Titta

UR Samtiden - Institutionsvård i fokus

UR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Om UR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Föreläsningar om hur hälsa och miljön omkring oss påverkar den psykiska hälsan. Varför blir vissa kriminella och andra inte? Familjen spelar roll, men det är också skola och omgivning som påverkar. Många ungdomar som tar droger kan få hjälp tidigare och här spelar skolan en stor roll. Föreläsarna går igenom alternativ och jämför över tiden. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Till första programmet

UR Samtiden - Institutionsvård i fokus : Brottslighet i ett livsloppsperspektivDela
  1. Tack så mycket för den här inbjudan-

  2. -att tala på den här konferensen.

  3. Ibland är det roligt att återvända
    till brottsplatsen.

  4. För drygt tjugo år sedan-

  5. -företrädde jag forskning
    i SiS organisationskommitté-

  6. -och fick slåss för den forskning
    som myndigheten så småningom fick-

  7. -och som resulterade
    i fantastiska konferenser.

  8. Man blir oerhört imponerad bara av
    att se hur många ni är.

  9. Så hjärtligt tack en gång till.

  10. Det här anförandet kommer att handla
    om två saker.

  11. Dels ska jag introducera
    själva sättet-

  12. -att se på verkligheten genom något
    sorts långtids-långdimensionellt...

  13. Ett månggenerationsperspektiv.

  14. Det låter fint, men skiljer sig inte
    mycket från det vi alltid har gjort.

  15. Möjligen är skillnaden att vi numer-

  16. -har bättre
    och mer spännande redskap.

  17. Sedan blir det
    en förskräcklig massa kurvor-

  18. -som ska visa en del av det
    longitudinella perspektivet.

  19. En del av ett helt nytt material-

  20. -från det forskningsprojektet som
    görs på SiS bekostnad. Tack för det.

  21. Vi är mindre tacksamma
    mot Statistiska centralbyrån.

  22. Det gjorde nämligen all denna data
    tillgänglig för oss i går.

  23. Det innebär att det blev
    lite bråttom.

  24. Det kan också innebära
    att det kan finnas fel-

  25. -som jag inte upptäckte i natt när
    jag satte ihop det här materialet.

  26. Vi börjar med det här perspektivet.

  27. Oj, det här var inte för närsynta.

  28. Det är ett teoretiskt perspektiv
    som används rätt mycket-

  29. -inom det mesta av
    samhällsvetenskaplig forskning.

  30. Inklusive kriminologi.

  31. Man försöker helt enkelt
    på ett teoretiskt sätt-

  32. -titta på individens livsförlopp, och
    inte bara på ett visst ögonblick.

  33. Man sätter de olika händelserna-

  34. -som till exempel behandling,
    inom det här perspektivet.

  35. Att inte titta kortsiktigt,
    utan väldigt, väldigt långsiktigt.

  36. Det intressanta och kuriösa
    i sammanhanget är-

  37. -att de teoretiska grunderna
    för mycket av den här forskningen-

  38. -faktiskt har tagits fram
    inom en annan sorts forskning.

  39. Den som långtidsperspektivet
    kom att förkasta.

  40. De mer ögonblicksorienterade
    tvärsnittsundersökningarna-

  41. -som har lett till teorin
    om sociala band.

  42. Alltså en kontrollteoretisk ansats.

  43. Varför gör vi på det viset, då?
    Det är både dyrt och tar lång tid.

  44. Det är mycket mer
    metodologiskt krångligt-

  45. -än tvärsnittsstudierna
    som vi brukar göra.

  46. Men det finns skäl att göra så här-

  47. -och det forskas allt mer
    på det sättet.

  48. För några år sedan gjorde jag
    en inventering av dessa projekt.

  49. Vi kom fram till att det bara i
    Europa finns 25 avancerade studier.

  50. Internationellt finns det
    betydligt fler.

  51. Ett av skälen till
    att man gör det här-

  52. -är att man bättre kan uttala sig om
    relationen mellan orsak och verkan.

  53. Kausala uttalanden.

  54. Kausaliteten i samhällsvetenskapen
    är komplicerad.

  55. Det finns forskare som på allvar,
    och utan att ha särskilt fel-

  56. -säger att det är omöjligt att uttala
    sig om vad som orsakar vad.

  57. Men om vi ska ha en rimlig chans
    bör vi åtminstone veta-

  58. -vad som föregår vad i livsförloppet.

  59. Då har vi större chans att se
    vad orsakerna kan vara.

  60. Det kan vi göra i longitudinell
    forskning, men inte i tvärstudier.

  61. Det har också policyimplikationer.
    Det är nog därför jag är här.

  62. För när vi hittar åtgärder-

  63. -måste vi ha
    ett långsiktigt perspektiv-

  64. -för att kunna bedöma
    om våra åtgärder ger effekt.

  65. Det har visat sig
    i omfattande forskning-

  66. -att många av åtgärderna
    som har vidtagits-

  67. -inte ger kortsiktiga resultat.

  68. Men i många fall kommer det
    att finnas långsiktiga resultat.

  69. Jag nämner här
    John McCords studie...

  70. Eller makarna McCords studie. John
    fullföljde den efter skilsmässan.

  71. Orsaken till den behöver inte ingå
    i den här föreläsningen.

  72. Det är första studien av den typen-

  73. -där det lång tid efter behandlingen
    går att konstatera-

  74. -att just den behandling som prövades
    på just den gruppen-

  75. -har visat sig göra
    mer skada än nytta.

  76. Kortsiktigt såg inte alla resultat
    bra ut, men de var inte så farliga.

  77. Först många år senare upptäckte man
    att just den metoden inte var bra.

  78. Det är ett ganska bra skäl till
    att göra den typen av studier.

  79. Klarar jag det här?

  80. Vi har alltså en individ.

  81. För att sammanfatta vad jag sa nyss:

  82. Vem är han?
    Hur kommer det att gå för honom?

  83. Vet ni vem det är?

  84. Det är han.

  85. Hur gick det?

  86. Ytterligare en människa
    som lever på brott.

  87. Poängen är att det kunde vi inte veta
    för sextio år sedan.

  88. Vi kunde inte heller förutse det
    särdeles bra-

  89. -även om vi hade kontextuella bilder.
    Där är samma individ i en bok.

  90. Man börjar skriva böcker
    om sin barndom-

  91. -på vägen till seniliteten.
    Det är den boken.

  92. Och så har vi det övriga nätverket
    kring individen.

  93. Det perspektiv vi måste ha när vi
    pratar om människor-

  94. -är dels livsförloppsperspektivet-

  95. -och dels nätverksperspektivet,
    där nätverket hela tiden förändras.

  96. Det leder till förändringar
    hos individen.

  97. Det är kanske det viktigaste
    i den här typen av ansats.

  98. Att förstå att ingenting är
    på förhand givet.

  99. Vi kan inte veta något
    redan på dagis.

  100. Någon säger: "Vad då, det där
    kunde vi se redan på BB."

  101. Någon annan säger: "Det såg vi redan
    när kvinnan kom gravid till MVC"-

  102. -"med karlen som luktade alkohol."

  103. Då visste man redan att det inte
    skulle gå bra för den här pojken.

  104. Han blir missbrukare, kriminell...

  105. Skitsnack. Det kunde vi inte veta.

  106. Vi kunde förstås se riskerna,
    som jag ska visa alldeles strax.

  107. Men föränderligheten,
    både i det sociala nätverket-

  108. -och i de longitudinella
    förändringarna som sker-

  109. -kan ingen förutse.

  110. Det är en av utgångspunkterna här.

  111. Det gör det också meningsfullt
    att ni jobbar med det ni gör.

  112. Oj, det blev lite för pedagogiskt.

  113. En del av det här förloppet,
    det som vi kriminologer studerar-

  114. -är den kriminella karriären.

  115. Jag avskyr det begreppet, för man gör
    inte karriär när man är kriminell.

  116. Men vi får använda detta
    internationella begrepp-

  117. -som kanske inte känns så bra.

  118. Men de steg vi studerar i den här
    "karriären" blir väldigt intressanta.

  119. Vi studerar hur det började.
    Det är inte så förbaskat enkelt.

  120. Idén att en kriminell karriär börjar-

  121. -med första lagföringen eller
    polisgripandet, är förstås nonsens.

  122. Det har börjat långt, långt tidigare.

  123. Hur utvecklas den?

  124. För många av våra unga
    är den här karriären mycket kort.

  125. Man gör några små dumheter i tonåren.

  126. Sedan lägger man av och utbildar sig-

  127. -och bekymrar sig för
    ungdomsbrottsligheten.

  128. Det är en viktig insikt-

  129. -för det betyder bland annat
    att det mesta läker av sig själv-

  130. -utan våra insatser.

  131. Ytterligare central kunskap är-

  132. -att våra insatser mot de grupperna
    kan vara skadliga.

  133. Det kan leda till
    att karriären förlängs.

  134. Det läggs stort ansvar på de
    som sorterar bland ungdomarna-

  135. -att hitta dem för vilka insatser
    är kontraproduktiva-

  136. -och skilja dem från dem som absolut
    behöver insatser.

  137. För den senare gruppen kan insatserna
    vara livsnödvändiga.

  138. Det är ingen lätt uppgift.

  139. Men trenden i samhället i dag är
    att ingripa så tidigt som möjligt.

  140. Folk talar om näsbrännor
    och liknande.

  141. Nej, det ska vi inte. Inte mot dem
    som inte behöver våra ingripanden.

  142. Vi studerar förstås även slutet
    på den här karriären.

  143. Ibland börjar slutet
    när karriären börjar.

  144. Ibland slutar den
    mycket sent i livet.

  145. Inte sällan slutar den
    först vid dödsögonblicket.

  146. För en del av individerna
    kommer dödsögonblicket-

  147. -mycket tidigare än väntat.

  148. De här unga människorna dör för oss.

  149. För en del kommer slutet
    väldigt sent-

  150. -eftersom vi har folk som begår brott
    i 60- och 70-årsåldern.

  151. På samma sätt som vi blir piggare
    och friskare långt upp i åldrarna-

  152. -har vår förmåga att begå brott
    också förlängts.

  153. Sedan finns det några
    väldigt intressanta figurer.

  154. De där som uppvisar
    ett intermittency-mönster.

  155. De slutar helt plötsligt,
    och börjar igen.

  156. En del av dem har verkligen
    för avsikt att sluta-

  157. -men lyckas inte av olika skäl.

  158. Där borde samhället vara bättre på
    att stödja dem.

  159. En del slutar,
    och sedan vill de börja igen.

  160. De säger: "Jag är inte färdig med det
    här. Det är fortfarande kul."

  161. De tog bara en liten paus.

  162. Det är inte lätt att predicera
    vilka de blir.

  163. Den stora frågan i den här
    forskningen är vändpunkten.

  164. Återigen inte ett så lysande begrepp.

  165. Det finns praktiskt taget inga
    som vänder på en femöring-

  166. -eller vad man nu vänder på.

  167. Vändpunkter är en process
    som kan pågå väldigt länge.

  168. Vissa av de här individerna håller på
    att sluta att begå brott-

  169. -större delen av sitt liv.
    Och de menar det.

  170. Det är verkligen en process,
    som går upp och ner.

  171. Sista begreppet
    är ett komplicerat begrepp.

  172. Vi vet inte hur vi ska hantera detta.
    "Human agency".

  173. Det är de här egna besluten.

  174. Vi har lärt oss att rätt mycket
    handlar om-

  175. -att någon fattar ett beslut
    av något slag-

  176. -eller avstår från att fatta
    ett beslut.

  177. Och besluten är ingenting
    vi kan predicera.

  178. Våra prediktioner är utmärkta så
    länge det inte handlar om fri vilja.

  179. Och här finns mycket fri vilja.

  180. Det är en varning till oss
    som är för ivriga att predicera.

  181. Det var en sammanfattning,
    så låt oss börja.

  182. Vi har ett gigantiskt material som vi
    har samlat under många år.

  183. Den här forskningen har förföljt mig
    hela mitt liv.

  184. När jag började som forskare på Brå
    1977 blev jag satt på detta material.

  185. Hade jag tagit det jobbet om jag hade
    vetat vad som väntade?

  186. Det är olika datamaterial
    som har samlats av andra-

  187. -oftast under mycket lång tid.

  188. De avser till exempel personer-

  189. -som ingick i 1956 års
    klientelundersökningar.

  190. Det är första gruppen här.

  191. Sedan har vi ett material
    från barnbyn Skå. Från Skå-Gustav.

  192. Skå-Gustav samlade också ett material
    i samband med sin avhandling:

  193. 222 normala Stockholmspojkar.

  194. Nästa material kallas SiS-material.
    Det vet jag inte om SiS gillar.

  195. Materialet är insamlat
    före SiS tillkomst-

  196. -men från de institutioner
    som sedan fick ingå i SiS.

  197. Så vi har en äldre
    och en yngre population.

  198. Men dagens forskningsvärld
    har inga begränsningar.

  199. Eller nästan inga, borde jag säga
    som sitter i etikprövningsnämnden.

  200. Det finns vissa etiska begränsningar,
    men man kan göra mycket.

  201. Vi har också samlat information
    om syskon till de här personerna.

  202. Om deras barn, barnbarn, syskonbarn,
    syskonbarnbarn-

  203. -och medbrottslingar, dessutom.

  204. Vi har totalt ett material
    på 20 000 individer-

  205. -som vi kan skära på längden
    och bredden-

  206. -för att få den kunskap vi vill ha.

  207. En aktuell sak just nu är att titta
    på SiS-materialet.

  208. Det har vi fått ett speciellt
    anslag för-

  209. -och det är de data
    som kom i går morse.

  210. Jag ska visa lite annat också.

  211. Döden.

  212. Jag sa förut att de här människorna
    med allvarliga problem-

  213. -dör för oss mycket fort.

  214. Det här är överlevnadskurvorna-

  215. -för den äldre populationen.

  216. Ni ser att... Nu tänkte jag peka med
    pekaren på den där, men det går inte.

  217. Men så här ser dödligheten ut
    i ett normalt material.

  218. Är man lite över 65, som jag, har man
    fortfarande stora chanser att leva.

  219. Om det har gått som det har gått
    för mig.

  220. Har det gått värre, till exempel
    om man tillhörde Skå-populationen-

  221. -då är hälften döda.

  222. Det är så fruktansvärt,
    primitivt enkelt.

  223. Det kan räknas på antalet
    registrerade brott.

  224. För varje nytt, registrerat brott-

  225. -sjunker även levnadssannolikheten.

  226. Det är nästan som en naturlag,
    skulle jag vilja säga.

  227. Då kan vi titta på
    den yngre populationen.

  228. Den vi studerar nu. Här har ni våra
    två huvudpopulationer i materialet.

  229. SiS-gruppen, som i dag är 35-40 år.

  230. Där har vi två grupper.

  231. En som har kommit in på
    de här institutionerna-

  232. -och en för vilka man har sökt plats,
    men inte fått det.

  233. Tyvärr är de här som vanligt
    inte slumpmässigt fördelade.

  234. Vi kan inte visa att SiS vård skadar-

  235. -eftersom man har plockat individer
    ur kögrupper-

  236. -som hade de största behoven
    att komma in på institutioner.

  237. Vi ska så småningom hantera det-

  238. -men det ger inte möjlighet till
    den typen av utvärdering.

  239. Men ni ser här
    att dödligheten i de här grupperna-

  240. -är mycket högre
    än i det övriga materialet.

  241. Låg mig peka på några av
    de övriga grupperna.

  242. Vi har barn till Skå.

  243. De har också förhöjd dödlighet,
    men mycket mindre.

  244. Så det där sociala arvet...

  245. Ja, det finns ett arv. Socialt eller
    inte, kan man diskutera.

  246. Men de har förhöjda risker,
    liksom syskon till Skå-gruppen.

  247. De har också förhöjda risker,
    men inte mycket.

  248. Barn till normalpopulationen används
    som kontrollgrupp.

  249. Där någonstans ligger den normala
    dödligheten för den åldersgruppen.

  250. Det läskiga i
    det här sammanhanget är att-

  251. -när vi följde upp de här ungdomarna-

  252. -från generationen före,
    som var intagna på barnbyn Skå-

  253. -så hade de exakt samma dödlighet
    vid samma ålder.

  254. 13 procent.

  255. Två generationer,
    trettio års skillnad-

  256. -samma typ av selektion, intagna på
    de mest avancerade institutionerna-

  257. -för behandling av den typen
    av problem.

  258. En generation senare - samma nivå på
    dödligheten. Man blir inte glad då.

  259. Vad dör de av, då? Jo, i första hand
    till följd av droger.

  260. Generellt i hela den här bilden-

  261. -hur vi än vrider och vänder
    på materialet-

  262. -är drogerna det allra mest centrala.

  263. Till exempel, så händer det inte-

  264. -att folk begår brott
    i någon större utsträckning-

  265. -efter 30-35 års ålder,
    om de inte är missbrukare.

  266. Då lägger de av, om de har lyckats
    lägga av med missbruket.

  267. Också de märkliga figurerna.

  268. Vi har en figur i vårt material,
    en gammal missbrukare och brottsling-

  269. -som får ordning på sitt liv,
    startar en ungdomsinstitution-

  270. -och klarar sig riktigt hyggligt.
    Han har ett eget företag.

  271. När han är 65
    träffar han en 25-årig tjej.

  272. Han bryter upp från sitt äktenskap
    och köper en stor portion amfetamin.

  273. Och går tillbaka till "barndomen"
    på det sättet.

  274. När vi tittar på de där
    kuriösa återfallen-

  275. -handlar det alltid om droger.

  276. När vi tittar på dem som dör,
    handlar det om droger.

  277. De dör av droger.
    Och de dör en naturlig död.

  278. Det är en icke-specificerad död.
    Även där är riskerna större.

  279. Och så har vi olyckor,
    och det är fullkomligt naturligt.

  280. De lever ett farligt liv.
    De kör fulla, hamnar i slagsmål.

  281. Ja, ni vet.

  282. Men jag vill att ni tittar noga
    på det här med självmorden.

  283. Det är en av de viktigaste orsakerna
    till varför-

  284. -de här unga männen dör för oss.
    De tar livet av sig.

  285. Jag ska återkomma till det, eftersom
    det antyder psykiska problem-

  286. -som vi också kan visa i materialet.

  287. Nu blir det spännande, för nu ska vi
    titta på de data vi fick i går.

  288. En gång i tiden, när jag fortfarande
    satt i SiS vetenskapliga råd-

  289. -blev jag lockad av den dåvarande
    personalansvarig-

  290. -att göra en liten kartläggning
    av individerna i materialet.

  291. Vi gjorde en faktoranalys-

  292. -och delade in de intagna på
    institutionerna i olika profiler.

  293. Det här är ofta multiproblemungar.

  294. Men det fanns nästan hos alla
    någon problematik som dominerade.

  295. När man gör faktoranalyser låter man
    maskinen bestämma utfallet.

  296. Man lägger sig inte i
    hur den grupperar-

  297. -utifrån de uppgifter den har.

  298. Gruppen med dominerande brottsprofil
    är de blå.

  299. Vi har en grupp med dominerande
    missbruksprofil.

  300. En grupp med psykiska problem.

  301. Och så en grupp av främst tjejer
    med sexuella problem.

  302. Promiskuitet. Man låste in tjejer
    som var för lätta på foten.

  303. Det gjorde man inte med killar.

  304. Men också sexuella övergrepp
    och annat sexualitetrelaterat.

  305. De klumpade ihop sig.

  306. Och så har vi dem med skuldproblem.

  307. Hur ser överlevnaden ut
    för var och en av grupperna?

  308. Nej, här visar diagrammet dödlighet
    istället.

  309. Vi har vänt på det.

  310. De som dör mest är gruppen
    med psykiska problem.

  311. De har den högsta dödligheten.

  312. Sedan kommer missbruksprofilen.
    Inte så oväntat.

  313. Sedan kommer sexualprofilen,
    som också har hög dödlighet.

  314. De som klarar sig något bättre,
    men inte bra förstås...

  315. För normalpopulationen är dödligheten
    här 2-3 procent.

  316. Men de som klarar sig bäst är de
    med skuldproblem och brottsproblem.

  317. Då återkommer vi till självmord.

  318. Det de dör av är ofta självmord.

  319. Ohälsa.

  320. Det här är fysisk ohälsa.

  321. Jag varnar för de våldsamma
    upp- och nedgångarna.

  322. Vi hann inte rensa i går.

  323. När vi tittar på den fysiska ohälsan
    får vi en normal kontrollpopulation.

  324. Förlåt.
    Det är inte så de ser ut.

  325. Här har ni en normalpopulation,
    och här har ni fysisk ohälsa-

  326. -mätt i sjukhusbesök,
    alltså i grova mått, för de övriga.

  327. Då ser ni en intressant sak.

  328. Redan när de är aktuella
    för institutionsvård-

  329. -har de förhöjda risker
    att bli sjuka.

  330. Det är lite olika för olika grupper.

  331. Det här är flickor, förresten.

  332. Pojkarna ser ut så här.
    De har högre sjuklighet.

  333. Den blir väldigt våldsam...

  334. Nej förlåt, det här är...
    Som sagt, i går.

  335. Det här är flickors psykiska ohälsa.
    Pojkarna visar jag sedan.

  336. Ni ser, föga förvånande,
    att flickorna med psykiska profiler-

  337. -får en högre psykisk ohälsa just då
    de blir institutionaliserade.

  338. Men i övrigt har alla grupper-

  339. -betydligt kraftigare psykisk ohälsa
    än normalpopulationen.

  340. Här har vi pojkar. Den fysiska
    ohälsan är mindre markerad.

  341. Mest för pojkarna i sexualgruppen,
    men de är för få för att vara med.

  342. Här har ni psykisk ohälsa.

  343. Titta inte på den sexuella
    profilgruppen, den ska bort.

  344. Men här är pojkarna
    med psykisk ohälsa.

  345. Lite som förväntat.

  346. Alltså betydligt större fysiskt,
    och i synnerhet psykisk, sjuklighet-

  347. -både före institutionalisering,
    och efter-

  348. -under ganska stora delar av livet.

  349. Brott.

  350. Vi tittar på andelen dömda
    till fängelse.

  351. Vi använder oss av det allra grövsta
    måttet vi har på brottslighet.

  352. Vi skulle kunna titta på misstänkta.

  353. Det är samma mönster som vi såg
    med dödligheten.

  354. De här två SiS-populationerna
    dominerar.

  355. Det är ungefär hälften
    av båda grupperna-

  356. -som döms till fängelse,
    efter institutionsvistelse.

  357. Åtminstone en gång.
    Många av dem är ganska persistenta.

  358. De som har föräldrar med problem
    har överrisker-

  359. -men de är inte särskilt stora.

  360. Detsamma gäller syskonen.

  361. Det finns någon sorts nätverkseffekt
    som sprider sig-

  362. -men den är inte så kraftig
    som vi hade förväntat oss.

  363. Så ser karriärerna ut
    för den äldre populationen.

  364. Vi har tyvärr två olika källor,
    som inte går ihop.

  365. Men om ni tittar på ett enda
    registrerat brott före 15 års ålder-

  366. -får ni sådana här skillnader.

  367. Dessa med ett enda registrerat brott
    före 15 års ålder-

  368. -har betydligt högre brottslighet
    ända fram till 60 års ålder.

  369. De som inte har några registrerade
    brott har korta karriärer.

  370. För den yngre populationen har vi
    försökt slå ihop SiS-grupperna-

  371. -och flera olika typer av data.

  372. I den äldre gruppen finns det
    inga invandrare.

  373. Någon stackars finne finns det,
    men det räcker inte för statistik.

  374. I den yngre gruppen har vi en kraftig
    överrepresentation av invandrare.

  375. Då har vi till att börja med
    tittat på-

  376. -bland dem som blir intagna
    på institutioner-

  377. -ifall invandrare eller barn till
    invandrare har diskriminerats.

  378. Om de institutionaliseras tidigare
    i karriären, med mindre belastning.

  379. Det finns inget stöd
    för den tesen alls.

  380. Dessutom är karriärerna
    för de här individerna likadana.

  381. Någonstans runt 16-18 års ålder
    nås kulmen-

  382. -och sedan går brottsligheten ner-

  383. -för att efter 40 års ålder
    praktiskt taget ligga på noll.

  384. Annat än marginella skillnader mellan
    invandrade och svenska ungdomar-

  385. -som är intagna på institutioner,
    hittade vi inte.

  386. Däremot hittade vi förstås
    våldsamma könsskillnader.

  387. Inte särskilt oväntat.

  388. Flickornas brottskarriärer
    ser helt annorlunda ut-

  389. -men den följer ungefär
    samma mönster.

  390. Okej?
    Jag varnade er för alla kurvor.

  391. Vi har Gustav Jonssons Skå-material
    och hans 222 Stockholmspojkar-

  392. -så vi kan inte låta bli att tänka
    på hans grundidé.

  393. Teorin om att den sociala misären
    överförs mellan generationer.

  394. Jag har just visat resultat
    som antyder detta-

  395. -men nu tittar vi på det ordentligt.

  396. Så blir det.

  397. Skå-pojkar, första generationen.

  398. Som döms till fängelse.

  399. Det är samma här
    som hos SiS-pojkarna.

  400. Ungefär hälften blir dömda
    till fängelse.

  401. Söner har en förhöjd risk,
    som jag visade tidigare-

  402. -men risken är mer än halverad
    jämfört med fäderna.

  403. Döttrar däremot ligger oerhört lågt.

  404. Bröder har samma förhöjda risker
    som söner.

  405. Om man tänker i nätverkstermer
    skulle man kunna säga-

  406. -att ett nätverkssteg från personen
    som har grova, sociala problem-

  407. -är risken påtagligt förhöjd-

  408. -dock mer än halverad.

  409. Vi kan inte prata
    om det sociala arvet-

  410. -för vi vet för mycket
    om det biologiska arvet.

  411. Det finns ett kriminellt arv-

  412. -men det är inte så kraftigt.

  413. Det blir bättre för varje generation.

  414. Det framgår tydligt när vi börjar
    titta på barnbarn-

  415. -vilket är komplicerat eftersom de är
    för unga. Men det blir bättre.

  416. Men sedan har vi
    en gigantisk könsskillnad.

  417. Kvinnor begår fortfarande inte brott
    i särskilt stor utsträckning.

  418. Det blir lite förhöjda risker
    för tjejer, men inte så kraftiga.

  419. Då frågar man sig vad som händer
    i andra steget.

  420. Vad händer när vi tittar på-

  421. -barn till systrar
    respektive barn till bröder.

  422. Det visar sig att söner
    till Skå-bröder-

  423. -har 5 procent i överrisk.

  424. Men söner till Skå-systrar
    har 10 procent i överrisk.

  425. Kvinnorna blir inte
    kriminella själva-

  426. -men de överför arvet
    till nästa generation.

  427. Det är grundresultatet
    i den här studien.

  428. Jag hinner prata lite om prediktion.

  429. Den här anordningen är fantastisk.
    Man vet exakt var man är i tiden.

  430. Prediktion.

  431. Vi har i en undersökning tittat på
    hur bra man kan predicera-

  432. -när man har all den kunskap
    som är möjlig att ha om en individ.

  433. Det har vi ofta.

  434. I synnerhet i klientelundersökningar-

  435. -där man har intervjuat barn,
    föräldrar, lärare-

  436. -och testat dem med psykologiska
    test. Man har gjort allt.

  437. Mer kunskap än så kan man inte ha.

  438. Vi har brottsgruppen som misstänks
    för ett enda brott före 15 års ålder.

  439. Mina medarbetare har mycket noggrant
    skapat fyra profiler-

  440. -från låg risk till mycket hög risk.

  441. Ni ser att det går bra att predicera,
    det går hyggligt att förutse-

  442. -fram till 23 års ålder,
    där en typ av data slutar.

  443. Sedan börjar en annan typ av data
    efter 30 års ålder.

  444. Då blir prediktionerna ännu säkrare.

  445. Lågriksgruppen håller sig låg,
    mellanriskgrupperna håller sig högre-

  446. -och högriskgruppen håller på
    som förväntat fram till 50 års ålder.

  447. Sedan blir det problem när de blir
    äldre och tokigare.

  448. På den nivån lever vi
    i prediktionernas förlovade värld.

  449. Men när man börjar titta
    på det här närmare-

  450. -och överger gruppnivån
    och börjar titta på individnivå-

  451. -visar det sig att prediktionernas
    förlovade värld är förrädisk.

  452. Den är mycket farligare på lång sikt
    än man tror.

  453. På kort sikt händer det inte mycket-

  454. -men eftersom det händer saker
    i livet-

  455. -blir det av självklara skäl så-

  456. -att ju längre tid man har,
    desto sämre blir prediktionerna.

  457. Oj då. Jag är klantig
    med sådana här apparater.

  458. Jag hinner inte gå igenom utfallet-

  459. -men tro mig, men det är många
    som trotsar prediktionerna.

  460. Även om det ser snyggt ut
    på aggregatnivå.

  461. Det är en annan lärdom:
    aggregatnivå och individnivå.

  462. I dagens diskussion har vi
    för mycket makroperspektiv.

  463. Vi glömmer de individuella
    variationerna.

  464. Vi har ett omfattande
    intervjumaterial-

  465. -som spelades in
    när personerna var i 30-årsåldern-

  466. -och igen nyligen
    när de har passerat 60.

  467. Så vi har ett omfattande,
    individuellt material.

  468. Tyvärr hinner jag inte berätta
    om det.

  469. Där ser vi hur-

  470. -de här statistiskt
    så enkla förloppen-

  471. -blir komplicerade när folk
    får berätta sina livshistorier.

  472. 4 minuter, 48 sekunder.

  473. Vad leder till förändring?

  474. Arbete, arbete, arbete.

  475. Väldigt många av de här personerna-

  476. -skulle kunna förändras
    om de fick arbete.

  477. Alla förändras inte. Vi har
    narkotikamissbrukare som berättar-

  478. -hur de med oerhörd skicklighet
    hittar arbeten-

  479. -där de kan både missbruka
    och arbeta.

  480. Man ska inte ha en arbetsplats, utan
    vara anställd på en reparationsfirma-

  481. -och åka runt och laga folks avlopp.

  482. Man kan komma med utvidgade pupiller
    och vara fumlig-

  483. -för nästa dag är man
    hos en annan person.

  484. Men de försörjer sig,
    och de försörjer sitt missbruk.

  485. Det ger struktur ändå. Men de flesta
    lägger av när de börjar jobba.

  486. Men det är klart...
    Jag utvärderar nu ett projekt-

  487. -med sociala insatsgrupper
    i en Stockholmsförort.

  488. Om man erbjuder en grupp ungdomar
    som inte ens har id-kort-

  489. -för att de aldrig har varit med
    i det svenska samhället-

  490. -att gå på svetsarkurs nästa dag...

  491. Det fungerar inte så bra. De tycker
    att det är skitigt och jobbigt.

  492. Men en fungerande introduktion
    till arbete gör underverk.

  493. Kärlek är väldigt viktigt.

  494. Det gäller att träffa någon
    som står utanför.

  495. Många gör mycket kraftiga försök
    att sluta för att tjejen kräver det.

  496. Många lyckas inte.

  497. En del av tjejerna blir dessutom
    skadade av försöken.

  498. Barn är väldigt viktigt för kvinnor,
    men även för yngre män.

  499. Till och med de mest kriminella
    männen har blivit mer jämställda.

  500. Även de påverkas av samhället.

  501. Frälsning, förstås.

  502. Trötthet. "Jag skiter i det här nu."
    Där kommer human agency-aspekten in.

  503. "Jag står inte ut längre",
    säger många och tar ett steg.

  504. Sjuka blir de.

  505. En del blir mogna, i synnerhet män,
    mycket sent. I 30-40 års ålder.

  506. En del män blir aldrig mogna.

  507. Åldrandet är en viktig faktor.
    Kompisar. Både bra och dåligt.

  508. Bostad är otroligt viktigt.

  509. Den yngre generationen förlorar ofta
    bostaden när de hamnar i fängelse.

  510. Den äldre behöll bostaden, vilket gav
    bättre förutsättningar.

  511. Skulder. De tynger. Skulder till
    Kronofogden kan man få sanerade.

  512. Men att få skulder till kriminella
    nätverk sanerade...

  513. Man kan bli av med ett knä,
    eller två.

  514. Pengar är både bra och dåligt.
    Knarket är ytterst centralt.

  515. Och så vården.

  516. Här skulle föreläsningen börja,
    men vi vet inte svaret.

  517. I vissa fall ger det onekligen
    positiv effekt.

  518. I andra fall definitivt en mycket
    kraftig negativ effekt.

  519. Vad beror det på? Enligt våra
    intervjuer verkar det bero på-

  520. -hur man uppfattar att man bemöts.

  521. Dels om det är rättvist,
    och dels om det är schyst.

  522. De som bemöts orättvist och oschyst-

  523. -kommer ut med ett sådant hat
    till samhället-

  524. -att de med glädje återupptar
    sin kriminella karriär omedelbart.

  525. Vill ni höra mer
    får ni bjuda in mig på nytt-

  526. -för nu är min tid ute.

  527. Ungefär så här skulle man kunna
    titta på de här sakerna-

  528. -och försöka sätta vården
    i det sammanhanget.

  529. Det fortsätter vi att göra. Det blir
    fler kurvor nästa gång. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Brottslighet i ett livsloppsperspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Brottslighet genom livet, vad påverkar och vad är avgörande? Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, berättar om en av sina största undersökningar om människor som har begått brott. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottslighet, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Brottslighet i ett livsloppsperspektiv

Brottslighet genom livet, vad påverkar och vad är avgörande? Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, berättar om en av sina största undersökningar om människor som har begått brott. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Från metod till organisation

Lars Oscarsson, professor i socialt arbete, går igenom sin forskning och berättar om vikten av att använda sig av evidensbaserade metoder när man jobbar med missbrukare. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.