Titta

UR Samtiden - Institutionsvård i fokus

UR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Om UR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Föreläsningar om hur hälsa och miljön omkring oss påverkar den psykiska hälsan. Varför blir vissa kriminella och andra inte? Familjen spelar roll, men det är också skola och omgivning som påverkar. Många ungdomar som tar droger kan få hjälp tidigare och här spelar skolan en stor roll. Föreläsarna går igenom alternativ och jämför över tiden. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Till första programmet

UR Samtiden - Institutionsvård i fokus : Från metod till organisationDela
  1. Förutsättningar för att implementera
    ett evidensbaserat arbete.

  2. Jag tänkte börja med tre exempel
    från min egen praktikvardag.

  3. Jag kallar det Bbic, Asi-intervju
    och individanpassad insats.

  4. Det första exemplet är taget
    ifrån ett projekt-

  5. -där vi skulle titta på
    hur man implementerar-

  6. -olika metoder eller standardiserade
    bedömningsinstrument i praktiken.

  7. Det här är från en kommun.
    Om det var dags för en utredning där-

  8. -hade en grupp hand om
    Bbic-utredningen-

  9. -som är
    ett standardiserat utredningsstöd.

  10. När de var klara lämnade de över
    till en annan personalgrupp-

  11. -som hade hand om insatser och val.

  12. Om familjehemsplacering
    var lämpligast-

  13. -vandrade ärendet vidare till
    familjehemsplaceringsgruppen.

  14. Om Bbic-utredningen hade visat
    att barnet hade speciella behov-

  15. -letade man efter
    en familj som hade den kompetensen.

  16. Det kunde man inte alltid hitta.
    Det kunde sluta med-

  17. -att man fick ta det familjehem
    som man fick tag på.

  18. Ett vardagsexempel som jag stött på
    där man kan se-

  19. -att bara för att man har
    ett standardiserat utredningsstöd-

  20. -är det inte säkert att barnet får en
    insats som är anpassad till barnet.

  21. Det kunde också vara fallet-

  22. -att man hade ett ramavtal där man
    hade upphandlat vissa insatser.

  23. Även om utredningen visar nåt annat.
    Eller så får man som handläggare-

  24. -kanske börja bråka lite för att
    få till en annan typ av insats.

  25. Ett vardagsexempel på-

  26. -att det kanske inte räcker
    att prata om standardiserade metoder-

  27. -för att få en insats som är anpassad
    till brukarnas behov.

  28. Jag nämner Asi-intervju kort.

  29. Ni som håller på med
    Asi-intervjuer...

  30. Asi står för "addiction
    severity index".

  31. Det är en standardiserad intervju
    inom den vuxna missbruksvården.

  32. En Asi kan genomföras som allt från
    ett förhör i gamla Östtyskland-

  33. -till ett relationsskapande möte.

  34. Asi-instrumentet i sig ger ingen
    positiv eller negativ effekt.

  35. Det är hur det används av
    handläggaren, behandlaren.

  36. Och hur behandlaren lyckas sätta in
    Asi-instrumentet i ett sammanhang-

  37. -när man träffar missbrukaren.

  38. Sist är individanpassad insats.
    Kbt eller Kbt?

  39. Inget fel på Kbt.
    Det här är taget från en utvärdering-

  40. -i ett projekt som gick ut på att
    brukarna som gick in i projektet-

  41. -skulle få ett individanpassat
    behandlingspaket.

  42. Sysselsättning, bostad, behandling
    och sånt.

  43. Ett ganska vanligt svar när vi
    intervjuade missbrukarna om insatsen-

  44. -var: "Jag fick välja på
    Kbt och Kbt."

  45. Det är möjligt att Kbt passade
    för en del av brukarna i projektet.

  46. Samtidigt är det sannolikt
    att det inte passade alla.

  47. Det passade kanske för
    60-70 procent.

  48. Då är det många det inte passar för.

  49. Ju mer vi använder
    evidensbaserade metoder som Kbt-

  50. -kommer vi att träffa på brukare
    som har erfarenhet av Kbt-

  51. -och inte kunnat dra nytta av
    den här behandlingsinsatsen.

  52. Om vi envisas med att det är en metod
    som vi har goda erfarenheter av-

  53. -och brukaren envisas med att han
    provat och vill ha nåt annat.

  54. "Ja, men Kbt har vi."

  55. Jag överdriver,
    men ni förstår kanske budskapet.

  56. Ju mer vi använder
    evidensbaserade metoder-

  57. -desto mer stöter vi på brukare
    som har dåliga erfarenheter av det-

  58. -eller som det inte fungerar på.
    Vi kommer också att stöta på-

  59. -att även om vi gör en ordentlig
    utredning och använder Bbic-paketet-

  60. -slutar det med att familjen
    inte får en individanpassad insats.

  61. P.g.a. andra skäl. Vad jag vill säga
    med det är naturligtvis inte-

  62. -att vi inte ska använda
    evidensbaserade metoder.

  63. Självklart inte. "Vi använder inte
    evidensbaserade metoder."

  64. Då är vi tillbaka på 70-talet.
    Det är klart att vi ska göra det.

  65. Vad jag försöker illustrera med
    de här vardagsnära exemplen-

  66. -är att den evidensbaserade metoden
    eller utredningsstödet i sig-

  67. -inte garanterar
    individanpassade insatser-

  68. -för dem som vi använder det på.

  69. Så vad det handlar om-

  70. -är att vi måste utveckla
    en kompetens-

  71. -att använda evidensbaserade metoder-

  72. -på ett flexibelt, individanpassat
    sätt ute i den lokala praktiken.

  73. På ett sätt som är anpassat till
    målgrupperna vi jobbar med-

  74. -och till den individ, brukare
    som just nu sitter framför oss.

  75. Det innebär inte att vi ska gå
    tillbaka till ad hoc-lösningar.

  76. Mi är en evidensbaserad metod
    som är spridd i dag.

  77. "Jag har den nånstans i bakhuvudet."

  78. Då arbetar vi inte evidensbaserat.
    Med det inte sagt-

  79. -att Mi inte
    kan vara bra att ha i bakhuvudet.

  80. Men utvärderar vi en verksamhet där
    personalen använder Mi på pappret-

  81. -men säger "jag har det i bakhuvudet"
    utvärderar vi den inte.

  82. Det handlar om
    att utveckla kompetenser-

  83. -och använda evidensbaserade metoder-

  84. -på ett flexibelt sätt utan att
    förfalla till att de blir nåt annat.

  85. Det här är en bakgrund till det
    jag tänkte prata om.

  86. Det har funnits en tendens-

  87. -att evidensbaserad praktik-

  88. -till för några år har sen reducerats
    till att bli evidensbaserade metoder.

  89. Jag har stött på socialchefer
    som faktiskt tror-

  90. -att bara för att personalen skickas
    på kurs i evidensbaserad metod-

  91. -har de en evidensbaserad praktik.

  92. Nånting åt det hållet tror jag
    finns kvar. När vi diskuterar-

  93. -evidensbaserad praktik diskuterar vi
    egentligen evidensbaserade metoder.

  94. Jag tänkte prata kring det.

  95. För att personalen ska kunna utveckla
    ett flexibelt, lokalt-

  96. -individanpassat arbetssätt
    när man fortfarande använder det här-

  97. -då måste det finnas
    organisatoriskt stöd-

  98. -för att personalen
    ska kunna göra det.

  99. Utbildning i evidensbaserad praktik
    är främst för dem som jobbar med det.

  100. Men att utveckla en evidensbaserad
    praktik är inte personalens ansvar.

  101. Utan chefernas och politikens.

  102. Jag tänkte prata om
    hur man kan tänka-

  103. -kring att utveckla en organisation
    som stödjer evidensbaserad praktik.

  104. Jag tänkte hoppa fram
    till nästa bild-

  105. -som visar...
    Då ska jag kanske trycka här.

  106. Som jag sa innan är jag professor.

  107. Man kan klara sig undan
    om man blir förvirrad.

  108. Att vi ska använda evidensbaserade
    metoder på ett flexiblare sätt...

  109. Det här är ett citat
    från David L Sackett m.fl.

  110. Det var de som utvecklade-

  111. -det som kom att kallas
    evidensbaserad medicin.

  112. Det första citatet
    är taget från 1997.

  113. De skrev så här:

  114. "Utan klinisk expertis"-

  115. -"riskerar praktiken
    att tyranniseras"-

  116. -"av extern evidens"-

  117. -"för till och med
    excellent extern evidens"-

  118. -"kan vara omöjlig eller olämplig
    för en individuell patient."

  119. Det skulle man kanske ha pratat
    lite mer om.

  120. Men kom ihåg att: "Utan bästa
    tillgängliga externa evidens"-

  121. -"riskerar praktiken
    att bli inaktuell."

  122. Jag är inte ute efter att vi inte ska
    använda evidensbaserade metoder.

  123. Men de måste användas på
    ett flexibelt sätt-

  124. -men inom ramen för
    att de ska vara evidensbaserade.

  125. I det andra citatet från 2000
    säger de:

  126. "Integrerandet av bästa
    forskningsstöd"-

  127. -"med klinisk expertis
    och patientens värderingar."

  128. De tre kunskapskällorna: Forskningen,
    den kliniska expertisen-

  129. -och patientens värderingar.
    "När dessa tre delar är integrerade"-

  130. -"bildar klinkern och patienten
    en diagnostisk allians"-

  131. -"som optimerar kliniska resultat."

  132. D.v.s. att tillämpa en evidensbaserad
    metod är ingen envägskommunikation.

  133. Men det är inte heller
    en tvåvägskommunikation.

  134. Utan det är en allians.
    Man arbetar tillsammans-

  135. -för att på ett optimalt sätt
    använda de metoder och verktyg-

  136. -som man ska göra för att optimera
    resultatet för brukaren.

  137. Det här skrev hans kollegor redan
    för fjorton eller sjutton år sen.

  138. Hade vi pratat mer om det
    hade vi kommit längre i-

  139. -hur vi utvecklar en evidensbaserad
    praktik med evidensbaserade metoder.

  140. Men nu tillbaka till det här.

  141. Jag tänkte prata
    utifrån tre perspektiv.

  142. Det första är mötet
    socialarbetaren/brukaren.

  143. Forskningen, den professionella er-
    farenheten och brukarens värderingar.

  144. Jag har skrivit Ebp
    inom citattecken.

  145. För egentligen krävs det mer för att
    få till en evidensbaserad praktik.

  146. Det handlar om medarbetaren
    och brukarens resultat.

  147. Jag har också hela tiden
    resultatet för brukaren i fokus.

  148. I dag pratar vi också om
    evidensbaserad policy.

  149. Men när jag pratar om evidens
    är det i resultat för brukaren.

  150. Jag pratar om
    organisatoriska förutsättningar-

  151. -för att utveckla
    en evidensbaserad praktik.

  152. Det handlar bl.a. om ledarskap.

  153. Jag använder förbättringsperspektivet
    från hälso- och sjukvården-

  154. -där man pratar om förbättringar.

  155. "Med den här behandlingen
    är femårsöverlevnaden 35 procent."

  156. "Med tilläggsbehandling har vi
    en femårsöverlevnad på 45 procent."

  157. En klar förbättring.

  158. Kumulativt kunskapsbyggande-

  159. -där man lägger sten på sten
    för att nå bättre resultat.

  160. Det är bättre i dag.

  161. Men vi har tyvärr haft
    ett svartvitt tänkande.

  162. Antingen missbrukar man
    eller så missbrukar man inte.

  163. Målet har hela tiden varit
    nån slags helyllesvensson.

  164. Det målet har man inte alltid
    inom hälso- och sjukvården.

  165. Utan vi kan ha det som ett mål.
    Vi vill att den här familjen-

  166. -ska kunna utnyttja sina
    potentiella resurser.

  167. Men vägen dit måste kanske gå
    via olika delmål som vi uppnår.

  168. I stället för att hela tiden se
    det optimala målet-

  169. -och aldrig se att vi når dit.
    Och riskera negativa resultat.

  170. Jag ska prata om
    styrning av verksamheten-

  171. -via forskning, budget, m.m.

  172. Det handlar om att se till
    resultatet för målgruppen.

  173. Vi har budgetstyrning också, men det
    ska jag inte prata så mycket om.

  174. Det där har vi varit inne på.

  175. Förskräckligt vad jag får vrida på
    huvudet, och så ska det filmas.

  176. Jag kollade inte
    om jag var snygg i profil.

  177. Det skulle jag ha tänkt på innan.

  178. Förbättringsperspektiv.

  179. "Se det individuella klientarbetet
    som en del i en arbetsprocess."

  180. Utgångspunkten för
    förbättringsperspektivet.

  181. Det handlar om medborgarens bild av
    den här verksamheten-

  182. -över de initiala kontakterna,
    interna processerna-

  183. -till utfall och kunskapsåterföring.

  184. Man ska inte vara privat,
    men det här är inget farligt exempel.

  185. Det här illustrerar nämligen bra.
    Jag bodde och jobbade i Örebro.

  186. Och så flyttade vi till Stockholm.

  187. Jag hade fått en infektion
    och dragits med den länge.

  188. Jag råkade vara i Örebro
    och de tog en odling på mig.

  189. De sa: "Du får gå till
    din vårdcentral i Stockholm."

  190. Jag hade med en lapp där det stod
    vad jag hade för bakterie.

  191. Jag gick för första gången
    till min vårdcentral.

  192. Jag räckte fram lappen till läkaren.

  193. Han tittade, gick till datorn
    och började knappa. Jag tänkte:

  194. "Han går väl in i nån databas på
    Landstinget eller Socialstyrelsen."

  195. Han satt så jag såg dataskärmen.

  196. Då var han inne på Wikipedia!
    Det är sant.

  197. Han var på Wikipedia
    och tittade vad det var för bakterie.

  198. Då kände jag: "Evidensbasering
    och kunskapskällor..."

  199. Det slutade med
    att jag bytte vårdcentral.

  200. Tack och lov för vårdvalet!

  201. Det är bilden, det initiala.

  202. Det kan man översätta till
    hur det ser ut i era receptioner.

  203. Ligger där bara landstingets tidning?

  204. Eller ser det ut som hos tandläkaren
    med flera tidningar och en tv?

  205. Allt ifrån vilken bild som möter
    brukaren när de söker hjälp-

  206. -till hur vi följer upp det hela.

  207. Utfall, kunskapsåterföring
    är en nyckelgrej.

  208. Hur ska vi veta vad vi gör i dag
    och utveckla oss därifrån-

  209. -om vi inte följer upp
    och återför de resultaten?

  210. Ett första steg kan vara
    att ha lokala riktlinjer-

  211. -för evidensbaserade metoder.

  212. Hur och i vilka sammanhang
    vi ska använda dem.

  213. Vi kan inte vara lika fyrkantiga
    som delar av sjukvården.

  214. Jag var inne på sjukvården
    här om helgen.

  215. Jag kom in som ett standardärende.

  216. Då fanns det mallar för proverna
    som man skulle ta.

  217. Det finns mallar
    och de vet vad de ska göra.

  218. Det är inte upp till
    vem jag råkar träffa.

  219. De har en beprövad uppsättning
    som funkar i nio fall av tio.

  220. Man kör på det, det är effektivt
    och det finns rutiner.

  221. Lite åt det hållet måste vi nog
    utveckla inom socialtjänsten.

  222. Ha rutiner för intern
    kunskapsproduktion-

  223. -och rutiner för extern
    kunskapsbevakning.

  224. Det handlar bl.a. om att utveckla
    ett kunskapsförmedlande.

  225. Ni som jobbat med kvalitetsutveckling
    känner nog igen det här.

  226. Det finns likheter med
    den här kvalitetscirkeln.

  227. Det handlar om att nere vid ettan att
    inhämtning och spridning av kunskap-

  228. -intern och extern... Har vi
    processer för hur det ska gå till?

  229. På större sjukhus har varje klinik
    eller avdelning med självaktning-

  230. -intern och extern kunskapsbevakning.

  231. De utser några ur personalen
    som på en del av sin tjänst-

  232. -har extern kunskapsbevakning.
    De kollar t.ex.-

  233. -om det är kunskapssammanställningar
    på gång från Sbu-

  234. -som berör våra klientgrupper.
    De ser att i höst-

  235. -ska det komma en sammanställning
    om åkomma A.

  236. Då bokar de redan på våren in
    en träff med berörd personal.

  237. Sen kommer rapporten,
    man gör powerpoint-bilder av den-

  238. -har en genomgång med berörd personal
    och pratar om ifall det berör oss.

  239. Den typen av kunskapsbevakning
    och kunskapsspridning-

  240. -måste vi få till inom socialtjänsten
    och institutionsvård-

  241. -om vi ska få en kunskapsbaserad,
    evidensbaserad praktik.

  242. Sen använder vi kunskapsanvändningen.

  243. Finns det mallar för det eller är det
    upp till varje biståndsbedömare?

  244. Vissa arbetsuppgifter är
    rutiniserade, andra är öppna.

  245. Transparens. Hur sprider vi
    goda exempel mellan medarbetare-

  246. -mellan stadsdelar och från
    en förskola till en annan?

  247. Har vi processer för att göra det?

  248. Eller får en individ eller verksam-
    hetschef ta initiativ till det?

  249. Och till slut självskattning
    nån gång om året.

  250. Hur och vilken kunskap använder vi
    och saknar vi då nån kunskap?

  251. Och så kan man leta efter det.

  252. Det handlar om att bygga in det
    i organisationen.

  253. Det ska inte vara upp till
    enskilda medarbetare-

  254. -eller att nån politiker
    frågar efter det.

  255. Man kan säga
    från ett medarbetarbaserat-

  256. -till ett organisationsburet
    evidensbaserat arbete.

  257. Nu pratar jag om rutiner,
    mallar och processer.

  258. Man ska påminna sig om att
    det sociala arbetets karaktär-

  259. -ser olika ut. Förutsättningarna
    är olika för att malla arbetet.

  260. Det här är ett sätt att beskriva det.
    "Standardiseringspotential".

  261. Det finns relativt stora möjligheter
    till standardisering.

  262. Detta handlar om relativt.

  263. Det beror på verksamheten
    man arbetar i.

  264. I litteraturen delar man ibland upp
    sociala problem i "tama" och "vilda".

  265. Enklare, tama problem
    kan vara hemtjänsten.

  266. Man ska upprätthålla
    vissa livskvaliteter.

  267. P.g.a. t.ex. lättare
    funktionsnedsättning.

  268. Brukaren ska inte bli av
    med nedsättningen-

  269. -men livet ska bli
    så bra som möjligt.

  270. Det är ett ganska väldokumenterat
    tillstånd. Då bör det gå att malla-

  271. -hur det ska gå till.

  272. Från bedömningen
    till hur vi arbetar.

  273. Om inget annat sticker ut som gör
    att det inte är ett standardärende.

  274. Komplicerade tama problem är t.ex.
    insatser för arbetslösa unga.

  275. Då pratar jag utifrån
    ett socialt arbetsperspektiv.

  276. Socialtjänsten
    fixar faktiskt inte jobb.

  277. Ibland finns den typen av insatser,
    arbetsmarknadsinsatser.

  278. Ibland ligger det
    inom socialtjänsten.

  279. Men det kräver ofta samarbete
    med annat i samhället.

  280. På det sättet
    blir det mer komplicerat.

  281. Mindre möjligheter till
    standardisering och systematisering-

  282. -komplexa, vilda problem s.a.s.

  283. Ett exempel kan vara insatser
    p.g.a. en förälders omsorgssvikt.

  284. Och samtidigt tonårskriminalitet.

  285. Är det bara en förälder och den
    sviktar kan det bli placering.

  286. Men hur gör man när det är två
    och hur ser kriminaliteten ut?

  287. Det här är ett förslag,
    ett exempel på-

  288. -hur man kan börja fundera fyrkantigt
    om vi ska fundera kring-

  289. -vilka ärenden och beslut-

  290. -vi kan rutinisera lite mer
    och vilka är kanske svårare.

  291. Det innebär inte
    att vi inte ska titta på-

  292. -om man även här kan bygga upp ett
    stöd kring dem som arbetar med det.

  293. Så inte varje ärende blir ad hoc
    eller att när vi nyanställer två-

  294. -börjar de arbeta på ett annat sätt.

  295. I alla fall utan att dokumentera det
    så vi ser om det är ett bättre sätt.

  296. Ett sätt
    att man kan börja tänka på det.

  297. Organisatoriska nyckelfaktorer
    för resultat med fokus på målgrupp.

  298. Det här är två exempel som jag tagit.

  299. Lärandekultur är helt enkelt
    lärande organisationer.

  300. Jag har inte hållit på
    så mycket med det-

  301. -när det gäller
    evidensbaserad praktik.

  302. Och att utveckla en organisation
    som arbetar evidensbaserat.

  303. Man kan hämta väldigt mycket
    från forskningen som redan finns.

  304. Det handlar om resultatfokus,
    delaktighet.

  305. Finns det en samsyn
    på målgrupp och processer?

  306. Eller drar personalen åt olika håll?

  307. Som personal är man anställd-

  308. -för att utföra en uppgift
    åt organisationen för brukarna.

  309. Sen ska det så klart finnas
    personal- och kompetensutveckling.

  310. Men det är inte huvudsaken
    med min anställning.

  311. Kunskapsfokus: nytänkande,
    återkoppling av lokala data-

  312. -hela tiden kopplat till
    förbättringsarbete.

  313. En annan nyckelfaktor är
    strategiskt ledarskap.

  314. Återigen, att utveckla en evidens-
    baserad praktik och organisation-

  315. -som stöder medarbetarnas arbete
    ska inte medarbetarna göra.

  316. Det ska chefer och politiker göra.

  317. Det handlar om att ha fokus på
    brukarnas resultat.

  318. Jag pratar hela tiden
    utifrån brukarnas perspektiv.

  319. Förmedla en tydlig inriktning
    för medarbetarna.

  320. Annars är det svårt för dem
    att följa med.

  321. Skapa kompetensmässiga
    tidsmässiga förutsättningar-

  322. -att arbeta evidensbaserat.

  323. Finns det t.ex. tid för medarbetarna
    en gång i kvartalet-

  324. -att ha workshop-aktiga saker
    där man kan sätta sig en halvdag?

  325. Lägga upp på bordet hur man arbetar
    och vad som fungerar och inte.

  326. Dokumentera det och använda det
    kanske nästa halvår och se-

  327. -om man kan arbeta på ett nytt sätt.

  328. Om medarbetarna förväntas
    söka kunskap och använda forskning-

  329. -är de uppkopplade mot databaser
    med forskning?

  330. Enligt min erfarenhet har man på
    socialkontor sällan de databaserna.

  331. Tillgång till
    vetenskapliga tidskrifter?

  332. När fick en utredare senast åka på
    åtminstone en nordisk konferens?

  333. Ni som är utredare
    inom barn och familj-

  334. -när åkte ni senast på en nordisk
    konferens där man diskuterar-

  335. -användning av evidensbaserade
    metoder inom individ och familj?

  336. Det är väl viktigt att ni som ska
    använda det på brukarna får åka?

  337. När gjorde ni det senast? Och konti-
    nuerlig uppföljning och feedback.

  338. Uppföljning utan feedback
    kan man nog lägga ner.

  339. Om uppföljningen
    inte leder till en feedback-

  340. -då kan vi inte få
    nån verksamhetsutveckling.

  341. Det här är ett sätt att försöka
    sätta in det i ett större sammanhang.

  342. Det här har jag tagit från
    ett projekt i Stockholm-

  343. -där vi försöker omsätta
    såna här nyckelfaktorer...

  344. Här ser man: lärandekultur och
    strategiskt ledarskap.

  345. Det här är nyckelfaktorer
    vi identifierat-

  346. -i internationell forskning.
    Där har man tittat mycket på-

  347. -förutsättningar för att
    arbeta evidensbaserat-

  348. -och implementera den praktiken.

  349. Här är några nyckelfaktorer.

  350. Evidens är förstås en sån. Lärande-
    kultur och strategiskt ledarskap.

  351. Mejla förslag på översättning av
    "facilitation".

  352. "Möjliggöra", "underlätta".

  353. Det handlar om kunskapshantering.

  354. I Stockholm har man
    anställt metodutvecklare.

  355. På stadsdelsförvaltningen.

  356. Det skulle kunna vara
    en resurs för kunskapshantering.

  357. Det här är exempel på nyckelfaktorer
    som vi har identifierat.

  358. Vad det handlar om
    är att hamna så här:

  359. Här har man nominella beteckningar.
    "Lärandekultur", vad är det?

  360. Om vi tar det som exempel.

  361. Vad karakteriserar en lärandekultur?

  362. Enligt en del litteratur
    av resultatfokus och kunskapsfokus.

  363. Vad finns det för komponenter i det?

  364. Delaktighet, samcyklig målgrupp
    nytänkande, återkopplande.

  365. Hur ska vi veta
    om vår organisation har det?

  366. Hur ska vi veta om vi är
    en lärandekultur?

  367. Man kan titta på...
    Jag har skrivit indikatorer här ute.

  368. Finns det återkommande workshops
    eller metodmöten?

  369. Prövar man nya arbetssätt
    och metoder?

  370. Nya studier och projekt?

  371. Finns det rutiner för medarbetarnas
    förbättringsförslag?

  372. Finns det rutiner för resultat-
    rapportering och utvärdering?

  373. Finns det eller inte?

  374. Om inte, har vi nog en bit kvar innan
    vi kan kalla oss lärandeorganisation.

  375. Det här är bara exempel,
    man kan hämta annat ur det hela.

  376. Strategiskt ledarskap:

  377. Förmedla inriktning,
    skapa förutsättningar.

  378. Indikatorer: Förväntningar finns
    formulerade för mål och aktiviteter.

  379. Personalen har engagemang och re-
    surser att arbeta på det här sättet.

  380. Det finns lärande från forskning och
    lokal uppföljning som uppmuntras.

  381. Uppföljning av resultat i form av
    feedback på alla nivåer sker.

  382. Det är inte ovanligt i såna här
    studier att cheferna upplever-

  383. -att de ger feedback,
    medarbetarna att de inte får det.

  384. Det är nog en indikator på-

  385. -att organisationen inte är
    optimalt lärande.

  386. Det här är exempel på
    hur man kan fundera.

  387. Figuren ser kanske komplicerad ut,
    men tar man det faktor för faktor-

  388. -är det egentligen inte
    så väldigt komplicerat.

  389. Det är ett sätt
    att försöka strukturera upp det-

  390. -för att göra det hanterligt.

  391. Evidens ska vi ha, men vad är det
    i vardagspraktiken?

  392. Exempel på vad det kan vara.

  393. Vi kan ta evidens, förresten.

  394. Det är kunskapsbaserade bedömningar
    och insatser.

  395. Forskningen, brukarens
    värderingar och önskemål.

  396. Vilka indikatorer finns
    att man arbetar evidensbaserat?

  397. Till exempel:
    Har personalen tillgång till-

  398. -vetenskapliga databaser
    och tidskrifter?

  399. I en barn- och familjegrupp,
    ligger i alla fall den vanligaste-

  400. -barn- och familjevetenskapliga
    tidskriften i kafferummet?

  401. Är man läkare måste man ha läst
    senaste numret av läkartidningen.

  402. Men våra medarbetare? Varför ligger
    inte en sån tidning i kafferummet?

  403. Metod, erfarenhetsmöten.

  404. Standardiserade bedömningsinstrument.

  405. Finns de? Ja kanske-

  406. -men används de anpassat på
    den lokala målgruppen-

  407. -och anpassas den till den brukare
    som sitter framför mig-

  408. -utan att metoden blir nåt annat
    än att vara evidensbaserad?

  409. Brukarundersökningar
    och brukardelaktighet.

  410. Ett sätt att bryta ner vad det
    innebär att arbeta evidensbaserat.

  411. Och vad det innebär
    att ha en organisation som stödjer-

  412. -ett evidensbaserat arbetssätt.

  413. Att arbeta evidensbaserat
    med resultatfokus på brukarna.

  414. Vad kan det innebära förenklat?

  415. T.ex. att man i bedömningar
    och beslut beaktar forskningen-

  416. -brukarens situation,
    erfarenheter och värderingar.

  417. Om brukaren tre gånger av tio
    provat på Kbt-

  418. -kanske vi inte ska tjata om Kbt
    även om den är effektiv ibland.

  419. Professionens erfarenheter måste in-
    begripa användning av dessa metoder-

  420. -och dokumentera användningen av dem.

  421. Sist men inte minst: lokala data.

  422. Vi måste producera
    och använda de data.

  423. Vi måste producera lokala data
    så vi kan följa upp-

  424. -hur de generella standardiserade
    evidensbaserade metoderna-

  425. -fungerar i vår lokala praktik.

  426. Med den kompetens, personal, tid
    o.s.v. som vi har lokalt.

  427. För där utspelas det hela.

  428. Att arbeta evidensbaserat innebär
    också systematiska uppföljningar-

  429. -som syftar till att på individnivå
    göra bättre genomförande av insatsen.

  430. Det hjälper inte
    hur bra och flexibelt-

  431. -vi använder Bbic som utredningsstöd-

  432. -om vi inte har med hela kedjan.

  433. Och att på grupp- och enhetsnivå
    bidra till verksamhetsutveckling.

  434. Individuellt arbete, enhetsarbete och
    utvecklingen måste alla hänga ihop.

  435. Om man jobbar med individ-
    och familjeomsorg på ett håll-

  436. -och insatserna man ska ha
    upphandlas på nåt annat håll-

  437. -finns ett problem.

  438. Det är inte alls ovanligt i dag att
    de som jobbar med beslut om insatser-

  439. -jobbar mer och mer evidensbaserat
    eller enligt beprövade metoder.

  440. Det är inte ovanligt
    att insatserna som brukarna får-

  441. -inte är evidensbaserade
    eller väldokumenterade-

  442. -eller inte ens för dem som beslutar
    om insatserna har positiva resultat.

  443. Utan man har upphandlat på andra
    grunder än att det är metoder-

  444. -som är anpassade för de målgrupper
    som vi jobbar med.

  445. Då har vi inte en organisation som
    stöder ett evidensbaserat arbetssätt-

  446. -med brukarens bästa i fokus.

  447. Kanske med budgeten i fokus,
    om jag får vara lite fräck.

  448. Då är inte brukaren i fokus.

  449. Och brukaren är den som verksamheten
    är till för.

  450. För att sammanfatta lite.

  451. Evidensbaserade metoder borde man
    inte behöva diskutera i dag.

  452. Sen kan man diskutera
    för vilka målgrupper.

  453. Men den professionella alliansen?
    Hur är det med-

  454. -behov, mål, medel
    och arbetsfördelning?

  455. Finns det tid, kompetens
    och inställning-

  456. -att försöka skapa en arbetsallians
    med de brukare som vi ska jobba med-

  457. -för att optimera resultatet?

  458. Tyvärr, eller bra, för det finns
    potential för utveckling...

  459. Är jag förkyld äter jag penicillin
    och blir bra.

  460. Jag behöver inte göra så mycket mer.

  461. Det behövs ingen allians mellan mig
    och läkaren som skriver ut receptet.

  462. Det behövs ingen allians
    om jag ska operera hälsenan.

  463. Det är bra att man gillar varandra,
    men det behövs inte så mycket...

  464. Det blir bra
    om jag tar det någorlunda lugnt.

  465. En sjukgymnast tog ett bra exempel
    för ett tag sen.

  466. På kaffepausen efteråt beskrev hon-

  467. -att om man t.ex. sliter av
    stora muskler på framsidan på låret-

  468. -finns det träningsmetoder-

  469. -där man kan träna upp
    musklerna på sidan av låret-

  470. -så man klarar sig i vardagen.

  471. När jag träffar patienter med den här
    skadan visar jag vad de ska göra-

  472. -och de får med sig ett blad hem.

  473. Men om jag inte skapar
    en allians med patienten-

  474. -där vi optimerar möjligheten-

  475. -att patienten verkligen
    utför träningsprogrammet-

  476. -och går hem och gör det...

  477. Det är som de flesta
    familjebehandlingsprogrammen.

  478. Familjen ska gå hem och träna på
    det vi har pratat om.

  479. Om jag inte gör det hjälper det inte
    hur evidensbaserad metoden än är.

  480. Det blir ändå ingen effekt.

  481. Det är inte det goda mötet
    i 70-talsbemärkelse.

  482. Det är att förstå att relationen
    måste till för att bära metoden-

  483. -från forskningen till brukaren
    som ska använda den.

  484. Det är inget flummigt med allianser.
    Det är ett nödvändigt inslag.

  485. Om man inte bara säger "lycka till"
    och det är upp till patienten...

  486. Går professionens gränser vid "lycka
    till" behöver man ingen allians.

  487. Men om vi vill att målgruppen
    ska förbättra sin livskvalitet-

  488. -ligger det i det professionella att
    skapa en allians så långt man kan.

  489. Då måste det finnas utrymme
    och kompetens för att göra det.

  490. Det organisatoriska stödet -
    resurserna att arbeta evidensbaserat.

  491. Det hjälper inte om jag har
    ambitionen att skapa en allians.

  492. Det tar kanske en kvart
    förutom att visa hur man ska göra.

  493. Får jag inte utrymmet,
    resurserna och kompetensen-

  494. -hjälper det inte
    vilka ambitioner jag har.

  495. Organisationen måste tillåta mig
    att göra det.

  496. Därmed är det fyra minuter kvar.
    Tack så mycket.

  497. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Från metod till organisation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Oscarsson, professor i socialt arbete, går igenom sin forskning och berättar om vikten av att använda sig av evidensbaserade metoder när man jobbar med missbrukare. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Drogberoende, Drogmissbruk, Missbrukarvård, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Brottslighet i ett livsloppsperspektiv

Brottslighet genom livet, vad påverkar och vad är avgörande? Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, berättar om en av sina största undersökningar om människor som har begått brott. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Från metod till organisation

Lars Oscarsson, professor i socialt arbete, går igenom sin forskning och berättar om vikten av att använda sig av evidensbaserade metoder när man jobbar med missbrukare. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.