Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Vårt samhälle står inför stora utmaningar. Global uppvärmning, demografiska förändringar, främlingsfientlighet, brist på naturresurser, vatten och energi är bara några av dem. Handling baserad på kunskap är det som kommer krävas för att kunna möta dessa utmaningar. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet arrangerar tillsammans en dag när det senaste i forskningen presenteras. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar : Detta är fascismDela
  1. Temat för dagen
    är samhällets utmaningar.

  2. Om man blundar och mardrömmer så kan
    man se många utmaningar framför sig.

  3. Det vi har sett den här vintern
    har varit skrämmande.

  4. Demografiska förändringar,
    vatten, energi...

  5. Vad händer med vårt rena vatten?
    Kommer det att vara rent i framtiden?

  6. En annan utmaning är oss själva.
    Vad kommer vi att tycka i framtiden?

  7. Hur kommer vi att se
    på andra människor?

  8. Nånstans där ska vi börja dagen.

  9. Vad är fascism?
    Svar på den frågan ska vi få av...

  10. ...en docent i historia
    på Umeå universitet.

  11. Dagen är ett samarbete
    mellan Umeå universitet och SLU.

  12. -Lena Berggren, varsågod.
    -Tack.

  13. Vi ska bara kolla att vi har ljud
    så att alla är nöjda.

  14. Jag heter Lena Berggren
    och är docent i historia.

  15. Jag ska prata om vad fascism är.

  16. Naturligtvis hinner vi inte med
    nån uttömmande förklaring-

  17. -men jag ska skumma lite på ytan
    och ge lite svar på vad fascism är.

  18. Det här är en fråga
    som är väldigt aktuell.

  19. Fascism, rasism
    och aggressiv nationalism-

  20. -har inte varit så starka
    i Europa sen 30-talet.

  21. Vi står inför en viktig utmaning:
    Hur ska man hantera de här idéerna-

  22. -och de konsekvenser de får i form av
    våld, praktisk handling och politik?

  23. Flera av dessa grupperingar i Europa
    finns representerade i parlament.

  24. Vad är fascismens attraktionskraft?
    Vad drar människor till rörelserna?

  25. Det är många som dras till dem,
    som under mellankrigstiden.

  26. Det är framför allt mellankrigstiden
    som jag bedriver forskning kring.

  27. Jag skulle vilja säga att det här-

  28. -är viktigt för att förstå
    fascismens attraktionskraft:

  29. "Fascismen äger en egen ideologisk
    attraktionskraft"-

  30. -"som gör att vissa människor
    av egen fri vilja"-

  31. -"utan yttre tryck och utan nån form
    av personlighetsstörning"-

  32. -"blir fascister
    då de är övertygade om"-

  33. -"att deras samhällsanalys
    är riktig."

  34. Andra dras in i rörelserna på grund
    av yttre tryck-

  35. -att det är coolt,
    och en massa andra saker.

  36. Men de som utgör fascismens kärna
    är de som själva väljer.

  37. De väljer fascismen eftersom de tror
    att det är nåt bra.

  38. Det här är också viktigt
    för att förstå vad fascism är:

  39. Fascismen är
    en politisk, fullständig ideologi-

  40. -precis som socialism, liberalism,
    konservatism, och politisk feminism.

  41. När man analyserar den ska man
    använda samma måttstockar-

  42. -som när man dissekerar liberala
    eller socialdemokratiska rörelser.

  43. Att det är en politisk ideologi-

  44. -innebär att den som andra ideologier
    innehåller en politisk vision.

  45. Här finns en idé
    om hur samhället ska bli bättre.

  46. En målbild, utopi, kan man säga.

  47. Och vad gäller
    alla politiska rörelser-

  48. -så är de politiska visionerna
    positivt laddade.

  49. Man måste bena ut vad den positiva
    attraktionskraften är-

  50. -om man ska förstå vad fascism är.

  51. Det handlar inte i första hand
    om hat och våld, förtryck och terror.

  52. Inte om man ska kunna ställa
    rätt frågor-

  53. -både till dem och om dem.

  54. Det här är centralt och det
    jag som forskare har för ögonen.

  55. Det är mitt ansvar att gå så nära
    ideologin att jag förstår den.

  56. Att jag förstår den positiva visionen
    och attraktionskraften.

  57. Med "förstå"
    menar jag inte "urskulda".

  58. Jag måste komma nära
    för att backa ut och vara kritisk-

  59. -och försöka belysa fascismens roll
    i Europa i dag-

  60. -och ge verktyg till
    hur man kan bekämpa den.

  61. Om man tittar lite närmare
    på visionen, vad består den av?

  62. Jag ska lyfta fram fyra element.

  63. Man kan utveckla dem,
    men det är en sorts kärna.

  64. Det första elementet
    är det viktigaste i fascismen:

  65. Föreställningen om
    att fascisterna vill ha-

  66. -en så kallad
    ultranationalistisk pånyttfödelse.

  67. Det handlar om
    en långtgående nationalism.

  68. Den här nationen som man pratar om-

  69. -Sverige, Tyskland,
    Serbien eller vad det nu kan vara-

  70. -den ska pånyttfödas.

  71. Den ultranationalistiska
    pånyttfödelsen-

  72. -kan man bena ner i olika små bitar.

  73. Den består framför allt
    av de här tre sakerna:

  74. För det första
    en aggressiv kulturnationalism.

  75. Inom forskningen om nationalism
    brukar man prata om två huvudtyper:

  76. Fransk och tysk, eller stats-
    nationalism och kulturnationalism.

  77. Kulturnationalism, eller den tyska,
    är när man betonar-

  78. -folket, rasen, kulturen, språket,
    folkloristik, historia, och liknande.

  79. Det vi oftast tänker på som aggressiv
    eller negativ nationalism.

  80. Den andra, den franska
    eller liberala statsnationalismen-

  81. -har legat till grund
    för etniska frigörelser-

  82. -och etniska
    självständighetsrörelser.

  83. Den bidrog till att de habsburgska
    och osmanska väldena brakade ihop.

  84. Där handlade det om att folken i
    en liberal, demokratisk efterföljd-

  85. -har rätt till självbestämmande. Där
    kommer de demokratiska idealen in.

  86. Men det är inte den nationalism som
    fascismen baseras på, utan den andra.

  87. Den som sitter ganska nära ihop
    med rastänkande.

  88. I begreppet ultranationalism ligger
    former av nationalism...

  89. Det finns andra typer av
    ultranationalism, inte bara fascism.

  90. I den ligger ett avvisande
    av hela den demokratiska traditionen.

  91. Alla idéer som handlar
    om människors lika värde-

  92. -och att man har rätt
    till tak över huvudet, skydd-

  93. -arbete, rättvisa rättegångar
    och såna saker.

  94. Även yttrande- och tryckfrihet.

  95. Det avvisas av fascismen-

  96. -och även en del andra
    ultranationalismer.

  97. Det är en nationalism-

  98. -som eftersträvar diktatur,
    på ett eller annat sätt.

  99. Sen är de lite piffiga och säger:

  100. "Vi står för den sanna demokratin,
    det rätta folkstyret."

  101. De menar nåt annat än vad vi i dag
    oftast menar med demokrati.

  102. Den här ultranationalismen handlar om
    att man vill skapa nåt nytt-

  103. -men med rötterna i det gamla.

  104. Tradition, historia, och arv
    är jätteviktigt för fascisterna.

  105. Men det är viktigt att de vill göra
    nåt nytt. Vi återkommer till det.

  106. Vad man försöker skapa,
    vad pånyttfödelsen handlar om-

  107. -är i väldigt stor utsträckning
    en alternativ postliberal modernitet.

  108. Det är en vanlig föreställning
    att fascismen är-

  109. -reaktionär eller antimodernistisk.
    Det är inte sant.

  110. Den är inte modernistisk på det sätt-

  111. -som andra politiska
    eller kulturella riktningar.

  112. Det är en alternativ modernitet-

  113. -där modern teknik
    och kommunikationsmedel ska användas-

  114. -men på ett annat sätt än
    i den liberala traditionen.

  115. Fascisterna både i Italien och
    Nazityskland är öppna för ny teknik.

  116. Man är inte bakåtsträvande i det att
    alla ska bo i jordhålor och äta bär.

  117. Det finns ett modernt tänkande
    i ideologin.

  118. Med postliberalt menar man
    att det är nåt som ska komma...

  119. Vi ska inte gå tillbaka
    till 1800-1700-1600-tal.

  120. Det här ska vara en reaktion på
    det liberala, det moderna-

  121. -och bygga vidare på det, men föra
    utvecklingen i rätt riktning.

  122. Man ser alltså fascismen
    som en historisk nödvändighet.

  123. Det innebär att de säger sig stå
    för "Sanningen".

  124. Fascisterna försöker också
    överbrygga klyftan-

  125. -mellan traditionell vänster
    och traditionell höger-

  126. -genom en generös välfärdspolitik
    för dem som räknas in i nationen.

  127. Det tredje elementet är...

  128. Då det handlar om en pånyttfödelse-

  129. -vill man ha en ny samhällsstruktur-

  130. -som konstrueras utifrån tre teman,
    kan man säga.

  131. Det första är upprättandet
    av en folkgemenskap.

  132. Alltså en stark nationell identitet.

  133. Det andra är att man är motståndare
    till klass- och ståndssamhället.

  134. Man tänker sig
    ett meritokratiskt system.

  135. Man klättrar i samhällshierarkin
    om man är duglig.

  136. Svenska fascister på 30-talet
    ville ha hundraprocentig arvsskatt.

  137. Man ska inte kunna ärva
    makt och inflytande.

  138. I det nya samhället är allt politik.
    Det finns ingen privat sfär.

  139. Gränsen mellan det offentliga
    och privata försvinner-

  140. -och mellan det politiska
    och det religiösa.

  141. Rättsstatens viktiga gräns mellan
    det politiska och juridiska med.

  142. Det ser vi i Nazityskland
    med SS-domstolar-

  143. -där vi får en politisk rätts-
    skipning. Samma sak i Sovjetunionen.

  144. Den här meritokratin, att man stiger
    i graderna om man visar sig värdig-

  145. -det hänger ihop med strävan
    efter att skapa en ny människa.

  146. Den nya människan är, det borde inte
    komma som en överraskning...

  147. Det är ett väldigt fysiskt ideal.

  148. Den fascistiska idealmänniskan är en
    ung, vältränad man som är vegetarian-

  149. -som inte röker, inte dricker, inte
    tar droger, har ett kroppsarbete-

  150. -och är beredd
    att uppoffra allt för kampen.

  151. Påpeka det för moderna aktivister
    som inte lever inte upp till idealen.

  152. Den nya människan
    är inte bara ett fysiskt ideal-

  153. -utan hon ska även vara
    lojal och uppoffrande.

  154. Hon ska vara beredd att ge allt
    för den nationella pånyttfödelsen.

  155. Därmed förstår ni kopplingen
    till det meritokratiska.

  156. Hur tänker man sig att det ska gå
    till? Hur ska man realisera visionen?

  157. Några viktiga punkter
    vad gäller vägen mot framtiden...

  158. Det är viktigt att säga att fascismen
    är en revolutionär rörelse...

  159. ...på samma sätt
    som kommunismen är det.

  160. Revolution behöver inte betyda krig-

  161. -eller väpnad revolution,
    som med den ryska revolutionen.

  162. I både Italien och Nazityskland
    skedde revolutionen på laglig väg.

  163. Det viktiga är att det handlar om en
    fundamental omstöpning av samhället.

  164. Gamla strukturer ska kullkastas,
    nåt nytt ska skapas.

  165. Det skiljer fascister från andra
    antidemokratiska högerströmningar-

  166. -framför allt under mellankrigstiden.

  167. Krig och våld mejslar ut
    den nya människan.

  168. Den nya människan skapas
    genom sina utmaningar.

  169. Det finns en vålds- och krigsromantik
    inom fascismen, både då och nu.

  170. Den är viktig för att förstå hur den
    fascistiska gatuaktivismen ser ut.

  171. Varför det är viktigt för rörelserna
    att vara ute på gatorna och slåss.

  172. Det har en ideologisk poäng.

  173. Det är inte bara att man vill slåss,
    det finns en poäng.

  174. För en revolutionär ideologi som vill
    skapa nåt radikalt nytt-

  175. -så helgar ändamålen medlen.

  176. Man kan sätta sig över
    moraliska normer och lagstiftning.

  177. Man legitimerar det
    med den politiska kampen.

  178. Det är också viktigt
    att det sker en inre pånyttfödelse.

  179. De i rörelsen måste göras medvetna
    om det ideologiska budskapet.

  180. Det innebär att fascister
    har inre skolning av sina aktivister.

  181. De som är hardcore vet oftast
    vad de håller på med.

  182. Inte de som finns i periferierna,
    men de i kärnan.

  183. För att det ska kunna upprättas
    så måste man göra sig av med hinder.

  184. De hinder man ser
    för en positiv utveckling är-

  185. -internationella strävanden.

  186. Här hittar vi sånt
    som kommunism och kapitalism.

  187. Fascismen är antikapitalistisk.

  188. Den moderna demokratin måste krossas-

  189. -för att den fascistiska
    folkgemenskapen ska kunna upprättas.

  190. Till hindret räknas folkstyre,
    demokratiska friheter-

  191. -alltså yttrande- och tryckfrihet-

  192. -men också alla jämlikhetssträvanden.

  193. Det är nåt vi ser tydligt hos
    Anders Behring Breivik.

  194. Modern fascism
    är väldigt antifeministisk.

  195. Den feministiska rörelsen ses
    som ett stort hot-

  196. -och därför ger man sig på feminister
    ganska hårt.

  197. Sen har vi nationens fiender.

  198. Då tar vi det man oftast tänker på
    när man pratar om fascism-

  199. -nämligen rasismen.

  200. Det finns olika typer av fascism,
    nationalsocialism är en.

  201. Även om det finns sorters fascism som
    inte är så jätteuttalat rasistiska-

  202. -som den tyska nazismen var-

  203. -så är all fascism
    potentiellt rasistisk-

  204. -då den är aggressivt nationalistisk.

  205. All form av aggressiv nationalism
    är potentiellt rasistisk. Så är det.

  206. Rastänkandet är ett medel,
    inte ett mål.

  207. Rasfienderna måste avlägsnas
    för att visionen ska kunna upprättas.

  208. På 30-talet har jag sett
    i min forskning-

  209. -när jag har tittat
    på svenska, rabiata antisemiter...

  210. De svenska nazisterna
    tycker inte om dem.

  211. För antisemiterna blir judehatet
    ett mål, inte ett medel.

  212. Då har man liksom missförstått,
    enligt fascisterna synsätt.

  213. I nationalsocialismen är rastänkandet
    fullständigt fundamentalt.

  214. Det ligger i botten
    av nationalsocialismen.

  215. Där utvecklas en rasideologi
    där man laborerar-

  216. -med inre och yttre fiender
    mot rasen. Och de här fienderna...

  217. Vad gäller de inre fienderna,
    där hittar vi:

  218. Så kallat "livsovärdigt liv",
    på tyska "lebensunwertes Leben".

  219. Där finns,
    om vi pratar mellankrigstid-

  220. -de grupper som i Sverige utsatts för
    eugenik- och steriliseringspolitik:

  221. Människor med olika mentala
    och fysiska handikapp.

  222. "Sinnesslöa", asociala, och även
    kriminalitet kan räknas in här.

  223. Här finns homosexuella
    och politiska motståndare.

  224. De måste rensas ut. Det är en del
    av den nazistiska raspolitiken.

  225. Den som oftast glöms bort, för när vi
    pratar om nazism så tänker vi på-

  226. -det där, rasens yttre fiender.
    Kom ihåg att de sitter ihop.

  227. Båda fienderna måste bort
    för att visionen ska upprättas.

  228. Rasens yttre fiender är alla andra
    raser än den nordiska eller ariska.

  229. När man pratar om raser och 30-tal-

  230. -är det inte ett biologiskt sätt
    att tänka kring ras.

  231. I grunden talar man
    om kulturer som inte ska blandas.

  232. Med biologi understödjer man-

  233. -en kulturessentialistisk separering
    av olika folkgrupper.

  234. Sen har vi nåt som får katastrofala
    konsekvenser under 40-talet:

  235. Den konspirationsteoretiska
    antisemitismen.

  236. Föreställningen att judarna
    i hemlighet konspirerar emot-

  237. -de kristna, den ariska rasen,
    den germanska andan, you name it.

  238. Och att den här konspirationen
    måste undanröjas.

  239. Konsekvensen av det här tänkandet
    ser vi i förintelsen.

  240. Där är min tid ute.

  241. Jag stannar där och öppnar
    för eventuella frågor från er.

  242. -Det finns jättemycket mer att säga.
    -Oerhört intressant.

  243. Om man avvisar det demokratiska
    systemet, hur hittar man sina ledare?

  244. En föreställning är mer framträdande
    än i nationalsocialismen.

  245. Det finns en föreställning
    om att ledaren-

  246. -naturligt kommer
    att framträda ur folkdjupen.

  247. Här sneglar man tillbaka i historien.

  248. Svenska fascister tittar
    på svensk historia.

  249. Man plockar fram Karl XII,
    Gustav II Adolf, Gustav Vasa.

  250. Kungar som har visat sig värdiga.

  251. Man ska klättra genom partiapparaten
    och visa att man är en ledare.

  252. Hade Karl XII varit smickrad
    över det här?

  253. Det tror jag inte.

  254. Är det nån som vill komma
    med en fråga?

  255. Där. Kan vi få en mikrofon dit?
    - Kan alla säga sitt namn först?

  256. Henrik Sandström.

  257. -Är Putin fascist?
    -Nej.

  258. Vad har han för -ism?

  259. Jag är inte Sovjetexpert.

  260. Men det finns totalitaristiska drag
    i Ryssland i dag...

  261. ...där regimen påminner om den
    nazityska eller gamla kommunistiska.

  262. Putin är nationalist,
    men en typ av gammalnationalist.

  263. Han vill återupprätta
    det ryska imperiet.

  264. -Han är omodern, helt enkelt.
    -Ja.

  265. Det är inte en tanke
    om att bygga nåt nytt.

  266. Där är det tillbaka till det gamla,
    tsaristiska Ryssland.

  267. I "rasens inre fiender",
    passar han in där?

  268. Ja, det gör han förvisso.

  269. Men jag skulle inte säga att alla
    bitar är på plats vad gäller Putin.

  270. Nån fler som vill komma till tals?
    - Varsågod. - En herre en bit in där.

  271. Ulf Rudkvist heter jag.

  272. Är fascismen en rörelse i Västeuropa-

  273. -eller finns liknande rörelser
    i andra kulturer?

  274. Ja, det gör det.

  275. Men där vi främst
    ser fascismen framträda-

  276. -är i delar av världen där det har
    funnits ett europeiskt inflytande.

  277. Det finns fascistiska rörelser
    i Latinamerika.

  278. Peronismen i Argentina är det bästa
    exemplet på icke-europeisk fascism.

  279. Det finns i USA, Kanada,
    Australien, Nya Zeeland.

  280. I Sydafrika finns
    ganska starka fascistoida drag.

  281. Inom forskningen diskuterar man
    Japan under andra världskriget...

  282. ...30-talet och andra världskriget.

  283. Vissa säger att det är
    icke-europeisk fascism-

  284. -andra säger
    att det inte riktigt är fascism.

  285. Du sa under ditt föredrag
    att allt är politik.

  286. Vad innebär det för gränsdragningen
    mellan privatliv och samhälle?

  287. Alltså, nästan familj och samhälle.

  288. Reproduktion var en politisk
    angelägenhet i Nazityskland...

  289. Alltså, att kvinnor föder barn.

  290. -En politisk...
    -Men hur kan det ta sig uttryck?

  291. Till exempel att man i Tyskland-

  292. -byggde hem för ensamstående mödrar
    där man kunde föda barn.

  293. Det fanns tankegångar
    och man gjorde små försök till att...

  294. ...goda, ariska flickor
    att liksom fortplanta sig-

  295. -tillsammans med de bästa SS-männen.

  296. Utan att man gifter sig. Det blir
    inte mycket av det, men tanken finns.

  297. Kan man säga att enbarnspolitik
    har en fascistisk underton?

  298. Nej, snarare är det tvärtom
    i Nazityskland.

  299. Familjer av nordisk ras
    ska skaffa så många barn de kan.

  300. Därför inför man moderskapsunderstöd-

  301. -man delar ut fördelaktiga lån
    till familjer med många barn-

  302. -man delar ut medaljer
    till kvinnor med många barn.

  303. De som anses värdefulla
    ska skaffa många barn.

  304. De andra ska inte ha barn alls,
    utan steriliseras.

  305. Varsågod.

  306. Jag konstaterade att det är en räcka
    med kriterier som ska uppfyllas-

  307. -innan man tydligen kan stämplas
    som fascist.

  308. Samtidigt har det i samhällsdebatten
    nästan gått inflation i begreppet.

  309. Så snart andras tankegångar inte
    stämmer med den egna-

  310. -så är man benägen att stämpla
    vederbörande som fascistisk.

  311. -Det är lite som en svordom.
    -Ja, det verkar så.

  312. -Ligger det nåt i vad jag säger?
    -Ja.

  313. Ända från 1920-talet
    så används fascism som ett skällsord.

  314. Det är ett värdeladdat begrepp
    som används negativt.

  315. Jag har inte pratat om utvecklingen,
    mest mellankrigstiden.

  316. Mycket händer under efterkrigstiden.
    Vi har inte samma fascism i dag.

  317. I dag finns det tre huvudtyper.

  318. En drar åt det populistiska hållet.

  319. En annan är gatuaktivisterna som är
    kvar där de har varit tidigare.

  320. Sen finns en som byter ut
    det judiska mot det muslimska.

  321. Där hittar vi Breivik, till exempel.

  322. Jag ser att tiden rusar.
    Var står fascismen i Sverige i dag?

  323. Ja, vi har ju ett parti
    i Sveriges riksdag.

  324. -Är det ett fascistiskt parti?
    -Vissa säger neofascistiskt.

  325. -Vad betyder det?
    -Att ideologin har förändrats.

  326. Man accepterar de demokratiska spel-
    reglerna. Man vill inte avskaffa den.

  327. Man har mjukat upp sitt sätt
    att prata kring rasfrågor.

  328. Man är inte rasister längre,
    utan pratar om kultur.

  329. Man har mjukat upp andra saker
    och städat till sig.

  330. Är man fortfarande
    ett fascistiskt parti?

  331. -Ja, det finns de som hävdar...
    -Vad tycker du?

  332. Jag ska börja gräva i det
    alldeles strax.

  333. Jag kan inte svara just nu.

  334. Jag ska göra en ideologisk bestämning
    utifrån partiprogram och motioner.

  335. Nu tänker jag inte
    på Sverigedemokraterna...

  336. Jag tänker på fascister
    som allmän definition.

  337. Hur ska jag som vanlig medborgare
    möta fascismen eller en fascist?

  338. Ja, om du är på stan i Umeå
    och Svenska motståndsrörelsen kommer-

  339. -så är det ingen idé att diskutera.
    Många är adrenalinstinna och höga.

  340. Man ska passa sig för dem.

  341. Gatuaktivisterna är farliga
    rent fysiskt.

  342. Det man kan göra som enskild
    är nånstans att...

  343. ...försöka motverka värderingarna
    i sin vardag.

  344. Att möta främlingsfientlighet,
    rasism, antifeminism-

  345. -och aggressiv nationalism.

  346. För oss i Norrland handlar det också
    om antisamiska stämningar.

  347. Ingen kan rädda världen i sin helhet-

  348. -men om många gör lite
    kan vi förändra världen rätt mycket.

  349. Tack så hemskt mycket.

  350. Textning: Karin Arnborg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Detta är fascism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Fascism är en politisk ideologi, vilket innebär att den innehåller en idé om hur samhället ska kunna bli bättre. Det handlar alltså inte i första hand om hat, våld och att förtrycka, utan om politiska visioner. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Fascism, Ideologier, Politik, Politiska åskådningar, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Detta är fascism

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.