Titta

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Om UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Den som har utvecklingsstörning, hjärnskada eller demenssjukdom kan behöva kognitivt stöd - stöd som gör det möjligt att bättre förstå och hantera sin vardag och omvärld. Arbetsterapeuter, läkare, specialpedagoger och forskare berättar om vad som kan göra livet lättare bland annat i form av insatser och produkter. Idag sker utveckling inom allt fler områden som psykiatri, neuropsykiatri, demensvård. Föreläsningar från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm. Inspelat 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Till första programmet

UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas : Äldre med adhd och autismDela
  1. Jag har jobbat i vuxenpsykiatrin
    sen mitten på 1970-talet-

  2. -och sen mitten av 1990-talet
    har jag ägnat mig åt autismspektrum-

  3. -utvecklingsstörning och ADHD.

  4. Ju längre jag har jobbat
    i psykiatrin-

  5. -desto bättre har jag insett
    vilken roll kognitiva funktioner har-

  6. -hur viktigt kognitivt stöd är
    för psykiatrins patienter-

  7. -och hur mycket vi förbiser det
    i psykiatrin, mig själv inräknad.

  8. Jag blev glad när jag hörde att det
    fanns en förening för kognitivt stöd.

  9. Det visste jag inte om
    förrän jag blev inbjuden hit.

  10. Jag jobbar i vuxenpsykiatrin i Lund-

  11. -är anknuten till Lunds universitet-

  12. -och till Gillbergcentrum i Göteborg.

  13. Jag har disputerat på en avhandling-

  14. -om ADHD och autismspektrumtillstånd
    hos vuxna patienter i psykiatrin.

  15. "Ut i det okända" är rubriken i dag-

  16. -och på en artikel
    som handlar om äldre med autism-

  17. -därför att vi vet väldigt lite,
    som ni kommer att märka.

  18. Det här är ett väldigt hett område
    internationellt sett.

  19. Man har upptäckt
    att man inte vet nåt.

  20. Det finns äldre
    med de här funktionsnedsättningarna-

  21. -men få vetenskapliga studier,
    så det finns ett öppet fält.

  22. Med äldre menar jag
    människor som är 60 år plus.

  23. Vad kognitiva svårigheter är
    vet antagligen ni som sitter här-

  24. -och det är brister
    i de funktioner individen behöver-

  25. -för att bearbeta sinnesintryck
    och anpassa beteendet.

  26. Vi mottar signaler från omgivningen-

  27. -och bearbetar dem
    för att förstå hur vi ska göra.

  28. Det är svårigheter att hantera input-

  29. -som ofta resulterar i-

  30. -en mismatch
    mellan personen och omgivningen-

  31. -på så sätt att kraven är större än
    förutsättningarna. Det är stressande.

  32. Det vet alla som utsatts för krav
    som är större än förutsättningarna.

  33. Kognitiva svårigheter
    kan vara medfödda, förvärvade-

  34. -eller både och.

  35. De medfödda eller tidigt förvärvade
    ska jag prata om.

  36. Det är utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningar.

  37. De innebär en annorlunda utveckling.

  38. De påverkas av individens utveckling
    och påverkar individens utveckling.

  39. Ibland kan man kompensera
    för den annorlunda utvecklingen-

  40. -och där kommer kognitivt stöd in.

  41. Medfödda kognitiva svårigheter medför
    svårigheter att hantera vardagslivet-

  42. -och en sårbarhet för psykisk ohälsa.
    Mycket studier visar det senare.

  43. Personerna har genomgående i livet
    anpassningssvårigheter-

  44. -i studier, arbetsliv och relationer.
    De beskriver en ökad energiåtgång.

  45. De får använda mer energi på sånt
    som andra inte lägger energi på.

  46. De misslyckas ofta, bär det med sig-

  47. -och så småningom bygger det upp
    en självkänsla som inte är bra.

  48. Det är exempel på några diagnoser.

  49. Diagnoser är ju benämningar på
    en samling problem en individ har.

  50. Det här är diagnoser som innebär-

  51. -utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningar.

  52. Jag brukar inte använda
    termen "neuropsykiatri"-

  53. -eftersom all psykiatri
    handlar om nervsystemet.

  54. Utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningar-

  55. -är t.ex. utvecklingsstörning,
    och nåt som i DSM-IV kallas-

  56. -marginell mental retardation
    eller svagbegåvning.

  57. Den kognitiva nivån är precis över
    gränsen mot utvecklingsstörning-

  58. -eller innebär en IQ på 70-85.

  59. Jag ska prata lite
    om utvecklingsstörning-

  60. -men framförallt om ADHD, som innebär
    brister i exekutiva funktioner-

  61. -och om autismspektrumtillstånd-

  62. -som är brister i central koherens
    och exekutiva funktioner.

  63. Jag ska ägna mest tid åt autism-

  64. -beroende på att jag kan mest om det.

  65. För autismspektrumtillstånd
    använder jag förkortningen ASD-

  66. -från "Autism Spectrum Disorder".

  67. Det är den nya benämningen på
    allt inom autismspektrum-

  68. -i den nya diagnosförteckningen
    DSM-V.

  69. Troligtvis kommer man i Sverige
    att kalla allt för autism.

  70. Översättningen har inte kommit än.

  71. Ser man på de utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningarna-

  72. -är det en tabell över hur vanliga
    de anses vara i befolkningen-

  73. -respektive i vuxenpsykiatrin.

  74. När det gäller utvecklingsstörning
    vet vi inte-

  75. -hur vanligt det är
    bland patienterna-

  76. -på grund av dålig registrering.

  77. När det gäller svagbegåvning
    vet vi det än mindre-

  78. -men de gånger man har tittat på
    grupper i vuxenpsykiatrin-

  79. -har det varit betydligt mer
    än de 14 % som finns i befolkningen.

  80. Autismspektrumtillstånd
    är 1 % i befolkningen-

  81. -men 1,5-5 % i vuxenpsykiatrin.
    ADHD är 3-5 % i befolkningen-

  82. -men var 5:e person
    i vuxenpsykiatrin.

  83. De här diagnoserna innebär förvärvade
    kognitiva funktionsnedsättningar:

  84. Demens hörde vi mycket om-

  85. -och mycket som sägs om demens-

  86. -när det gäller hjälpmedel och
    hantering av funktionsnedsättning-

  87. -går bra att tillämpa
    på t.ex. autism-

  88. -utvecklingsstörning
    och i viss mån ADHD.

  89. Schizofreni.

  90. Schizofreni är också en diagnos-

  91. -som i de flesta fall innebär
    en kognitiv funktionsnedsättning-

  92. -som ofta är det som ställer till
    störst problem i vardagen.

  93. Det är inte de psykotiska symptomen,
    för de kan hanteras med behandling-

  94. -men de kognitiva funktionsproblemen
    blir besvärliga.

  95. Hjärnskadesyndrom
    kan vara alkoholrelaterade-

  96. -eller förvärvade
    av stroke, trafikolyckor och annat.

  97. I psykiatrin har vi inte tänkt på
    att mycket av det vi behandlar-

  98. -innebär
    kognitiva funktionsnedsättningar.

  99. En person som är deprimerad
    fungerar inte bra kognitivt-

  100. -och kan ha behov av kognitivt stöd
    medan är deprimerad.

  101. En person som har ångest
    är inte välfungerande kognitivt.

  102. Alla som har varit berusade
    eller bakfulla vet-

  103. -att man då inte är
    kognitivt välfungerande.

  104. Är man stressad
    fungerar man inte heller.

  105. Det finns en mängd situationer-

  106. -när en människa kan vara drabbad
    av kognitiv dysfunktion.

  107. Kognitiva svårigheter
    handlar om problem med input-

  108. -och det ger problem med output.

  109. I psykiatrin,
    när vi bedömer patienter-

  110. -tittar vi av tradition och hävd
    mest på output.

  111. Vi tittar på symptom och beteenden,
    men har varit ointresserade av input.

  112. Hur förstår den här människan?

  113. Vad får den in
    som gör att output blir som det blir?

  114. Där hoppas jag att man tittar mer på
    de kognitiva funktionerna.

  115. För att vi ska förstå
    psykiatrins patienter-

  116. -måste vi förstå
    vad individerna förstår.

  117. Det är Kierkegaard som har sagt det.

  118. Då ska jag säga nåt
    om utvecklingsstörning.

  119. Det kommer i DSM-V att kallas för
    Intellectual Developmental Disorder-

  120. -eller Intellectual Disability,
    IDD eller ID.

  121. Som det är nu brukar vi
    dela upp utvecklingsstörning-

  122. -i fyra varianter
    beroende på kognitiv funktion:

  123. Lindrig, måttlig - där "medelsvår"
    är ett bättre uttryck...

  124. Lindrig, medelsvår, svår och djup.

  125. Vid utvecklingsstörning
    har man IQ under 70.

  126. I DSM-V tar man bort siffran.

  127. Man kommer att kräva att man har
    ett intellektuellt funktionshinder-

  128. -och att det är testat
    med de vanliga testerna-

  129. -men man har ingen exakt siffra.

  130. Dessutom behöver man,
    för att få diagnos-

  131. -har anpassningsproblem
    och hjälpbehov, inte enbart låg IQ.

  132. Det ska ha uppstått före vuxen ålder
    i nån procent av befolkningen.

  133. Man har rätt till LSS-insatser,
    och det finns ett antal syndrom-

  134. -där man har utvecklingsstörning
    oftast eller alltid.

  135. De vanligaste är Downs syndrom
    och fragilt X, men det finns fler.

  136. Oftast är utvecklingsstörning
    diagnosticerat i barndomen-

  137. -men det är inte säkert att man har
    diagnosticerat det före skolstarten.

  138. Ofta sker det under skoltiden, så när
    man är vuxen brukar man veta det-

  139. -men vi har stött på personer-

  140. -där man inte har uppmärksammat
    en lindrig utvecklingsstörning.

  141. Dessutom finns det ett antal personer
    som har flyttat hit från länder-

  142. -där utvecklingsstörningen
    inte har varit diagnosticerad.

  143. Många har funktionsnedsättningar
    som rörelsehinder-

  144. -autism
    och syn- och hörselnedsättningar.

  145. De har ofta kroppsliga sjukdomar
    och psykisk sjukdom.

  146. Personer med utvecklingsstörning
    blir nu äldre än nånsin.

  147. För några decennier sen blev personer
    med Downs syndrom sällan vuxna.

  148. De dog nästan alltid i barndomen-

  149. -men nu blir de till och med äldre.

  150. Det innebär att vi får
    i psykiatrin, kroppssjukvården-

  151. -och i kommunernas hälsovård
    en helt ny grupp-

  152. -där det inte finns
    forskning eller erfarenhet.

  153. Många är multifunktionshindrade-

  154. -psykiatriskt, kognitivt
    och kroppsligt.

  155. Personer med utvecklingsstörning
    är riskgrupper för demensutveckling-

  156. -särskilt vid Downs syndrom,
    där demens kan börja i 30-årsåldern-

  157. -men också
    andra med utvecklingsstörning-

  158. -är mer utsatta för demens.

  159. För äldre med utvecklingsstörning
    kontinuitet i personalen viktigt.

  160. Det är viktigt för alla-

  161. -men för att bedöma demenstecken
    är det viktigt.

  162. Om nån alltid haft kognitiva problem
    måste man se vad som blir sämre.

  163. Depressioner är vanliga
    och behöver behandlas.

  164. Det är också är vanligt
    hos personer med utvecklingsstörning-

  165. -att man överskattar.

  166. Man är så mån om att inte underskatta
    att man i stället överskattar.

  167. Då har personen inte fått det stöd
    som den har behövt.

  168. Man måste bevara förmågor.
    "Use it or lose it".

  169. Man måste satsa på att ständigt
    hålla intellektuella funktioner uppe-

  170. -och delvis
    med hjälp av kognitiva hjälpmedel.

  171. De kognitiva hjälpmedlen
    handlar om att underlätta input.

  172. Dessutom måste man kolla regelbundet
    vilket hjälpmedelsbehov som finns-

  173. -och titta på syn och hörsel.
    För många försämras de tidigt-

  174. -och då är det kognitiva hjälpmedlet
    inte viktigt-

  175. -utan nåt som kompenserar för
    syn- och hörselförändringar.

  176. Det var allt om utvecklingsstörning,
    och jag ska säga lite om ADHD.

  177. ADHD är en funktionshindrande
    störning av uppmärksamhet-

  178. -och reglering av
    aktivitet och impulser.

  179. Det ska ha börjat i barndomen.

  180. Många har symptom som börjar senare,
    men då är det nåt annat.

  181. Många psykiska sjukdomar
    för med sig ADHD-liknande symptom-

  182. -men det är nåt annat.

  183. I DSM-V kräver man att det
    har startat före 12 års ålder-

  184. -så man har sträckt ut debutåldern.
    Det viktiga är inte symptomen-

  185. -för alla har upplevt ADHD-symptom
    när man har varit trött, stressad-

  186. -eller berusad. Det viktiga är
    varaktigheten, kroniciteten-

  187. -och att symptomen finns
    även när personen fungerar som bäst.

  188. De flesta med ADHD
    har andra problem samtidigt.

  189. Högst 20 % av alla med ADHD
    har inte nåt annat.

  190. Förekomsten av ADHD är 3-5 %-

  191. -och för några decennier sen...

  192. När jag började jobba med ADHD
    på 90-talet-

  193. -fanns det ingen patient
    i vuxenpsykiatrin i Lund-

  194. -där vi hade 10 000 patienter per år-

  195. -som hade en ADHD-diagnos.
    Det var andra tider.

  196. På senare år har man förstått
    att vuxna har kvar symptomen.

  197. De växer inte bort.

  198. De allra senaste åren har man sett
    att äldre kan ha ADHD-

  199. -och två forskare
    har varit föregångare:

  200. Sandra Kooij från Nederländerna
    och Taina Guldberg-Kjär från Skåne.

  201. I en befolkningsstudie
    av vuxna från USA-

  202. -där man såg på vuxna under 44 år-

  203. -kom man fram till att 4 % hade ADHD-

  204. -så det är inget litet problem.

  205. Guldberg-Kjär
    har gjort en befolkningsstudie-

  206. -med nästan 1 600 personer
    över 65 år-

  207. -och drygt 3 % av dem rapporterade
    barndomssymptom på ADHD.

  208. Det viktiga är att man tittade på
    barndomssymptom.

  209. Aktuella symptom säger inte mycket-

  210. -utan man måste se om den äldre
    har haft det sen barndomen.

  211. Man brukar säga att det finns
    tre sätt att ha kvar ADHD.

  212. I figuren är barndom till vänster,
    tonår i mitten och vuxen till höger-

  213. -och det är antal symptom.
    12 symptom krävs-

  214. -för den kompletta ADHD-formen.

  215. I DSM-V är det 10 för vuxna,
    5 från vardera symptomgruppen.

  216. En vuxen kan ha kvar alla symptom-

  217. -och då är det inget att tveka om.

  218. Några symptom
    kan blekna bort under tonåren-

  219. -och det är ofta hyperaktivitet, men
    mindre ofta uppmärksamhetsstörning-

  220. -så som vuxen har man färre symptom
    men ändå problem.

  221. Den personen
    kan också ha nytta av behandling.

  222. Det finns också vuxna utan symptom
    som ändå har problem-

  223. -och vi har stött på
    en del unga vuxna-

  224. -som har problem
    fast de fungerar bra kognitivt-

  225. -för de har missat mycket
    under barndomen.

  226. De har missat mycket av skolan
    och sånt man lär sig utanför skolan-

  227. -så de är ofta funktionshindrade-

  228. -när det gäller arbete,
    utbildningsmöjligheter, o.s.v.

  229. Men vi vet inte hur det ser ut
    i äldregruppen.

  230. Det som finns bakom ADHD handlar om
    brister i exekutiva funktioner.

  231. Det är brister i förmågan att styra
    sin uppmärksamhet och sitt beteende-

  232. -på ett målinriktat, flexibelt
    och energisnålt sätt.

  233. Behandlingen av ADHD oavsett ålder:

  234. Utredningen kan vara
    en viktig del av behandlingen-

  235. -en korttidspsykoterapi.

  236. Att få diagnosen ADHD och utredas
    har ett terapeutiskt värde-

  237. -men det tar inte bort ansvaret-

  238. -att göra det bästa
    av förutsättningarna.

  239. Det ökar förutsättningarna
    att ta ansvar-

  240. -när man har fått sina starka
    och svaga sidor kartlagda.

  241. Många har behov av samtalsstöd
    och av hjälpmedel som miljöåtgärder-

  242. -kognitiva hjälpmedel, arbets-
    terapeutiska insatser och av medicin-

  243. -som centralstimulantia och annat.

  244. Säkerligen skulle en del äldre
    ha nytta av sån medicin.

  245. För några år sen var den äldsta
    i litteraturen som hade fått medicin-

  246. -75 år-

  247. -men det kan finnas äldre nu.

  248. Det finns en person i Kalmar,
    Lennart Lindqvist-

  249. -en psykolog som för 10 år sen
    skrev en bok-

  250. -där han hade fördjupat sig i ADHD
    och autismspektrumstörningar-

  251. -och han var en pionjär då han hade
    intervjuat äldre personer med ADHD-

  252. -och ett tiotal äldre
    med autismspektrumstörningar.

  253. Det här är vad han har skrivit
    om sina intervjuer av äldre med ADHD:

  254. De ansågs vara besvärliga
    på grund av sitt dåliga humör-

  255. -och det hade ställt till det mycket.

  256. De hade svårt med minnet, med ordning
    och med ekonomin.

  257. Personerna som var 65 plus
    hade haft problem hela livet.

  258. Det är inte roligt.

  259. Perceptionsstörningar hade de-

  260. -och uppfattades som socialt klumpiga
    på grund av sitt impulsiva beteende.

  261. Det var inte de som sa det-

  262. -men jag har tänkt det
    efter att ha mött vuxna med ADHD:

  263. De vet hur de ska göra,
    men gör det inte.

  264. Personer med ADHD vet att man ska
    vara tyst och vänta på sin tur-

  265. -men det blir inte så.
    Tjat tjänar inget till.

  266. De kognitiva hjälpmedel
    som äldre med ADHD har haft nytta av-

  267. -är minnesstöd,
    och det har nog alla nytta av-

  268. -för man kan inte ha allt i minnet-

  269. -hjälp att sortera och kategorisera-

  270. -t.ex. papper och saker hemma.
    Vad behöver man för att laga kaffe?

  271. De sakerna kan man ha på ett ställe
    så behöver man inte springa runt.

  272. Den typen av hjälpmedel behövs.

  273. De behöver hitta rutiner
    för att göra saker-

  274. -och olika tekniker
    för att förlänga stubinen-

  275. -som att räkna till tio eller längre.
    Den typen av hjälpmedel är bra-

  276. -och hjälp att minska distraktion.

  277. Personer med ADHD är distraherbara-

  278. -så hur skärmar man av
    när man ska göra nåt viktigt-

  279. -t.ex. synintryck och hörselintryck?

  280. Det tänkte jag säga
    om äldre med ADHD.

  281. Nu tar jag autismspektrumstörningar.

  282. I DSM-V har man gått ifrån att ha
    en triad av problem som definition-

  283. -och slagit ihop det till en dyad,
    så man har två problemområden:

  284. Begränsad förmåga till ömsesidigt
    socialt samspel och kommunikation-

  285. -och begränsade repetitiva
    beteendemönster och intressen-

  286. -som ger ett starkt behov av konstans
    och perceptionsstörningar.

  287. Det hindrar inte att andra grupper,
    t.ex. de med ADHD-

  288. -har perceptionsstörningar.

  289. Man ska ha haft funktionshindrande
    symptom sen tidig barndom.

  290. Det här är de teorier som finns
    om brister i kognitiva funktioner-

  291. -som ligger bakom det jag visade-

  292. -triad- eller numera dyadproblemen:

  293. Personer med autismspektrumstörningar
    har brister i mentalisering-

  294. -förmågan att förstå
    att och vad andra känner-

  295. -brister i central koherens, alltså
    att snabbt se helhet och sammanhang-

  296. -i stället fokuserar man på detaljer-

  297. -och brister i exekutiva funktioner.

  298. Ett problem för många
    med autismspektrumtillstånd-

  299. -är att de har
    en ojämn kognitiv funktion-

  300. -där det blir svårt för omvärlden
    och dem själva att veta-

  301. -var man ska lägga ribban.
    Det här är två exempel.

  302. Den tunna linjen är en person med
    normal begåvningsnivå och autism-

  303. -där det ofta, men inte alltid,
    ser ut så här.

  304. Man ligger högt på verbala förmågor-

  305. -som är inlärda skolkunskaper,
    faktakunskaper och tabellkunskaper-

  306. -men lågt, kanske på
    utvecklingsstörningsnivå-

  307. -på icke-verbala funktioner-

  308. -som problemlösning,
    öga-hand-koordination-

  309. -och att kunna hantera nya problem
    som man inte har sett tidigare.

  310. Den tjocka linjen är en person med
    utvecklingsstörning som ligger lågt-

  311. -men har en topp på en icke-verbal
    funktion, t.ex. att lägga pussel.

  312. Då är det där
    man ska träna och hjälpa personen.

  313. Det är ingen idé att träna
    det man är sämst på-

  314. -utan personer kan lyckas
    om de tränar det där de har en chans.

  315. Förekomsten av autism
    är nästan 1 % av befolkningen.

  316. Det finns en studie på vuxna
    men där var knappt några äldre med-

  317. -men där var det strax under 1 %.

  318. Frekvensen ökar i USA,
    men har planat ut i England-

  319. -och i dag ifrågasätter man
    om det inte finns en överdiagnostik.

  320. Många med autism
    har utvecklingsstörning och tvärtom-

  321. -så mellan utvecklingsstörning
    och autism finns ett samband.

  322. Finns symptomen på autism kvar
    när personen blir äldre?

  323. Det finns inga studier på det
    när det gäller personer över 60 år-

  324. -men i några studier har man tittat
    från barndom till vuxen ålder.

  325. Det finns två studier från Sverige.

  326. Eva Billstedt tittade på personer
    med autism och utvecklingsstörning-

  327. -och de har kvar autismen
    i de allra flesta fall, 99 %.

  328. Personer utan utvecklingsstörning
    med autism-

  329. -som alltså hade Aspergers syndrom,
    hade kvar symptomen i vuxen ålder-

  330. -i 89 % av fallen, så 1 av 10
    hade det inte i vuxen ålder-

  331. -men där pågår mer forskning.

  332. Det kan vara så hos några
    att svårigheterna minskar efterhand-

  333. -på grund av utveckling-

  334. -att man lär sig
    och får bättre coping-förmågor-

  335. -men vi vet lite om vuxenlivet.

  336. 1/5 av forskningen är om vuxna, fast
    75 % av alla med autism är vuxna.

  337. Det finns nästan ingen forskning
    på äldre. Här är några studier.

  338. Jag har försökt hitta allt som finns
    om autismspektrumstörning och äldre-

  339. -och det finns inte mycket,
    men ni får den här på hemsidan.

  340. Några av de här artiklarna,
    t.ex. de två första här-

  341. -är översiktsartiklar, som går igenom
    dem som var på förra sidan-

  342. -och säger "det finns inte mer".

  343. Det är ett strålande läge att forska
    på äldre och autismspektrum.

  344. Nånstans där man kan leta-

  345. -och där man har satsat på projekt
    och rapporter om äldre med autism-

  346. -är National Autistic Society-

  347. -som har varit föregångare
    för många projekt, skrivelser-

  348. -och arbetssätt
    kring personer med autism.

  349. Det finns flera projekt och rapporter
    på deras hemsida.

  350. Lennart Lindqvist har skrivit om
    äldre med ADHD-

  351. -och äldre med autism.

  352. En annan svensk, en kvinnlig läkare
    som har Aspergers syndrom-

  353. -och har skrivit en bok
    är Gunilla Brattberg.

  354. Boken heter "Balansgång på slak lina"
    och där skriver hon-

  355. -om några av de andra källorna.

  356. Hon har gått igenom det som finns
    om autism och att åldras-

  357. -och hon skriver om egna erfarenheter
    av att ha Aspergers och åldras.

  358. Lennart Linqvist hade 9 personer
    på 68-91 år i sin skrift-

  359. -och de sa att de på äldre dagar-

  360. -kunde kontrollera sig själva
    och sina aggressioner bättre-

  361. -men ännu var klumpiga
    i sociala sammanhang.

  362. De flesta var ensamma, hade inga barn
    och hade inte haft nån partner-

  363. -och flera av dem
    hade kroppsliga sjukdomar.

  364. Ett antal av dem
    hade psykiska sjukdomar-

  365. -som psykos, depression
    och tvångssyndrom.

  366. Många besvärades av ångest-

  367. -och tyckte att de inte hade fått
    bra behandling i psykiatrin.

  368. De hade fasta rutiner och fixa idéer
    om hur de skulle ha det-

  369. -och ett väldigt stort problem,
    som jag ofta har sett hos vuxna-

  370. -är att flytta. Då förändras allt.
    Det är en mycket stor förändring.

  371. Även om det är till nåt som alla
    och personen själv tycker är bättre-

  372. -är själva flyttprocessen enorm.

  373. Att slänga saker kan vara svårt, och
    det är vanligt att man samlar mycket.

  374. Nåt som jag tyckte var intressant
    i Lindqvists uppsats var-

  375. -att flera sa: "Tack och lov
    att ingen försökte ändra på mig"-

  376. -"utan att jag fick vara som jag är
    och inte behövde behandlas."

  377. Det väcker en del etiska frågor.

  378. Så fort nån har fått en diagnos-

  379. -ska vi liksom på och behandla
    och göra insatser.

  380. Man ska tänka sig för lite kanske.

  381. Brattberg beskriver många aspekter,
    så jag rekommenderar hennes bok-

  382. -och det hon framförallt beskriver
    är ensamhet och trötthet-

  383. -en enorm, förlamande trötthet-

  384. -en social inskränkning,
    ett utanförskap och innanförskap-

  385. -som är nåt av inskränkningen,
    som hon tycker har blivit värre.

  386. Det finns en del som har trätt fram
    och som jag själv har mött-

  387. -som tycker att det blivit lättare-

  388. -men det finns också såna
    som tycker att det är jättejobbigt-

  389. -att krafterna sinar.

  390. Jag har haft ett antal personer själv
    som varit över 60 år-

  391. -som jag har haft som patienter,
    och några har jag följt i 20-30 år.

  392. Jag har jobbat länge på samma klinik-

  393. -och haft förmånen att följa personer
    över lång tid-

  394. -vilket inte många läkare får göra.

  395. Det är fler än 21 nu,
    men det var 21 som jag kunde ta fram.

  396. De har uppnått den här åldern-

  397. -och fick autismspektrumdiagnos
    när de var tämligen ålderstigna-

  398. -gott och väl medelålders. De var
    49-61 år gamla när de fick diagnos.

  399. 1/3 av dem hade
    haft en partner nån gång-

  400. -så 2/3 hade alltid
    varit ensamstående.

  401. Flertalet hade inte några barn.

  402. De flesta bodde ensamma.

  403. Ett flertal av dem hade haft
    psykiatrisk kontakt i barndomen-

  404. -och före 1950 var det ytterst
    ovanligt med barnpsykiatrisk kontakt.

  405. Då var det allvarliga saker.

  406. Av de 21 hade 7 personer
    haft mycket kontakt med psykiatrin-

  407. -långa, decenniers sjukhusvistelser-

  408. -och isolering i hemmet-

  409. -så det var ovanliga livshistorier
    och jag kan inte gå in på detaljer.

  410. Det var bara en som hade klarat sig
    och mått rätt så bra-

  411. -och inte behövt
    mycket hjälp och stöd-

  412. -mer än under en period i ungdomen.

  413. Det var en kvinna
    som haft tur och hittat en nisch-

  414. -där hon fungerat
    och blivit uppskattad.

  415. De andra hade haft problem, men de
    hade dykt upp på grund av problemen.

  416. Det är problemet
    med en selekterad grupp.

  417. 1/4 hade varit omhändertagna
    av släktingar.

  418. En person hade bott hos en moster-

  419. -och blev inte aktuell
    för stödinsatser förrän mostern dog-

  420. -då personen själv
    var i 60-årsåldern.

  421. Då blev det uppenbart att mannen
    inte klarade sig-

  422. -men ingen hade märkt det innan.
    Såna historier fanns det.

  423. De som hade fått diagnoser,
    hade ett brett spektrum av diagnoser-

  424. -där schizofreni var vanligast.

  425. I de flesta av de fallen var det rätt
    att de hade schizofreni också.

  426. Det var ett fall där det är tveksamt,
    men för de andra var det så.

  427. Man kan mycket väl ha
    autism och schizofreni.

  428. Då ska jag komma till några tankar
    kring äldre och autism.

  429. Vi vet inte hur många äldre
    som har autismspektrumstörningar-

  430. -eller hur många som behöver hjälp.
    Det finns inga systematiska studier.

  431. Men i barndomen och ålderdomen-

  432. -är människor mer sårbara
    och behöver mer stöd.

  433. Dessutom
    är de mer iakttagna av omgivningen.

  434. Nåt som personer i England
    har framhållit-

  435. -i rapporterna
    om åldrande och autism-

  436. -är att det verkar som om människor
    gärna vill klappa barn och äldre-

  437. -och de tyckte att de var utsatta för
    oönskad fysisk kontakt.

  438. Man höll om dem,
    vilket de inte gillade.

  439. Det finns säkerligen
    ett antal personer med autism-

  440. -som inte har en diagnos,
    men som när de åldras söker hjälp-

  441. -inom psykiatrin
    eller kroppssjukvården-

  442. -så de kommer att dyka upp.

  443. Många har säkert, precis som de
    som dök upp som patienter hos mig-

  444. -haft stödstrukturer, och när
    personer blir gamla faller de bort.

  445. Är det föräldrar så går de bort
    innan personen själv gör det-

  446. -och då kanske det blir uppenbart
    att det finns ett stödbehov.

  447. Många blir ensamma. Om föräldrarna
    har varit den enda kontakten-

  448. -blir man ju väldigt ensam
    när de inte står för den kontakten.

  449. Man blir mer beroende
    av samhällets stöd än andra äldre.

  450. Att flytta är väldigt besvärligt, och
    det tycker vi ju att äldre ska göra.

  451. De ska flytta till äldreboenden
    och servicelägenheter-

  452. -så ofta är det ett kognitivt stöd
    att få hjälp att bo kvar.

  453. Rutinerna kan vara svåra att ändra.
    Är det nödvändigt att man gör det?

  454. Det finns ett viktigt utrymme
    för kognitiva hjälpmedel-

  455. -när det gäller
    att sköta sin kroppsliga sjukdom.

  456. Där finns det utrymme
    för en arbetsgrupp-

  457. -som ser över hur man kan underlätta
    för äldre med funktionsnedsättning-

  458. -som ett autismspektrumtillstånd-

  459. -där man har svårt att uppmärksamma
    symptom från sin egen kropp.

  460. Icke-funktionshindrade vet knappt
    hur man kontaktar sjukvården-

  461. -för sjukvården lägger mer ansvar
    på patienten att höra av sig.

  462. För den här gruppen är det omöjligt.

  463. Det är stressande för personer
    med autism att bli inlagd på sjukhus.

  464. Att flytta till
    en ny, egendomlig miljö-

  465. -är påfrestande ur perceptions-
    synpunkt och på andra sätt-

  466. -och de får sällan med sig
    sina hjälpmedel.

  467. I psykiatrin, när personer med autism
    och utvecklingsstörning blir inlagda-

  468. -får de aldrig med sig
    sina hjälpmedel.

  469. Hörapparat och rullstol kommer med
    men inte ett dagligt schema-

  470. -eller bildstöd för
    det dagliga livet. Det är viktigt.

  471. Sensoriska problem,
    perceptionsproblem-

  472. -enligt fallbeskrivningar
    och min erfarenhet-

  473. -blir ofta värre med åldern.

  474. Man måste också fundera över
    hur man kan hjälpa dem.

  475. Fråga om känsligheter och sånt.

  476. För många är det ångestframkallande
    och oroväckande-

  477. -att märka att man
    inte minns som innan-

  478. -att man inte kan fylla i korsordet
    som man kunde tidigare.

  479. Det blir väldigt oroväckande för nån
    där det varit en viktig del av livet.

  480. Det kan vara så att autismsymptomen
    blir mer tydliga-

  481. -när kompensationsmekanismerna
    försvagas på grund av åldrandet.

  482. Man blir mer rutinbunden om man har
    en tillfällig kognitiv svikt.

  483. Då blir vi alla mer rutinbundna.

  484. Personer med autism
    är väldigt sårbara för stress.

  485. Nåt som jag och andra har stött på-

  486. -hos äldre med autism och normal
    begåvningsnivå, Aspergersyndrom-

  487. -är att om de har en sysselsättning-

  488. -är de oroliga för vad de ska göra
    när 65-årsdagen närmar sig.

  489. Arbetet eller sysselsättningen-

  490. -eller lönebidragsarbete,
    som ett antal har-

  491. -är det viktigaste livsinnehållet,
    och de vet inte vad de ska göra sen.

  492. Här måste man titta på-

  493. -hur man skulle kunna utforma
    en meningsfull pensionärstillvaro.

  494. En del har daglig verksamhet.
    Ska man bli pensionerad ifrån det?

  495. För personer med autism
    är det normalt.

  496. Det hänger inte ihop med pensionen-

  497. -men det är viktigt att tänka på
    att de är som de är.

  498. Vad kan man göra?
    En individuell plan-

  499. -är ett viktigt redskap
    för dem som har rätt till LSS-insats.

  500. Där kan man också planera tidigt-

  501. -och börja prata i 50-årsåldern:

  502. "Hur ska du göra i pensionsåldern?
    Hur har du tänkt dig den tiden?"

  503. Det måste med i planeringen,
    så individen får tid att reflektera-

  504. -om hen eller den gode mannen kan.
    Kontinuitet runt personen är viktig.

  505. Jag tror att det är bra
    med åldershomogena gruppbostäder.

  506. Alla måste inte vara födda samma år-

  507. -men det ska inte vara 30-årsspann
    på dem som bor där-

  508. -utan när man börjar trappa ner
    och bli lite mindre aktiv-

  509. -eller i behov av mer stöd-

  510. -ska man inte vara ensam om det.
    Gruppen bör ha ungefär samma behov.

  511. Det är också bra för personalen
    om personerna har liknande behov.

  512. Alla individer har olika behov,
    men åldershomogena boenden är bra-

  513. I Danmark har man tittat på
    boenden för äldre med autism-

  514. -och det finns en broschyr om det-

  515. -som man kan skicka efter
    från Landsforeningen Autisme-

  516. -via deras hemsida.

  517. Sen visar forskning att aktivitet,
    motion och intellektuell stimulans-

  518. -fördröjer kognitiv svikt-

  519. -så det är viktigt för dem som redan
    har en kognitiv funktionsnedsättning-

  520. -att man tänker på det-

  521. -i gruppbostäder och för personer
    med normal begåvningsnivå och autism.

  522. Man behöver tänka på friskvård.

  523. Det är nåt som personer med
    autismspektrumtillstånd ofta inte-

  524. -och aldrig om de har
    en utvecklingsstörning-

  525. -kan sköta på egen hand-

  526. -utan de behöver kognitiva stöd-

  527. -för att få motion, inte bli feta-

  528. -och äta
    så att de inte får bristsjukdomar.

  529. Man kan förebygga psykisk ohälsa-

  530. -genom att minska stress.

  531. Det behövs mycket personalutbildning
    om hur man kan tänka kring det.

  532. Hälsokontroller behövs
    av läkare och tandläkare-

  533. -inte minst av syn och hörsel.

  534. De verksamheter
    som vänder sig till äldre-

  535. -behöver kunskap om utvecklings-
    relaterade funktionsnedsättningar.

  536. Geriatrisk sjukvård,
    som sysslar med äldre-

  537. -behöver veta att en del har haft
    funktionsnedsättningar hela livet.

  538. För dem är det normalt att ha autism.

  539. När personen äldre, hur kan vi hjälpa
    honom utifrån att han är som han är?

  540. Det är också så
    att det inte är säkert att den äldre-

  541. -behöver en diagnos
    eller vill ha en diagnos.

  542. Det viktiga är att se behoven.

  543. En diagnos säger inte allt
    om vilka behov en person har-

  544. -utan individens funktion säger
    vilka behov personen har.

  545. Sen har jag och en del andra
    gjort iakttagelsen-

  546. -att folk blir mer olika varandra
    med åren.

  547. Det finns en tendens
    att individuella särdrag-

  548. -renodlas när vi blir äldre.

  549. Alla barn är olika,
    men alla äldre är ännu mer olika.

  550. Det behövs boenden och sysselsättning
    för äldre med funktionsnedsättningar-

  551. -med individualisering
    och skydd mot övergrepp-

  552. -för det är en grupp
    som är sårbar för övergrepp.

  553. Det behövs skydd mot stress
    genom tydliggörande-

  554. -och det finns
    ett bra sätt att bedöma-

  555. -förmågan att ta till sig information
    vid autism och utvecklingsstörning-

  556. -som heter
    Comfor, Forerunners in Communication.

  557. Det är en testmetod-

  558. -där den man bedömer inte behöver
    ha ett språk eller kunna höra-

  559. -och det riktar sig till en målgrupp
    med en funktionsnivå-

  560. -mellan 1 och 5 års ålder.

  561. Det är medelsvår
    till svår utvecklingsstörning.

  562. Man ser på vilken nivå
    man ska ha tydliggörandet-

  563. -och när tittar på
    personer i gruppbostäder-

  564. -ser man att de har överskattats.

  565. Det finns ett företag
    som heter Pedagogiskt perspektiv-

  566. -som har gett kurser i Comfor
    i Sverige, och kommer att fortsätta.

  567. Hjälp att bevara relationer:

  568. Personer med autism
    och personer med utvecklingsstörning-

  569. -måste ha kognitivt stöd
    för att bevara sina relationer-

  570. -höra av sig till anhöriga
    och hitta intressanta aktiviteter.

  571. Regelbundna hälsokontroller
    och hembesök.

  572. Äldre med ADHD
    kan kanske ha nytta av medicin.

  573. Man behöver titta på
    kognitiva hjälpmedel-

  574. -också för äldre med ADHD och autism-

  575. -inte minst kognitiva hjälpmedel
    och anpassningar för undersökningar.

  576. Hur klarar man av att ta blodprov?

  577. Hur klarar man av en gynundersökning
    eller en ändtarmsundersökning?

  578. Vad gör man?

  579. Kognitiva stöd för det
    kan vara livräddande.

  580. Man behöver ha framförhållning
    när det gäller vuxna-

  581. -för varje liv
    kan göras till ett gott liv-

  582. -oavsett om man har
    en funktionsnedsättning.

  583. Till slut ska jag berätta-

  584. -att jag i höstas var
    på en europeisk konferens om autism.

  585. Där visade man foton på Donald T.

  586. Donald T.
    var Leo Kanners första fall.

  587. Han var den första person
    som diagnosticerades med autism-

  588. -för i Leo Kanners artikel om autism-

  589. -som kom 1943 och var den första
    vetenskapliga beskrivningen-

  590. -var 4 barn,
    och Donald var barn nummer 1.

  591. När han var 79 år...
    Han måste nu vara 80 år.

  592. Nej, när han var 77 år-

  593. -kom en artikel om honom i Atlantic.

  594. Man hade besökt och intervjuat honom,
    och han mådde bra.

  595. Man skriver
    att han är nöjd med tystnaden-

  596. -och i ett större sammanhang
    tillfreds med livet han lever-

  597. -som med bilen, golfen och tv:n-

  598. -liknar en broschyrversion
    av det goda livet för en pensionär.

  599. Donald har frihet, oberoende
    och god hälsa-

  600. -så allt sammantaget är livet gott
    för autismens första barn.

  601. Man kan alltså ha ett gott liv
    som äldre med autism.

  602. Tack så mycket!

  603. Textning: Sofie B Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Äldre med adhd och autism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad vet man om funktion hos och levnadsvillkor för personer äldre än 60 år med adhd och autismspektrumtillstånd? Lena Nylander, överläkare och specialist i allmän psykiatri, berättar. Bland kognitiva hjälpmedel som äldre med adhd har hjälp av är framför allt minnesstöd, hjälp att kategorisera och sortera, rutiner, scheman och tekniker för att "förlänga stubinen". Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Personer med kognitiv funktionsnedsättning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Vuxna med autism, Äldre med adhd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Hjälp att be om hjälp

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver kunskap om rättigheter och hur man går till väga för att få behovsrelaterat stöd. Mats Granlund, professor i handikappvetenskap vid högskolan i Jönköping, berättar om sin forskning. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Kommunikation i särskolan

Jessica Ericsson, kommunikationspedagog på Sundstagymnasiet i Karlstad, berättar om hur pedagogerna på gymnasiesärskolan arbetar med bilder och symboler. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Äldre med adhd och autism

Vad vet man om funktion hos och levnadsvillkor för personer äldre än 60 år med adhd och autismspektrumtillstånd? Lena Nylander är överläkare och specialist i allmän psykiatri. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.