Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Kognitiv hjälpDela
  1. Det här är viktigt för personer
    med kognitiva svårigheter.

  2. Jag är också intresserad av
    äldre människor utan internetvana.

  3. De ska inte behöva sätta sig
    vid en manick, som den här-

  4. -och lära sig att man måste klicka
    på "start" för att stänga av.

  5. Var ligger logiken i det?

  6. Hur hjälper vi dem som har svårt
    att förstå och minnas?

  7. Hur ser vi till att teknik inte
    blir ett hinder utan ett hjälpmedel?

  8. Jag vill säga till alla
    som förskriver hjälpmedel-

  9. -att sätta in det
    på ett tidigt stadium-

  10. -när en människa har fått
    en demensdiagnos.

  11. Man kan omöjligt lära sig den när man
    har vandrat en bit på den vägen.

  12. Vilka hinder finns
    i vardagsmiljöerna?

  13. I en mataffär vill handlaren skylta
    så mycket som möjligt.

  14. Det här upplevde de här personerna
    som att butiken blev otillgänglig.

  15. Men för att hjälpa
    måste man först förstå.

  16. För att förstå psykiatrins patienter
    måste vi förstå vad de förstår.

  17. Här är "UR Samtiden Tema"
    om kognitiv hjälp.

  18. Kognitiva svårigheter
    är nåt vi alla kan ha då och då.

  19. Om man är sjuk, stressad eller trött-

  20. -kan man ha svårt att fokusera,
    ta in information och komma ihåg.

  21. Hur gör man livet lättare
    för dem som alltid har såna problem?

  22. Låt oss höra mer
    om de grupper det handlar om.

  23. Vad kognitiva svårigheter är
    vet antagligen ni som sitter här-

  24. -och det är brister
    i de funktioner individen behöver-

  25. -för att bearbeta sinnesintryck
    och anpassa beteendet.

  26. Vi mottar signaler från omgivningen-

  27. -och bearbetar dem
    för att förstå hur vi ska göra.

  28. Det är svårigheter att hantera input-

  29. -som ofta resulterar i-

  30. -en mismatch
    mellan personen och omgivningen-

  31. -på så sätt att kraven är större än
    förutsättningarna. Det är stressande.

  32. Det vet alla som utsatts för krav
    som är större än förutsättningarna.

  33. Kognitiva svårigheter
    kan vara medfödda, förvärvade-

  34. -eller både och.

  35. De medfödda eller tidigt förvärvade
    ska jag prata om.

  36. Det är utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningar.

  37. De innebär en annorlunda utveckling.

  38. De påverkas av individens utveckling
    och påverkar individens utveckling.

  39. Ibland kan man kompensera
    för den annorlunda utvecklingen-

  40. -och där kommer kognitivt stöd in.

  41. Medfödda kognitiva svårigheter medför
    svårigheter att hantera vardagslivet-

  42. -och en sårbarhet för psykisk ohälsa.
    Mycket studier visar det senare.

  43. Personerna har genomgående i livet
    anpassningssvårigheter-

  44. -i studier, arbetsliv och relationer.
    De beskriver en ökad energiåtgång.

  45. De får använda mer energi på sånt
    som andra inte lägger energi på.

  46. De misslyckas ofta, bär det med sig-

  47. -och så småningom bygger det upp
    en självkänsla som inte är bra.

  48. Det är exempel på några diagnoser.

  49. Diagnoser är ju benämningar på
    en samling problem en individ har.

  50. Det här är diagnoser som innebär-

  51. -utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningar.

  52. Jag brukar inte använda
    termen "neuropsykiatri"-

  53. -eftersom all psykiatri
    handlar om nervsystemet.

  54. Utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningar-

  55. -är t.ex. utvecklingsstörning,
    och nåt som i DSM-IV kallas-

  56. -marginell mental retardation
    eller svagbegåvning.

  57. Den kognitiva nivån är precis över
    gränsen mot utvecklingsstörning-

  58. -eller innebär en IQ på 70-85.

  59. Jag ska prata lite
    om utvecklingsstörning-

  60. -men framförallt om ADHD, som innebär
    brister i exekutiva funktioner-

  61. -och om autismspektrumtillstånd-

  62. -som är brister i central koherens
    och exekutiva funktioner.

  63. Jag ska ägna mest tid åt autism-

  64. -beroende på att jag kan mest om det.

  65. För autismspektrumtillstånd
    använder jag förkortningen ASD-

  66. -från "Autism Spectrum Disorder".

  67. Ser man på de utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningarna-

  68. -är det en tabell över hur vanliga
    de anses vara i befolkningen-

  69. -respektive i vuxenpsykiatrin.

  70. När det gäller utvecklingsstörning
    vet vi inte-

  71. -hur vanligt det är
    bland patienterna-

  72. -på grund av dålig registrering.

  73. När det gäller svagbegåvning
    vet vi det än mindre-

  74. -men de gånger man har tittat på
    grupper i vuxenpsykiatrin-

  75. -har det varit betydligt mer
    än de 14 % som finns i befolkningen.

  76. Autismspektrumtillstånd
    är 1 % i befolkningen-

  77. -men 1,5-5 % i vuxenpsykiatrin.
    ADHD är 3-5 % i befolkningen-

  78. -men var 5:e person
    i vuxenpsykiatrin.

  79. De här diagnoserna innebär förvärvade
    kognitiva funktionsnedsättningar:

  80. Demens hörde vi mycket om-

  81. -och mycket som sägs om demens-

  82. -när det gäller hjälpmedel och
    hantering av funktionsnedsättning-

  83. -går bra att tillämpa
    på t.ex. autism-

  84. -utvecklingsstörning
    och i viss mån ADHD.

  85. Schizofreni är också en diagnos-

  86. -som i de flesta fall innebär
    en kognitiv funktionsnedsättning-

  87. -som ofta är det som ställer till
    störst problem i vardagen.

  88. Det är inte de psykotiska symptomen,
    för de kan hanteras med behandling-

  89. -men de kognitiva funktionsproblemen
    blir besvärliga.

  90. Hjärnskadesyndrom
    kan vara alkoholrelaterade-

  91. -eller förvärvade
    av stroke, trafikolyckor och annat.

  92. I psykiatrin har vi inte tänkt på
    att mycket av det vi behandlar-

  93. -innebär
    kognitiva funktionsnedsättningar.

  94. En person som är deprimerad
    fungerar inte bra kognitivt-

  95. -och kan ha behov av kognitivt stöd
    medan den är deprimerad.

  96. En person som har ångest
    är inte välfungerande kognitivt.

  97. Alla som har varit berusade
    eller bakfulla vet-

  98. -att man då inte är
    kognitivt välfungerande.

  99. Är man stressad
    fungerar man inte heller.

  100. Det finns en mängd situationer-

  101. -när en människa kan vara drabbad
    av kognitiv dysfunktion.

  102. Kognitiva svårigheter
    handlar om problem med input-

  103. -och det ger problem med output.

  104. I psykiatrin,
    när vi bedömer patienter-

  105. -tittar vi av tradition och hävd
    mest på output.

  106. Vi tittar på symptom och beteenden,
    men har varit ointresserade av input.

  107. Hur förstår den här människan?

  108. Vad får den in
    som gör att output blir som det blir?

  109. Där hoppas jag att man tittar mer på
    de kognitiva funktionerna.

  110. För att förstå psykiatrins patienter
    måste vi förstå vad de förstår.

  111. Det är Kierkegaard som har sagt det.

  112. Vad innebär det att skapa
    en miljö som utgår från-

  113. -vad de med kognitiva svårigheter
    förstår?

  114. Kan det bli en bättre miljö för alla?
    Det tror Jessica Ericsson-

  115. -som berättar om den kommunikativa
    miljön i Sundstaskolan i Karlstad.

  116. En bra kommunikativ miljö-

  117. -blir också en tillgänglig miljö
    och ett kognitivt stöd för eleverna.

  118. Också för personal och besökare på
    skolan blir det en tillgänglig miljö.

  119. Vad är en kommunikativ miljö? Jo, den
    miljön stimulerar till kommunikation.

  120. Det är en miljö som...
    Vad ska man säga?

  121. Man blir stimulerad
    till att kommunicera-

  122. -och det finns personer
    som kan ta emot min kommunikation.

  123. Den underlättar kommunikation.

  124. I en god kommunikativ miljö är
    personalen duktiga kommunikatörer-

  125. -som tar tillvara på elevernas ibland
    otydliga försök till kommunikation.

  126. Vi har elever
    med kommunikationssvårigheter.

  127. Många har inget talat språk
    eller också kan det vara otydligt.

  128. Vi måste ha alla sinnen öppna
    för deras kommunikation.

  129. Det gäller inte bara lärarna
    utan alla yrken på skolan.

  130. Lärare, assistenter, vaktmästare-

  131. -alla behöver
    en bra kommunikativ kompetens.

  132. Kompisar som kommunicerar
    på liknande sätt är också viktigt.

  133. Det här är inte så lätt eftersom
    vi har ganska små elevgrupper.

  134. På individuella programmet
    har vi 33 elever just nu-

  135. -och alla är väldigt olika.

  136. Jag jobbar på en stor gymnasieskola
    med nästan 1 200 elever-

  137. -så vår del
    är en del av den här gymnasieskolan.

  138. En kommunikativ miljö handlar också
    om hur vi fysiskt anpassar skolan-

  139. -för att den ska bli
    kommunikativ och tillgänglig.

  140. Jag ska ta med er på en guidad tur
    på vår skola och visa lite bilder.

  141. Många av våra elever använder alltså
    alternativa sätt att kommunicera.

  142. För några år sen var det svårt-

  143. -att få personalen och omgivningen
    att använda elevernas AKK.

  144. Att omgivningen använder elevernas
    kommunikationssätt är viktigt-

  145. -annars kommunicerar de inte med oss.

  146. Jag pratar så att ni förstår-

  147. -och ni visar att ni förstår
    annars pratar jag inte med er.

  148. För några år sen märkte vi
    att det var lite svårt-

  149. -så vi bytte fokus
    och anpassade miljön.

  150. Vi lyfte ut kommunikationen i miljön-

  151. -eftersom elevernas AKK glömdes bort.

  152. De togs inte med i alla situationer
    och användes bara med viss personal-

  153. -men man har rätt till sitt
    kommunikationshjälpmedel överallt-

  154. -under hela dagen.

  155. Vi satsade på
    att göra miljön mer kommunikativ.

  156. På så sätt ville vi stimulera
    personal att kommunicera.

  157. Kommunikationen
    blev tydligare i omgivningen.

  158. Vi använder oss mest av de här
    bildsystemen. De är genomgående.

  159. Det är ritade teckenbilder,
    piktogram-

  160. -fotografier,
    ritade symboler och blissymboler-

  161. -som vi använder.

  162. Elevernas kommunikation ser olika ut,
    men de flesta använder de här.

  163. På vår skola finns en informations-
    tavla, som inte är så lätt att tyda.

  164. Ni kanske inte kan se den så bra.

  165. Vi anpassade den med symboler-

  166. -för viktiga personer och platser
    på skolan.

  167. Det är ritade bilder och piktogram.

  168. Det fanns inte någon bildbas
    med symboler som var heltäckande-

  169. -därför fick vi blanda.

  170. De här symbolerna återfinns sen på
    skyltar som hänger i taket på skolan-

  171. -och eleverna har symbolerna i sina
    kommunikationshjälpmedel och scheman.

  172. De kan matcha och se att de är
    på rätt plats eller hos rätt person.

  173. Att självständigt kunna hitta i sin
    närmiljö är viktigt för självkänslan.

  174. Här är vår korridor.

  175. När vi flyttade in
    byggdes hela den här korridoren om.

  176. Vi var delaktiga i
    hur det skulle se ut.

  177. Man blåste ut alla väggar, och vi
    fick vara med från början och rita.

  178. Vi tänkte att de elever som behöver
    mest lugn och ro får vara längst in-

  179. -långt bort från allt stoj som blir
    på en skola med estetisk inriktning.

  180. Det är uppträdanden i centralhallen
    nästan varje dag. Skolan är jättebra.

  181. Men eleverna som behöver lugn och ro
    får vara längst in.

  182. De som är med mer i den
    övriga verksamheten är längre ut.

  183. Många elever börjar i det lugna-

  184. -och flyttar sen
    närmare centralhallen för varje år.

  185. Vi har också lektionssalar
    ute på skolan.

  186. Som ni ser är det färgade små tungor
    som sticker ut utanför en del dörrar.

  187. Det är olika färger vid varje dörr.

  188. -och även färgmatchat på väggen
    så att man lättare hittar.

  189. Och inne i klassrummet återfinns
    samma färger i accentfärgerna.

  190. Det är som sagt en stor skola.

  191. Vi har ganska många väggkartor
    på olika platser.

  192. Här är två-

  193. -en blisskarta
    och en med ritade symboler.

  194. De är strategiskt placerade utanför
    toaletten, där det finns mer utrymme.

  195. Här blir det ofta kö,
    och man kanske väntar på en kompis.

  196. Kartorna hänger här för att man
    ska lockas till att kommunicera.

  197. Om jag står här med en elev-

  198. -vill jag kanske berätta om något-

  199. -som att jag var i skogen
    med min faster och plockade svamp.

  200. Det hade jag inte berättat annars.

  201. Inne på toaletten har vi också
    en del anpassningar-

  202. -bland annat
    en sådan här kommunikationskarta-

  203. -om saker man kan behöva hjälp med
    på toaletten.

  204. Andra väggkartor är i korridoren-

  205. -där eleverna har sina kläder
    i sina skåp.

  206. Man kan ta ner dem och prata
    om man behöver hjälp med något.

  207. Även i matsalen har vi sådana här.

  208. De handlar bara
    om själva matsituationen.

  209. Drömmen vore att bygga ut det här
    och ha även samtalsämnen.

  210. Vid matbordet pratar man ju även
    om andra saker än att skicka smöret.

  211. Det här är liksom...en början,
    det viktigaste kanske-

  212. -om man inte har något annat sätt.

  213. Med andra kommunikationshjälpmedel
    pratar man om personliga saker.

  214. Ni kanske undrar
    varför vi har dubbla symboler.

  215. Här är en ritad symbol
    och den ritade teckenbilden.

  216. Det är av olika anledningar.

  217. Det ena är att vi har elever
    som använder de ritade symbolerna-

  218. -som bilder som de kan läsa.

  219. Det fungerar också som ett lexikon
    för personal och elever.

  220. Vi kan träna oss i att använda tecken
    och påminna oss om att använda dem.

  221. Det är många vikarier, och här får de
    tillfälle att lära sig att teckna.

  222. Därför har vi dubbla symboler.

  223. Café Blå är hjärtat i vår verksamhet,
    kan man säga.

  224. Vi fikar här på förmiddagarna. Det är
    öppet varje dag för alla på skolan.

  225. Andra elever kommer inte så ofta
    men mycket personal från skolan-

  226. -och även folk som gör studiebesök.

  227. Eleverna själva sköter cafeterian.

  228. De bakar, serverar
    och gör det man gör i en cafeteria.

  229. Här kan vi jobba
    med den kommunikativa miljön.

  230. Den visuella kassan gör att eleverna
    kan jobba självständigt i cafeterian-

  231. -utan någon hjälp. Det är underbart
    att se eleverna klara det själva.

  232. Jag är arbetsterapeut
    på Furuboda folkhögskola.

  233. Vilken är den vanligaste formen
    av kognitiv nedsättning du möter?

  234. Det är mycket. Jag jobbar med
    personer med förvärvade hjärnskador.

  235. -Och det betyder?
    -Trafikolyckor, stroke...

  236. Andra skador man får i vuxenlivet.

  237. Det är minnes-
    och orienteringsproblematik.

  238. Att lära sig hitta igen,
    komma ihåg rätt tid och plats.

  239. -Det är det stora problemet.
    -Hur kan du hjälpa dem?

  240. Vi jobbar mycket med
    att hitta strategier.

  241. Nya sätt att lära igen,
    att komma ihåg saker.

  242. Kan man vikta teknikens betydelse?

  243. Hur stor andel är teknik
    och hur mycket är annan hjälp?

  244. Det går hand i hand.
    Tekniken har stor betydelse.

  245. Vi jobbar med
    Ipads och mobiltelefoner-

  246. -för att komma ihåg och hitta.

  247. Har det hänt mycket de senaste åren?
    Är det ett område i utveckling?

  248. Absolut.
    Och alla blir mer medvetna om det.

  249. Man försöker hitta rätt saker,
    som gör det lättare för dem.

  250. Vad är den största utmaningen
    i ditt jobb?

  251. Jaa...

  252. Att möta dem på rätt nivå,
    skulle jag säga.

  253. Att vara där, att leva här och nu
    och ta sig an problemen i vardagen.

  254. Vad som kan vara helt avgörande
    för vilken typ av stöd man ger-

  255. -är vilken teknik de kan hantera.

  256. Det vet Louise Nygård mer om.
    Hon och hennes kollegor-

  257. -har studerat hur människor
    med olika kognitiva nedsättningar-

  258. -klarar av olika sorters teknik.

  259. Utifrån instrumenten vi jobbar med-

  260. -får vi fram en hierarki
    över hur lätt eller svår teknik är.

  261. Ni ser inte vad som är i bilden,
    det här är bara en illustration.

  262. Utifrån det
    kan vi också lägga in individer-

  263. -så att vi kan matcha individer med
    tekniska föremål och tjänster.

  264. Den övre gubben på den här bilden-

  265. -om den personens förmåga
    är ungefär där på linjalen-

  266. -kan man tänka att han kan använda
    föremålen och tjänsterna nedanför.

  267. Men kanske har problem med dem som
    ligger högre upp i svårighetsgrad.

  268. Om vi tittar på
    den som är längre ner-

  269. -har den i så fall ett mindre
    teknikrum till sitt förfogande.

  270. Eftersom den personen sannolikt
    klarar av mindre vardagsteknik-

  271. -än den andra personen
    eftersom vi också vet-

  272. -att teknik kan vara
    olika lätt eller svår.

  273. Det här är också intressant-

  274. -och vi har tittat på
    vad som gör teknik lätt eller svår.

  275. En aspekt i det
    är också handlingsmomenten.

  276. Handlingsmomenten som vi tittar på
    i Meta-bedömningen-

  277. -där vi observerar personer.

  278. Vi har också kunnat rangordna
    handlingsmomenten-

  279. -så vi ser att de är olika
    svåra och lätta.

  280. Då skulle man kunna tänka sig-

  281. -att när man t.ex. ska
    utveckla teknik eller välja prylar-

  282. -köpa eller förskriva nånting-

  283. -att man väljer de tekniska föremål
    som bygger på lätta handlingar.

  284. Inte välja dem som har
    svåra handlingar.

  285. Svåra handlingar är att välja knapp,
    tangent eller kommando.

  286. Särskilja tjänster och funktioner
    och utföra steg i ordningsföljd.

  287. Det lättaste är
    att identifiera föremål.

  288. Att t.ex. skilja mobiltelefonen
    från fjärrkontrollen.

  289. Att vrida en knapp i rätt riktning
    är lättare än att välja knapp.

  290. Det är konkret information
    som vi får här.

  291. I några studier har en person
    i forskargruppen-

  292. -som heter Ann-Helen tittat på vad
    som gör teknik lätt eller svår.

  293. Vi har tittat på det utifrån data
    som vi samlat in i Meta-bedömningen.

  294. Sammanfattningsvis kännetecknas
    svårare teknik av-

  295. -att den används mer sällan
    än varje vecka.

  296. Den har en mer komplex design.
    Inte konstigt.

  297. Men det intressanta är
    vad som är en komplex design.

  298. En aspekt kan vara att tekniken
    består av flera komponenter.

  299. Att det inte bara är en komponent.

  300. En annan aspekt kan vara
    att den kräver fler handlingsmoment.

  301. Och framför allt att den kräver fler
    av de svåra handlingsmomenten.

  302. Speciellt svårt blir det
    om den kräver handlingsmoment-

  303. -i en viss ordning. Innan jag kan
    använda mobilen ska den slås på.

  304. Sen måste jag slå min pin-kod,
    välja hur jag ska ringa, o.s.v.

  305. Det kräver att jag gör allt
    i rätt ordningsföljd.

  306. Den svåra tekniken ger mer komplex,
    men mest visuell feedback.

  307. Medan lätt teknik gav feedback-

  308. -i form av kanske
    både syn och ljud.

  309. Tänk på en vattenkokare.

  310. Ofta lyser en lampa,
    vi hör när det bubblar.

  311. Det hörs när det är klart.

  312. Det slår av så man hör
    att det gör det.

  313. Man känner kanske att kannan är varm.
    Ett exempel på en lätt teknik-

  314. -som ger mångfacetterad
    och tydlig feedback.

  315. Hur ska vi använda den här kunskapen?

  316. Några förslag som jag kan ge-

  317. -är att vi kan ha nytta av den här-

  318. -när vi som kliniker
    ska försöka förstå-

  319. -vad det är som gör
    att personen inte kan titta på tv-

  320. -eller inte kan klara av
    att värma sina måltider.

  321. Att man då tittar på varför det inte
    fungerar med de olika apparaterna.

  322. Och att vi tar hjälp av det här
    när vi ska ge stöd.

  323. Vi kan också använda det
    i hjälpmedelsförskrivning.

  324. Att se vad det är som krävs
    av användaren-

  325. -för just det här hjälpmedlet.

  326. Vi kan ha nytta av det
    när vi ger stöd till närstående-

  327. -och kanske i bostadsanpassningar.

  328. Vi kan ha nytta av det när vi
    utvecklar och anpassar teknik.

  329. Vi jobbar t.ex. med ingenjörer
    på KTH-

  330. -där vi försöker vara med
    och utveckla teknik.

  331. Vi kan säkert utveckla teori.
    Vi kan nog göra mycket med det-

  332. -men ni kliniker måste tänka vad ni
    kan göra. Har ni nån glädje av det?

  333. Jag ska avslutningsvis lite kort
    säga nåt om-

  334. -den kognitiva tillgängligheten.

  335. Det området
    ligger mig varmt om hjärtat-

  336. -och jag tycker det är viktigt.

  337. Det handlar om personer med demens.

  338. För än så länge har litteraturen
    vad gäller tillgänglighet-

  339. -fokuserat på de fysiska aspekterna.

  340. Det är vi duktiga på i Sverige.

  341. Tillgänglighet vid en fysisk
    funktionsnedsättning.

  342. Däremot är kognitiv tillgänglighet
    väldigt lite beforskat.

  343. Där är vi fortfarande
    ganska omedvetna.

  344. Litteraturen på demensområdet-

  345. -har ofta tittat på
    hur boendemiljöer ska utformas.

  346. Eller trädgårdar för personer med
    demens. En indikation-

  347. -att de här är så speciella
    att de inte ska vara ute offentligt.

  348. De ska vara i miljöer
    designade för dem.

  349. Intressant ur ett etiskt perspektiv-

  350. -om vi tänker på
    den tidigare föreläsningen.

  351. Om man har en demenssjukdom
    kan man ha svårt att tolka miljön.

  352. Man kan ha svårt att hitta
    även i en välkänd miljö.

  353. Det ställs hela tiden nya krav
    i den tekniktäta miljön.

  354. Om ni tänker på det här med
    kassor i affären-

  355. -där man själv skannar in varorna
    och man köper biljetter i automater.

  356. Det finns många nya krav i samhället
    som involverar teknik-

  357. -som kan vara svåra för personer
    med kognitiv funktionsnedsättning.

  358. En annan av våra doktorander
    tittade på det här.

  359. Specifikt på två olika situationer
    utanför hemmet.

  360. Att gå och handla i en mataffär-

  361. -och att bara gå ute
    och gå över ett övergångsställe.

  362. Det här är bara några exempel från
    att handla i en mataffär.

  363. Hon kunde se att
    de problematiska situationerna-

  364. -uppstod på många olika sätt
    och oftast i lager på lager.

  365. De hängde ihop med varann. Det var
    problem att välja och hitta produkt.

  366. Det upplevdes ofta som rörigt.

  367. I en mataffär vill handlaren skylta
    så mycket som möjligt.

  368. Det här upplevde de här personerna
    som att butiken blev otillgänglig.

  369. Samma sätt med speglar.

  370. Vi är vana vid att det finns speglar
    vid frukt- och grönsaksdiskar.

  371. Det ska se inbjudande ut.

  372. De berättade att de försökte plocka
    från spegelrutan-

  373. -för det är svårt att urskilja
    vad som är den riktiga.

  374. Glasdörrar kunde också vara
    ett problem.

  375. Musik, surrande ljud från frysar,
    allt prat.

  376. Allt sånt kunde upplevas
    som distraherande-

  377. -och försvåra aktiviteten.

  378. Och hur ska man klara sig ut
    genom kassan med plånboken i behåll-

  379. -och betala så man inte sticker ut
    som annorlunda-

  380. -utan att behöva använda
    självbetjäning man inte klarar av?

  381. De hade egna strategier
    för hur de kunde göra det här.

  382. En som var roligare...
    Eller inte rolig.

  383. Egentligen tråkig. Några berättade
    att de alltid gick ytterkanten.

  384. De gick så för att inte gå vilse,
    för då visste de var de höll sig.

  385. De hade upplevt att där fanns
    de vanligaste varorna.

  386. Där fanns säkert
    det som man vanligen behöver.

  387. Det kan vara nåt att tänka på
    hur vi utformar såna miljöer.

  388. Sammanfattningsvis såg Anna
    i sina studier-

  389. -att tillgänglighet
    i offentlig miljö-

  390. -för de här personerna upplevdes som
    nåt som var ständigt föränderligt.

  391. Det kunde förändras väldigt fort.

  392. För personerna mådde olika bra
    och var olika pigga olika stunder.

  393. Ett, tu, tre är det mycket folk,
    ett, tu, tre blir det mörkt.

  394. Ett, tu, tre kommer det
    en massa bilar-

  395. -och man befinner sig i en situation
    man inte har överblick över.

  396. Det är trängsel
    och saker ser olika ut.

  397. Det kan räcka med att det är
    ett gatuarbete där man brukar gå.

  398. Man måste komma förbi det
    och då är allt annorlunda.

  399. Det avbrottet i mönstret
    kan vara avgörande.

  400. Anna rekommenderar
    att eftersom vi vet-

  401. -att familjära platser är viktiga-

  402. -är det viktigt att vi i den mån
    vi kan eller uppmuntrar anhöriga-

  403. -försöker stödja de här personerna
    att gå och handla och promenera.

  404. Så man behåller känslan av
    att man känner igen.

  405. Och att man uppmärksammar
    deras egna handlingar-

  406. -eftersom de hade egna strategier-

  407. -att komma till rätta med
    sina problem.

  408. Och att vi är medvetna om
    det här med-

  409. -att upplevelsen av tillgänglighet
    förändras hela tiden.

  410. Det räcker kanske inte med
    att fråga en gång.

  411. Det kan vara olika
    olika stunder och olika dagar.

  412. Två frågor som avslutning.

  413. Delaktighet och inklusion i samhället
    och ett liv utanför hemmet.

  414. Gäller det även äldre med
    kognitiv nedsättning?

  415. Många studier har påpekat
    att den ökade tekniktätheten-

  416. -medför en risk för
    exklusion av äldre.

  417. I stället för inklusion.

  418. Anser vi att god vård, omsorg
    och trygghet är gott nog?

  419. Eller är delaktighet och inklusion
    ett mål även för de här personerna?

  420. Om vi tänker på teknik-
    och hjälpmedelsområdet-

  421. -har arbetsterapeuter en tradition av
    att vara experter på hjälpmedel.

  422. Men vilken roll vill vi ha
    när det gäller vardagstekniken?

  423. Hur kan vi möjliggöra ett liv
    utanför hemmet för äldre med demens?

  424. Hur kan vi bidra till att även äldre
    och personer med kognitiv svikt-

  425. -kan ta del av teknikutvecklingen
    på ett bra sätt?

  426. Tack för mig. Jag slutar där.

  427. Hur viktigt det är med
    rätt hjälpmedel vid rätt tillfälle-

  428. -och hur svårt det kan vara
    att få den hjälp man behöver-

  429. -vet Monica Lütjohann,
    som har en demensdiagnos.

  430. I sitt dagliga liv
    har hon hjälp av sin handdator.

  431. Men det var inte självklart
    att hon skulle få en.

  432. Först ska jag berätta
    att jag har en demenssjukdom.

  433. Den senaste diagnosen
    fick jag för två år sen.

  434. Jag har haft problem i tio år.

  435. Man trodde först
    att det var utmattningsdepression-

  436. -och andra diagnoser.

  437. Till slut hamnade jag på
    Huddinge sjukhus hos Agneta Nordberg.

  438. Där konstaterade man
    Lewy body-demens.

  439. Det ger problem
    med kognitionen och perceptionen.

  440. Jag har fått en handi,
    och det är jag väldigt tacksam för.

  441. Men jag fick kämpa för att få den.

  442. Från början fick jag
    en som inte var lika omfattande.

  443. Jag tycker om teknik
    och jag har en dator hemma-

  444. -så jag var insatt i det
    och ville ha det i telefonen-

  445. -men de sa
    att jag var för frisk för att få det.

  446. Så jag fick hjälp av Catharina
    att prata med arbetsterapeuten.

  447. Tog det lång tid
    innan du fick hjälpmedel?

  448. Ja, det gjorde det.

  449. Vid den första demensutredningen
    fick jag diagnosen kognitiv svikt.

  450. Det visste jag knappt själv
    vad det var.

  451. Jag har jobbat inom socialpsykiatrin,
    så jag visste ungefär.

  452. Men hur skulle jag handskas med det?
    Jag fick inga hjälpmedel.

  453. Jag fick ingen hjälp med
    att söka mig till nån träffpunkt-

  454. -där jag kunde träffa
    andra med samma problem.

  455. Jag gick och famlade i fem år
    utan att få nån hjälp.

  456. Till slut fick jag
    den här handin, men det tog nog...

  457. Den här handin har jag haft i två år.

  458. Så det var på senare år som jag
    fick den här. Den är jag tacksam för.

  459. Nu är ju du ett "teknik-freak",
    om jag får säga så.

  460. Hade det varit viktigt för dig
    att få en handi i ett tidigare skede?

  461. Ja. Jag träffar ju
    andra med demensdiagnoser-

  462. -som kamrater i Lundagårdsgruppen,
    som inte har fått en sån här tidigt.

  463. De säger att de inte förstår sig
    på den och att de inte behöver den.

  464. "Jag klarar mig ändå." Jag vill säga
    till alla som förskriver hjälpmedel-

  465. -att sätta in det
    på ett tidigt stadium-

  466. -när en människa har fått
    en demensdiagnos.

  467. Man kan omöjligt lära sig den när man
    har vandrat en bit på den vägen.

  468. Det är lite svårt, det vet ju alla-

  469. -att lära sig
    mobiltelefoner och surfplattor.

  470. Därför är det viktigt
    att få det på ett tidigt stadium.

  471. Man måste även få hjälp och stöd
    under tiden med de här telefonerna.

  472. Det har vi i Lundagårdsgruppen.

  473. Jag har gömt några hjälpmedel
    som du har hemma.

  474. Berätta vad du har för glädje av dem.
    Vi börjar med den lite enklare.

  475. Det här är ju en almanacka.

  476. Det står att det är
    tisdagen den 11 mars, dagtid.

  477. Den var
    det första hjälpmedlet jag fick.

  478. Det är bra, för ibland vet man inte
    vad det är för datum.

  479. Sen prenumererar jag visserligen
    på en dagstidning-

  480. -men hur ska jag kunna veta om det är
    dagens tidning som ligger framme?

  481. Då blir jag förvirrad,
    men den här visar vilken dag det är.

  482. Om det blir strömavbrott
    så fungerar den här i alla fall.

  483. Den är väldigt bra.

  484. På sommarhalvåret,
    om man slumrar till på dagen-

  485. -och man inte vet
    om det är dag eller natt-

  486. -så visar den här
    om det är dag eller natt.

  487. Det är jättebra med den.

  488. Alldeles nyligen
    fick du ett nytt hjälpmedel.

  489. Den har jag inte hunnit
    börja använda än. Den är alldeles ny.

  490. Det är
    en talande klocka, Memomessenger.

  491. Kan du trycka på den?

  492. Klockan är 22 minuter över två.

  493. -Ja...
    -Säger den inte mer än så?

  494. Den jag har hemma
    säger vilket datum det är.

  495. -Det kan man ställa in.
    -Jaha. Min säger även årtalet.

  496. Den är väldigt bra.
    Det finns en annan grej här.

  497. Man kan spela in meddelanden och en
    inköpslista att ha med till affären.

  498. Den verkar vara väldigt bra.
    Den kommer jag att ha användning av.

  499. Var det din arbetsterapeut
    som berättade om den här?

  500. Det var faktiskt så att...

  501. Det var Jenny från Abilia
    som föreläste på Ersta-

  502. -där jag också är med i
    en grupp för tidigt demenssjuka.

  503. Nej, det var
    på ett alzheimer-kafé som Ersta har.

  504. Hon berättade om den här apparaten
    och jag blev väldigt intresserad.

  505. Jag ringde till min arbetsterapeut-

  506. -och sa
    att jag ville ha en Memomessenger.

  507. "Den har jag redan beställt åt dig",
    sa hon. Det var förutseende.

  508. Jag hade sagt att jag har svårt
    att se när klockvisarna flyttar sig-

  509. -att fokusera på tiden.

  510. Då talade hon om en talande klocka,
    och det blev den här.

  511. -Det blev lyckat.
    -Jag tänker på en annan sak.

  512. Det här med att ha en daglig
    verksamhet, en daglig sysselsättning.

  513. -Ja.
    -Berätta om din erfarenhet.

  514. För tio år sen, när jag
    fick diagnosen kognitiv svikt-

  515. Då sa de till mig att det fanns
    daglig verksamhet i kommunen.

  516. Det fanns i mitt område,
    som hette Vallby hage.

  517. Det var för personer
    med tidig demenssjukdom, sades det.

  518. Dit fick jag komma,
    och där var jag i nästan tre år.

  519. Det var väldigt bra i början.

  520. Man lagade mat tillsammans.
    Det var väldigt trevligt.

  521. Men sen ändrades EU-reglerna
    så att vi inte fick laga mat.

  522. Då fick man maten ditlevererad.
    Det var inte alls detsamma.

  523. Sen var det så att...
    Jag fortsatte vara där-

  524. -och de som kom dit
    blev sjukare och sjukare.

  525. Jag hade inte kommit så långt
    i min sjukdom-

  526. -så jag blev deprimerad av
    att vara i den verksamheten.

  527. Jag hade inget intellektuellt utbyte
    av de här personerna.

  528. Jag slutade där och fick
    kontakt med Ersta i Stockholm.

  529. Jag fick veta att de hade en grupp.

  530. Det började som en samtalsgrupp
    för oss med demenssjukdom.

  531. När det var
    slut på den här samtalsgruppen-

  532. -så trivdes vi så bra ihop
    och ville fortsätta träffas.

  533. Då ordnade de
    så att vi fick träffas på måndagarna.

  534. Det har varit så i...
    Jag kom dit för fyra år sen.

  535. Nu har det utvecklats till
    en verksamhet som hålls varje måndag.

  536. Dessutom har vi startat en kör.
    Vi kallar oss för Hjärngänget.

  537. Det är inte bara vi med en sjukdom-

  538. -utan även anhöriga och vårdpersonal
    - alla som tycker om att sjunga.

  539. Vi har sjungit i olika sammanhang,
    bland annat för drottningen.

  540. Det var väldigt hedersamt.

  541. Vad gör vi där? Jo, vi har qigong-

  542. -men mest pratar vi med varandra.

  543. Alla där har så många erfarenheter.

  544. Det behöver vi ta vara på
    och stötta varandra.

  545. Det blev det i stället för
    den dagliga verksamheten.

  546. Och nu har jag sökt
    till Silviahemmet ute på Ekerö.

  547. Men min kommun säger
    att jag inte får komma dit.

  548. De säger att det finns verksamheter
    i kommunen, men det gör det inte.

  549. Inte en verksamhet
    som jag skulle behöva.

  550. Jag har fått hjälp
    från Demensförbundet med överklagan.

  551. Man behöver intellektuell stimulans.

  552. Man kan inte bara
    sitta hemma och spela sina spel.

  553. Då blir man insnöad.

  554. Om du skulle lämna ett sista ord
    till dem som träffar dig framöver...

  555. Hur skulle du vilja bli bemött?

  556. Jag vill bli bemött
    med respekt för den jag är.

  557. Jag vill att alla som möter mig
    och andra med en demensdiagnos-

  558. -ska veta att vem som helst
    kan drabbas av det.

  559. I början är ni precis likadana
    som ni alltid har varit.

  560. Förr såg man folk med demens
    som lite bakom flötet-

  561. -och att man inte kunde räkna med
    dem. Men så är det inte i dag.

  562. Nu kan man få en tidig diagnos.

  563. Därför är det väldigt viktigt
    att få ett bra bemötande.

  564. Tusen tack!

  565. Vi ska återvända till teknik,
    och blicka framåt.

  566. Datorrevolutionen har förändrat allas
    vardag, och lär fortsätta med det.

  567. Även för dem med kognitiva problem.

  568. Men då måste datorer, mobiler och
    surfplattor vara anpassade för dem.

  569. Det sker en stor förflyttning-

  570. -med övergången från IT-samhälle
    till interaktionssamhälle.

  571. Många tror att PC och datorer
    snart är borta.

  572. Allt ser ut att gå mot det mobila:

  573. Hur vi kommunicerar,
    hittar och söker information-

  574. -gör vi i allt mindre utsträckning
    vid ett skrivbord-

  575. -och i allt större utsträckning via
    mobila enheter uppkopplade mot nätet.

  576. Vi kan söka information
    och mäta saker med det.

  577. Det här är viktigt för personer
    med kognitiva svårigheter.

  578. Jag är också intresserad av
    äldre människor utan internetvana.

  579. De ska inte behöva sätta sig
    vid en manick, som den här-

  580. -och lära sig att man måste klicka
    på "start" för att stänga av.

  581. Var ligger logiken i det?

  582. Till äldre personer
    utan dator- eller internetvana-

  583. -ska man ge en surfplatta
    av valfritt märke, inte en dator.

  584. De kanske t.o.m. klarar sig
    med en smartphone.

  585. Därför har jag själv tagit initiativ-

  586. -till en utbildning
    i surfplatta för äldre.

  587. Utbildningen heter
    "Digitala och vitala".

  588. Den tredje gruppen har startat-

  589. -och jag hoppas att det ska
    sprida sig till andra studieförbund.

  590. Datorovana som är nyfikna
    och vill bli uppkopplade-

  591. -kan lära sig att använda surfplatta.

  592. De kan hitta sina nyttor
    med tekniken. Det är mitt budskap.

  593. Håll er långt borta från datorer.

  594. Vi ska prata
    om företeelsen lifelogging.

  595. Hur många här inne loggar sina liv?
    Ingen!

  596. Hur många här inne
    använder Instagram?

  597. Ni lifeloggar utan att veta om det,
    om ni tar en bild i veckan.

  598. Man loggar sitt liv med bilder eller
    berättar saker i sociala nätverk.

  599. Det är fler än ni tror
    som lifeloggar.

  600. Det här är en bild på mig
    när jag fick testa ett coolt verktyg.

  601. Den har en kamera i sig.
    Glasögon med extra lull-lull.

  602. Det finns en skärm framför ögat
    som kan ge information.

  603. Det här är både lifelogging och nåt
    annat, som jag ska återkomma till.

  604. Det som flest kom fram
    och pratade med mig om förra året-

  605. -var en pryl som jag snart skulle få,
    och som jag nu har runt halsen.

  606. Den fotar er var 30:e sekund.

  607. Inget hamnar på internet,
    utan bara i den här.

  608. Jag kopplar upp den till datorn-

  609. -och då skickas de tusentals
    bilderna, 500 MB data varje dag-

  610. -och laddas upp på mitt konto.
    Det är bara jag som kan se dem.

  611. Det blir ogripbart om jag själv
    ska sortera alla bilderna.

  612. En kombination
    av smart hårdvara och smart mjukvara-

  613. -sorterar fram och presenterar
    5-10 bilder-

  614. -som visar hur min dag såg ut.

  615. Sen kan jag välja om jag vill dela
    eller spara bilderna-

  616. -eller lägga in dem i familjealbumet.
    Det har inte hänt så ofta hittills.

  617. Det blir en bra dagbok. Jag ska visa
    ett exempel på hur en dag kan se ut.

  618. Jag har bara använt den i en vecka
    men pratat om den i ett helt år.

  619. De började mobba mig på jobbet
    till slut.

  620. Till slut kom den,
    och så här ser en dag ut.

  621. Det var en tisdag
    för en dryg vecka sen.

  622. Nästan två veckor sen.

  623. På morgon jobbade jag hemma
    före första kundmötet.

  624. Jag har pixlat deras ansikten.

  625. Det var dagens första kundmöte.
    Det fångade den ganska bra.

  626. En snabb pizzabuffé till lunch.

  627. Ni ser vad den svischar förbi.

  628. Det är ganska många bilder
    där jag jobbar vid datorn.

  629. Här skulle jag lägga upp
    ett blogginlägg med mina kolleger.

  630. På eftermiddagen blev det tårta.

  631. Här syns folks ansikten,
    men det är bara mina kolleger.

  632. Min yngsta kollega brukar vara med
    på många möten, med napp i munnen.

  633. Pappan är pappaledig
    men är ändå med på vissa möten.

  634. Tyvärr var min hand i vägen.
    Jag fotobombade mig själv.

  635. Det kanske fanns en bättre bild-

  636. -men jag vill visa hur programvaran
    sorterar fram en dag.

  637. På eftermiddagen
    svischade chefen förbi och sa hej.

  638. Den lyckades fånga henne på bild.

  639. Det var mer än vi brukar göra
    de flesta dagar.

  640. Så kan en dag se ut.

  641. Jag testar den fortfarande.
    Vi får se hur bra den funkar.

  642. Men tänk en person med minnes-
    svårigheter som sätter på en sån.

  643. Jag hade gärna velat sätta den
    på mina barn när de gick på dagis.

  644. Min äldsta son är listsnickare
    och ville låna den.

  645. Han spikar lister på byggen.

  646. Hans rekord är 400 meter list
    på en dag. Sjuka mängder list.

  647. Jag ska också kolla
    hur många steg han går på en dag.

  648. Det var kul att få en inblick
    i hans dag.

  649. Den verkar känna igen ansikten också-

  650. -för hans chef tittade förbi i tio
    minuter, och den bilden sparades.

  651. Testet fortsätter, och jag skriver
    om den i sociala medier.

  652. En annan grupp är personer
    som har svårt att uttrycka sig.

  653. De kan ha varit med
    om nåt obehagligt eller jätteroligt.

  654. Då kan man titta tillsammans
    med personen.

  655. Bilderna ska inte spridas, för då
    kan det vara integritetskränkande.

  656. Men man kan sitta ner med personen
    och se vad den har gjort.

  657. Man kan också leta bland bilderna
    som är tagna var 30:e sekund-

  658. -om man letar
    efter nånting specifikt.

  659. Där ser vi två klockrena
    användningsområden.

  660. Text:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kognitiv hjälp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man utforma miljöer och föremål så att de underlättar för personer att hitta, förstå, kommunicera och minnas? Om lärdomar och konkreta exempel på hur genomtänkt teknik och miljöanpassning kan fungera som stöd för alla, men speciellt för dem som har någon form av kognitiv nedsättning. Medverkande: Lena Nylander, överläkare och specialist i allmän psykiatri, Daniel Erkstam, teknikinspiratör från kommunikationsbyrån Salgado, Louise Nygård, professor i arbetsterapi vid Karolinska institutet, Jessica Ericsson, kommunikationspedagog på Sundstagymnasiet i Karlstad och Monica Lütjohann, som själv har en demensdiagnos.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, Kognitiva störningar, Personer med funktionsnedsättning, Personer med kognitiv funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Du är vad du äter

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm tror sig veta vad snabba kolhydrater gör med vår kropp. Hon har skrivit boken ”Ett sötare blod”. Har industrimaten ett oförtjänt rykte? Matproducenten Magnus Dafgård ställs till svars. Ulf Ellervik är professor i organisk kemi och berättar om njutningens kemi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roligare matte i skolan

De flesta är överens om att kunskapsnivån i matematik måste bli bättre i den svenska skolan. Här uppmärksammas lärarna – vi hör experter berätta om hur man kan göra matte roligare i skolan. Med bland andra datalogiprofessorn Bengt Aspvall och matematikläraren Cecilia Christiansen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Kognitiv hjälp

Hur kan man utforma miljöer och föremål så att de underlättar för personer att hitta, förstå, kommunicera och minnas? Om lärdomar och konkreta exempel på hur genomtänkt teknik och miljöanpassning kan fungera som stöd för alla, men speciellt för dem som har någon form av kognitiv nedsättning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Träna en hjärna

Konditionsträning kan få din hjärna att växa, en god fysik minskar risken för flera psykiska sjukdomar. Lägg till kognitiv träning och du förbättrar ytterligare dina chanser att hålla hjärnan alert. Här får vi höra forskare berätta om hur man bokstavligen kan få hjärnan att växa.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.