212. -som i sin tur kan påverka abborrarna
    så att de dör. De tål inte sin miljö.

  213. Det vore intressant att studera.

  214. Om man har samma system
    och tillsätter mediciner-

  215. -och det finns en gädda
    eller ett annat rovdjur-

  216. -skulle de kunna bli mer aktiva
    och ätas upp mer av gäddan.

  217. Då får man fler hoppkräftor
    och färre alger.

  218. Vi har resultat som visar
    att abborrar som får medicin i sig-

  219. -löper större risk
    att bli uppätna av gädda.

  220. Vi har inte publicerat det än.

  221. Sen kan medicinrester leda till
    en förändrad artsammansättning-

  222. -speciellt om olika arter
    drabbas på olika sätt.

  223. Vi har resultat som visar det.

  224. Rudan, en konstig fisk-

  225. -drabbas nästan inte alls
    utan verkar kunna tåla vad som helst.

  226. Om man skulle ha ett system
    med abborre, ruda och gädda-

  227. -och abborren drabbades, skulle man
    få fler hoppstjärtar och färre alger.

  228. Rudan kunde ta över, och den äter
    små insektslarver och växter.

  229. Det skulle få större effekt på dem,
    så hela systemet skulle kunna ändras.

  230. Det är många frågor samtidigt,
    och det är svårt att studera-

  231. -men det skulle vara intressant
    och folk kommer att studera det.

  232. Jag kommer inte att besvara
    frågan jag hade på min första slide-

  233. -men en slutsats är att medicinrester
    kan påverka födovävar i sötvatten.

  234. Det kan ha gjort det i 50 år,
    men vi vet inte hur-

  235. -och vi har tryckt på att lösningen
    inte är att sluta använda mediciner.

  236. Mediciner är viktiga, så vi måste
    förbättra reningen av avloppsvatten.

  237. Vissa föreslår att de som smutsar ner
    i miljön ska betala.

  238. Det skulle bli läkemedelsföretagen,
    men de är inte intresserade av det.

  239. Men på nåt sätt måste man finansiera
    en bättre rening från medicinrester.

  240. Det var allt.

  241. Kan man säga
    att vårt pillerknaprande-

  242. -under alla omständigheter är ett hot
    mot abborren som art på lång sikt?

  243. Det kan det mycket väl vara, för
    medicinanvändningen förväntas öka.

  244. Det kommer inte att bli bättre-

  245. -och det kan finnas arter
    som är känsligare än abborren.

  246. Varsågoda.

  247. Varsågod.

  248. När du står där så låt damen
    komma till tals. Så går vi dit sen.

  249. -Jag vill höra namnet.
    -Inger. ag har en kommentar...

  250. ...som jag har tänkt på sen 60-talet
    då jag arbetade på sjukhus.

  251. Då såg jag hur överbliven medicin-

  252. -lades i medicinkoppar
    för att sen spola ner den i avloppet.

  253. Hur kan det ha sett ut
    på alla sjukhus i Sverige?

  254. Har man gjort så under långa tider?

  255. För mig kändes det fel, men jag
    hade inte kompetens att motsäga nåt.

  256. -Kan du säga nåt om det.
    -Det har nog varit så överallt...

  257. ...för man har inte varit orolig
    eftersom de inte är giftiga...

  258. ...och inte ens reningsverken
    tar hand om dem.

  259. De ångestdämpande medlen
    som kommer ut i vattnet...

  260. Hur länge funkar de
    som ångestdämpande preparat?

  261. -De bryts nästan inte ner alls.
    -Så det byggs upp hela tiden?

  262. Ja. Vi har i 50 år gammalt sediment-

  263. -hittat Oxazepam.

  264. -Varsågod.
    -Jag heter Stefan.

  265. Du sa inget om
    hur lång tid i försöket-

  266. -abborrarna utsattes
    för medicineringen.

  267. Det var sju dagar,
    så det är kort tid.

  268. I naturlig miljö
    lever de ju i det konstant.

  269. När vi pratar om vatten
    ser jag Tvärån framför mig.

  270. Finns det nåt i vårt dricksvatten?

  271. Det törs jag inte svara på.

  272. Det renas ju på ett bra sätt,
    så det är nog av bättre kvalitet.

  273. Renas vårt dricksvatten bättre
    än vårt avloppsvatten?

  274. -Har vi nån fråga?
    -Torgny heter jag.

  275. Jag hängde inte riktigt med på om det
    var den höga dosen de reagerade på-

  276. -eller om man såg samma signifikans
    på den låga dosen.

  277. Ätbeteendet var lika tydligt
    vid den låga koncentrationen-

  278. -men våghalsigheten var tydligast
    med den höga koncentrationen-

  279. -så det varierade lite.

  280. Jag har en sista fråga om rening.

  281. Vilka tekniker fungerar bäst
    på medicinering?

  282. -Vid förbränning går det väl ut ändå?
    -Ja. Det hjälper inte.

  283. För den här medicinen krävs UV-ljus
    och mikrobiell nedbrytning.

  284. -Vad händer då? Försvinner den då?
    -Den bryts ner till en annan form.

  285. Den här tanken dök också upp:

  286. Du var noga med att påpeka
    att det är väldigt utspätt-

  287. -men ska man vara försiktig
    med små barn?

  288. Det är så låga koncentrationer,
    så det ska inte...

  289. Det krävs ju 4 ton för en vuxen.

  290. Tack!

  291. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Micael Jonsson, forskare i ekologi vid Umeå universitet, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Vi svenskar använder ungefär 1 000 ton läkemedel varje år. Resterna av dem hamnar till slut i våra vattendrag. Läkemedlen är gjorda för att vara stabila, och reningsverken klarar sällan av att bryta ner dem. Det innebär att medicinen går rakt ut i naturen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Ekosystem, Miljö > Föroreningar och miljögifter
Ämnesord:
Abborre, Föroreningsfrågor, Läkemedel, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Vattenföroreningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Detta är fascism

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.